Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 18 januari 1996
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
Prop.
1995/96:127
I propositionen föreslås ändringar i sekretesslagen.
Sveriges Riksidrottsförbund har anförtrotts förvaltningsuppgifter som
innefattar myndighetsutövning. På grund härav föreslås att offentlig-
hetsprincipen och sekretesslagen skall göras tillämpliga i viss verksam-
het hos Riksidrottsförbundet.
Det föreslås vidare att uppgifter hos kronofogdemyndighet som är
tillsynsmyndighet i konkurser och uppgifter inom exekutionsväsendet,
som angår misstankar om att en gäldenär har begått viss ekonomisk
brottslighet skall kunna omfattas av sekretess. Vidare föreslås att sekre-
tess skall kunna gälla hos dessa myndigheter och hos åklagarmyndig-
heter för uppgifter som hänför sig till verksamhet som rör utredning i
frågor om näringsförbud.
Personuppgifter som är skyddade av sekretess hos folkbokföringen
föreslås få samma skydd när de fors över till en kommunal myndighet
på grund av särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn.
På skolans område föreslås nya bestämmelser om sekretess hos Sta-
tens skolverk och hos Skolväsendets överklagandenämnd.
I propositionen föreslås vidare att sekretess skall gälla i ärenden om
prövning av lämplighet att inneha luftfartscertifikat m.m. i samma
utsträckning som i motsvarande ärenden om körkort och traktorkort.
Ökad möjlighet till sekretess föreslås också när det gäller ärenden hos
Centrala studiestödsnämnden som rör hemutrustningslån för flyktingar
m.fl.
Förhandsbesked i taxerings- och skattefrågor föreslås bli omfattade av
sekretess även när uppgifterna förekommer hos kommuner och
landsting. 1
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 127
I syfte främst att skydda HIV-smittade brottsoffers integritet föreslås Prop. 1995/96:127
att sekretess skall kunna gälla hos domstolar i mål om ansvar för brott
genom vilket HTV-infektion har eller kan ha överförts. Samtidigt före-
slås att bestämmelsen om domstolssekretess i vissa brottmål skall utvid-
gas så att den omfattar även ärenden som rör i bestämmelsen angivna
brott.
I övrigt föreslås en redaktionell ändring i 7 kap. 11 § och i 9 kap.
11 § samt ett förtydligande i 9 kap. 21 § sekretesslagen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 1996.
Vidare diskuteras frågor om offentlighet och sekretess hos enskilda
organisationer, sekretess för uppgifter om familjehems adresser, sekre-
tess hos domstolar i ärenden enligt konkurrenslagen, myndigheters
hantering av framställningar och utlämnande av stora mängder allmänna
handlingar samt statliga myndigheters utlämnande av allmänna hand-
lingar enligt offentlighetsprincipen respektive i uppdragsverksamhet.
Vad gäller dessa frågor föreslås inga författningsändringar.
Innehållsförteckning
Prop. 1995/96:127
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 5
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) .... 5
3 Ärendet och dess beredning .................... 15
4 Offentlighet och sekretess i viss verksamhet hos Sveriges
Riksidrottsförbund .......................... 16
5 Sekretess vid samarbete mot ekonomisk brottslighet...... 16
6 Sekretess hos Statens skolverk i tillsynsverksamhet som
avser fristående skolor........................22
7 Överföring av folkbokföringssekretess till kommun ......25
8 Sekretess för uppgifter i ärenden angående luftfartscertifi-
kat m.m.................................27
9 Sekretess hos Skolväsendets överklagandenämnd........29
10 Sekretess hos kommuner och landsting för uppgifter som
rör förhandsbesked i taxerings- eller skattefrågor........ 30
11 Sekretess hos Centrala studiestödsnämnden i ansökningar
som rör lån till hemutrustning för flyktingar m.fl........32
12 Sekretess hos allmänna domstolar i vissa mål och ärenden . . 33
12.1 Sekretess hos domstolar i mål om ansvar för brott
genom vilket HTV-infektion har eller kan ha över-
förts m.m............................34
12.2 Sekretess hos domstolar i mål och ärenden enligt
konkurrenslagen (1993:20)................. 36
13 Framställningar som inte föreslås leda till ändring i sekre-
tesslagen ................................39
13.1 Uppgifter om familjehems adresser............39
13.2 Uppgifter hos enskilda organisationer ..........39
14 Offentlighetsprincipen och myndigheters hantering av
framställningar om utlämnande av stora mängder allmänna
handlingar ...............................40
15 Statliga myndigheters tillhandahållande av allmänna hand-
lingar enligt offentlighetsprincipen respektive i upp- j
dragsverksamhet............................42
16 Kostnader................................ 44 Prop. 1995/96:127
17 Övrigt..................................44
17.1 7 kap. 11 § sekretesslagen ................. 44
17.2 9 kap. 21 § sekretesslagen ................. 44
17.3 9 kap. 11 § sekretesslagen ................. 44
18 Författningskommentar........................ 45
Bilaga 1 Departementspromemorians Några frågor om sekretess
(Ds 1995:42) författningsförslag.............. 49
Bilaga 2 Författningsförslag i promemorian Sekretess vid samarbe-
tet mot ungdomsbrott och ekobrott............ 58
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig eller
beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian
Några frågor om sekretess (Ds 1995:42) ........ 61
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig eller
beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Sekretess
vid samarbetet mot ungdomsbrott och ekobrott.....62
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag ................ 63
Bilaga 6 Lagrådets yttrande ...................... 72
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ............. 74
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'
dels att 5 kap. 1 §, 7 kap. 9, 11, 15 och 31 §§, 9 kap. 1,5, 11, 16
och 21 §§, samt bilagan till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 36 §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
Sekretess gäller för uppgift som
hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser an-
vändning av tvångsmedel i sådant
mål eller i annan verksamhet för
att förebygga brott, eller
3. åklagarmyndighets, polismyn-
dighets, tullmyndighets eller kust-
bevakningens verksamhet i övrigt
för att förebygga, uppdaga, utreda
eller beivra brott,
om det kan antas att syftet med
beslutade eller förutsedda åtgärder
motverkas eller den framtida
verksamheten skadas om uppgiften
röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
annan verksamhet hos myndighet
för att biträda åklagarmyndighet,
polismyndighet, tullmyndighet
Sekretess gäller för uppgift som
hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser an-
vändning av tvångsmedel i sådant
mål eller i annan verksamhet för
att förebygga brott,
3. verksamhet som rör utredning
i frågor om näringsförbud, eller
4. åklagarmyndighets, polismyn-
dighets, tullmyndighets eller kust-
bevakningens verksamhet i övrigt
för att förebygga, uppdaga, utreda
eller beivra brott,
om det kan antas att syftet med
beslutade eller förutsedda åtgärder
motverkas eller den framtida
verksamheten skadas om uppgiften
röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
annan verksamhet hos myndighet
för att biträda åklagarmyndighet,
polismyndighet, tullmyndighet
eller kustbevakningen med att
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
eller kustbevakningen med att uppdaga, utreda eller beivra brott Prop. 1995/96:127
uppdaga, utreda eller beivra brott. samt hos tillsynsmyndighet i kon-
kurs och inom exekutionsväsendet
för uppgift som angår misstanke
om att en gäldenär har begått
brott som avses i 11 kap. brotts-
balken eller annat brott som har
samband med gäldenärens
näringsverksamhet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio
år.
7 kap.
9 §2
Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, special-
skolan och sameskolan samt i en kommunal riksintematskola for uppgift
som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för
uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verk-
samhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för
uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om
skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om
det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårds-
ärende eller i annat ärende som nu har nämnts.
Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som
hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift
om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syo-
funktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom
gäller inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbild-
ningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen
för invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elevvårdande
verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan
antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men
om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos Statens
skolverk i verksamhet som avser
tillsyn över utbildning vid skolor
med enskild huvudman (fristående
skolor) för uppgift som härrör från
Senaste lydelse 1994:1695.
skolans elewårdande verksamhet Prop. 1995/96:127
och som gäller enskilds personliga
förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan
att den som uppgiften rör eller
någon honom närstående lider
men. Samma sekretess gäller i
nämnda tillsynsverksamhet för
uppgift som hänför sig till en fråga
om tillrått aförande av elev eller
skiljande av elev från vidare stu-
dier. Sekretessen enligt detta
stycke gäller dock inte Statens
skolverks beslut i ett ärende.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.
11 §3
Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift
som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för
uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personal-
konsulent eller annan sådan befattningshavare som särskilt har till upp-
gift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller
någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan
uppgift om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det
kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs.
Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i
övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om
enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplace-
ring eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller dock inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte
heller för beslut i annat ärende som
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första - tredje styck-
ena i myndighets personaladmini-
strativa verksamhet för uppgift om
enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
avses i detta stycke.
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första - tredje styck-
ena i myndighets personaladmini-
strativa verksamhet för uppgift om
enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående
utsätts för våld eller annat allvar-
eller någon honom närstående
utsätts för våld eller annat allvar-
ligt men om uppgiften röjs. Vidare
gäller, i den utsträckning regering-
ligt men om uppgiften röjs. Vidare
gäller, i den utsträckning regering-
3 Senaste lydelse 1994:595.
|
en föreskriver, sekretess i perso- |
en föreskriver, sekretess i perso- Prop. 1995/96:127 myndighet där personalen särskilt |
uppgiften röjs.
Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats
inom utrikesförvaltningen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
15 §4
Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande regis-
trering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver
det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av be-
folkningen,
2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,
3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider
|
men om uppgiften röjs. |
Har en uppgift, for vilken sekre- |
Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.
Senaste lydelse 1994:595.
31 §
Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att
ha körkort eller traktorkort för
uppgift om den enskildes hälsotill-
stånd eller andra personliga för-
hållanden, om det kan antas att
den som uppgiften rör eller någon
honom närstående lider betydande
men om uppgiften röjs. Sekretes-
sen gäller dock inte beslut i ären-
det.
Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att
ha körkort, traktorkort, luftfarts-
certifikat eller sådant behörighets-
bevis som avses i luftfartslagen
(1957:297) för uppgift om den en-
skildes hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det
kan antas att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående
lider betydande men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte
beslut i ärendet.
