Regeringens proposition
1995/96:171

En sjätte AP-fondstyrelse m.m.

Prop.

1995/96:171

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 april 1996

Göran Persson

Erik Åsbrink

(F inansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt riksdagens beslut i december 1995 skall en omfördelning göras av
de medel som AP-fonden förvaltar så att fonden får förvärva aktier för
ytterligare 10 miljarder kronor. I propositionen föreslås att nuvarande
avvecklingsstyrelsen (Fond 92-94) permanentas inom ramen for AP-
fonden och byter namn till sjätte fondstyrelsen. Den sjätte fondstyrelsen
skall förvalta de omfördelade medlen och placera dem huvudsakligen i
svenska aktier.

I fråga om första-tredje fondstyrelserna föreslås att placeringsreglema
utvidgas i två hänseenden. Fondstyrelsernas möjlighet att lämna direktlån
till näringslivet utökas till att avse även lån i utländsk valuta. Vidare får
fondstyrelserna möjlighet att göra s.k. portföljinvesteringar i svenska och
utländska fastighetsbolag och i utländska fastighetsfonder.

Slutligen föreslås att tidpunkten för när fondstyrelserna skall lämna
årsredovisning tidigareläggs med två månader. Detta innebär att årsredo-
visningarna skall lämnas före den 1 februari.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 171

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:171

1  Förslag till riksdagsbeslut........................ 3

2  Lagtext .................................. 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente for Allmänna pensionsfonden ........... 3

3  Ärendet och dess beredning....................... 9

4  Bakgrund .................................. 9

5  En sjätte fondstyrelse........................... 11

6  Placeringsbestämmelsema för första-tredje fondstyrelserna

utvidgas .................................. 15

7  Tidpunkten för årsredovisning m.m.................. 19

8  Ekonomiska effekter av förslaget................... 20

9  Författningskommentar.......................... 21

Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden ............. 21

Bilaga 1 Första-tredje fondstyrelsernas kompletterande

skrivelse 1995-06-02 till utvärderingen av fond-
förvaltningen avseende år 1994 .............. 25

Bilaga 2 Framställning 1995-09-22 från första-tredje fond-

styrelserna om ändring i AP-fondsreglementet ....    29

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser............. 34

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1995/96:171

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente for Allmänna pensionsfonden.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden1

dels att punkterna 2-4 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1857) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,

dels att 1, 12, 15 a, 16, 25, 26, 29, 32, 43 och 45 §§ skall ha
följande lydelse,

dels att huvudrubriken närmast före 26 § skall lyda "III Fjärde-sjätte
fondstyrelserna",

dels att det i lagen skall föras in två nya paragrafer, 31 och 36 §§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1

De penningmedel, som enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter, 6    § lagen

(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter och 3 § lagen (1958:295)
om sjömansskatt skall föras till
Allmänna pensionsfonden, skall
förvaltas av första-/emre fond-
styrelserna.

Bestämmelser om första-tredje
fondstyrelserna finns i 2-16, 21-
25, 44 och 45 §§ samt om fjärde
och femte fondstyrelserna i 26, 28-
30, 32-35, 37, 39, och 43-45 §§.

Föreslagen lydelse

§2

De penningmedel, som enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter, 6    § lagen

(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter och 3 § lagen (1958:295)
om sjömansskatt skall föras till
Allmänna pensionsfonden, skall
förvaltas av första-sjätte fond-
styrelserna.

Bestämmelser om första-tredje
fondstyrelserna finns i 2-16, 21-
25, 44 och 45 §§ samt om fjärde-
sjätte fondstyrelserna i 26, 28-37,
39 och 43-45 §§.

1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 171

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

12§5

Varje fondstyrelse far placera de medel som styrelsen förvaltar i

1. skuldförbindelser med låg kreditrisk,

2. andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller eko-
nomiska föreningar, till belopp som sammanlagt motsvarar högst fem
procent av det totala marknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen för-
valtar.

Skuldförbindelser enligt första
stycket 1 får vara utställda i ut-
ländsk valuta. Sådana skuldför-
bindelser skall vara föremål för
handel på en svensk eller utländsk
börs, en auktoriserad marknads-
plats eller någon annan reglerad
marknad. Det sammanlagda mark-
nadsvärdet av varje fondstyrelses
innehav av skuldförbindelser i ut-
ländsk valuta får uppgå till ett
belopp som motsvarar högst tio
procent av det totala marknads-
värdet av de tillgångar som
styrelsen förvaltar.

Skuldförbindelser enligt första
stycket 1 får vara utställda i ut-
ländsk valuta. Om sådana skuldför-
bindelser har utfärdats av annan
än svensk juridisk person, skall de
vara föremål för handel på en
svensk eller utländsk börs, en
auktoriserad marknadsplats eller
någon annan reglerad marknad.
Det sammanlagda marknadsvärdet
av varje fondstyrelses innehav av
skuldförbindelser i utländsk valuta
får uppgå till ett belopp som mot-
svarar högst tio procent av det
totala marknadsvärdet av de till-
gångar som styrelsen förvaltar.

Trots vad som sägs i första stycket får en fondstyrelse inte placera
fondmedel i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning.

Om någon av gränserna i denna paragraf efter förvärvet kommer att
överskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så snart det är
lämpligt.

15 a §4

En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för
att bereda styrelsen lokaler för verksamheten eller för att bereda bostad
åt någon som är anställd hos fondstyrelsen.

En styrelse får dessutom, för att
tillgodose kravet på en ändamåls-
enlig förvaltning av de medel som
styrelsen förvaltar, själv eller
genom bolag som i sin helhet
innehas av fondstyrelsen eller flera
fondstyrelser gemensamt

1. förvärva och till nyttjande
upplåta fast egendom eller tomträtt

En styrelse får dessutom, för att
tillgodose kravet på en ändamåls-
enlig förvaltning av de medel som
styrelsen förvaltar, själv eller
genom bolag som i sin helhet
innehas av fondstyrelsen eller flera
fondstyrelser gemensamt

1. förvärva och till nyttjande
upplåta fast egendom eller tomt-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

samt

2. förvärva aktier i ett bolag
som har till ändamål att äga eller
förvalta sådan egendom (fastig-
hetsbolag).

rätt,

2. förvärva aktier i ett bolag
som har till ändamål att äga eller
förvalta sådan egendom (fastig-
hetsbolag), och

3. förvärva andelar i en ut-
ländsk fond som äger fastigheter
eller aktier i fastighetsbolag.

Det sammanlagda marknadsvärdet av varje fondstyrelses innehav av
tillgångar som förvärvats enligt andra stycket får uppgå till ett belopp
som motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av de
tillgångar som styrelsen förvaltar. Om denna gräns efter förvärvet
kommer att överskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så
snart det är lämpligt.

16 §5

Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår.

Varje fondstyrelse skall före
den 1 april varje år lämna årsredo-
visning. Denna består av resultat-
räkning och balansräkning samt
förvaltningsberättelse. Årsredovis-
ningen skall upprättas i enlighet
med god redovisningssed.

Varje fondstyrelse skall före
den 1 februari varje år lämna års-
redovisning. Denna består av
resultaträkning och balansräkning
samt förvaltningsberättelse. Års-
redovisningen skall upprättas i en-
lighet med god redovisningssed.

25 §6

Sedan revisionsberättelsen har
kommit fondstyrelsen till handa,
skall styrelsen genast överlämna
årsredovisningen och revisions-
berättelsen till regeringen, som
senast den 15 oktober samma år
skall avgöra frågan om fastställelse
av balansräkningen.

Sedan revisionsberättelsen har
kommit fondstyrelsen till handa,
skall styrelsen genast överlämna
årsredovisningen och revisions-
berättelsen till regeringen, som
senast den 1 juni samma år skall
avgöra frågan om fastställelse av
balansräkningen.

26 §7

Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte fondstyrelsernas för-
valtning överföra de medel, som styrelserna rekvirerar hos verket.
Medlen avräknas på medel som belöper på första, andra och tredje fond-
styrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers
balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast före-
gående år.

Till fjärde och femte fond-         Till fjärde och femte fondstyrel-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

styrelsernas förvaltning skall
också, med den begränsning
som följer av 28 §, hänföras
avkastningen av de medel som
styrelserna förvaltar.

semas förvaltning skall också, med
den begränsning som följer av
28 §, hänföras avkastningen av de
medel som styrelserna förvaltar.
Avkastningen av de medel som
sjätte fondstyrelsen förvaltar skall
hänföras till den fondstyrelsens
förvaltning.

De medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrelses för-
valtning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaff-
ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel
som första-tredje fondstyrelserna förvaltar.

Var och en av fjärde och femte
fondstyrelserna skall med de
medel som styrelsen förvaltar
betala kostnaderna för dess
verksamhet och för revisionen
av dess förvaltning.

Var och en av fjärde-s/ätte fond-
styrelserna skall med de medel
som styrelsen förvaltar betala
kostnaderna för dess verksamhet
och för revisionen av dess för-
valtning.

31 §

Sjätte fondstyrelsen skall bestå av
fem ledamöter, som förordnas av
regeringen. Av ledamöterna för-
ordnas en till ordförande och en
till vice ordförande.

32 §9

Om en ledamot eller suppleant
entledigas eller avlider eller om
hans uppdrag av annat skäl upphör
under den tid för vilken han blivit
förordnad, skall för den åter-
stående tiden i hans ställe en ny
ledamot respektive suppleant för-
ordnas i den ordning som anges i
30 §.

Om en ledamot eller suppleant
entledigas eller avlider eller om
hans uppdrag av annat skäl upphör
under den tid för vilken han blivit
förordnad, skall för den åter-
stående tiden i hans ställe en ny
ledamot respektive suppleant för-
ordnas. Detta skall i fråga om
fjärde och femte fondstyrelserna
ske i den ordning som anges i
30 § och ifråga om ledamöterna i
sjätte fondstyrelsen i den ordning
som anges i 31 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

36 §

Sjätte fondstyrelsen får placera de
medel som styrelsen förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag,

2. i sådana konvertibla skulde-
brev eller skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning som har
utfärdats av svenska aktiebolag,

3.  som riskkapital i svenska
ekonomiska föreningar samt

4.  i andelar i svenska kom-
manditbolag.

