Öresundsförbindelsens ekonomi
Skr.
1995/96:130
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 1 februari 1996
Ingvar Carlsson
Ines Uusmann
(Kommunikationsdepartementet)
I skrivelsen redogör regeringen för den festa Öresundsförbindelsens
ekonomi enligt reviderad budget i november 1995.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 130
Skr. 1995/96:130
1 Bakgrund................................ 3
2 Kust-till-kustförbindelsen ...................... 3
2.1 Tillstånd för kust-till-kustförbindelsens genom-
förande ............................. 3
2.2 Upphandlingen av byggentreprenader........... 4
2.3 Anläggningskostnader.................... 5
3 Svenska landanslutningar ...................... 7
3.1 Tillstånd för de svenska landanslutningama....... 7
3.2 Upphandlingen av byggentreprenader........... 8
3.3 Anläggningskostnader.................... 8
4 Öresundsförbindelsens ekonomi.................. 9
4.1 Kust-till-kustförbindelsen.................. 9
4.2 De svenska landanslutningama............... 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 1 februari 1996 .............................. 12
Sveriges och Danmarks regeringar slöt den 23 mars 1991 ett avtal om
en fest förbindelse över Öresund. Efter förslag från regeringen god-
kände riksdagen avtalet samt gav tillstånd till erforderlig bolagsbildning
och upptagande av lån m.m. (prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31,
rskr. 1990/91:379). Riksdagen förutsatte i beslutet att regeringen för
riksdagen skulle redovisa resultatet av upphandlingen av Öresundsbron
samt årligen återkomma till riksdagen med redovisning av hur projektet
framskrider och i vilken omfettning garantiåtaganden har ianspråktagits.
Riksdagen beslutade år 1994 om kapitaltäckningsgarantier för Svedabs
egna kapital (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr.
1994/95:50). Riksdagen betonade samtidigt vikten av att regeringen för
riksdagen årligen redovisar hur Öresundsbroprojektet framskrider.
Med anledning av avtalet mellan Sverige och Danmark om en fest
förbindelse över Öresund bildades i Sverige Svensk-Danska Broförbin-
delsen AB (Svedab) och i Danmark A/S Oresundsforbindelsen. Dessa
två helstatligt ägda bolag bildade den 27 januari 1992 ett konsortium
som gavs namnet Öresundskonsortiet.
Den 15 augusti 1991 beslutade regeringen att den planerade anlägg-
ningen för järnvägs- och vägtrafik över Öresund skulle prövas enligt
4 kap. 2 § NRL.
Öresundskonsortiet ansökte den 1 juli 1992 om tillstånd enligt 4 kap.
NRL att uppföra och driva den svenska delen av Öresundsförbindelsen,
omfettande dels landfästet vid Lernacken söder om Malmö, dels hög-
bron från Lernacken till gränsen mellan Sverige och Danmark. Rege-
ringen biföll konsortiets ansökan den 16 juni 1994. Samtidigt fastställde
regeringen villkoren för tillståndet och uppdrog åt Koncessionsnämnden
för miljöskydd att fastställa de närmare villkor som kan behövas från
miljöskyddssynpunkt. Regeringen beslutade också att Koncessions-
nämnden för miljöskydd skulle pröva den svenska delen av Öresunds-
förbindelsen samt dess väg- och jämvägsanslutningar enligt miljö-
skyddslagen.
Den 30 juni 1995 gav Koncessionsnämnden för miljöskydd Öresunds-
konsortiet tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva den
festa förbindelsen på svenskt område. Tillståndet, som är förbundet med
vissa villkor, har av två intressenter överklagats till regeringen. En av
de överklagande är Naturvårdsverket som kräver villkor för den fram-
tida avgiftssättningen. Detta påverkar dock inte igångsättandet av an-
läggningsarbetena .