Prop. 1995/96:127
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
36 §
Sekretess gäller hos Skolväsen-
dets överklagandenämnd i ärenden
som överklagats dit, för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den
enskilde eller någon honom när-
stående lider men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte
nämndens beslut i ett ärende.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst
sjuttio år.
9 kap.
1
Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestäm-
mande av skatt eller som avser
taxering eller i övrigt fastställande
av underlag för bestämmande av
skatt, för uppgift om enskilds per-
sonliga eller ekonomiska förhål-
landen. Motsvarande sekretess
gäller i myndighets verksamhet
som avser förande av eller uttag
ur register som avses i skattere-
gisterlagen (1980:343) för uppgift
som har tillförts sådant register.
§5
Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestäm-
mande av skatt eller som avser
taxering eller i övrigt fastställande
av underlag för bestämmande av
skatt, för uppgift om enskilds per-
sonliga eller ekonomiska förhål-
landen. Motsvarande sekretess
gäller i myndighets verksamhet
som avser förande av eller uttag
ur register som avses i skatteregis-
terlagen (1980:343) för uppgift
som har tillförts sådant register
5 Senaste lydelse 1994:595.
Uppgift hos Tullverket får dock
lämnas ut, om det står klart att
uppgiften kan röjas utan att det
enskilde lider skada eller men.
För uppgift i mål hos domstol
gäller sekretessen endast om den
kan antas att den enskilde lider
skada eller men om uppgiften
röjs. Detsamma gäller uppgift som
med anledning av överklagande
hos domstol registreras hos annan
myndighet enligt 15 kap. 2 §
första stycket 3 eller 4. Har upp-
gift i mål hos domstol erhållits
från annan myndighet och är den
sekretessbelagd där, gäller dock
denna sekretess hos domstolen,
om uppgiften saknar betydelse i
målet.
och hos kommun eller landsting
för uppgift som lämnats dit i ett
ärende om förhandsbesked i skat-
te- eller taxeringsfråga. Uppgift
hos Tullverket får dock lämnas ut,
om det står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde lider
skada eller men. För uppgift i mål
hos domstol gäller sekretessen
endast om det kan antas att den
enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs. Detsamma gäller
uppgift som med anledning av
överklagande hos domstol regist-
reras hos annan myndighet enligt
15 kap. 2 § första stycket 3 eller
4. Har uppgift i mål hos domstol
erhållits från annan myndighet och
är den sekretessbelagd där, gäller
dock denna sekretess hos dom-
Prop. 1995/96:127
stolen, om uppgiften saknar be-
tydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för
arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull
och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, pris-
regleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och
förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt
jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrun-
dande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt last-
ställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig in-
komstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmans-
företag,
3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när
beslutet har fettats av Forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad
som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om skatteregis-
ter. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i en revisionsprome-
moria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo
år.
5 §
Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om
valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om en-
skilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart
10
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Prop. 1995/96:127
Sekretess gäller i ärende om
studiestöd för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska för-
hållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Såvitt gäller
annat än studiestöd under sjukdom
gäller sekretessen dock inte beslut
i ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
studiestöd och i ärende hos Cen-
trala studiestödsnämnden om lån
till hemutrustning för flyktingar
och vissa andra utlänningar för
uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden, om
det kan antas att den enskilde lider
skada eller men om uppgiften
röjs. Såvitt gäller annat än studie-
stöd under sjukdom gäller sekre-
tessen dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller, i annat fall än som avses i andra stycket och 8 kap.
6 - 8 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om en-
skilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller
dock inte ansökan eller beslut i ärendet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
11 §
Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepresenta-
tionen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig
angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild, om
det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada
eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende
om ekonomiskt bistånd.
Sekretess gäller hos Utrikesde-
partementet, inom utrikesrepresen-
tationen och hos Styrelsen för
internationell utveckling för upp-
gift om enskild som hänför sig till
utlandsmyndighets beredskapspla-
nering, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom när-
stående lider skada eller men.
I fråga om uppgift i allmän handl
år.
Sekretess gäller hos Utrikes-
departementet, inom utrikesrepre-
sentationen och hos Styrelsen för
internationellt utvecklingssam-
arbete (Sida) för uppgift om en-
skild som hänför sig till utlands-
myndighets beredskapsplanering,
om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde
eller någon honom närstående
lider skada eller men.
g gäller sekretessen i högst femtio
16 §6
Sekretess gäller hos domstol i Sekretess gäller hos domstol i
mål om ansvar för sexualbrott, ut- mål om ansvar för sexualbrott, ut-
pressning, brytande av post- eller pressning, brytande av post- eller
Senaste lydelse 1993:437.
11
telehemlighet, intrång i förvar
eller olovlig avlyssning samt i mål
om ersättning för skada med an-
ledning av sådant brott, för upp-
gift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det
kan antas att den enskilde eller nå-
gon honom närstående lider skada
eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos domstol även
i mål om ansvar för bampomo-
grafibrott eller motsvarande tryck-
frihets- eller yttrandefrihetsbrott
för uppgift om en ung person som
skildras i pornografisk bild, om
det kan antas att denne eller någon
denne närstående lider skada eller
men om uppgiften röjs. Sekre-
tessen enligt denna paragraf gäller
inte för uppgift om vem som är
tilltalad eller svarande i målet.
telehemlighet, intrång i förvar, Prop. 1995/96:127
olovlig avlyssning eller brott
genom vilket infektion av HIV har
eller kan ha överförts samt i mål
om ersättning för skada med an-
ledning av sådant brott, för upp-
gift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det
kan antas att den enskilde eller nå-
gon honom närstående lider skada
eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos domstol även
i mål om ansvar för bampomo-
grafibrott eller motsvarande tryck-
frihets- eller yttrandefrihetsbrott
för uppgift om en ung person som
skildras i pornografisk bild, om
det kan antas att denne eller någon
denne närstående lider skada eller
men om uppgiften röjs. Sekre-
tessen gäller även i ärende som
rör i denna paragraf angivet brott.
Sekretessen enligt denna paragraf
gäller inte för uppgift om vem
som är tilltalad eller svarande.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.
21 §7
Sekretess gäller i ärende hos Jämställdhetsombudsmannen eller Jäm-
ställdhetsnämnden enligt jämställdhetslagen (1991:433) för uppgift om
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos ombudsman-
nen och Nämnden mot etnisk
diskriminering i ärende enligt la-
gen (1994:134) mot etnisk disk-
riminering för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska för-
hållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos Ombuds-
mannen mot etnisk diskriminering
och Nämnden mot etnisk diskrimi-
nering i ärende enligt lagen
(1994:134) mot etnisk diskrimi-
nering för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska för-
hållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikapp-
ombudsmannen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska för-
7 Senaste lydelse 1994:864.
12
hållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom när- Prop. 1995/96:127
stående lider skada eller men om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo
år.
Bilaga8
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet
hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning
till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med
stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
|
Organ |
Verksamhet |
|
Svenska språknämnden |
prövning av anställnings- och |
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de oigan som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet
hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning
till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med
stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
|
Organ |
Verksamhet |
|
Svenska språknämnden |
prövning av anställnings- och ar- |
|
Sveriges Riksidrottsförbund |
fördelning till kommuner av stats- |
8 Senaste lydelse 1995:904.
13
idrott inom gymnasieskolan (SFS Prop. 1995/96:127
1995:361)
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.
14
Sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1992:1474) trädde i kraft den
1 januari 1981. Lagen har ändrats åtskilliga gånger. Det ligger dock i
ämnesområdets natur och sekretesslagens vidsträckta tillämpningsom-
råde att lagen kontinuerligt måste anpassas till ändrade förhållanden i
den offentliga sektorn. Sekretesslagen ses därför över fortlöpande.
Under våren 1995 utarbetades inom Justitiedepartementet promemori-
an Några frågor om sekretess (Ds 1995:42). Promemorian tar upp
framställningar om och Justitiedepartementets förslag till ändringar i
sekretesslagen. Promemorians författningsförslag finns i bilaga 1. En
förteckning över de remissinstanser som yttrat sig eller beretts tillfälle
att yttra sig finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justi-
tiedepartementet (dnr 95-2878).
Inom Justitiedepartementet har också utarbetats en promemoria om
sekretess vid samarbetet mot ungdomsbrott och ekobrott (dnr 94-4575).
Författningsförslaget finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehand-
lats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En
remissammanställning finns tillgänglig i Justitiedepartementet.
Regeringen behandlar i detta ärende med två undantag de sekretess-
frågor som promemoriorna avser. Frågan om sekretess i förvaltnings-
ärenden med anledning av brott, vilken behandlades i departementspro-
memorian Några frågor om sekretess, bör övervägas ytterligare och i
ett större perspektiv än som gjordes i promemorian. Regeringen avser
att återkomma i frågan. Sekretessfrågor i samband med samarbetet vid
ungdomsbrott kommer regeringen att ta upp i ett senare sammanhang.
Regeringen behandlar i detta ärende även vad som tillkännagivits i en
riksdagsskrivelse om vissa former för statliga myndigheters tillhandahål-
lande av allmänna handlingar (bet. 1992/93:KU38, rskr. 1992/93:414)
samt en redaktionell ändring av 9 kap. 11 § sekretesslagen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 7 december 1995 att inhämta Lagrådets ytt-
rande över de lagförslag som finns i bilaga 5.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.
Lagrådet har bl.a. framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen
följer Lagrådets förslag i denna del. Lagrådets synpunkter i övrigt åter-
kommer regeringen till i avsnitt 7.
Prop. 1995/96:127
15
Prop. 1995/96:127
Regeringens förslag: Offentlighetsprincipen och sekretesslagen
skall gälla för sådan verksamhet hos Sveriges Riksidrottsförbund
som består av fördelning av statsbidrag till kommuner för special-
idrott inom gymnasieskolan.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig till-
styrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1995 trädde lagen
(1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges
Riksidrottsförbund i kraft.