Styrelsen får inte förvärva så
många vid en svensk börs inregi-
strerade aktier i ett aktiebolag att
dessa uppgår till 30 procent eller
mer av samtliga aktier i bolaget
eller, om aktierna har olika röst-
värde, att röstetalet för aktierna
uppgår till 30 procent eller mer av
röstetalet för samtliga aktier i
bolaget. Detta gäller inte förvärv
av aktier i ett svenskt riskkapital-
bolag.

43 §10

Föreskrifterna i 4 § andra-fjärde
styckena, 5 § första och andra
styckena, 7-10 §§, 11 § tredje och
fjärde styckena, 12 a §, 14 §, 15 §,
15 a § första stycket, 16 §, 16 a §
samt 21-25 §§ gäller också i fråga
om fjärde och femte fondstyrel-
serna.

Föreskrifterna i 4 § fjärde stycket,
5 § första och andra styckena, 7-
10 §§, 11 § tredje och fjärde
styckena, 12 a §, 14 §, 15 §, 15 §
a § första stycket, 16 §, 16 a §
samt 21-25 §§ gäller också i fråga
om Yfåxde-sjätte fondstyrelserna.
För fjärde och femte fond-
styrelserna gäller även 4 § andra
och tredje styckena.

45 §"

Regeringen skall årligen göra en sammanställning av fondstyrelsernas
årsredovisningar och göra en utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning
av fondkapitalet.

Sammanställningen, fondstyrel- Sammanställningen, fondstyrel-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

sernas årsredovisningar och rege-
ringens utvärdering skall överläm-
nas till riksdagen senast den 75
oktober året efter räkenskapsåret.

sernas årsredovisningar och rege-
ringens utvärdering skall överläm-
nas till riksdagen senast den 7 juni
året efter räkenskapsåret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

2. Första-tredje fondstyrelserna skall från styrelsernas förvaltning till
sjätte fondstyrelsen, efter rekvisition från den styrelsen, senast den 1 juli
1997 överföra tillgångar motsvarande sammanlagt tio miljarder kronor.
Överföringen från första-tredje fondstyrelserna skall ske i förhållande till
kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers balansräkningar avseende
ställningen vid utgången av år 1995.

3. Avvecklingsstyrelsen skall byta namn och utgöra den sjätte fond-
styrelse som avses i 31 §.

' Lagen omtryckt 1991:1857.

Senaste lydelse av

punkt 2 i övergångsbestämmelserna 1995:855

punkt 3 i övergångsbestämmelserna 1995:856
punkt 4 i övergångsbestämmelserna 1995:855.

2 Senaste lydelse 1994:1749.

’ Senaste lydelse 1993:547.

4 Senaste lydelse 1993:542.

5 Senaste lydelse 1993:542.

6 Senaste lydelse 1993:542.

7 Senaste lydelse 1988:747.

’ Senaste lydelse 1991:1857.

’ Senaste lydelse 1993:542.

Senaste lydelse 1993:542.

" Senaste lydelse 1993:542.

3  Ärendet och dess beredning

Riksdagen har i december 1995 - i enlighet med regeringens förslag i
prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling (den s.k.
tillväxtpropositionen) - beslutat att en omfördelning skall göras av de
medel som Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) förvaltar så att
fonden får förvärva aktier för ytterligare 10 miljarder kronor. I detta
ärende behandlas frågan om hur dessa medel skall förvaltas.

1 skrivelser, som kom in till Finansdepartementet i juni 1995 och
september 1995 hemställde första-tredje fondstyrelserna att få göra s.k.
portföljinvesteringar i utländska fastighetsbolag och fastighetsfonder
resp, lämna direktlån i utländsk valuta. Skrivelserna, som finns i
bilagorna 1 och 2, har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i
Finansdepartementet (dnr 95/2471 och dnr 95/4948).

I ärendet behandlas också frågan om tidpunkten för när fond-
styrelserna skall lämna årsredovisning.

Fondstyrelserna inom AP-fonden har beretts tillfälle att komma in
med synpunkter på ett utkast till denna proposition.

4  Bakgrund

AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen om en allmän
tilläggspension (ATP) genomfördes år 1960 (prop. 1959:100, Särsk. U 1,
rskr. 269, SFS 1959:293). Bestämmelser om AP-fonden finns i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. AP-fonden
har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera
försäkringen för tilläggspension. Syftet med fonden är dels att klara
tillfälliga påfrestningar i pensionssystemet, dels att möjliggöra en ökad
kapitalbildning i samhället. Enligt reglementet skall bl.a. pensionsut-
betalningar, i den mån andra medel inte står till förfogande, betalas
genom tillskott från fondstyrelserna. Förvaltningen av fondens medel
uppdrogs från början åt tre fondstyrelser; första, andra och tredje fond-
styrelserna. En fjärde fondstyrelse inrättades i samband med att AP-
fonden fick rätt att placera medel i aktier år 1974 (prop. 1973:97, NU
58, rskr. 237, SFS 1973:503). Härigenom breddades fondens placerings-
möjligheter till att även omfatta riskkapitalmarknaden. Från och med år
1984 förstärktes denna inriktning ytterligare genom att fem nya fond-
styrelser (de s.k. löntagarfondstyrelserna) inrättades inom ramen för AP-
fonden (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092).
Löntagarfondstyrelsema skulle i första hand placera fondmedel på
aktiemarknaden. Genom ett riksdagsbeslut år 1988 (prop. 1987/88:167,
NU 42, rskr. 406, SFS 1988:747) inrättades en femte fondstyrelse med
samma inriktning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen.

Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondstyrelsema år 1992
(prop. 1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS
1991:1857). De tillgångar och skulder som då förvaltades av dessa

1995/96:171

styrelser fördes över till gemensam förvaltning av en nyinrättad
avvecklingsstyrelse (Fond 92-94) i avvaktan på en total utskiftning under
år 1994. Det bokförda värdet av den samlade fondförmögenheten upp-
gick vid överföringstillfället till 22 miljarder kronor. Avvecklings-
styrelsens uppgift har varit att förvalta medlen och forbereda en total
utskiftning av dessa.

Avvecklingsstyrelsen intar samma rättsliga ställning som övriga
fondstyrelser inom AP-fonden och regleras i övergångsbestämmelserna
till lagen (1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden. Styrelsen består av fem ledamöter, vilka
tillsätts av regeringen. Förvaltade medel skall placeras så att kraven på
god avkastning tillgodoses. Medlen får placeras - förutom i vissa
skuldebrev, ekonomiska föreningar samt andelar i svenska kommandit-
bolag - endast i aktier i svenska aktiebolag med den begränsningen att
styrelsen får förvärva högst 30 % av aktierna i ett bolag om aktierna är
inregistrerade vid Stockholms Fondbörs. Om det behövs för en
tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på
ändamålsenlig förvaltning får fondmedel placeras hos Riksbanken, annan
bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuld-
växlar samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den
allmänna marknaden. Däremot får avvecklingsstyrelsen inte placera
medel i utländska aktier eller motsvarande. I avvecklingsstyrelsens
förvaltning ingår även avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.
Avvecklingsstyrelsens förvaltning granskas av två av regeringen för-
ordnade revisorer.

Sammanlagt har avvecklingsstyrelsen efter riksdagsbeslut skiftat ut 28
miljarder kronor under åren 1992-1994. I juni 1994 beslöt riksdagen att
de särskilda bestämmelser som reglerade avvecklingsstyrelsens verksam-
het skulle upphöra att gälla vid utgången av juni 1995 (prop.
1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399, SFS 1994:1078).
I september 1994 lämnade avvecklingsstyrelsens dåvarande styrelse en
slutrapport per den 31 juli 1994. Styrelsen ansåg sig därmed ha fullgjort
sitt uppdrag och begärde att bli entledigad från uppdraget. Regeringen
tillsatte emellertid den 29 september 1994 en ny styrelse eftersom AP-
fondsreglementet kräver att redovisning sker per kalenderår.

Våren 1995 fanns tillgångar till ett totalt värde av drygt 290 miljoner
kronor kvar som omfattades av riksdagens utskiftningsbeslut men som
ännu inte hade skiftats ut. Riksdagen beslöt enhälligt att dessa medel inte
skulle utskiftas utan behållas i AP-fonden och som en temporär lösning
förvaltas av avvecklingsstyrelsen. Vidare beslöts att bestämmelserna som
reglerade styrelsens verksamhet skulle fortsätta att gälla efter den sista
juni 1995 samt att styrelsen liksom tidigare skall förvalta medlen på ett
sådant sätt att möjligheterna till god avkastning tillgodoses (prop.
1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:NU28, rskr. 1994/95:444, SFS
1994:855 och 856). För närvarande uppgår värdet av de medel som
förvaltas av avvecklingsstyrelsen till ca 366 miljoner kronor.

I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) konstaterade regeringen att
AP-fonden, vars totala fondkapital vid årsskiftet 1994/95 uppgick till

1995/96:171

10

562 miljarder kronor, har drygt 90 % av sina tillgångar investerade i
tillgångsslag som är direkt beroende av ränteutvecklingen. För att bättre
uppfylla kravet på god riskspridning och därmed bidra till en ökad
avkastning på fondens kapital föreslog regeringen i propositionen att 10
miljarder kronor av fondens medel skulle omfördelas till aktie-
placeringar. I propositionen framhölls att den svenska ekonomins
utveckling och tillväxt gynnas genom att näringslivet får tillgång till
ytterligare riskvilligt kapital, både för börsnoterade bolag och för
onoterade företag (prop. s. 18 och 87). Regeringens förslag har med
bred majoritet antagits av riksdagen (bet. 1995/96:FiUl, rskr.
1995/96:132).