Den 13 juli 1995 meddelade Växjö tingsrätt, vattendomstolen, sin
tillståndsdom. I domen lämnas Öresundskonsortiet tillstånd att uppföra
den svenska delen av förbindelsen. Vidare festställs de miljökrav som
Skr. 1995/96:130
1* Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 130
Öresundskonsortiet skall uppfylla i samband med byggaktivitetema på
svenskt sjöterritorium. Vattendomstolens dom har överklagats. Vatten-
överdomstolen har i beslut den 13 september 1995 avvisat klagandenas
talan med motiveringen att de inte är sakägare. Samtidigt har Vatten-
överdomstolen meddelat ett s.k. verkställighetsförordnande, vilket in-
nebär att anläggningsarbetena kan påböijas utan att domen vunnit laga
kraft. Vattenöverdomstolens awisningsbeslut har överklagats till Högsta
domstolen, som den 17 januari 1996 meddelade prövningstillstånd i
ärendet.
I Danmark har det mot bakgrund av EU:s direktiv om bedömning av
vissa projekts inverkan på miljön (MKB-direktivet 85/337/EEG) anord-
nats offentliga horinger om anläggandet av Öresundsförbindelsen. Som
resultat av dessa horinger har den danske trafikministem den 8 juli 1994
beslutat om anläggningens utformning och linjeföring på danskt sjöterri-
torium, den 28 mars 1995 beslutat om miljökvalitetsmålsättningar och
kriterier samt den 23 oktober 1995 beslutat om ändring i utformningen
av anläggningen innebärande att den konstgjorda ön skall utföras som
en sammanhängande ö och inte som planerat som två öar. I anslutning
till nyss nämnda beslut har dessutom ett stort antal tillstånd meddelats
från danska myndigheter.
Skr. 1995/96:130
Kust-till-kustförbindelsen har av Öresundskonsortiet uppdelats i fem
delentreprenader. Dessa entreprenader avser muddrings- och utfyllnads-
arbeten, tunnel under Drogden, högbro över Flintrännan, anslutnings-
broar till högbron samt el- och signalinstallationer m.m.
Upphandlingen av entreprenader har slutförts på fyra av de fem del-
entreprenaderna. Endast upphandlingen av installationsentreprenaden
återstår att slutföra.
För muddrings- och utfyllnadsarbete har Öresundskonsortiet tecknat
avtal med 0resund Marine Joint Venture bestående av Per Aarsleff A/S
(DK), Ballast Nedam Dredging (NL) och Great Lakes Dock & Dredge
(USA). De olika deltagarna är solidariskt ansvariga gentemot Öresunds-
konsortiet för genomförandet av entreprenaden. Kontraktssumman är
1 388 miljoner DKK (prisnivå februari 1995). Entreprenaden omfattar
muddring av ränna för tunnel, upprätning av farleden Flintrännan,
kompensationsmuddringar etapp 1, muddring av nödvändiga mindre
farleder och arbetshamnar, utfyllnad av en konstgjord ö samt jämvägs-
och vägarbeten på de konstgjorda öama.
Öresundskonsortiet har tecknat kontrakt med Öresund Tunnel
Contractors I/S angående utbyggnaden av den 3,5 km långa sänktunneln
mellan Kastrup och den konstgjorda ön. Deltagare i konsortiet är
NCC AB (S), GTM Scandinavia AB (F & S), John Laing Construction
Sweden AB (UK & S), E. Phil & Son A/S (DK) och Boskalis
Scandinavia AB (NL & S). De olika deltagarna är solidariskt ansvariga
gentemot Öresundskonsortiet för genomförandet av entreprenaden.
Kontraktssumman är 3 766 miljoner DKK (prisnivå februari 1995).
Entreprenaden omfattar 3,5 km sänktunnel (20 element ä 175 m) samt Skr. 1995/96:130
ramper vid tunnelportalema. Gjutningen av tunnelelementen sker i en
fabrik vid Köpenhamns nordhamn. Produktionen av tunnelelement
kommer att pågå från sommaren 1996 till sommaren 1998. Utplacering-
en av tunnelelementen beräknas ske från sommaren 1997 till sommaren
1998.