Lagen innebär att en ny ordning införs fr.o.m. läsåret 1996/97, vilken
bl.a. medför att idrottsgymnasier med riksintagning i fortsättningen
skall få anordnas i en mer begränsad omfattning när det gäller vissa
specialidrotter. En särskild medelsram avsätts för bidrag till special-
idrotten. Riksidrottsförbundet disponerar denna ram och fördelar medel
till de kommuner som anordnar riksidrottsgymnasier.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bilaga 9 och 14) uttalade
regeringen att handläggningen av dessa frågor bör omfattas av offentlig-
hetsprincipen och att regeringen skulle återkomma till riksdagen med
förslag till de ändringar av bilagan till sekretesslagen som behövdes.
Riksidrottsförbundets fördelning av medel till riksidrottsgymnasier
utgör myndighetsutövning. Principen om handlingsoffentlighet bör gälla
för denna verksamhet. Eftersom Riksidrottsförbundet inte är någon
statlig myndighet utan ett privat organ kräver detta lagstiftning (jfr
prop. 1990/91:178, bet. 1990/91 :UbUl8, rskr. 1990/91:358).
I 1 kap. 8 § sekretesslagen anges att tryckfrihetsförordningens bestäm-
melser om rätt att ta del av handlingar hos myndighet skall gälla i
tillämpliga delar också handlingar hos de organ som anges i bilagan till
lagen i den mån handlingarna hör till den verksamhet som anges i bila-
gan. Dessa organ skall vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas
med myndigheter. Riksidrottsförbundets verksamhet att till kommuner
fördela statsbidrag för kostnader för specialidrott inom gymnasieskolan
bör mot bakgrund av vad som nyss sagts anges i bilagan till sekretessla-
gen.
16
Bakgrund:
Bestämmelser om sekretess i ärenden som rör ekonomisk brottslighet
Det finns åtskilliga regler i sekretesslagen som kan bli aktuella vid en
utredning om brott i samband med en konkurs. Det är dels regler som
syftar till att skydda det allmännas brottsförebyggande och brottsbe-
ivrande verksamhet, dels regler som skall värna om den enskildes per-
sonliga integritet.
Regler till skydd för det allmännas brottsförebyggande och brotts-
beivrande verksamhet finns i 5 kap. 1 § sekretesslagen. Enligt dessa
bestämmelser gäller sekretess för uppgift som hänför sig till bl.a. för-
undersökning i brottmål. För att sekretess skall gälla krävs att uppgiften
"hänför sig till" någon av de verksamheter som anges hos de angivna
myndigheterna. Sekretessen följer med uppgiften när den lämnas ffån
t.ex. en polismyndighet till en annan myndighet. För att bestämmelsen
skall vara tillämplig krävs inte att uppgiften härrör direkt från någon av
de angivna myndigheterna (jfr t.ex. RÅ 1989 not. 22). Sekretess gäller
dock endast om följden av att uppgifterna lämnas ut kan antas bli att
syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller att den
framtida verksamheten skadas.
Motsvarande sekretess gäller hos en myndighet som i en annan verk-
samhet biträder bl.a. åklagaren eller polis med att uppdaga, utreda eller
beivra brott.
Regler om sekretess under förundersökning m.m. till skydd för enskil-
das intressen finns i 9 kap. 17 § sekretesslagen. Sekretessen gäller
enligt denna bestämmelse bl.a. i utredningar enligt bestämmelserna om
förundersökning i brottmål. Detta innebär att sekretessen gäller också
vid en annan utredning som görs enligt dessa bestämmelser. Exempel
på sådana utredningar är utredningar i mål om näringsförbud och förbud
mot yrkesmässig rådgivning (se 8 § lagen [1986:436] om näringsförbud
och 4 § lagen [1985:354] om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa
fall, m.m.). Till skillnad från bestämmelsen i 5 kap. 1 § gäller sekretes-
sen enligt 9 kap. 17 § primärt endast i de i paragrafen angivna verksam-
heterna. Uppgiften kan hållas hemlig endast om det kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om upp-
giften röjs.
För uppgifter hos kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndighet
(TSM) i konkurser finns bestämmelser om sekretess till skydd för en-
skildas affars- eller driftsförhållanden om det kan antas att den som
uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs (8 kap. 19 §). Även uppgif-
ter om tredje man - personer och företag som gäldenären har ingått
affärsförbindelser med - kan omfattas av sekretessen. Sekretessen får
emellertid inte hindra att borgenärer eller gäldenären ffån TSM kan få
upplysningar om boet och dess förvaltning (se 7 kap. 28 § konkurslagen
[1987:672] och prop. 1986/87:90 s. 435). 17
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 127
Inom exekutionsväsendet finns också bestämmelser om sekretess till Prop. 1995/96:127
skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (9 kap.
19 §). Här krävs dock för sekretess att det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men
om uppgiften röjs.
Partsinsyn
En grundläggande princip i ett rättssamhälle är att en part i ett mål eller
ärende skall ha rätt till fri insyn i de förhållanden som kan läggas till
grund för en myndighets avgörande. Denna princip medför ofta att
sekretess inte gäller i förhållande till parter. Bestämmelser som reglerar
vissa fall av denna kollision mellan rätten till insyn och sekretess finns
i 14 kap. 5 § sekretesslagen. Paragrafen reglerar inte en myndighets
skyldighet att lämna ut handlingar eller uppgifter i annan form, för det
fåll det finns avvikande bestämmelser i annan lag. Av rättegångsbalken
t.ex. följer att en part alltid har rätt att ta del av alla omständigheter
som domstolen grundar sitt avgörande på. Enligt 23 kap. 21 § rätte-
gångsbalken har den misstänkte alltid rätt att få en kopia av förunder-
sökningen när åtal beslutas. Bestämmelser av detta slag finns
även i 16 och 17 §§ förvaltningslagen (1986:223), som emellertid hän-
visar till 14 kap. 5 § sekretesslagen. Sekretesslagens bestämmelser till-
lämpas därför framfor förvaltningslagens bestämmelser om partsinsyn.
Uppgiftsskyldighet
Bestämmelserna om sekretess gäller som huvudregel även mellan myn-
digheterna. Det har dock ansetts att behovet av att information kan
utbytas mellan myndigheterna ibland måste träda före den enskildes
intresse av sekretess. Sekretesslagen innehåller därför några undantag
från huvudregeln. Sekretess hindrar t.ex. inte att en myndighet får
lämna ut uppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten skall kun-
na fullgöra sin verksamhet (1 kap. 5 §). Uppgifter som är föremål för
sekretess får också lämnas ut till en annan myndighet om myndigheten
enligt lag eller förordning är skyldig att lämna vissa uppgifter till en
annan myndighet (14 kap. 1 §). Enligt den s.k. generalklausulen i
14 kap. 3 § får sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till en annan myn-
dighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas har
företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Om en konkursförvaltare finner att konkursgäldenären kan misstänkas
för något brott som avses i 11 kap. brottsbalken (BrB), dvs. brott mot
borgenärer och bokföringsbrott, skall han omedelbart underrätta åklaga-
ren om detta och ange grunden för misstanken (7 kap. 16 § konkursla-
gen). Samma sak gäller om konkursgäldenären har bedrivit näringsverk-
samhet och det under konkursförvaltningen kommer fram att han kan
misstänkas för något annat brott av inte ringa beskaffenhet som har
samband med näringsverksamheten. Vidare är förvaltaren skyldig att
underrätta åklagaren om han misstänker att gäldenären eller någon som
företräder en gäldenär som är en juridisk person, har förfarit på sådant Ig
sätt att näringsförbud kan komma i fråga. Om förvaltaren har gjort en
sådan anmälan innan han lämnar förvaltarberättelsen, skall han ange det
i berättelsen (7 kap. 15 § första stycket 5 konkurslagen).
En kronofogdemyndighet skall uppmärksamma om det finns skäl att
meddela näringsförbud på grund av att en gäldenär i avsevärd omfatt-
ning har underlåtit att betala skatt, tull eller avgift och skall då anmäla
detta till åklagaren (9 § lagen om näringsförbud). Kronofogdemyndig-
heter som är tillsynsmyndighet i konkurser skall anmäla ull åklagare om
det finns skäl att misstänka att ett näringsförbud överträds eller att den
som fått dispens från ett näringsförbud åsidosätter vad som åligger
honom. Tillsynsmyndigheten skall vidare enligt 41 § konkursförord-
ningen (1987:916) göra en anmälan till åklagare om gäldenären har
förfarit på sådant sätt att näringsförbud kan komma i fråga, men förval-
taren inte har gjort en anmälan om det.
Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om
boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller
gäldenären. Sekretessen som gäller hos tillsynsmyndigheten enligt
8 kap. 19 § sekretesslagen hindrar inte att dessa personer får del av
upplysningarna. Motsvarande upplysningsskyldighet åvilar förvaltaren
(7 kap. 9 § konkurslagen).
Regeringens förslag: Uppgifter hos en kronofogdemyndighet som
är tillsynsmyndighet i konkurser och uppgifter inom exekutionsvä-
sendet som rör misstankar om att en gäldenär har begått ekono-
miska brott skall kunna hållas hemliga. Sekretess skall också
kunna gälla hos dessa myndigheter för uppgifter som hänför sig
till verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, häribiand Justitie-
kanslern, Riksdagens ombudsmän och Sveriges Advokatsamfund till-
styrker eller har inte någon erinran mot förslaget. Några remissinstan-
ser, däribland Örebro tingsrätt, framför att reglerna om partsinsyn i hög
grad begränsar vad man vill uppnå med förändringen. Tingsrätten anser
att en ytterligare och fördjupad analys bör göras om hur reglerna om
partsinsyn inverkar på lagändringen. Riksskatteverket anser att den
föreslagna bestämmelsen i 5 kap. 1 § tredje stycket inte bör begränsas
till att avse enbart gäldenären. Vidare anser Riksskatteverket att upp-
giftsskyldigheten för konkursförvaltare i 7 kap. 9 § konkurslagen måste
begränsas för att syftet med sekretessen skall kunna uppnås. Krono-
fogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län anför att utredningar hos
en kronofogdemyndighet självklart inte skall ha starkare sekretesskydd
mot gäldenären än vad motsvarande utredning har hos polis- eller
åklagarmyndighet mot den brottsmisstänkte och att gäldenärens eventu-
ella rätt till partsinsyn således är oklar. Skattemyndigheten i Stockholms
län anser att frågan bör väckas om hur den föreslagna bestämmelsen
förhåller sig till artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd
for de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och till
Prop. 1995/96:127
19
den europeiska konventionen om vissa internationella aspekter på kon- Prop. 1995/96:127
kurser. Vidare bör enligt skattemyndigheten följderna av Sveriges EU-
medlemskap belysas beträffande de aktuella frågorna. TCO anför att
promemorians förslag endast kan betecknas som dellösningar på ett
större problemkomplex, eftersom den grundläggande problemställningen
om hur förfarandet eller handläggningen skall ske vid övergång ffån ett
rent civilrättsligt förfärande (konkursförvaltning) till myndighetsutöv-
ning inte alls behandlas i promemorian. Företagarnas riksorganisation
har framfört att det krävs att förvaltaren på ett mycket tidigare stadium
anmäler misstanken om brott till berörda myndigheter för att den före-
slagna ändringen skall få någon reell verkan. Organisationen anmärker
att en analys av hur konkursförvaltaren skall uppfylla detta önskemål
saknas i promemorian.