5 En sjätte fondstyrelse

1995/96:171

Regeringens förslag: Nuvarande avvecklingsstyrelsen (Fond 92-94)
permanentas inom AP-fonden och byter namn till sjätte fond-
styrelsen. Styrelsen skall förvalta de 10 miljarder kronor som enligt
riksdagens beslut skall omfördelas inom AP-fonden. Förvaltade
medel skall placeras i huvudsak enligt de regler som i dag gäller för
avvecklingsstyrelsen. För styrelsens organisation och verksamhet
skall också gälla väsentligen samma regler som nu gäller för
avvecklingsstyrelsen. Fondstyrelsen skall beakta miljöaspekter i sin
verksamhet.

Skälen för regeringens förslag: Såsom konstaterats i tillväxt-
propositionen är det viktigt att skapa goda förutsättningar för närings-
livet i syfte att främja tillväxt och sysselsättning. En sådan tillväxt förut-
sätter bl.a. att riskvilligt kapital ställs till det svenska näringslivets för-
fogande. Ett sätt att stärka kapitalförsörjningen till näringslivet är att ge
AP-fonden möjlighet att investera ytterligare medel i svenska företag.
Enligt riksdagens nyligen fattade beslut skall bl.a. i detta syfte en omför-
delning göras av de medel som AP-fonden förvaltar så att fonden får
förvärva aktier för ytterligare 10 miljarder kronor.

Tilldelningen av ytterligare 10 miljarder kronor för förvärv av aktier
ökar tillgången till riskkapital på marknaden. Därmed förbättras företag-
ens möjligheter att emittera nya aktier och stärka sin finansiella bas till
gagn för utveckling av företagen.

Inte minst för små och medelstora företag kan bristande tillgång till
riskkapital utgöra en "begränsning för expansion. Medlen bör därför
kunna investeras i mindre, nystartade och onoterade bolag. Sådana
investeringar kräver speciell kompetens och en särskild styrning. AP-
fonden behöver inte nödvändigtvis själv bygga upp egen sådan
kompetens. Denna typ av investeringar kan ske via specialiserade s.k.
riskkapitalbolag.

Det är angeläget att riksdagens beslut om en omfördelning av de
medel som fonden förvaltar genomförs snarast. Ett enkelt och effektivt

1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 171

sätt att skyndsamt få till stånd en väl fungerande förvaltning av medlen
med inriktning på placeringar i aktier är att utnyttja den befintliga
organisationen inom AP-fonden och nu gällande reglering for fonden.
För detta syfte bör avvecklingsstyrelsen göras till en permanent fond-
styrelse och anförtros förvaltningen av de omfördelade medlen. Därmed
skapas utrymme for en självständig och långsiktig ägare på aktiemark-
naden. Styrelsen bör byta namn till sjätte fondstyrelsen. De regler som i
dag gäller för avvecklingsstyrelsen bör i fortsättningen - med vissa
smärre justeringar - gälla for sjätte fondstyrelsen. I det följande redo-
visas huvuddragen i dessa bestämmelser.

Målsättning för medelsförvaltningen samt organisation

För avvecklingsstyrelsen gällde inledningsvis - som en grundläggande
princip for medelsförvaltningen - att styrelsen skulle förvalta medlen så
att kraven på god avkastning och riskspridning tillgodosågs, samtidigt
som placeringarna skulle göras med sikte på den kommande utskift-
ningen. Riksdagen beslutade under våren 1995 att inom AP-fonden
behålla vissa tillgångar som inte utskiftats från avvecklingsstyrelsen och
anförtro dessa medel till avvecklingsstyrelsens förvaltning. I samband
därmed bestämdes att styrelsen skulle placera medlen så att kraven på
god avkastning tillgodoses (prop. 1994/95:150 bil. 7, SFS 1995:856).
Förklaringen till att kravet på riskspridning togs bort var den specifika
sammansättningen av de tillgångar som avvecklingsstyrelsen skulle ta
hand om. Det riskspridningskrav som ursprungligen gällde for avveck-
lingsstyrelsen bör emellertid gälla for sjätte fondstyrelsen.

Som övergripande mål för medelsförvaltningen inom AP-fonden
gäller att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på till-
gångarna. Detta mål bör ligga till grund även för den sjätte fondstyrel-
sen. Särskilt beträffande investeringar i mindre bolag kan det ta några år
innan investeringen blir lönsam. Genom att avkastningskravet är lång-
siktigt blir inte sjätte fondstyrelsen begränsad till att investera i huvud-
sakligen tillgångar med enbart låg risk för att uppnå en avkastning som
är god på kort sikt.

Sjätte fondstyrelsens huvuduppgift bör således - i överensstämmelse
med vad som gäller for övriga aktieplacerande fondstyrelser - vara
inriktad på att placera medlen så att kraven på långsiktigt hög avkastning
och tillfredsställande riskspridning tillgodoses.

De bestämmelser beträffande styrelsens organisation och samman-
sättning som nu gäller for avvecklingsstyrelsen bör tillämpas även i fort-
sättningen med det undantaget att det inte kan anses föreligga något
behov av att utse suppleanter för ledamöterna. Att bestämmelserna
lämnas oförändrade innebär bl.a. att sjätte fondstyrelsen - utöver att
själv handha förvaltningen - bör ha möjlighet att uppdra åt en eller flera
externa kapitalförvaltare att förvalta medlen. Vidare får sjätte fond-
styrelsen anställa den personal som behövs för verksamheten.
Kostnaderna for styrelsens verksamhet och revisionen av dess förvalt-
ning bör — på samma sätt som gäller övriga fondstyrelser - betalas med

1995/96:171

12

de medel som styrelsen förvaltar.

1995/96:171

Placeringsbestämmelser

Ett av syftena med ändringen av AP-föndens placeringsinriktning är att
främja svensk ekonomis utveckling och tillväxt. Av denna anledning bör
den sjätte fondstyrelsen tillämpa de placeringsregler som hittills gällt för
avvecklingsstyrelsen, dvs. medlen får placeras på riskkapitalmarknaden i
aktier i svenska aktiebolag och i sådana konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av
svenskt aktiebolag. Vidare får medel placeras som riskkapital i ekono-
miska föreningar, liksom i statsskuldväxlar, bank- och företagscertifikat
m.m. Däremot får placeringar inte göras i utländska aktier eller mot-
svarande.

För innehav i bolag vars aktier är inregistrerade vid Stockholms
Fondbörs gäller för avvecklingsstyrelsen en gräns på 30 % av rösterna i
bolaget. Denna regel bör gälla även för sjätte fondstyrelsen. Jämfört med
fjärde och femte fondstyrelserna, för vilka gäller en röstbegränsnings-
regel på 10 %, får sjätte fondstyrelsen därmed bättre förutsättningar att
äga andelar i mindre företag. Samtidigt innebär den generösare gränsen
att andelarna inte behöver bli för små i relation till fondkapitalet. Regeln
möjliggör således att små och medelstora företag i större utsträckning
kan få ta del av det riskkapital som AP-fonden förser marknaden med.

För att uppmuntra investeringar i svenska riskkapitalbolag bör sjätte
fondstyrelsen - utan någon röstbegränsning - kunna förvärva börs-
registrerade aktier i ett svenskt riskkapitalbolag. Härigenom skapas
möjlighet för såväl nytillkommande som redan existerande riskkapital-
bolag att förvalta det kapital som nu ställts till riskkapitalmarknadens
förfogande. Riskkapitalbolagens verksamhet riktar sig företrädesvis till
små och medelstora tillväxtföretag genom att bolagen erbjuder dessa
företag olika former av riskvilligt kapital. Detta sker vanligtvis i form av
direktinvesteringar i kombination med en aktiv medverkan till företagens
tillväxt.

I tillväxtpropositionen framhölls bl.a. att den ekonomiska tillväxten
måste ske utan ökad förslitning av natur och miljö. Vidare uttalades att
miljöargumentet i allt större utsträckning blir en konkurrensfaktor för
företagen samt att miljöanpassning av varor, tjänster och produktions-
metoder kan bidra till att stimulera bl.a. ekonomisk tillväxt. Regeringen
sade sig eftersträva en ökad användning av ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken (prop. s. 18 och 19). Vid investeringar i företag finns
därför allt större anledning att göra en bedömning av företagets
utvecklingsmöjligheter med hänsyn till nuvarande och förväntade
miljökrav. Mot denna bakgrund bör det för sjätte fondstyrelsen, liksom
för övriga fondstyrelser, vara välmotiverat att - med iakttagande av de
grundläggande målen för sin förvaltning, nämligen att tillgodose kraven
på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning — ta
miijörelaterade hänsyn vid sina placeringar. Fondstyrelsen bör redovisa i
vilken utsträckning - och på vilket sätt - styrelsen har tagit hänsyn till

13

miljöaspekter i sin verksamhet.

1995/96:171

Medelstilldelning och avkastningskrav

Sjätte fondstyrelsens förvaltning avser ett belopp på 10 miljarder kronor.
Detta bör överföras från första-tredje fondstyrelserna efter rekvisition av
sjätte fondstyrelsen och vid de tidpunkter som bestäms efter samråd
mellan första-tredje fondstyrelserna och sjätte fondstyrelsen. Om styrel-
serna finner det vara lämpligt kan överföringen - helt eller delvis - ske
i form av andra tillgångar än kontanter. Inget bör hindra att tillgångarna
överförs i delposter, men de bör vara helt överförda till sjätte fondstyrel-
sen senast den 1 juli 1997. Innehållet i 39 § AP-fondsreglementet gör
det möjligt för sjätte fondstyrelsen att behålla överförda medel i form av
andra tillgångsslag än aktier i avvaktan på att medlen placeras på aktie-
marknaden. I sjätte fondstyrelsens förvaltning bör - i överensstämmelse
med vad som hittills gällt för avvecklingsstyrelsen - ingå även
avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. Vidare bör sjätte
fondstyrelsen tills vidare inte vara skyldig att leverera någon del av
avkastningen på de förvaltade medlen till första-tredje fondstyrelserna. I
styrelsens förvaltning kommer också att ingå de medel som ännu inte
har skiftats ut från avvecklingsstyrelsen. Värdet av dessa medel uppgår
för närvarande till ca 366 miljoner kronor.