Den 27 november 1995 undertecknade Öresundskonsortiet det största
enskilda kontraktet för den festa Öresundsförbindelsen. Entreprenör är
det internationella konsortiet Sundlink Contraktors HB bestående av
Skanska AB (S), Hojgaard & Schultz A/S, Monberg & Thorsen A/S
(DK) och Hochtief AG (D). De olika deltagarna är solidariskt ansvariga
gentemot Öresundskonsortiet för genomförandet av entreprenaden. Kon-
trakten omfettar högbron över Flintrännan samt de båda tillfartsbroama
på var sida om högbron. Kontraktssumman är totalt på 5 349,7 miljoner
DKK. Den västra tillfertsbron har en längd av 3 000 m och den östliga
en längd av 3 720 m. Bron utförs i två plan och rymmer en fyrfältig
motorväg och en tvåspårig järnväg. Högbron utförs som en 1 092 m
lång snedkabelbro med ett 490 m brett huvudspann samt två sidospann.
Snedkabelbrons pyloner sträcker sig 203,5 m över havet. Den fria
seglingshöjden i Flintrännan blir 57 m. Den västliga tillfertsbron blir
3 013 m lång och är uppdelad i 22 brospann. Den östliga tillfertsbron är
3 739 m lång och uppdelad i 27 brospann. Högbrons och tillfertsbroar-
nas underbyggnader utförs i betong medan överbyggnaden utförs som
ett stålfeckverk.
Med anledning av ingångna entreprenadkontrakt har Öresundskonsortiet
företagit en revidering av anläggningsbudgeten för kust-till-kustförbin-
delsen. Den totala anläggningsbudgeten för projektet uppgår till 13 975
miljoner DKK i prisnivå juli 1990 exkl. reserver. Det motsvarar en
budgetökning på totalt 1 845 miljoner DKK jämfört med ursprunglig
budget på totalt 1 130 miljoner DKK efter användning av 715 miljoner
DKK avsatta på reservkontot för osäkerheter till och med upphandlings-
fesen. Av nedanstående tabell framgår reviderad budget jämfört med
ursprunglig budget.
|
Milj. DKK (prisnivå juli 1990) |
Reviderad budget |
Ursprungtig budget |
|
Anläggningskostnad |
11 734 |
10 155 |
|
Byggherre- |
2 038 |
1 772 |
|
Danska landanlägg- |
180 |
180 |
|
Ersättningar m.m. |
23 |
23 |
|
Budget, exkl. reser- |
13 975 |
12 130 |
|
Reserver |
200 |
915 |
|
Budget totalt |
14 175 |
13 045 |
|
EU-bidrag |
-250 |
Skr. 1995/96:130
Budgetökningen i projektet beror på följande faktorer:
- Öresundskonsortiet har valt att utöka projektet med en utrymningsfil
på broarna till en merkostnad av 110 miljoner DKK.
- Anbudssummoma på de olika delentreprenadema ligger över vad
som tidigare har beräknats. Tillsammans med vissa tilläggsarbeten
och justeringar av projektet har anläggningen fördyrats 934 miljoner
DKK.
- Vissa byggherrekostnader är direkt avhängiga entreprenadkostnader-
na och de högre anbudssummoma. Totalt medför detta en budgetök-
ning på 287 miljoner kronor utöver tidigare budget.
- Till följd av merutgifter vid uppförandet av järnvägstunneln i gräns-
området mellan danska landanläggningar och kust-till-kustförbindel-
sen på Kastrup halvö har projektet fördyrats med 220 miljoner
DKK.
- Det av vattendomstolen och den danske trafikministem fastlagda
kontroll- och övervakningsprogrammet har fördyrat projektet med
112 miljoner DKK.
- Upprätningen och muddringen av Flintrännan på en sträcka på 7
sjömil, mot tidigare beräknade 2 sjömil, medför merkostnader på 91
miljoner DKK.
Statliga energiavgifter vid fartygsbunkring i samband med mudd- Skr. 1995/96:130
rings- och utfyllnadsarbeten belastar projektet med 91 miljoner
DKK.