Sveriges Industriförbund avstyrker förslaget till den del det avser
uppgifter som är av betydelse för ett eventuellt näringsförbud. Industri-
förbundet anför härvid bl.a. att något behov av den föreslagna bestäm-
melsen inte har redovisats. Beträffande förslaget i övrigt anser Industri-
förbundet att det är för långtgående och att det bör begränsas på så sätt
att sekretessen utvidgas till att gälla uppgifter som förekommer i kon-
kursförvaltarens brottsanmälan.
Riksåklagaren och Statsåklagarmyndigheten för speciella mål har
föreslagit att en motsvarande lösning om ökat skydd för ett eventuellt
näringsförbud med fördel skulle kunna tillämpas för ett eventuellt för-
bud att utöva rådgivningsverksamhet enligt lagen (1985:354) om förbud
mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.
Skälen för regeringens förslag:
Sekretess för konkursförvaltarens anmälan
Som nyss anförts åligger det konkursförvaltaren att omedelbart under-
rätta åklagaren, om han under förvaltningen av konkursboet finner att
gäldenären kan misstänkas för vissa brott. Förvaltaren skall alltså inte
avvakta att förvaltarberättelsen är färdig. Anmälan torde oftast leda till
att en förundersökning inleds. Uppgifterna kan då - om skaderekvisitet
är uppfyllt - hållas hemliga för gäldenären med stöd av 5 kap. 1 §
första stycket 1 sekretesslagen. Denna möjlighet kan vara av stor be-
tydelse i inledningen av en utredning av brottsmisstanken mot gäldenä-
ren. När gäldenären skäligen kan misstänkas för brottet skall han natur-
ligtvis i vanlig ordning underrättas om misstanken, och han har därefter
rätt att ta del av vad som förekommer under utredningen om det kan
ske utan men för utredningen (23 kap. 18 § rättegångsbalken).
Det är vanligt att förvaltaren skickar en kopia av anmälan till TSM
och ibland även till kronofogdemyndigheten. Orsaken till detta kan vara
att TSM enligt konkurslagen skall övervaka konkursförvaltningen och
att kronofogdemyndigheten har en anmälningsplikt till åklagaren enligt
lagen om näringsförbud (9 §). Förundersökningssekretess enligt 5 kap.
1 § sekretesslagen kan inte tillämpas på dessa uppgifter hos TSM eller
20
hos kronofogdemyndigheten. Det finns inte heller någon annan bestäm- Prop. 1995/96:127
melse som kan åberopas mot gäldenären själv för att skydda det allmän-
nas brottsbeivrande verksamhet. Det innebär som synes att sekretessen
hos åklagarmyndigheten till skydd for den brottsbeivrande verksamheten
kan bli meningslös i förhållande till gäldenären. En bestämmelse om att
uppgifterna i konkursförvaltarens anmälan är föremål för sekretess även
hos TSM och kronofogdemyndighet till skydd för den brottsbeivrande
verksamheten bör därför införas. Sekretessen bör därvid omfatta de
uppgifter som förvaltaren enligt 7 kap. 16 § konkurslagen är skyldig att
anmäla till åklagaren. Frågan när förvaltaren gör denna anmälan berörs
inte av det förslag som nu lämnas.
Sekretess skall endast kunna komma i fråga om det finns risk för att
myndigheters brottsförebyggande eller brottsbeivrande verksamhet
skadas eller försvåras om uppgifterna lämnas ut (jfr 2 kap. 2 § första
stycket 4 tryckfrihetsförordningen). Detta innebär att sekretessen inte
endast gäller gentemot gäldenären, utan även gentemot andra om ett
uppgiftslämnande skulle kunna medföra sådan skada. Dessutom kan
sekretessen till skydd för den enskildes personliga och ekonomiska
förhållanden (8 kap. 19 § och 9 kap. 19 § sekretesslagen) gälla gent-
emot annan än gäldenären.
Uppgifter av det slag som nu avses skulle undantagsvis kunna anses
ingå i vad som utgör "boet och dess förvaltning" (se 7 kap. 9 § kon-
kurslagen). Den nu föreslagna ordningen föranleder emellertid inte att
konkursförvaltarens uppgiftsskyldighet enligt 7 kap. 9 § konkurslagen
gentemot bl.a. gäldenären inskränks. En sådan ordning skulle inte heller
vara önskvärd. Uppgiftsskyldigheten är av stor betydelse för upprätthål-
landet av förtroendet mellan förvaltaren och gäldenären, vilket i sin tur
bidrar till en effektiv förvaltning. Av betydelse vid denna bedömning är
också att uppgiftsskyldigheten enligt detta lagrum inte innefattar en
skyldighet att lämna ut handlingar.
Gäldenärens rätt till insyn enligt förvaltningslagen i ärenden hos kro-
nofogdemyndigheten och hos TSM blir av betydelse i detta sammanhang
endast för det fäll uppgifterna från konkursförvaltaren medför att ett
ärende påbörjas hos myndigheten med gäldenären som part (jfr 16 §
förvaltningslagen). Om saken når dit torde utredningen i frågan om
brott ändå ha nått ett sådant skede att gäldenären av åklagare under-
rättats om misstanke om brott. Gäldenärens rätt till insyn i ärendet torde
då inte kunna medföra någon skada av betydelse för den fortsatta ut-
redningen om brott.
Sekretess för uppgifter infor ett yrkande om näringsförbud
Näringsförbudet är främst avsett att hindra en näringsidkare från att
fortsätta med en verksamhet som orsakar stora skador för andra han
kommer i affärsförhållande eller annat avtalsförhållande med. Med
näringsförbud skall man också kunna förhindra en person att fortsätta
ägna sig åt näringsverksamhet i ett fall då detta skulle framstå som
stötande med tanke på de oegentligheter som vederbörande har gjort sig
skyldig till (jfr prop. 1985/86:126 s. 39). Näringsförbudet kan därmed
21
sägas ha ett preventivt syfte och det är alltså brottsförebyggande. Nä-
ringsförbudet kan också sägas vara ett komplement till påföljd för brott
och på så sätt ha ett brottsbeivrande inslag.
Som framgått av det tidigare anförda skall konkursförvaltaren omedel-
bart underrätta åklagaren om han under förvaltningen uppmärksammar
förfaranden som kan föranleda näringsförbud. Om inte förvaltaren
fullgör denna skyldighet, skall TSM göra en sådan anmälan. Även
kronofogdemyndigheten är skyldig att anmäla till åklagaren om det kan
finnas skäl för näringsförbud i vissa fall.
De uppgifter som kan komma att ligga till grund för ett beslut om
näringsförbud kan inte sägas höra till någon av de verksamheter som
anges i 5 kap. 1 § första stycket 1-3. Uppgifterna kan därför inte hållas
hemliga för gäldenären om de inte kommer från åklagaren ur en för-
undersökning (se dock 23 kap. 18 § rättegångsbalken). Är det fråga om
en uppgift om en överträdelse av ett näringsförbud kan det däremot
anses att myndigheterna biträder åklagaren med att beivra brott, varför
sekretess kan gälla hos myndigheterna och då även gentemot gäldenä-
ren.
Denna skillnad i sekretesshänseende innebär att gäldenären i många
fall på ett mycket tidigt stadium kan ta del av uppgifter som senare kan
läggas till grund för ett yrkande om näringsförbud, och med anledning
av dessa uppgifter vidta åtgärder som stör utredningen och kanske
ytterst omöjliggör ett näringsförbud. Behovet av sekretess är enligt
regeringens uppfattning lika stort när ett näringsförbud övervägs som då
det är fråga om att utreda en överträdelse av ett näringsförbud. En
bestämmelse som möjliggör sekretess för uppgifter som rör en utred-
ning om näringsförbud bör därför införas.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla hos Statens skolverk i
tillsynsverksamhet som avser fristående skolor för uppgifter om
enskildas personliga förhållanden som härrör från bl.a. skolans
elevvårdande verksamhet. Sekretessen skall gälla om det inte står
klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående lider men. Undantag från sekretessen skall gälla för
Skolverkets beslut i ärenden. Meddelarfriheten skall vara begrän-
sad, utom såvitt avser uppgifter i ärenden om tillrättaförande av
elever eller skiljande av elever från vidare studier.
Promemorians förslag: Skiljer sig från regeringens i så måtto att
enligt promemorians förslag är bestämmelsen utformad med två olika
skaderekvisit vars tillämpning beror på från vem uppgifterna härrör.
Vidare skall enligt promemorians förslag bestämmelsen införas i en ny
Prop. 1995/96:127
22
paragraf, vilket även föranledde ett förslag om ändring i 16 kap. 1 § Prop. 1995/96:127
sekretesslagen för att begränsa meddelarfriheten.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar
förslaget utan erinran. Riksdagens ombudsmän (JO) anser att regeringen
bör överväga absolut sekretess för alla aktuella uppgifter och att det
tydligare bör anges vilka beslut som skall vara undantagna från sekre-
tess. JO anser också att det kan uppstå tillämpningsproblem om regeln
konstrueras med 7 kap. 9 § sekretesslagen som förebild, eftersom det
får till följd att Statens skolverk vid sekretessprövningen måste känna
till från vilken verksamhet inom friskolan en uppgift härrör. Kammar-
rätten i Stockholm ifrågasätter om bestämmelsen bör införas i en egen
ny paragraf. Kammarrätten anser att det skulle bli mer lättöverskådligt
att ha en gemensam sekretessbestämmelse för all tillsynsverksamhet och
att uppgifter om elever kan ges ett generellt sekretesskydd med ett rakt
skaderekvisit.