Revision, utvärdering och granskning

För samtliga fondstyrelser bör gälla enhetliga regler om revision, utvärd-
ering och granskning. Detta innebär att sjätte fondstyrelsens medels-
förvaltning skall granskas av två revisorer, vilka utses av regeringen.
Vidare bör sjätte fondstyrelsen, i likhet med övriga fondstyrelser, vara
skyldig att göra en utvärdering (resultatuppföljning) av sin placerings-
verksamhet, som överlämnas till regeringen samtidigt med årsredo-
visningen och revisionsberättelsen. En utvärdering av sjätte fondstyrel-
sens förvaltning av fondkapitalet bör ingå i den årliga sammanställning
av fondstyrelsernas årsredovisningar som regeringen överlämnar till
riksdagen.

Den lagtekniska lösningen

De föreslagna åtgärderna fordrar att ändringar görs i reglementet för
Allmänna pensionsfonden. Härvid bör de särskilda regler om avveck-
lingsstyrelsen som nu finns i övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden tas bort. Eftersom den sjätte fondstyrelsen
enligt förslaget skall utgöra en permanent fondstyrelse inom AP-fonds-
systemet bör det regelverk som fondstyrelsen skall lyda under tas in i
AP-fondsreglementet.

14

6 Placeringsbestämmelsema för första-tredje
fondstyrelserna utvidgas

1995/96:171

Regeringens förslag: Första-tredje fondstyrelsernas möjlighet att
placera förvaltade medel i skuldförbindelser i form av direktlån till
det svenska näringslivet utvidgas till skuldförbindelser med låg
kreditrisk utställda i utländsk valuta.

Fondstyrelserna ges vidare rätt att göra s.k. portfölj investeringar
i svenska och utländska fastighetsbolag och utländska fastighets-
fonder.

Fondstyrelsernas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
med den skillnaden att fondstyrelsernas förslag inte omfattar portfölj-
investeringar i svenska fastighetsbolag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har uttalat sig
tillstyrker framställningarna eller lämnar dem utan erinran. Riksbanken
förordar att möjligheten att göra portfölj investeringar i fastighetsbolag
även skall kunna avse svenska bolag. Sveriges Fastighetsägareförbund
framför liknande synpunkter. Riksgäldskontoret anser att en utvidgning
av möjligheten till såväl fastighetsplaceringar som direktlån i utländsk
valuta påkallar överväganden om särskilda begränsningsregler och att
kontrollen av storleken på enhandsengagemang resp, på engagemang
med likartad exponering bör ses över.

Skälen för regeringens förslag:

Direktlån i utländsk valuta

Första-tredje fondstyrelserna skall huvudsakligen placera förvaltade
medel på obligations- och penningmarknaden. Enligt 12 § AP-fonds-
reglementet får fondmedlen placeras i skuldförbindelser med låg kredit-
risk. Exempel på placeringar med låg kreditrisk är obligationer eller
andra skuldförbindelser som getts ut eller garanterats av staten,
kommuner eller därmed jämförbara samfälligheter. Placeringar med låg
kreditrisk kan även avse s.k. direktlån till bl.a. staten, kommunerna och
mellanhandsinstitut. Placeringar med låg kreditrisk får i begränsad
omfattning avse skuldförbindelser utställda i utländsk valuta. Sådana
skuldförbindelser far nämligen motsvara högst 10 % av det totala
marknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar. Vidare krävs att
skuldförbindelserna är föremål för handel på en reglerad marknad.
Möjligheten att placera i tillgångar i utländsk valuta infördes genom en
ändring i AP-fondsreglementet år 1990 (prop. 1989/90:27,
1989/90:NU12, rskr. 1989/90:92, SFS 1989:1038).

Utöver skuldförbindelser med låg kreditrisk får fondstyrelserna, enligt
12 § AP-fondsreglementet, placera medlen i andra skuldförbindelser
utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Dessa

15

placeringar får inte överstiga 5 % av det totala marknadsvärdet av de
tillgångar som styrelsen förvaltar. Sådana skuldförbindelser får inte vara
utställda i utländsk valuta. Även de nu nämnda placeringarna kan ske i
form av direktlån.

För första-tredje fondstyrelsernas placeringar gäller som en allmän
förutsättning att fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktigt
hög avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och riskspridning
samt betryggande säkerhet tillgodoses.

I en skrivelse som kom in till Finansdepartementet i september 1995
(dnr Fi 95/4948) har första-tredje fondstyrelserna hemställt att fond-
styrelserna ges en utökad möjlighet att lämna direktlån i utländsk valuta.
Enligt fondstyrelserna har den privata sektorns agerande på den inter-
nationella kreditmarknaden ökat under de senaste åren. Företagens upp-
låningsbehov och val av valuta styrs bl.a. av deras investeringar och
kapitalflöden i olika valutor. Fondstyrelserna har mötts av en ökad
efterfrågan på direktlån i utländsk valuta främst från svenska låntagare.
Fondstyrelserna har emellertid inte rätt att ge sådana lån. Möjligheten att
placera fondmedel i utländsk valuta är begränsad till skuldförbindelser
med låg kreditrisk vilka är föremål for handel på en reglerad marknad.
Styrelserna anser att denna begränsning är omotiverad mot bakgrund av
kreditmarknadens utveckling med ökad internationalisering och nya
tekniker för hantering av valutarisk. Det borde därför vara möjligt for
fondstyrelserna att också kunna ge direktlån i utländsk valuta till svenska
låntagare. En sådan utvidgning innebär inte någon utökad möjlighet för
fonden att ikläda sig kreditrisk. Den innebär inte heller att tioprocents-
kvoten for innehav av skuldförbindelser i utländsk valuta behöver
ändras.

En utvidgning av fondstyrelsernas rätt att ge direktlån i utländsk
valuta till det svenska näringslivet genom att placera medel i skuld-
förbindelser med låg kreditrisk kan bidra till att ge AP-fonden en ökad
avkastning. Den kan vidare komma att förstärka konkurrensen på låne-
marknaden. Med hänsyn härtill bör fondstyrelserna få vidgade möjlig-
heter att ge direktlån i utländsk valuta.

Riksgäldskontoret har anfört att en sådan utvidgning av placerings-
reglerna i fråga om direktlån till näringslivet aktualiserar frågan om
begränsningar for storleken på enskilda engagemang. Enligt kontoret är
det inte nödvändigt att särskilda begränsningsregler fors in i fondens
reglemente. Ett sätt att kontrollera exponeringar och system för risk-
kontroll är att regeringen anger särskilda rapporteringskrav som skall
tillgodoses i varje fondstyrelses egen utvärdering av sin förvaltning.

För första-tredje fondstyrelsernas placeringar gäller allmänt att fond-
medlen skall placeras så att kravet på bl.a. tillfredsställande riskspridning
tillgodoses. Detta krav skall givetvis också vara uppfyllt när det gäller
fondstyrelsernas placeringar i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Det
ankommer därför på första-tredje fondstyrelserna att i sin förvaltning
försäkra sig om att riskspridningskravet tillgodoses även i fråga om
sådana placeringar i s.k. direktlån utställda i utländsk valuta. En
utvidgning av fondstyrelsernas rätt att lämna direktlån till att avse även

1995/96:171

16

lån utställda i utländsk valuta innebär ytterligare en verksamhet för
fondstyrelserna som kommer att vara förenad med valutakursrisk. För att
hantera valutakursrisker åligger det fondstyrelserna att se till att
erforderlig kompetens och nödvändiga riskhanteringssystem finns för att
på ett betryggande sätt kunna genomföra placeringar i utländska valutor.

Portföljinvesteringar i fastighetsbolag m.m

Enligt 15 a § andra stycket AP-fondsreglementet får första-tredje fond-
styrelserna, för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning av
de medel som styrelsen förvaltar, själva eller genom ett bolag som'i sin
helhet ägs av en fondstyrelse eller av fondstyrelserna gemensamt,
förvärva fast egendom eller aktier i ett bolag som har till ändamål att
äga eller förvalta sådan egendom (fastighetsbolag). Det sammanlagda
marknadsvärdet av en fondstyrelses fastighetsinnehav enligt andra
stycket far uppgå till ett belopp som motsvarar högst 5 % av det totala
marknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar.

Möjligheten att i placeringssyfte förvärva fast egendom antingen
genom direkta förvärv eller indirekt genom förvärv av aktier i ett
fastighetsbolag infördes år 1988. Reformen motiverades dels med att
AP-fonden, mot bakgrund av de anspråk på fondens avkastning som de
ökade pensionsutbetalningarna medför, borde få del av den gynnsamma
värdeutveckling som placeringar i fastigheter i allmänhet innebär, dels
med att de enskilda försäkringsbolagen redan hade denna möjlighet.
Bestämmelsen tillkom således för att tillgodose kravet på en
ändamålsenlig förvaltning av anförtrodda medel (prop. 1987/88:11, NU
1987/88:10, rskr. 1987/88:111, SFS 1987:1326). Eftersom fastighets-
investeringar innebar ett nytt inslag i placeringsverksamheten och
därmed också en ändrad riskprofil begränsades möjligheten på det sätt
som beskrivits.

Kravet på att samtliga aktier i ett fastighetsbolag måste förvärvas
slopades genom en ändring i 15 a § år 1989, efter en framställning från
första-tredje fondstyrelserna. I propositionen betonades särskilt att
aktieinnehavet skall syfta till en långsiktig placering och innebära ett
ägarengagemang. Det sades uttryckligen att någon öppning mot
portföljinvesteringar inte kunde accepteras. Utifrån dessa utgångspunkter
fick en bedömning av fondens syfte med förvärvet och fondens faktiska
ställning som aktiv ägare göras (prop. 1988/89:150 bil. 6,
1988/89:FiU30, rskr. 1988/89:327, SFS 1989:512).