Till följd av Sveriges medlemskap i EU har Öresundsförbindelsen
blivit klassad som ett viktigt projekt inom ramen för det Europeiska
transportnätverket. Öresundskonsortiet har enligt Rådets förordning
2236/95 ansökt om stöd i form av direkt bidrag och räntetillskott for
förprojektering och entreprenadarbeten. Europeiska kommissionen har
år 1995 beviljat finansiellt stöd till Öresundsförbindelsen om totalt 15
miljoner ECU för år 1995. Öresundskonsortiet anser det möjligt att
kunna erhålla EU-bidrag för sin del av projektet om minst 250 miljoner
DKK.
Anläggningsbudgeten har hittills innehållit en reserv på 915 miljoner
DKK, varav 200 miljoner DKK har utgjort en generell reserv under
anläggningsperioden. I den reviderade budgeten har en stor del av
reserven använts. Endast den generella reserven finns kvar. I den mån
det skulle uppstå behov av ökade reserver kommer Öresundskonsortiet
att redovisa detta för regeringen. Om så skulle bli fallet kommer rege-
ringen att redovisa detta i den årliga redogörelsen för projektets genom-
förande.
Såvitt gäller de svenska landanslutningama till Öresundsförbindelsen har
Svedab ansökt om att Koncessionsnämnden för miljöskydd skall pröva
de svenska landanslutningama enligt miljöskyddslagen. Koncessions-
nämnden beslutade i november 1995 om villkoren för de svenska land-
anslutningama. Koncessionsnämndens beslut innebär att utbyggnaden av
den nya dubbelspåriga järnvägen och den nya motorvägen mellan kust-
till-kustförbindelsens östra landfäste till Fosieby (delsträcka I) får ut-
föras i huvudsak enligt Svedabs och Vägverkets gemensamma ansökan.
På Lernacken finns miljöfarliga deponier som måste flyttas och hanteras
på visst sätt. Koncessionsnämnden godkände det sätt att hantera dessa
massor som Svedab föreslagit i sin ansökan. Beslutet har överklagats till
regeringen.
Beträffande delsträckan II, Kontinentalbanan, fann Koncessionsnämn-
den att man inte kunde lämna tillstånd till den sökta verksamheten på
grund av bedömningen att ett betydande antal människor skulle få sina
levnadsförhållanden väsentligt försämrade om järnvägstrafik kommer till
stånd enligt Banverkets och Svedabs ansökan. Koncessionsnämnden
fann dock att det är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt att
järnvägstrafiken kan upprätthållas på Kontinentalbanan till dess nödvän-
diga alternativa spårsträckningar har utförts. Koncessionsnämnden
överlämnade därför, enligt 16 § miljöskyddslagen (1969:387), ärendet
till regeringens avgörande. I sitt yttrande till regeringen har Kon-
cessionsnämnden föreslagit att regeringen lämnar ett begränsat tillstånd Skr. 1995/96:130
till viss del av den sökta järnvägstrafiken till år 2003 samt föreslagit
villkor för ett sådant tillstånd. Koncessionsnämnden har därvid bl.a.
föreslagit att den godstrafik som nu går mellan Helsingborg och Dan-
mark inte får trafikera Kontinentalbanan under dllståndstiden. Kon-
cessionsnämnden har vidare påpekat att alternativa sträckningar bör
utreddas och komma till stånd snarast möjligt. Regeringen bereder för
närvarande ärendena.
Anläggningsarbetet med de svenska landanslutningama påbörjades i
december 1995 då saneringsarbetet på Lernacken påbörjades. Arbetet,
som är speciellt till sin karaktär, genomförs i egen regi av Svedab. I
övrigt har endast smärre entreprenadkontrakt tecknats eller anläggnings-
arbeten kommit igång.
Koncessionsnämnden har i sitt beslut beträffande delsträcka I lämnat
ett verkställighetsförordnande, vilket innebär att arbetena kan påbörjas
trots att beslutet inte vunnit laga kraft. För delsträcka II, Kontinental-
banan, kan arbetena påbörjas först efter det att regeringen fettat beslut i
ärendet.