Skälen för regeringens förslag: Statens skolverk är central förvalt-
ningsmyndighet för det offentliga skolväsendet. Till Skolverkets upp-
gifter hör att utöva tillsyn över bl.a. det offentliga skolväsendet samt
utbildningen vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) som
godkänts för skolplikt enligt 9 kap. 1 § skollagen (1985:1100) och andra
fristående skolor som ställts under statlig tillsyn.
När det gäller det offentliga skolväsendet finns regler om sekretess till
skydd för enskildas personliga förhållanden i vissa fäll på skolans om-
råde i 7 kap. 9 § sekretesslagen. Denna sekretess överförs till Skol-
verket i dess tillsynsverksamhet över det offentliga skolväsendet
(13 kap. 1 §). Sådan överförd sekretess gäller inte om uppgifterna tas in
i beslut hos tillsynsmyndigheten (13 kap. 6 §).
För fristående skolor är förhållandena annorlunda. De omfattas inte av
offentlighetsprincipen och sekretesslagen är inte tillämplig på deras
verksamhet.
Waldorfskolefederationen har i en skrivelse till Justitiedepartementet
anfört att avsaknaden av sekretessbestämmelser till skydd för enskilda
elever i fristående skolor innebär ett problem eftersom uppgifter i till-
synsärenden hos Skolverket blir offentliga där. Enligt Waldorfskolefede-
rationen uppmärksammades detta i samband med att en Waldorfskola
lämnat handlingar rörande en elev till Skolverket och verket lämnat ut
handlingarna till en dagstidning.
Skolverket har, mot bakgrund av den fråga som Waldorfskolefeda-
rationen väckt, i anslagsframställningen för budgetåret 1995/96 före-
slagit att sekretesslagen ändras så att integritetskänsliga uppgifter hos
verket rörande enskilda elever vid fristående skolor kan hemlighållas.
Utbildningsutskottet har i ett betänkande (1994/95:UbU 16) bl.a. be-
handlat en motion (1994/95:Ub339), i vilken hemställs att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna att regeringen snarast bör
komma med förslag om hur skyddet för elevers personliga integritet
skall stärkas i samband med Skolverkets tillsyn över de fristående sko-
lorna. Utskottet anförde att motionsyrkandet mot bakgrund av Waldorf-
skolefederationens skrivelse till Justitiedepartementet och Skolverkets
23
anslagsframställning inte borde påkalla någon riksdagens särskilda Prop. 1995/96:127
åtgärd. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1994/95:385).
Det är otillfredsställande att uppgifter om enskildas personliga för-
hållanden som lämnas ffån fristående skolor till Skolverket i samband
med verkets tillsynsverksamhet inte är skyddade av sekretess i den
utsträckning som gäller när samma slag av uppgifter lämnas från skolor
inom det offentliga skolväsendet. Regeringen föreslår därför att en
bestämmelse införs som innebär att uppgifter av ifrågavarande slag kan
beläggas med sekretess.
Som några remissinstanser anfört kan svårigheter möta att bedöma
ffån vilken del av verksamheten uppgifter härrör när de kommit in till
Skolverket från en fristående skola. Det gäller särskilt om uppgifterna
härrör ffån elevvården, eftersom friskoloma kan vara organiserade på
ett helt annat sätt när det gäller denna än som är vanligt inom det of-
fentliga skolväsendet. Därför är det lämpligast att förena en sådan sek-
retessbestämmelse med ett enhetligt skaderekvisit. Avsikten är emeller-
tid inte att begreppet elevvård skall ha en annan innebörd än den som
gäller beträffande det offentliga skolväsendet.
De uppgifter om enskildas personliga förhållanden som härrör från
skolan och som kan bli aktuella hos Skolverket i tillsynssammanhang
torde ofta vara av mycket känslig natur. Regeringen anser därför att
skaderekvisitet bör vara omvänt, dvs. att det skall råda en presumtion
för sekretess. Något skäl att föreslå absolut sekretess och därmed att det
inte skulle råda någon som helst möjlighet för allmänheten till insyn i
denna typ av ärenden har inte framkommit.
Bestämmelsen bör gälla inte bara till skydd för uppgifter som rör de
personer som kan vara aktuella i ett tillsynsärende, utan även deras
närstående.
Med hänsyn till offentlighetsintresset bör undantag gälla för uppgifter
som tas in i Skolverkets beslut i tillsynsärenden.
Regeringens förslag till ny bestämmelse är betydligt mindre omfångs-
rik än promemorians, där det föreslogs att bestämmelsen skulle tas in
genom en ny paragraf. I syfte att göra sekretessbestämmelserna på
skolområdet mer lättöverskådliga föreslår regeringen att den nya sekre-
tessbestämmelsen införs i 7 kap. 9 § sekretesslagen. Genom regeringens
förslag kommer bestämmelsen om tidsbegränsad handlingssekretess
(högst 70 år) att bli tillämplig även på ifrågavarande uppgifter.
I 16 kap. 1 § sekretesslagen är de tystnadsplikter uppräknade som in-
skränker meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen och yttran-
defrihetsgrundlagen. Av uppräkningen framgår att meddelarfriheten
viker för den tystnadsplikt som följer av 7 kap. 9 § sekretesslagen,
såvitt avser uppgifter som hänför sig till annat än ärenden om tillrätta-
förande av elever eller skiljande av elever från vidare studier. Den
tystnadsplikt som följer av den nu föreslagna bestämmelsen bör, såsom
föreslagits i promemorian, ha motsvarande företräde.
24
Regeringens förslag: Om sekretess gäller för en uppgift om en
enskilds personliga förhållanden i verksamhet som avser folk-
bokföringen och uppgiften lämnas till en kommunal myndighet
enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn skall sekre-
tessen också gälla hos den kommunala myndigheten.
Promemorians förslag: Det föreslås en ändring i 7 kap. 15 § sekre-
tesslagen innebärande att sekretess enligt första stycket för en uppgift
som lämnats till en kommun också gäller hos kommunen.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig är
positiva till att de uppgifter som skyddas enligt folkbokföringssekre-
tessen också skyddas när uppgifterna förs vidare till t.ex. skolan. Riks-
dagens omudsmän (JO) påpekar bl.a. att sekretessen enligt 7 kap. 15 §
första stycket 1 sekretesslagen gäller inte enbart i skattemyndighetens
verksamhet som avser folkbokföringen utan avser även andra befolk-
ningsregister och befolkningsregister hos andra myndigheter än folk-
bokföringsmyndigheten. Den föreslagna ändringen begränsar inte över-
förandet av sekretessen till enbart de fall en myndighet lämnar en sekre-
tessbelagd uppgift på grund av en författningsreglerad uppgiftsskyldig-
het. Även då ett utlämnande sker med stöd av generalklausulen i
14 kap. 3 § eller med stöd av 1 kap. 5 § överförs sekretessen med den
föreslagna lydelsen. Vidare medför den föreslagna ändringen att sekre-
tessen överförs till all kommunal verksamhet - inte bara den verksam-
het som rör skolan. Kammarrätten i Sundsvall anför att den föreslagna
bestämmelsen innebär att sekretessen i nu aktuellt avseende överförs till
all kommunal verksamhet, dvs. förutom till skolans register även till
alla andra administrativa register som uppdateras via folkbokföringen.
En sådan regel kan lätt skapa tillämpningssvårigheter. I vart fäll bör
ordet kommun ersättas med kommunal myndighet. Vidare bör enligt
kammarrätten övervägas om inte en undantagsbestämmelse från sekre-
tesskyddet såvitt avser uppgifter i beslut måste införas. Datainspektio-
nen anser att förslaget endast löser en del av behovet av bättre skydd
för adresser. Enligt Datainspektionen bör folkbokföringssekretess alltid
innebära att motsvarande uppgifter är skyddade i annan verksamhet obe-
roende av hur uppgifterna lämnas. Statskontoret anser att en adress-
uppgift som enligt skattemyndigheternas bedömning är sekretessbelagd
inom folkbokföringen bör bedömas på samma sätt av en kommun eller
någon annan myndighet.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 15 § första stycket 1
sekretesslagen gäller sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen
eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträck-
ning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registre-
ring av betydande del av befolkningen. Sekretessen gäller för uppgift
om enskilds persontiga förhållanden om det av särskild anledning kan
antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om Prop. 1995/96:127
uppgiften röjs.
Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen får en uppgift som omfattas av
sekretess lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldigheten
följer av lag eller förordning. Enligt 75 § folkbokföringskungörelsen
(1967:495) skall skattemyndigheterna lämna kommunerna uppgift om
skolpliktiga barns adress i kommunen.
I konstitutionsutskottets betänkande 1992/93:KU38 Offentlighet och
sekretess behandlas bl.a. en motion (1992/93 :K401) vari begärdes att
det i sekretesslagen införs ett sekretesskydd för uppgifter ur folkbok-
föringsregistret som skattemyndighet i enlighet med föreskriven skyldig-
het lämnat till kommunerna. En person som förföljer en kvinna och inte
får hennes adress genom folkbokföringsregistret kan enligt motionären
vända sig till kommunens skolstyrelse och där begära och erhålla upp-
gift om kvinnans hemmavarande barns adress. Enligt konstitutionsut-
skottets bedömning talar mycket för att det bör inforas en möjlighet för
kommun eller skola att sekretessbelägga adressuppgifter enligt samma
regler som gäller för folkbokföringsverksamheten eller att det påtalade
problemet löses förfettningsvägen på något annat sätt. Frågan borde
enligt utskottet ses över i lämpligt sammanhang inom ramen för den
fortlöpande uppföljning och översyn av sekretesslagstiftningen som på-
går inom regeringskansliet. Enligt utskottet borde riksdagen ge rege-
ringen detta till känna. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1992/93:414).