Första-tredje fondstyrelserna har i en skrivelse som kom in till
Finansdepartementet ijuni 1995 (dnr Fi 95/2471) hemställt att det görs
möjligt för fondstyrelserna att investera i utländska fastigheter genom
fastighetsbolag och fastighetsfonder utan de begränsningar som uppställts
för motsvarande investering på den svenska marknaden. Fondstyrelserna
har därvid framhållit att styrelserna med ett undantag hittills valt att
direktäga fastigheter eller heläga dem i bolagsform. Det finns dock
enligt styrelsernas uppfattning mycket som talar för att en riskspridning
av det utländska ägandet borde ske genom att styrelserna tillåts placera i

1995/96:171

17

fonder eller särskilda fastighetsbolag i olika länder.

Av motiven till 15 a § framgår att fondstyrelserna är förhindrade att
göra portföljinvesteringar i såväl svenska som utländska fastighetsbolag.
Bestämmelsen ger i sin nuvarande lydelse inte heller utrymme för
placeringar i utländska fonder som äger fastigheter eller aktier i fastig-
hetsbolag. I sin framställning har fondstyrelserna betonat att ett sådant
innehav skulle kunna bidra till en ökad riskspridning i placeringarna. En
ytterligare fördel som framhållits är att indirekta placeringar ger lägre
transaktionskostnader och bättre likviditet. Detta talar för att ett sådant
innehav skulle kunna ha en-gynnsam effekt på den totala avkastningen
av de medel som fonden förvaltar. Mot denna bakgrund bör utrymme
skapas för fondstyrelserna att göra portfölj investeringar i utländska
fastighetsbolag. Vidare bör styrelserna ges möjlighet att placera i utländ-
ska fonder som äger fastigheter eller aktier i fastighetsbolag. Även ett
sådant innehav förutsätter att portfölj investeringar måste accepteras.

Riksbanken har förordat att möjligheten att göra s.k. portfölj-
investeringar i fastighetsbolag även bör avse placeringar i svenska fastig-
hetsbolag. Riksbanken har därvid uttalat att det knappast kan stå i sam-
klang med de nyare formerna för riskhantering att dra en generell
gränslinje mellan inhemska och utländska tillgångar. Även Sveriges
Fastighetsägareförbund har förordat en motsvarande utvidgning till
svenska fastighetsbolag och hävdat att en inskränkning av fördelaktigare
placeringsmöjligheter till utländska fastigheter skulle försämra möjlig-
heterna för en önskvärd riskkapitalförsörjning till den svenska fastighets-
marknaden.

De fördelar som lyfts fram till stöd för att tillåta fondstyrelserna att
göra portfölj investeringar i utländska fastighetsbolag i form av ökad
riskspridning och bättre likviditet gäller i hög grad även för fond-
styrelsernas placeringar på den svenska fastighetsmarknaden. I dagens
avreglerade värld är principerna för riskspridning och kostnads-
effektivitet desamma för den inhemska och de utländska fastighets-
marknaderna. Detta talar för att fondstyrelserna bör ges möjlighet till
portfölj investeringar även i svenska fastighetsbolag. En sådan utvidgning
kan även sägas följa nu gällande placeringsregler som inte innebär någon
differentiering vad gäller direkta investeringar i svenska eller utländska
fastigheter. Det är givetvis en fråga för fondstyrelserna själva att avgöra
om och när portfölj investeringar bör företas på den svenska marknaden.

1 fråga om Riksgäldskontorets under remissbehandlingen framförda
synpunkt om särskilda begränsningsregler för enskilda engagemang i
fastighetsplaceringar bör det resonemang som förts ovan beträffande
enhandsengagemang i fråga om direktlän äga motsvarande tillämpning.

1995/96:171

18

7 Tidpunkten för årsredovisning m.m.

1995/96:171

Regeringens förslag: Samtliga fondstyrelser skall senast den
1 februari lämna sin årsredovisning. Regeringen skall därefter senast
den 1 juni avgöra frågan om fastställelse av balansräkningar och
överlämna ärendet med aktuella handlingar till riksdagens gransk-
ning^

Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler i AP-
fondsreglementet skall varje fondstyrelse före den 1 april varje år lämna
årsredovisning, vilken består av resultaträkning, balansräkning och
förvaltningsberättelse (16 och 43 §§). Revisorerna skall sedan för varje
kalenderår avge en revisionsberättelse, som skall överlämnas till fond-
styrelserna inom fjorton dagar från det att årsredovisningen har kommit
revisorerna till handa (24 §). Därefter skall resp, fondstyrelse genast
överlämna årsredovisningen och revisionsberättelsen till regeringen, som
senast den 15 oktober samma år skall avgöra frågan om fastställelse av
balansräkningen (25 §). Varje fondstyrelse skall samtidigt med att
årsredovisningen och revisionsberättelsen överlämnas till regeringen
också överlämna en egen utvärdering (resultatuppföljning) av styrelsens
förvaltning av fondmedlen (16 a §). Regeringen skall varje år göra en
sammanställning av fondstyrelsernas årsredovisningar och göra en
utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet. Denna
sammanställning, fondstyrelsernas årsredovisningar och regeringens
utvärdering skall överlämnas till riksdagen senast den 15 oktober året
efter räkenskapsåret (45 §).

Det är av stor vikt att resultatet av AP-fondens förvaltning så snart
som möjligt efter avslutat räkenskapsår offentliggörs och kommer till
bl.a. allmänhetens kännedom. Ambitionsnivån bör i detta hänseende
ligga högre hos fondstyrelserna än inom det privata näringslivet. De
tidsramar för granskningsforfarandet som i dag gäller for fondstyrelserna
och regeringen är förhållandevis väl tilltagna och ger fondstyrelserna
möjlighet att avge sin redovisning vid en betydligt senare tidpunkt än
vad som är vanligt i större bolag. Högt ställda krav på aktualitet och
öppenhet vad gäller AP-fondens medelsförvaltning motiverar emellertid
enligt regeringens uppfattning att den tidpunkt vid vilken redovisning
senast skall ske från fondstyrelsernas sida bör tidigareläggas. Senast till
den 1 februari bör fondstyrelserna ha lämnat sina årsredovisningar.

Revisionsberättelsen skall avlämnas inom fjorton dagar efter det att
revisorerna fått del av årsredovisningen. Fondstyrelserna skall, efter det
att revisionsberättelsen kommit dem tillhanda, genast överlämna denna
tillsammans med årsredovisningen och den egna utvärderingen till
regeringen. 1 dessa avseenden föreslås inte någon ändring. Fond-
styrelserna behöver viss tid för att med beaktande av bl.a. övriga fond-
styrelsers årsredovisningar överlämna en egen utvärdering av sin förvalt-
ning. Vidare förutsätter revisorernas arbete att resp, fondstyrelses
årsredovisning färdigställts.

19

Mot bakgrund av den nu föreslagna ändringen i fråga om offent-
liggörande av fondstyrelsernas årsredovisningar bör det finnas utrymme
att återgå till tidigare gällande ordning som innebar att riksdagen fick
del av styrelsernas årsredovisningar och regeringens utvärdering av
medelsförvaltningen redan före riksdagens sommaruppehåll (se bl.a.
prop. 1987/88:11 s. 16 och 17). Som senaste tidpunkt for regeringen att
överlämna det aktuella materialet till riksdagen bör gälla den 1 juni året
efter räkenskapsåret. Regeringen bör senast samma dag avgöra frågan
om fastställelse av balansräkningarna.

Efter de ändringar av bestämmelserna om avlämnande av årsredo-
visningar m.m. som nu föreslås kommer sammanfattningsvis följande att
gälla:

- Samtliga fondstyrelser skall före den 1 februari lämna årsredo-
visningshandlingar, dvs. resultaträkning, balansräkning samt förvaltnings-
berättelse.

- Revisorerna skall inom 14 dagar efter det att årsredovisningshand-
lingarna kommit dem tillhanda avge revisionsberättelse.

- Efter det att en fondstyrelse fått revisionsberättelsen skall styrelsen
genast överlämna berättelsen tillsammans med årsredovisningshand-
lingarna och resultatuppföljningen till regeringen.

- Regeringen skall senast den 1 juni avgöra frågan om fastställelse av
fondstyrelsernas balansräkningar.

- Regeringen skall senast den 1 juni överlämna en sammanställning
av fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av fondstyrel-
sernas förvaltning av fondkapitalet till riksdagen.

8 Ekonomiska effekter av förslaget

Genom att överföra medel från första-tredje fondstyrelserna till en sjätte
fondstyrelse flyttas medel från obligationsmarknaden till riskkapital-
marknaden. Överföringen torde inte medföra några störningar för
aktiemarknaden på grund av dels att beloppet är relativt litet ställt i
relation till marknadens totala volym, dels att placeringen av medlen i
aktier kommer att ske successivt.

Förvaltningen av AP-fondens medel kommer att effektiviseras till
följd av de föreslagna förändringarna i portföljsammansättningen.
Andelen aktier kommer att öka vilket kan bidra till en högre avkastning
på fondmedlen, eftersom aktier över tiden gett högre avkastning än
räntebärande tillgångar. Fonden får också bättre möjlighet att sprida
risken då andelen aktier ökar och fondens möjlighet att investera i
utländska fastighetstillgångar underlättas. Således förbättras risk-
spridningen både genom omfördelning av medel mellan tillgångsslagen
och inom tillgångsslagen. Vidare effektiviseras förvaltningen genom
bredare produktutbud med direkta lån även i utländsk valuta. Denna
förändring i reglementet torde också bidra till att konkurrensen på
marknaden för direkta lån i utländsk valuta ökar.

1995/96:171

20

Reglerna för fondens övergripande valutaexponering ändras inte.
Däremot kommer fondens möjligheter att ikläda sig valutarisk att utökas.
Lättnaderna for att investera i tillgångsslaget fastigheter och möjligheten
att ge direkta lån i utländsk valuta gör att antalet tillgångsslag som kan
förenas med valutarisk ökar. Detta bör effektivisera förvaltningen och
kunna bidra till en högre avkastning, eftersom fonden får en viss
riskspridning i antalet tillgångsslag med möjlig valutaexponering.

Tillskottet av riskkapital kan bidra till att finansiera näringslivets
expansion. Ökade investeringar bidrar till högre tillväxt och ger därmed
positiva effekter på samhällsekonomin i stort. Särskilt gynnas de mindre
och medelstora företagen av att sjätte fondstyrelsen kan äga en större
andel i ett företag och bidra till företagens riskkapitalförsörjning.