Budgeten för de svenska landanslutningama, exkl. kapitaltjänstkost-
nader, moms och utredningskostnader för Citytunneln har av riksdagen
beräknats till 1,9 miljarder SEK i prisnivå juli 1990. Budgeten för de
svenska landanslutningama, som ännu inte reviderats på grund av att
upphandlingen av entreprenader inte kommit så långt, fördelar sig på
följande poster:
|
Milj. SEK |
Ursprunglig budget |
|
Administration |
119 |
|
Försäkringar |
16 |
|
Information |
45 |
|
Marklösen |
62 |
|
Projektering |
98 |
|
Byggande |
1 560 |
|
SUMMA |
1 900 |
De svenska landanslutningama är uppdelade i tre delprojekt.
Delprojekt 1 avser nybyggnad av en dubbelspårig järnväg samt ny-
byggnad av en motorväg från kust-till-kustförbindelsens östra landfäste
till Fosieby ca 10 km från kusten. Budgeten for delprojekt 1 är 703
miljoner SEK i prisnivå juli 1990.
Delprojekt 2 avser en komplettering av befintlig järnväg, Kontinental-
banan, till dubbelspår samt i övrigt kapacitetshöjande åtgärder, stan-
dardförbättringar samt bullerdämpande åtgärder. Budgeten för delpro-
jekt 2 är 562 miljoner SEK i prisnivå juli 1990.
Delprojekt 3 avser kapacitetshöjande åtgärder längs södra stambanan
från Sege å fram till Malmö C, en sträcka på 5 km. Budgeten for del-
projekt 3 är 455 miljoner SEK i prisnivå juli 1990.
Först i slutet av år 1996 beräknas de stora upphandlingarna av bygg-
entreprenader vara slutförda. Det är då som budgeten kan revideras.
Regeringen avser därför att redovisa resultatet av de större entrepre-
nadupphandlingama för riksdagen i nästa redogörelse för Oresunds-
förbindelsens ekonomi, vilket beräknas ske i böijan av år 1997. Redan
nu kan dock konstateras att saneringsarbetena vid Lernacken blir mer
omfattande än beräknat. Dessutom kan merkostnader uppstå utöver
budget för att uppfylla de villkor som slutgiltigt festställs efter pröv-
ningen enligt miljöskyddslagen.
Skr. 1995/96:130
Öresundsbroprojektets ekonomi bestäms i allt väsentligt av tre huvud-
faktorer, anläggningskostnader, trafikintäkter och finansieringskost-
nader. Därtill kommer drift- och underhållskostnader samt de utdel-
ningar som kommer att göras av Öresundskonsortiet till Svedab och A/S
Öresundsförbindelsen.
Såsom redovisats i avsnitt 2 är budgeten för kust-till-kustförbindelsen
exkl. reserver och förväntade EU-bidrag, 13 975 miljoner DKK i pris-
nivåjuli 1990.
De förväntade trafikintäktema för projektet grundas, i enlighet med
kalkylerna bakom avtalet mellan Sveriges och Danmarks regeringar, på
en trafikmängd som under öppningsåret år 2000 är 3 000 000 person-
bilar, 560 000 lastbilar och 60 000 bussar, vilket motsvarar ett genom-
snittligt trafikflöde om 10 000 fordon per dygn.
I tilläggsprotokollet till avtalet mellan Sveriges regering och Dan-
marks regering om en fest förbindelse över Öresund föreskrivs under
punkten 3 att nivån på farjetaxoma vid Helsingborg-Helsingör skall
vara utgångspunkten vid festställande av taxorna for vägtrafiken.
Taxan på Öresundsförbindelsen beräknas i prisnivå år 1990 till 160
kronor per passage för personbilar, 810 kronor per passage för lastbilar
och 690 kronor per passage för bussar. Omräknat till dagens prisnivå
motsvarar det taxor på 177, 890 resp. 760 DKK.
Intäkterna från tågtrafiken är enligt regeringsavtalet festlagda till totalt
300 miljoner DKK från järnvägsföretagen i Sverige och De danske
statsbaner i prisnivå den 1 januari 1991.