Det finns numera olika möjligheter att skydda en person som riskerar
att bli förföljd. Om det finns en uppenbar risk för att en person som är
folkbokförd i landet blir utsatt för särskilt allvarlig brottslighet som
riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet och personen inte kan ges
tillräckligt skydd på annat sätt, kan personen enligt lagen (1991:483) om
fingerade personuppgifter medges att använda andra personuppgifter om
sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter) under högst fem år.
En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för en allvarlig
eller upprepad brottslighet, förföljelser eller trakasserier på annat sätt,
får enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) medges att efter flytt
vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år (kvar-
skrivning).
Det finns även en möjlighet att skydda en persons adress hos folk-
bokföringen. Om det av särskild anledning kan antas att en person eller
någon honom närstående lider men om uppgift om t.ex. en hemadress
röjs får uppgiften inte lämnas ut (7 kap. 15 § första stycket sekretessla-
gen). Även om adressen omfattas av sekretess inom folkbokföringen
blir den offentlig hos en kommun när skattemyndigheten uppfyller sin
skyldighet enligt folkbokföringskungörelsen att lämna skolpliktiga barns
adresser till kommunen. Den person som har sin adressuppgift skyddad
av sekretess hos folkbokföringen får därmed se att sekretesskyddet
upphör hos skolstyrelsen om hans eller hennes barn är i skolpliktig
ålder. En sådan ordning torde inte ha förutsetts. Regeringen delar pro-
memorians bedömning att sekretessen även bör gälla hos skolstyrelsen.
Som flera remissinstanser framfört torde konsekvenserna av den lösning 26
som framförts i promemorian vara svåra att överblicka. En sådan regel
som föreslogs skapar också svårigheter vid tillämpningen. Det finns Prop. 1995/96:127
alltså skäl som talar mot att införa en generell regel om att sekretes-
skyddet för uppgift skall bibehållas oavsett var uppgiften befinner sig
hos kommunen.
Det av konstitutionsutskottet redovisade problemet gäller uppgifter
från folkbokföringen som lämnas till kommuner på grund av uppgifts-
skyldighet om skolpliktiga barn. Den ändring som här föreslås begrän-
sas därför till att avse uppgifter som lämnats till en kommunal myndig-
het enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn. Av detta
följer, som Lagrådet påpekat, att uppgiften normalt inte blir sekretess-
belagd hos skolan utan endast hos den kommunala myndighet gentemot
vilken skattemyndigheten uppfyller sin uppgiftsskyldighet.
Sekretessen bör inte gälla för uppgifter i beslut hos myndigheten.
Regeringens förslag: I ett ärende om prövning av någons lämp-
lighet att ha luftfartscertifikat eller ett sådant behörighetsbevis
som avses i luftfartslagen (1957:297) skall sekretess gälla för
uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden om det kan antas att den som uppgiften rör eller
någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig delar eller har
inget att invända mot promemorians bedömning utom Kammarrätten i
Stockholm som avstyrker förslaget. Kammarrätten kan inte instämma i
bedömningen att uppgifter rörande någons lämplighet att ha luftfarts-
certifikat eller behörighetsbevis i detta sammanhang bör jämställas med
sådana uppgifter i körkortsärenden. Kravet på insyn i ärenden om lämp-
lighet för luftfartscertifikat kan enligt kammarrättens mening ställas
högre på grund av flygverksamhetens större farlighet.
Skälen för regeringens förslag: Den som har ett luftfartscertifikat
som är utfärdat eller godkänt i Sverige, är behörig att tjänstgöra som
förare, navigatör eller flygmaskinist på ett luftfartyg. För att genomgå
utbildning för luftfartscertifikat erfordras att man har elevtillstånd.
Elevtillstånd och luftfartscertifikat utfärdas av Luftfartsverket för viss
tid. Luftfartsverket får även besluta att innehavaren av ett luftfartscerti-
fikat inte får fullgöra vissa uppgifter vid luftfart om han inte har ett s.k.
behörighetsbevis.
För att luftfartscertifikat och behörighetsbevis skall utfärdas eller
förnyas måste sökanden ha genomgått föreskrivna medicinska under-
sökningar och förklarats fysiskt och psykiskt lämplig av Luftfartsverket.
Verket får förelägga den som innehar luftfartscertifikat eller elevtill-
27
stånd att lämna intyg om sin fysiska och psykiska lämplighet som certi- Prop. 1995/96:127
fikatinnehavare. I underlaget för den medicinska bedömningen av en
certifikatsökandes lämplighet ingår dels rutinmässiga protokoll och
utlåtanden från läkare enligt en blankett som fastställs av Luftfartsin-
spektionen i samråd med Socialstyrelsen, dels i vissa fall kompletteran-
de underlag i form av patientjournaler, speciella utlåtanden från psykia-
ter och andra läkare, protokoll från sammanträden med medicinsk ex-
pertis, läkarintyg samt andra handlingar som avser samröre med narko-
tika och trafiknykterhetsbrott m.m.
Luftfartsverkets verksamhet i ärenden om certifikat och behörighets-
bevis innebär myndighetsutövning. Det finns därmed ett stort intresse av
insyn i denna verksamhet. I ärendena förekommer i stor utsträckning
intyg och utlåtanden om hälsotillståndet hos de personer som ansöker
om t.ex. certifikat. Många gånger kan mycket känsliga uppgifter före-
komma i dessa intyg. Uppgifterna omfattas av sekretess inom hälso- och
sjukvården. De känsligaste uppgifterna torde finnas i de ärenden där en
ansökan avslås eller där ett tillstånd återkallas.
En jämförelse kan göras med vad som gäller i körkortsmyndighetemas
verksamhet. Även den innebär myndighetsutövning. I ärenden om pröv-
ning av någons lämplighet att inneha körkort förekommer ofta läkarin-
tyg och andra handlingar med uppgifter om enskildas medicinska eller i
övrigt personliga förhållanden. Genom en lagändring år 1989 infördes
en ny bestämmelse i sekretesslagen som innebär att sekretess gäller i
ärende om prövning av någons lämplighet att ha körkort eller traktor-
kort för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon
honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs (7 kap. 31 §
sekretesslagen). I motiven till denna bestämmelse (prop. 1988/89:134 s.
27 f.) konstateras att intresset av offentlighet är stort i dessa typer av
ärenden men att det förkommer integritetskänsliga uppgifter av sådan
art att behovet av skydd för dessa bör ta över intresset av insyn.
Mycket talar för att integritetskänsliga uppgifter i Luftfartsverkets
verksamhet borde omfattas av sekretess på samma sätt som gäller för
sådana uppgifter i körkortsärenden. Flygverksamheten kan eventuellt
uppfattas som farligare än t.ex. biltrafiken. Regeringen finner emellertid
inte att det skall ställas högre krav på insyn i ärenden om lämplighet för
luftfartscertifikat än i körkortsärenden. Ett skydd mot utlämnande av
integritetskänsliga uppgifter torde också kunna underlätta för myndig-
heten att få tillgång till uppgifter som den enskilde betraktar som strängt
personliga. En bestämmelse om sekretess som omfattar dessa uppgifter
bör därför införas.
Bestämmelsen bör utformas så, att den gäller i ärenden om prövning
av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller behörighetsbevis.
Härmed blir bestämmelsen tillämplig även vid ett överklagande av Luft-
fartsverkets beslut. Elevtillstånd ingår som ett led i ett ärende om er-
hållande av luftfartscertifikat och behöver därför inte särskilt anges i
lagtexten. Liksom i ärenden om körkort bör sekretess endast gälla om
det kan antas att den uppgiften rör eller någon honom närstående lider
28
betydande men om uppgiften röjs. Offentlighet skall således vara huvud- Prop. 1995/96:127
regel.
Sekretessen för uppgift i allmän handling bör, liksom i fråga om
körkort m.m., tidsbegränsas till 50 år.
Regeringens förslag: I ärenden om överklagande hos Skolväsen-
dets överklagandenämnd skall sekretess gälla för uppgifter om en
enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskil-
de eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen skall inte gälla for nämndens beslut i sådana ärenden.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens, utom
såvitt avser undantaget från sekretess för nämndens beslut.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig till-
styrker eller lämnar förslaget utan erinran, men Skolväsendets överkla-
gandenämnd hemställer att undantag skall göras for uppgifter i nämn-
dens beslut.
Skälen för regeringens förslag: Skolväsendets överklagandenämnd,
som inrättades 1991, har till uppgift att pröva överklaganden av vissa
beslut på skolväsendets område. Vilka beslut som får överklagas till
nämnden anges i skollagen (1985:1100) och i föreskrifter som meddelas
av regeringen. Enligt 1 kap. 14 § skollagen får nämndens beslut med
anledning av överklaganden dit inte överklagas.
Överklagade beslut kan ha fattats av en kommun eller ett landsting
eller av en statlig myndighet på skolområdet. De överklaganden som
nämnden prövar rör t.ex. rätten for klagandena att bli mottagna till
utbildning inom olika skolformer, skyldighet att fullgöra skolplikt inom
en skolform för funktionshindrade barn (särskolan eller specialskolan)
eller uttagning till en sådan särskild undervisningsgrupp inom grund-
skolan som är avsedd för elever som har behov av särskilt stöd.
Under år 1994 kom cirka 1 000 ärenden in till nämnden. I vissa ären-
den, särskilt sådana som rör funktionshindrade barn eller ungdomar
eller elever med skolsvårigheter, kan utredningen innehålla information
om eleven, eller någon närstående, som är av djupt personlig art, t.ex.
utlåtanden av läkare, psykolog eller elevvårdspersonal vid en skola.
Uppgifter som kommer in är inte skyddade av någon sekretessbestäm-
melse som är direkt tillämplig hos nämnden.
Nämnden har i en framställning till Justitiedepartementet hemställt att
en regel om sekretess skall införas till skydd för uppgifter om enskildas
personliga förhållanden i ärenden som behandlas hos nämnden, med
undantag för uppgifter som tas in i nämndens beslut.
29
Det är viktigt att en myndighet som har till uppgift att överpröva Prop. 1995/96:127
andra myndigheters beslut är underkastad insyn. I vissa situationer bör
emellertid offentlighetsintresset ge vika för den enskildes rätt till skydd
för den personliga integriteten.