Uppbyggnaden av sjätte fondstyrelsen samt den fortlöpande verksam-
heten kommer såväl initialt som fortsättningsvis att medföra ökade
förvaltningskostnader för AP-fonden. Syftet med sjätte fondstyrelsens
förvaltning är emellertid att bidra till en långsiktigt högre avkastning på
AP-fondens kapital. De ökade förvaltningskostnaderna bör därför mer än
väl kompenseras av den förväntade högre avkastningen.

9 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden

Punkterna 2-4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om
ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-
fonden upphävs till följd av att avvecklingsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli
1996 blir en permanent fondstyrelse inom AP-fondssystemet.

1 §

Genom att avvecklingsstyrelsen blir en permanent fondstyrelse inom
ramen för AP-fonden kommer det fr.o.m. den 1 juli 1996 att finnas sex
permanenta fondstyrelser. Den sjätte fondstyrelsen får samma rättsliga
ställning som övriga fondstyrelser i fondsystemet.

1 första stycket har den sjätte fondstyrelsen lagts till som förvaltare
av de penningmedel som genom vissa lagar tillförs AP-fonden.

Andra stycket har ändrats eftersom nya paragrafer införts med
anledning av att avvecklingsstyrelsen blir en bestående fondstyrelse.

12 §

Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att fondstyrelsernas
möjlighet att lämna direktlån till det svenska näringslivet utvidgats i och
med att kravet på att skuldförbindelser utställda i utländsk valuta skall
vara föremål för handel på en reglerad marknad tas bort. Ändringen har
behandlats i avsnitt 6.

1995/96:171

21

15 a §

1995/96:171

Enligt gällande bestämmelser har första-tredje fondstyrelserna rätt att i
placeringssyfte förvärva fast egendom antingen genom direkta förvärv
eller indirekt genom förvärv av aktier i ett fastighetsbolag. Denna
placeringsmöjlighet gäller såväl svenska som utländska fastigheter och
fastighetsbolag. Enligt tidigare motivuttalanden har fondstyrelserna
emellertid inte fått göra portfölj investeringar i fastighetsbolag. I
förevarande proposition accepteras nu att fondstyrelserna tillåts att göra
portföljinvesteringar i såväl svenska som utländska fastighetsbolag.
Fondstyrelserna kan därmed att förvärva mindre poster av aktier i
svenska och utländska fastighetsbolag.

Paragrafen har i andra stycket tillförts en ny tredje punkt. Enligt
denna får fondstyrelserna möjlighet att förvärva andelar i en utländsk
fastighetsfond, dvs. en utländsk- fond som äger fastigheter eller aktier i
fastighetsbolag. Förvärv kan ske i form av portfölj investeringar. Detta
innebär att fondstyrelserna också i fråga om sådana utländska placeringar
är oförhindrade att förvärva en mindre del av andelarna i en utländsk
fastighetsfond. Ändringen har behandlats närmare i avsnitt 6.

16 §

1 bestämmelsen har tidpunkten för när en fondstyrelse skall avlämna sin
årsredovisning tidigarelagts med två månader.

25 §

Tidpunkten för när regeringen senast skall avgöra frågan om fastställ-
ande av fondstyrelsernas balansräkningar har flyttats från den 15 oktober
till den 1 juni.

26 §

1 paragrafens andra stycke anges att avkastningen av de medel som sjätte
fondstyrelsen förvaltar skall ingå i styrelsens förvaltning. Något avkast-
ningskrav på sjätte fondstyrelsen i förhållande till första-tredje fond-
styrelserna har inte införts.

29 §

1 paragrafen har lagts till sjätte fondstyrelsen, vilket innebär att
kostnaderna för styrelsens verksamhet och revisionen av dess förvaltning
skall betalas med de medel som styrelsen förvaltar.

31 §

Paragrafen är ny. Sjätte fondstyrelsen skall bestå av fem ledamöter.
Samtliga ledamöter utses av regeringen. För styrelsen gäller genom en

hänvisning i 43 § bestämmelserna i 4 § fjärde stycket om behörig- 1995/96:171
hetskrav, 5 § första och andra styckena om förordnande resp, entledig-
ande av ledamöter samt 7-10 §§. I 7-8 §§ regleras kallelseförfarandet,
beslutsregler och protokollföring. Med stöd av 9 § kan styrelsen anställa
den personal som erfordras och enligt 10 § bestämmer regeringen
arvoden och andra ersättningar till ledamöterna.

32 §

I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av att
avvecklingsstyrelsen övergår till att bli en permanent fondstyrelse och att
bestämmelser om styrelsen finns i 31 §.

36 §

1 paragrafen som är ny anges de placeringsbestämmelser som skall
tillämpas av sjätte fondstyrelsen vid medelsförvaltningen. Fondstyrelsen
har dessutom genom en hänvisning i 43 § till bestämmelsen i 12 a §
möjlighet att handla med optioner och terminer eller andra likartade
finansiella instrument för att bl.a. effektivisera förvaltningen av fondens
tillgångar.

I andra stycket anges att begränsningsregeln i samma stycke i fråga
om förvärv av börsregistrerade aktier inte gäller vid sjätte fondstyrelsens
förvärv av sådana aktier i ett svenskt riskkapitalbolag. Härigenom
likställs förvärv av sådana aktier med aktier som inte är inregistrerade
vid en börs, vilka sedan tidigare kunnat förvärvas fritt av avvecklings-
styrelsen. Bestämmelsen har kommenterats närmare i avsnitt 5.

43 §

I bestämmelsen anges genom en hänvisning de paragrafer om första-
tredje fondstyrelserna som skall gälla också i fråga om sjätte
fondstyrelsen.

45 §

Ändringen är betingad av att tidpunkten för när fondstyrelserna skall
avlämna sina årsredovisningar har tidigarelagts (se avsnitt 7).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkt 2

Sjätte fondstyrelsen skall tillföras medel på sammanlagt 10 miljarder
kronor från första-tredje fondstyrelserna i form av antingen kontanta
medel eller tillgångar till motsvarande värde. Det är marknadsvärdet vid
överföringstillfället som skall ligga till grund för beräkningen av de
värden som skall överföras till sjätte fondstyrelsen. Överföringen skall

23

ske i samråd med första-tredje fondstyrelserna efter rekvisition från
sjätte fondstyrelsen. Medlen kan rekvireras i delposter vid de tidpunkter
som särskilt överenskoms, men överföringen skall vara slutförd till
halvårsskiftet 1997.

Punkt 3

Bestämmelsen innebär att avvecklingsstyrelsen från den 1 juli 1996 byter
namn till sjätte fondstyrelsen och utgör en permanent AP-fondstyrelse.

1995/96:171

24

Allmänna Pensionsfondens, Första, Andra och
Tredje fondstyrelserna kompletterande skrivelse till
utvärderingen av fondförvaltningen avseende år
1994.

Allmänna Pensionsfonden, Första, Andra och Tredje fondstyrelserna (AP-
Fönden) har tidigare i en skrivelse daterad den 6 april 1995 överlämnat
en-utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning avseende verksamhetsåret
1994. Vid tidpunkten for denna utvärdering hade livförsäkringsbolagen
ännu inte slutligt redovisat sina årsbokslut. I skrivelsen redovisade fond-
styrelserna därför sin avsikt att senare komplettera utvärderingen med en
jämförelse med livförsäkringsbolagens avkastning. Fondstyrelserna får
härmed (se bilaga A) överlämna en komplettering av utvärderingen avse-
ende en jämförelse mellan AP-fondens och livförsäkringsbolagens avkast-
ning.

Härutöver vill fondstyrelserna ta upp en fråga om indirekta fastighets-
investeringar i utlandet som aktualiserats under senare tid. Fondstyrelser-
na har hittills med undantag för ägandet i Pleiad valt att direktäga fastig-
heter eller heläga dem i bolagsform. Det finns dock mycket som talar for
att en riskspridning av det utländska ägandet borde ske genom att fonden
kunde placera i fonder eller särskilda fastighetsbolag i olika länder.

En genomgång av förarbetena till den ändring i Allmänna Pensions-
fondens reglemente som gav fondstyrelserna möjlighet att äga fastigheter,
visar emellertid på begränsningar i fondstyrelsernas möjligheter till sådan
riskspridning i fastighetsinvesteringama. I förarbetena markeras kraven på
långsiktighet och ägarinflytande när det gäller förvärv av aktier i fastig-
hetsbolag. En rimlig tolkning av dessa begränsningar är att dessa i första
hand avser sådana placeringar på den svenska marknaden. När det gäller
fastighetsplaceringar i utlandet kan knappast några vägande invändningar
riktas mot att fonden tillåts göra indirekta placeringar utan angivna be-
gränsningar, varför fondstyrelserna bör ha möjlighet att agera mer fritt.

Fondstyrelserna hemställer mot denna bakgrund och vad som i övrigt
framgår av bilaga B att det görs möjligt for fondstyrelserna att indirekt
investera i utländska fastighetsbolag och fastighetsfonder utan de be-
gränsningar som uppställts för motsvarande investering på den svenska
marknaden.

För

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Carl Johan Åberg

Prop. 1995/96:171

Bilaga 1

25

Med hemställan om utökade möjligheter för Första, Prop. 1995/96:171
Andra och Tredje fondstyrelserna att förvärva       Bilaga 1

andelar i utländska fastighetsbolag/fastighetsfonder.

Bakgrund

Fondstyrelserna begärde i en gemensam skrivelse daterad den 2 april
1987 en ändring av Allmänna Pensionsfondens Reglemente (APR) § 15
för att bl.a. få möjlighet att investera i fastigheter och fastighetsbolag.
Placeringarna skulle få uppgå till 10% av AP-fondens tillgångar. Rege-
ringen avvek (prop. 1987/88:11) på några punkter från fondstyrelsernas
hemställan. Beloppsgränsen sattes till 5% och for investering i fastighets-
bolag var fonden tvungen att inneha samtliga aktier. Den senare begräns-
ningen tillkom för att skilja placeringstillgången fastigheter från aktier.
Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1988.