Utbyggnaden av kust-till-kustförbindelsen finansieras av Öresundskon- Skr. 1995/96:130
sortiet genom lån på marknaden som tas upp mot en solidarisk stats-
garanti från Sverige och Danmark. I övrigt har den solidariska stats-
garantin hittills inte utnyttjats. Öresundskonsortiet hade vid utgången av
år 1995 en långfristig skuld på totalt 3 520 miljoner SEK. Den totala
upplåningen fram till förbindelsens öppnande år 2000 skall förutom
anläggnings- och byggherrekostnader också täcka de under perioden
löpande räntekostnaderna. Baserat på en budget på 13 975 miljoner
DKK, en realränta på 4 % och en inflation på 2,5 % per år beräknas
Öresundskonsortiets skuld i löpande priser uppgå till ca 18,8 miljarder
DKK år 2000 varav ca 3,3 miljarder DKK är ränta under byggtiden och
ca 1,6 miljarder DKK är en följd av den förväntade inflationen. Finan-
sieringskostnaden for upptagna lån har under år 1994 varit 5,5 % och
under år 1995 4,4 % vilket med en genomsnittlig inflation i perioden på
ca 2,5 % ger en real finansieringskostnad inom 4 %, vilket ligger till
grund för projektets budget.
Utgifterna för drift och underhåll av kust-till-kustförbindelsen har
Öresundskonsortiet beräknat till 115 miljoner DKK per år under perio-
den från förbindelsens öppnande fram tills Öresundskonsortiet återbeta-
lat alla lån.
Från och med kust-till-kustförbindelsens öppnande betalas en årlig
utdelning till ägarna, Svedab och A/S Öresundsförbindelsen, på totalt
390 miljoner DKK, vilket motsvarar 195 miljoner DKK till var och en.
Öppnandet av Öresundsförbindelsen beräknas kunna ske under år
2000.
Mot bakgrund av ovanstående faktorer kan en beräkning av projektets
räntabilitet göras. Öresundskonsortiet beräknar att samtliga lån för kust-
till-kustförbindelsens uppförande kommer att vara återbetalda 26 år efter
det att förbindelsen öppnats för trafik. En känslighetsanalys visar att en
realränteökning med 0,5 % jämfört med antagen realräntenivå förlänger
återbetalningstiden med 3 år till 29 år. En realränteökning på 1 %
jämfört med antagen nivå ökar återbetalningstiden med 8 år till 34 år.
På motsvarande sätt ger en ökning av byggkostnaden med 1 miljard
DKK en ökning av återbetalningstiden med 3 år, en ökning av antalet
fordon med 2 000 per dygn en minskning av återbetalningstiden med 4
år. Till synes små förändringar i de faktorer som påverkar projektets
räntabilitet kan således både öka och minska den tid det tar att betala
Öresundsförbindelsen.
10
Återbetabiingstid av lån för kust-till-kustförbindelsen vid olika antagan- Skr. 1995/96:130
den om realränta och budget för projektet.
|
Milj. DKK |
4 % |
4,5 % |
5 % |
|
13 925 |
26 år |
29 år |
34 år |
|
+ 500 |
27 år |
30 år |
36 år |
|
+ 1 000 |
29 år |
33 år |
39 år |
Utbyggnaden av de svenska landanslutningama finansieras av lån som
Svedab tar upp i Riksgäldskontoret. Ränta och amortering på Svedabs
lån betalas genom den utdelning om 195 miljoner DKK per år som
Öresundskonsortiet skall utbetala till Svedab fram till skuldfritt år for
konsortiet. Svedabs skulder kommer enligt nu gällande budget och med
de antaganden som i övrigt gäller vad avser utdelning från konsortiet,
kostnader för drift och underhåll av landanläggningama samt kapital-
tjänstkostnader att vara återbetalda efter 20 år. Skulle kostnaderna för
landanläggningama öka kommer denna tid att öka. Svedabs låneskuld
vid utgången av år 1995 var totalt 260 miljoner kronor i löpande pris
vilket motsvarar 212 miljoner kronor i 1990 års prisnivå.
11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 februari 1996
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden
Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,
Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Uusmann
Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:130 Öresundsförbindelsens eko-
nomi.
gotab 49503, Stockholm 1996
12