Många uppgifter som kommer in till Skolväsendets överklagande-
nämnd rör enskildas personliga förhållanden och de kan vara av mycket
integritetskänsligt slag. Det bör inte få förekomma att någon avstår från
rätten att överklaga till nämnden på den grunden att den missnöjde be-
farar att allmänheten skall få kännedom om sådana känsliga personliga
förhållanden som det kan vara fråga om i dessa fäll. Mycket talar såle-
des för att offentlighetsintresset skall få vika när det gäller dessa ären-
den. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse om sekretess skall
införas till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i
ärenden hos nämnden. Offentlighetsintresset får anses tillgodosett ge-
nom att sekretessen begränsas till att inte gälla nämndens beslut. Sekre-
tessen bör begränsas med ett rakt skaderekvisit, dvs. det skall råda en
presumtion för offentlighet. Detta innebär dock att alla typiskt sett
känsliga uppgifter, såsom uppgifter om t.ex. hälsovård och personliga
problem av olika slag, kan omfattas av sekretess.
En sådan bestämmelse som nu föreslås bör gälla inte bara till skydd
för uppgifter som gäller de personer som överprövningen avser, utan
även deras närstående, eftersom uppgifter om närstående av mycket
känslig natur kan vara av betydelse i dessa ärenden.
Regeringen föreslår att bestämmelsen införs i en ny paragraf i 7 kap.
sekretesslagen. Såvitt gäller handlingssekretess bör denna tidsbegränsas
att gälla i högst sjuttio år.
Regeringens förslag: Uppgifter om en enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden som lämnas till en kommun eller ett
landsting i ett ärende om förhandsbesked i en taxerings- eller
skattefråga, skall omfattas av samma sekretess hos kommunen
eller landstinget som hos skattemyndigheten.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig till-
styrker eller lämnar förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens beslut: Skatterättsnämnden, som är en från
Riksskatteverket fristående statlig myndighet, prövar ansökningar om
förhandsbesked rörande tolkning eller tillämpning av skattelag. För-
färandet regleras i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-
frågor (FHBL).
30
En ansökan om förhandsbesked görs av den skattskyldige hos nämn- Prop. 1995/96:127
den senast den dag då deklaration för taxering till kommunal och statlig
inkomstskatt m.fl. skall avlämnas. Om ansökningen avser en fråga av
särskilt intresse för en kommun får denna beredas tillfälle att yttra sig
över ansökningen (6 § FHBL).
Förhandsbesked får överklagas hos Regeringsrätten av sökanden och
Riksskatteverket. Om beslutet avser fastighetstaxering eller taxering till
kommunal inkomstskatt får också vederbörande kommun och landsting
överklaga det (9 § FHBL). Enligt 8 § FHBL skall förhandsbeskedet
sändas till sökanden och Riksskatteverket. Kommunerna och landstingen
har ingen sådan uttrycklig rätt enligt FHBL att få förhandsbeskedet
översänt.
Enligt 21 § förvaltningslagen (1986:223) skall part, om det inte är
uppenbarligen obehövligt, underrättas om innehållet i beslut varigenom
en myndighet avgör ett ärende, om det avser myndighetsutövning mot
någon enskild. Om beslutet går parten emot skall han ges besvärshän-
visning. Detsamma gäller när någon som inte är part, men har rätt att
överklaga, begär att få ta del av beslutet. Kommunen och landstinget
har därmed, åtminstone i viss utsträckning, rätt att få del av förhands-
besked. De har dessutom rätt till partsinsyn när de blivit parter i ären
den som gäller förhandsbesked (16 § förvaltningslagen jämförd med
14 kap. 5 § sekretesslagen).
Frågan uppstår då huruvida de uppgifter om enskildas personliga och
ekonomiska förhållanden som kommunen eller landstinget får del av är
skyddade av sekretess.
Enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess i myndighets verk-
samhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller
i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift
om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Till denna verk-
samhet räknas ärenden om förhandsbesked. Sekretessen är absolut, dvs.
det finns inte föreskrivet något skaderekvisit. Sekretessen gäller också
beslut i sådana ärenden. Sekretesskyddet för förhandsbeskeden avser
främst att förhindra att uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden,
t.ex. planerade nyinvesteringar eller fusioner, som det inte gärna går att
underlåta att redovisa i beslutet, får en allmän spridning.
Enligt förarbetena till sekretesslagen täcks inte bara själva taxerings-
ärendena av uttrycket "verksamhet som avser bestämmande av skatt"
utan också t.ex. sådan verksamhet som innefattar att företräda det all-
männa som part i skatteprocess vid domstol. Paragrafen är också till-
lämplig i skatteprocessen hos domstolarna (prop. 1979/80:2, Del A,
s. 258).
Man kan hävda att om en kommun eller ett landsting överklagar ett
förhandsbesked företräder de det allmänna som part i en skatteprocess.
Bestämmelsen om skattesekretess i 9 kap. 1 § skulle därmed vara
tillämplig på uppgifter som kommunen eller landstinget får beträffande
förhandsbesked i de fall de överklagar ett förhandsbesked. I de fall
kommunen eller landstinget endast är mottagare av ett förhandsbesked
finns mindre anledning att anse att de deltar i verksamhet som avser 31
bestämmande av skatt.
Det saknas skäl till att uppgifter hos kommunerna eller landstingen Prop. 1995/96:127
som rör förhandsbesked inte skulle omfattas av sekretess i samma ut-
sträckning som hos skattemyndigheterna. En bestämmelse om sekretess
hos kommuner och landsting bör därför införas när det gäller uppgifter
som lämnas dit i ärenden om förhandsbesked. Bestämmelsen kan föras
in i 9 kap. 1 § sekretesslagen.
Regeringens förslag: Den sekretess som gäller för uppgifter om
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden hos
Centrala studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyk-
tingar och vissa andra utlänningar utvidgas till att omfatta även
ansökningar i sådana ärenden.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig till-
styrker eller lämnar förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Centrala studiestödsnämnden (CSN)
är central förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. Enligt 1 §
andra stycket förordningen (1992:813) med instruktion för CSN skall
nämnden därutöver fullgöra uppgifter enligt förordningen (1990:1361)
om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.
Enligt 1 § sistnämnda förordning handlägger CSN ärenden om bevil-
jande, utbetalning och återbetalning av lån till hemutrustning för flyk-
tingar och vissa andra utlänningar. Enligt 23 § får CSN efterskänka ett
lån om låntagaren på längre sikt bedöms sakna förmåga att återbetala
det.
CSN har meddelat närmare föreskrifter bl.a. i fråga om efterskänkan-
de och anstånd med betalning av lån (CSNFS 1995:29). I dessa anges
bl.a. att ansökan om eftergift av lån kan göras på en av CSN fastställd
blankett. Framställningarna i dessa ansökningar kan innehålla mycket
personliga uppgifter; bl.a. anges på blanketten att uppgift om sjukdom
eller handikapp skall styrkas med ett aktuellt och utförligt läkarintyg.
Sekretess gäller med stöd av 9 kap. 5 § tredje stycket sekretesslagen
för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i
ärenden hos CSN om lån till hemutrustning, om det kan antas att den
enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller
emellertid inte uppgifter i ansökningar eller beslut i sådana ärenden.
CSN har i en framställning till Justitiedepartementet hemställt att
sekretessen i ärenden om hemutrustningslån utsträcks att gälla även
beträffande uppgifter i ansökningar som rör sådana ärenden.
32
Ansökningar som rör hemutrustningslån, t.ex. ansökningar om efter- Prop. 1995/96:127
gift av lån, kan ofta innehålla mycket känsliga uppgifter om enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden. Exempelvis kan uppgifter om
sjukdom medföra att en ansökan om eftergift av ett lån beviljas. Sådana
känsliga uppgifter som lämnas i ansökningar bör därför kunna omfettas
av sekretess i samma utsträckning som gäller när uppgifterna förekom-
mer i ärendet i övrigt. Sekretessen begränsas då med ett rakt skade-
rekvisit, dvs. det skall råda en presumtion för offentlighet. Det intresse
allmänheten har av insyn i det allmännas utlåningsverksamhet på detta
område får i övrigt anses vara tillgodosett genom att beslut i sådana
ärenden är offentliga.
Regeringen föreslår alltså att sekretess införs för uppgifter om en-
skildas personliga eller ekonomiska förhållanden i dylika ansökningar.
Detta kan ske genom ett tillägg i 9 kap. 5 § andra stycket sekretessla-
gen.
Både från rättssäkerhetssynpunkt och för att stärka allmänhetens för-
troende för rättskipningen är det av stor vikt att domstolarnas hand-
läggning och beslut i så stor utsträckning som möjligt är offentliga.
Domstolsförhandlingar skall således i största möjliga utsträckning vara
offentliga (jfr 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen). Vid ut-
formningen av bestämmelser om sekretess hos domstolarna måste de
intressen som talar för sekretess vägas mot denna viktiga princip (jfr
prop. 1979/80:2, Del A, s. 95 f.).
Huvudregeln for domstolssekretess är att uppgifter som lämnas ffån en
annan myndighet och som är sekretessbelagda där, förblir det när de
kommer in till en domstol (12 kap. 1 § sekretesslagen).
Mot bakgrund av 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen får emel-
lertid förhandlingar i allmän domstol hållas inom stängda dörrar endast
i vissa fell (se 5 kap. 1 § rättegångsbalken). Enbart den omständigheten
att en sekretessbestämmelse är tillämplig på en uppgift som väntas bli
förebringad vid en förhandling utgör inte tillräcklig grund för att för-
handlingen kan hållas inom stängda dörrar. Utom i vissa särskilt an-
givna fell krävs för ett förordnande om stängda dörrar att det är av
synnerlig vikt att uppgiften hålls hemlig. Vissa bestämmelser i sekre-
tesslagen har dock utformats och tillkommit just för att tillämpas vid
domstolar, t.ex. 8 kap. 17 § om sekretess för uppgifter om myndig-
heters och enskildas affärs- eller driftförhållanden och 9 kap. 16 § om
sekretess i mål om bl.a. ansvar för sexualbrott.