I en senare skrivelse daterad den 3 februari 1989 begärde fondstyrel-
serna gemensamt om en ändring av APR § 15a så att kravet på att äga
samtliga aktier i ett fastighetsbolag togs bort. Fondstyrelserna framförde
bl.a. “Det är enligt fondstyrelsernas uppfattning ej meningsfullt eller
rationellt att diskutera vid vilken preciserad ägarandel som gränsdrag-
ningen gentemot placeringstillgången aktier blir tydlig. I stället for att
precisera en sådan andel är det bättre att se till fondens syfte med förvär-
vet och fondens faktiska ställning som aktiv ägare. Från detta kan en
utvärdering göras, om fonden som en av ett fåtal stora ägare i ett fastig-
hetsbolag uppfyller de nämnda kraven.”

Regeringen gick på fondstyrelsernas förslag (prop. 1988/89:150, bila-
ga 6) och slopade det angivna kravet. Föredragande statsråd anförde dock
följande (sid 5); “Jag vill särskilt markera att aktieinnehavet skall syfta
till en långsiktig placering och innebära ett ägarengagemang. Någon
öppning mot portfölj investeringar kan således inte accepteras. Utifrån
dessa utgångspunkter får en bedömning av fondens syfte med förvärvet
och fondens faktiska ställning som aktiv ägare göras.” Ändringen av
reglementet trädde i kraft den 1 juli 1989.

Den tydliga markeringen att fondens innehav av aktier i fastighetsbo-
lag skall vara långsiktigt och innebära ett ägarengagemang skall ses mot
bakgrund av att det inte fick råda någon misstanke om att AP-Fondens
tre första fondstyrelser skulle kunna börja placera i aktier på den svenska
marknaden.

Riksdagen fattade senare beslut om en revidering av APR (prop.
1992/93:206) som trädde i kraft den 1 juli 1993. Bl.a. renodlades
avkastningskravet och fondens roll som buffert mellan in- och utbetal-
ningar i ATP-sytemet. Målet för fondförvaltningen formulerades som
långsiktig maximal avkastning givet kraven på tillfredsställande
betalningsberedskap och riskspridning samt betryggande säkerhet i place-
ringarna. Kravet på riskspridning var nytt for Första, Andra och Tredje
fondstyrelsernas förvaltning och hade tidigare bara gällt Fjärde och Fem-

26

te Fondstyrelserna.                                                    Prop. 1995/96:171

Riskspridningen innebär en diversifiering av portföljen mellan och Bilaga 1
inom tillgångsslag så att risken reduceras för att resultatet av enskilda
placeringar får ett större genomslag i totalportföljen.

Indirekta fastighetsinvesteringar

Kravet på riskspridning är ett av flera centrala krav som fondstyrelserna
beaktar vid utformningen av fondens placeringsstrategi. För fastighetsin-
vesteringar innebär riskspridning bl.a. en diversifiering, dels på olika
geografiska områden, dels på olika typer av fastigheter.

Marknadsvärdet av fondens fastighetsinvesteringar uppgår idag till ca

16 mdkr motsvarande ca 3% av fondens tillgångar. Fastighetsinnehavets
fördelning framgår av följande tablå.

Mdkr

%

Fastigheter i Sverige

13,1

82

Fastigheter i utlandet

2,4

15

varav i London

2,1

Aktier i Pleiad

0,5

_3

Totalt

16,0

100

Av sammanställningen framgår att fondens fastighetsinnehav är starkt
koncentrerat till den svenska marknaden. Mindre än en sjättedel av fas-
tighetsinnehavet ligger i utlandet och då huvudsakligen i London. Fon-
dens fastighetsplaceringar har i allt väsentligt skett genom direkt ägande.
Ett undantag är det indirekta ägandet i Pleiad. Fondstyrelserna förvärvade
aktierna i Pleiad 1989 och utövar ett aktivt ägaransvar genom styrelserep-
resentation i bolaget.

Av riskspridningsskäl har fondstyrelserna fattat beslut om ytterligare
diversifiering av fastighetsportföljen i och utanför Sverige. För utländska
förvärv bör placeringarna i första hand vara indirekta. Ett direkt ägande
bör i första hand vara aktuellt där fonden har längre erfarenhet och dju-
pare kunskap om fastighetsmarknaden t.ex. i London.

En indirekt placering innebär lägre krav på lokal kännedom. Istället
för att direkt konkurrera med lokala aktörer medför en indirekt placering
att fonden investerar tillsammans med parter som har lokal expertis. Vid
en indirekt investering befrias AP-fonden från en rad komplicerade och
tidsödande frågeställningar som är kopplade till ett direkt ägande. Indi-
rekt ägande är inte lika management- och personal intensivt utan mer tid
kan istället ägnas åt övergripande analys och allokeringsbeslut. Ett för-
värv av en andel i en fastighetsportfölj ger också en, i normalfallet, större
riskspridning än ett direktförvärv av en fastighet. En ytterligare fördel är
att indirekta placeringar ger lägre transaktionskostnader och bättre likvi-
ditet.

Fondstyrelserna anser att kravet på riskspridning är centralt för fond-
förvaltningen. En möjlighet att sprida riskerna inom tillgångslaget fastig-

27

heter är att göra placeringar i utlandet. Av skäl som redan nämnts är det Prop. 1995/96:171
då inte alltid lämpligast att direkt äga fastigheter utan ett indirekt ägande Bilaga 1
kan vara att föredra. Ett sådant indirekt ägande kan inte alltid kombineras
med kraven på långsiktigt ägande och aktivt ägaransvar. Snarare försvå-
rar dessa krav en lämplig spridning av fastighetsplaceringama i utlandet.

Nedanstående exempel illusterar detta förhållande.

Enligt fondstyrelsernas uppfattning föreligger det inget behov av för-
ändring av reglementet i syfte att vidga fondstyrelsernas möjligheter att
placera på den svenska fastighetsmarknaden. Kravet på att ägande av
aktier i fastighetsbolag inte skall öppna för portfölj investeringar på den
svenska marknaden är sannolikt lika stort i dag som då fondstyrelserna
fick möjlighet till placeringar i fastigheter.

Exempel på en utländsk indirekt placering

För att indirekta fastighetsplaceringar skall kunna utgöra ett alternativ till
att direkt förvärva fastigheter, bör det finnas en bred, djup och transpa-
rant marknad. Det finns det bl.a. i USA. På den amerikanska marknaden
finns det börsnoterade s.k. Real Estate Investments Trust's (REIT's) med
syfte att poola kapital från ett stort antal placerare för investeringar i
fastigheter. REIT's har oftast en fokuserad investeringsstrategi med in-
riktning på ett fastighetssegment i en viss region. Inriktningen kan vara
på kontor, bostäder, shoppingcenter, hotell eller industrifastigheter. Det
finns begränsningar i hur stor andel av en REIT som en enskild investe-
rare får inneha.

För att uppnå en lämplig riskspridning krävs placeringar såväl i olika
regioner som i olika fastighetstyper. Placeringar i REIT's innebär
innehav av mindre ägarandelar i ett sannolikt större antal sådana fastig-
hetsbolag. Även om fondens aktivitet på den amerikanska fastighetsmark-
naden skulle vara långsiktig så skulle sannolikt andelarna i enskilda
REIT's omsättas till viss del för att uppnå en effektiv förvaltning. Fond-
styrelserna skulle vid denna typ av placering i fastighetsfonder inte ha för
avsikt att ta ett aktivt ägaransvar.

Därmed skulle fondens engagemang i en enskild REIT inte uppfylla
kraven på långsiktighet och ägarengagemang som idag gäller för indirek-
ta fastighetsplaceringar.

28

Framställning om ändring i lagen (1983:1092) om Prop. 1995/96:171

Allmänna Pensionsfondens reglemente              Bilaga 2

Inledning

Allmänna Pensionsfondens reglemente (APR) har varit föremål för ett
antal förändringar sedan slutet av 1980-talet. Vissa ändringar har
initierats genom gemensamma framställningar från Första, Andra och
Tredje fondstyrelserna. Detta gäller bl.a. möjligheten att få lämna s.k.
direktlån, förvärva fastigheter och placera i skuldförbindelser i utländsk
valuta.

Den senaste ändringen av APR trädde i kraft den 1 juli 1993
(prop. 1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383). Till grund
för denna låg en promemoria från finansdepartementet (Ds 1991:14).
Med den nya utformningen av Första - Tredje fondstyrelsernas
placeringsreglemente renodlades avkastningskravet. Placeringsreglema
gavs en enklare och mer generell utformning för att bättre anpassas till
kravet på långsiktig hög avkastning. Den snabba utvecklingen på den
svenska kapitalmarknaden och den ökande internationaliseringen samt
tillkomsten av nya finansiella intrument var andra viktiga motiv för att
inte i lag ange alltför detaljerade placeringsregler.

I den nu föreliggande gemensamma skrivelsen från Första, Andra och
Tredje fondstyrelserna begär fondstyrelserna att fa en utökad möjlighet
att lämna direktlån i utländsk valuta. Med direktlån avses en placering i
skuldförbindelse som ej normalt är föremål för handel på någon reglerad
marknad. Möjligheten att lämna direktlån har hittillls begränsats till lån
i SEK.

Tidigare skrivelse

Redan i oktober 1983 begärde fondstyrelserna i en skrivelse till
regeringen att få möjlighet till att ge direktlån, dvs sådana räntebärande
placeringar som inte var avsedda för allmän omsättning, utan borgens-
förbindelse från stat, kommun eller därmed jämförlig samfällighet.
Regeringen tog inte ställning i frågan utan denna överfördes för
behandling i kreditmarknadskommittén, vilken hade i uppdrag att göra
en översyn av kreditmarknadens struktur.

Mot bakgrund av ökad fokusering på fondens avkastning och kredit-
marknadens utveckling gjorde fondstyrelserna r april 1987 en förnyad
framställan om att få rätt till direktlån då kreditmarknadskommittén ännu
inte avlämnat sitt slutbetänkande. Avsikten var att i begränsad
omfattning ge lån direkt till företag som hade obligationslån som
alternativ finansieringsform men där obligationslån inte gav den flexibla
låneprofil som företaget önskade. Omfattningen av direktlånen föreslogs
begränsad till högst fem procent av AP-fondens 1-3 tillgångar.

Remissinstanserna hade i huvudsak inget att erinra även om några

29

varnade för ökade administrationskostnader för fonden (kreditprövning,
täckande av kreditförluster m.m.) som skulle bli följden av direkt-
utlåningen. Indsutriförbundet och bankföreningen avstyrkte förslaget
med motiven att fondens köp av obligationer skulle minska och därmed
driva upp obligationsräntan samt att fonden skulle fa en alltför
betydande roll inom den institutionella direktlånemarknaden.

I december 1987 fattade riksdagen beslut (prop. 1987/88:11,
NU 10, rskr 111) om att ge fonden möjlighet att lämna direktlån till
svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar till ett belopp som
sammanlagt motsvarar högst fem procent av anskaffningsvärdet
(marknadsvärde fr.o.m. 1993-07-01) av de tillgångar som styrelsen
förvaltar. De nya reglerna om direktlån trädde i kraft den 1 februari
1988.

I en skrivelse till finansdepartementet (1989-03-23) begärde fond-
styrelserna gemensamt en ytterligare ändring av reglementet som gjorde
det möjligt för fonden att placera upp till tio procent av fondkapitalet till
anskaffningsvärde i “obligationer och andra för den allmänna rörelsen
avsedda skuldförbindelser utställda i utländsk valuta”.

Skrivelsen föranleddes av riksdagens beslut 1989-03-08 att avveckla
valutaregleringen fullt ut. Genom detta beslut fick försäkringsbolagen
omedelbar möjlighet att placera i utländska fastigheter och räntebärande
värdepapper. Det principiella motiv som angavs i skrivelsen till att också
fonden skulle få placera i utländska värdepapper var att fonden häri-
genom skulle likställas med försäkringsbolagen. Begränsningen tio
procent skulle motsvara försäkringsbolagens placeringsfrihet inom den
s.k. fria sektorn.

Utöver motivet om likabehandling angavs också som skäl för utlands-
placeringar att fondförvaltningen skulle kunna effektiviseras med
avseende på ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fonden kunde p.g.a.
sin storlek inte variera ränterisken på ett opimalt sätt om dess
verksamhet enbart begränsades till den svenska marknaden. Genom att
fonden var hänvisad till ett begränsat antal låntagare ökade också
kreditrisken. Dessa problem skulle reduceras genom tillgång till den
internationella räntemarknaden.

Samtliga remissinstanser tillstyrkte förslaget eller lämnade det utan
erinran. Några remissinstanser kommenterade förslaget, däribland
Riksbanken som b.la. anförde att “Placeringarna bör, oberoende av
valuta, avgränsas till sådana marknadspapper som offentligen utbjudits
genom emissionsinstitut.” Denna synpunkt beaktades av regeringen.

Riksdagen fattade beslut (prop 1989/90:27, NU12, rskr.92) i enlighet
med fondstyrelsernas förslag men med tillägget om att skuldförbindel-
serna skulle vara offentligen utbjudna dvs fondstyrelserna fick inte rätt
att lämna direktlån i utländsk valuta. Ändringen trädde i kraft den
1 januari 1990.

Som nämndes inledningsvis har placeringsreglerna i APR fr.om.
1993-07-01 givits en mer generell utformning. Den paragraf i APR,
§ 12, som styr fondens möjlighet att lämna direktlån förenklades
avsevärt. Istället för en detaljerad uppräkning av möjliga placeringar

Prop. 1995/96:171

Bilaga 2

30

gjordes en uppdelning i skuldförbindelser med låg kreditrisk resp, i  Prop. 1995/96:171

andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller Bilaga 2
ekonomiska föreningar. Den senare kategorin begränsades till att
motsvara högst fem procent av fondens totala tillgångar beräknade till
marknadsvärde.

I prop 1992/93:206 anförde föredragande statsråd angående
möjligheten att lämna direktlån; “Bestämmelserna bör även omfatta
placeringar i s.k. direktlån till bl.a. staten, kommuner och
mellanhandsinstitut. För placeringar i sådana tillgångar bör som enda
restriktion gälla att dessa har låg kreditrisk. Det bör på samma sätt som
idag finnas möjlighet ått placera fondmedel i direktlån till näringslivet.
För dessa uppställs inte samma krav på att varje enskild skuldförbindelse
skall ha låg kreditrisk. Däremot innebär bestämmelserna i APR om
tillfredsställande riskspridning och betryggande säkerhet att placeringar i
direktlån till näringslivet som inte har låg kreditrisk måste anpassas så
att den totala förvaltningen uppfyller dessa krav.”

Fondens möjlighet att lämna direktlån till svenska aktiebolag och
ekonomiska föreningar begränsades genom att sådana lån som inte har
låg kreditrisk får uppgå till högst fem procent av fondens totala
tillgångar beräknade till marknadsvärde.

Möjligheten att placera fondmedel i utländsk valuta begränsades i
likhet med tidigare till skuldförbindelser vilka är föremål för handel på
svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller annan
reglerad marknad. Likaså kvarstod begränsningen att sådana placeringar
far uppgå till tio procent av fondens tillgångar men beräknade till
marknadsvärde istället för till anskaffningsvärde. Någon möjlighet att
lämna direktlån i utländsk valuta gavs således inte.

Direktlån i utländsk valuta

Utvecklingen under de senaste åren visar på en klart ökad aktivitet i den
privata sektorns agerande på den internationella kreditmarknaden.
Företagens upplåningsbehov och val av valuta styrs bl.a. av dess
investeringar och kapitalflöden i olika valutor. Visserligen kan företagen
ta lån i SEK för att sedan swapa lånet till annan valuta för att uppnå en
önskad valutaexponering. En sådan transaktion är inte alltid
kostnadseffektiv om möjlighet föreligger för företaget att direkt låna i
önskad valuta.

AP-fonden har mötts av en ökad efterfrågan på direktlån i utländsk
valuta främst från svenska låntagare men som framgått tidigare har
fonden inte rätt att ge sådana lån. Fondstyrelserna anser att denna be-
gränsning är omotiverad mot bakgrund av kreditmarknadens utveckling
- ökad internationalisering och utvecklade tekniker för hantering av
valutarisk. Det borde därför vara möjligt för fonden att också kunna ge
direktlån i utländsk valuta till svenska låntagare. Förändringen innebär
inte någon utökad möjlighet för fonden att ikläda sig kreditrisk.
Förslaget innebär inte heller någon förändring i tioprocentskvoten för
innehav av skuldförbindelserna i utländsk valuta.

31

Hemställan

Prop. 1995/96:171

Bilaga 2

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer fondstyrelserna om en
ändring av 12 § i lagen (1983:1092) med Allmänna Pensionsfondens
reglemente i enlighet med Bilaga A, som ger fondstyrelserna möjlighet
att lämna direktlån i utländsk valuta.

För

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Carl Johan Åberg

32

Förslag till                                                          Prop. 1995/96:171

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Bilaga 2
Allmänna Pensionsfonden

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

Varje fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar i

1. skuldförbindelser med låg
kreditrisk,

2.  andra skuldförbindelser
utfärdade av svenska aktiebolag
eller ekonomiska föreningar, till
belopp som sammanlagt mot-
svarar högst fem procent av det
totala marknadsvärdet av de
tillgångar som styrelsen för-
valtar.

Skuldförbindelser enligt
första stycket får vara utställda
i utländsk valuta. Sådana skuld-
förbindelser skall vara föremål
för handel på en svensk eller
utländsk börs, en auktoriserad
marknadsplats eller någon
annan reglerad marknad. Det
sammanlagda marknadsvärdet
av varje fondstyrelses innehav
av skuldförbindelser i utländsk
valuta får uppgå till ett belopp
som motsvarar högst tio
procent av det totala marknads-
värdet av de tillgångar som
styrelsen förvaltar.

1. skuldförbindelser med låg
kreditrisk,

2.  andra skuldförbindelser
utfärdade av svenska aktiebolag
eller ekonomiska föreningar, till
belopp som sammanlagt mot-
svarar högst fem procent av det
totala marknadsvärdet av de
tillgångar som styrelsen för-
valtar.

Skuldförbindelser enligt
första stycket får vara utställda
i utländsk valuta. Sådana skuld-
förbindelser skall vara föremål
för handel på en svensk eller
utländsk börs, en auktoriserad
marknadsplats eller någon
annan reglerad marknad. Denna
begränsning gäller dock ej
skuldförbindelser utställda av
svenska juridiska personer. Det
sammanlagda marknadsvärdet
av varje fondstyrelses innehav
av skuldförbindelser i utländsk
valuta får uppgå till ett belopp
som motsvarar högst tio
procent av det totala marknads-
värdet av de tillgångar som
styrelsen förvaltar.

Trots vad som sägs i första stycket får en fondstyrelse inte placera
fondmedel i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning.

Om någon av gränserna i denna paragraf efter förvärvet kommer att
överskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så snart det är
lämpligt.

33

Förteckning över remissinstanser

Prop. 1995/96:171

Bilaga 3

Efter remiss har yttranden över skrivelserna från första-tredje fond-
styrelserna som kom in till Finansdepartementet den 2 juni 1995 resp,
den 22 september 1995 avgetts av Sveriges Riksbank, Riksgäldskontoret,
Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, Allmänna pensions-
fonden, femte fondstyrelsen, Konkurrensverket, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Sveriges Arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Sveriges Industriförbund, Svenska Bank-
föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Försäkrings-
förbund samt Sveriges Fastighetsägareförbund.

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) har förklarat sig
avstå från att yttra sig.

34

F inansdepartementet

Prop. 1995/96:171

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,
Uusmann, Ulvskog, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,
Pagrotsky, Östros,

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Regeringen beslutar propositionen 1995/96:171 En sjätte AP-fondstyrelse

m.m..

35

gotab 49781, Stockholm 1996