33
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 127
12.1 Sekretess hos domstolar i mål om ansvar för brott Prop. 1995/96:127
genom vilket HTV-infektion har eller kan ha överförts m.m.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla for uppgifter hos dom-
stolar i mål om ansvar for brott genom vilket HTV-infektion har
eller kan ha överförts.
Sekretessen i mål enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen skall gälla
även i ärenden som rör brott som avses där.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig har i sak
tillstyrkt eller har inget att erinra mot förslaget om sekretess hos dom-
stolar i mål om ansvar för brott genom vilket HTV-infektion har eller
kan ha överförts. Ängelholms tingsrätt motsätter sig inte förslaget men
är kritisk mot dess motivering. Tingsrätten uttrycker oro för att för-
domarna omkring HTV kan komma att förstärkas om förslaget genom-
förs och anser bl.a. att det bör övervägas att införa bestämmelsen i en
egen paragraf.
De flesta remissinstanserna har i sak tillstyrkt eller har inget att erinra
mot promemorians förslag om att utvidga sekretessen enligt 9 kap. 16 §
sekretesslagen till att även omfatta ärenden som rör där angivna brott.
Riksdagens ombudsmän (JO) anser dock att tillägget beträffande sekre-
tess i vissa ärenden inte behövs eller att det som anförs i promemorian
inte är tillräckligt som skäl. JO anser vidare bl.a. att uttrycket "ärende
som rör ansvar för i denna paragraf angivet brott" inte är ett adekvat
uttryck för det som avses, t.ex. begäran om förordnande av målsägan-
debiträde, offentlig försvarare eller fråga om häktning. Svea hovrätt
anser att förslaget har fått en mindre lyckad utformning när det gäller
ärenden. En ansökan om målsägandebiträde torde inte utgöra ett ”äre-
nde som rör ansvar för i denna paragraf angivet brott”. Lydelsen ger
också vid handen att det i ett sådant ärende - efter det åtal väckts, men
innan dom fallit - vore formellt möjligt att hemlighålla namnet på den
tilltalade, vilket inte kan ha varit avsikten. Hovrätten föreslår en annan
lagteknisk lösning inom ramen för paragrafen. Även Hovrätten över
Skåne och Blekinge har synpunkter och förslag beträffande den lagtek-
niska lösningen, liksom Kammarrätten i Stockholm.
Skälen för regeringens förslag:
Sekretess hos domstolar i mål om ansvar för brott genom vilket HIV-
infektion har eller kan ha överförts
Enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål om
ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller telehem-
lighet, intrång i förvar eller olovlig avlyssning, för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om upp-
34
giften röjs. Sekretessen gäller också i mål om ansvar för barnpomo- Prop. 1995/96:127
grafibrott eller motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för
uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild. På samma
sätt gäller sekretess i mål om ersättning för skada med anledning av
sådana brott. Sekretessen gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad
eller svarande i målet.
Som tidigare nämnts kan en förhandling vid domstol hållas inom
stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att
förebringas uppgifter som omfettas av sekretess enligt 9 kap. 16 §.
Under en förundersökning kan sekretess gälla för uppgifter om en en-
skilds personliga eller ekonomiska förhållanden (9 kap. 17 § första
stycket). Sekretessen upphör emellertid att gälla om uppgiften lämnas
till domstol med anledning av att åtal väcks, såvida inte sekretess för
uppgiften skall gälla enligt 16 §. Sekretessen enligt 16 § upphör också
att gälla om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet eller den
finns i en handling som har erhållits från en annan myndighet där sekre-
tess gäller för uppgiften (9 kap. 18 § andra stycket).
Att överföra HTV-infektion eller utsätta någon för risk för överföring
av sådan infektion kan, beroende på omständigheterna, föranleda ansvar
för t.ex. misshandel, vållande till sjukdom eller spridande av smitta.
Någon sekretessbestämmelse som särskilt skyddar uppgifter hos dom-
stolar om enskildas förhållanden i mål om ansvar för brott där över-
föring av HTV-infektion kan ha förekommit finns inte (jfr NJA 1995 s.
119).
Fortfarande finns det stor okunskap och många fördomar om HTV-
infektioner och om människor som har drabbats av en sådan infektion.
Det gäller framför allt hur smittspridningen går till. Det är därför vik-
tigt att informera om sjukdomen och att med kraft bekämpa de fördo-
mar som finns. Det går emellertid inte att bortse från att uppgifter som
rör HTV-infektion i dag kan vara mycket känsliga och att den enskilde
kan lida stort men om uppgifterna blir offentliga.
Det är mot denna bakgrund inte otänkbart att en person som har blivit
HTV-smittad eller har riskerat att smittas genom brott inte polisanmäler
saken av rädsla för att förhållandet därigenom skulle bli allmänt känt.
En person som utsatts för ett sådant brott skall naturligtvis inte behöva
göra överväganden av det slaget. Det är oacceptabelt att den som spri-
der HTV-infektion inte lagförs därför att målsäganden inte vill att det
blir känt att han eller hon drabbats eller har riskerat att drabbas av
infektionen.
Enligt regeringens mening innebär det anförda att de intressen som
talar för ett skydd för integriteten i domstolarna för HTV-smittade
brottsoffer och sådana brottsoffer som utsatts för risken att smittas
väger tyngre än offentlighetsintresset. Regeringen föreslår därför att det
införs en möjlighet att inte lämna ut uppgifter om enskildas personliga
förhållanden i mål om ansvar för brott där överföring av HTV-infektion
har eller kan ha skett. På så sätt kan t.ex. en uppgift om vem måls-
äganden är omfettas av sekretess. En bestämmelse av denna innebörd
kan lämpligen tas in i 9 kap. 16 § genom att det till de övriga brott som
35
där anges läggs till brott genom vilket HTV-infektion har eller kan ha Prop. 1995/96:127
överförts.
Sekretessen enligt 9 kap. 16 § är förenad med ett rakt skaderekvisit,
vilket innebär en presumtion för offentlighet, men också att känsliga
uppgifter av aktuellt slag kan skyddas. Detta skaderekvisit synes vara
väl avvägt även i detta fall.
Sekretess i ärenden som rör brott som anges i 9 kap. 16 § sekretessla-
gen
Sekretess enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen kan gälla i mål om ansvar
for vissa där angivna brott och i mål om skadestånd med anledning av
dessa brott. Hos domstolarna förekommer emellertid även ärenden som
rör sådana brott, t.ex. begäran om målsägandebiträde. Uppgifter i såda-
na ärenden kan i viss utsträckning sekretessbeläggas med stöd av andra
bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om förundersökningssekretess
(5 kap. 1 § och 9 kap. 17 §). För det fall uppgifterna kommer in till
domstolen från målsäganden själv eller dennes ombud gäller dock inte
förundersökningssekretessen. Andra fall där det nu torde saknas möjlig-
het att förordna om sekretess är vid ansökan om resning i ett brottmål
som avser ett brott som nämns i 9 kap. 16 §. Av samma skäl som finns
för sekretess i mål om ansvar eller skadestånd bör uppgifter i ett ärende
hos domstol som rör brott som avses i 9 kap. 16 § kunna omfattas av
sekretess i den utsträckning som gäller i dessa mål. Detta kan ske ge-
nom ett tillägg till 9 kap. 16 §.
12.2 Sekretess hos domstolar i mål och ärenden enligt kon-
kurrenslagen (1993:20)
Regeringens bedömning: En utökad möjlighet till sekretess i mål
och ärenden enligt konkurrenslagen (1993:20) bör inte införas nu.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna delar eller har inget
att erinra mot promemorians bedömning. Flera remissinstanser anser
dock att det är otillfredsställande om någon på grund av bristande sekre-
tesskydd avstår ffån att överklaga Konkurrensverkets beslut. Hit hör
Kammarrätten i Stockholm, Konkurrensverket, Marknadsdomstolen,
Industriförbundet, Pbsten AB och Visa Sweden Förening. Kammarrätten
i Stockholm och Marknadsdomstolen anser att det saknas en diskussion
i promemorian om avvägningen mellan offentlighet och sekretess i detta
avseende. Kammarrätten anser att frågan bör övervägas ytterligare.
Konkurrensverket anför att skyddsvärdet för uppgifter som rör affärs-
hemligheter inte förändras bara för att ett ärende överklagas. Skillnader-
na i sekretesskydd hos Konkurrensverket och domstolarna har enligt
verket lett till att företag i flera fall tvekat om att överklaga verkets
beslut, vilket inte torde vara förenligt med rättssäkerheten. Enligt Kon-
36
kurrensverket finns det vidare risk för att konkurrerande företag kan Prop. 1995/96:127
komma att anmäla eller väcka talan mot varandra för överträdelser av
konkurrenslagen bara för att få del av den andres affärshemligheter.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är tveksam till promemorians
slutsatser. Skälen mot att överföra samma starka sekretesskydd som nu
gäller för tredje man hos Konkurrensverket är enligt länsstyrelsen inte
övertygande. Marknadsdomstolen anser att i avvägningen mellan å ena
sidan skyddsintresset och å andra sidan offentlighetsintresset borde den
långtgående skyldigheten att lämna uppgifter i ärenden enligt konkur-
renslagen ge särskild tyngd åt skyddsaspekten. Denna uppfattning delas
av Industriförbundet. Posten AB framhåller att de uppgifter som företag
lämnar till Konkurrensverket ofta typiskt sett är sådana som företagen
bedömer och behandlar som företagshemligheter samt att det inte torde
gynna konkurrensövervakningen att det är ett svagare sekretesskydd i
domstolarna än hos Konkurrensverket.
Skälen för regeringens bedömning: Konkurrensverket får i samband
med fullgörandet av de uppgifter som följer av konkurrenslagen
(1993:20) in handlingar från olika företag. Handlingarna innehåller
uppgifter som rör företagen och andra som trätt i affärs- eller annan
förbindelse med dem. Granskning enligt konkurrenslagen av ett företag
är ofta föranledd av klagomål ffån någon konkurrent. Vid granskningen
kan verket - efter tingsrättens godkännande - företa en undersökning
och hämta dokument, bl.a. direkt från det granskade företagets lokaler.
Konkurrensverket har långtgående möjligheter att infordra uppgifter
från företag och andra (45 § konkurrenslagen). Uppgifterna kan gälla
centrala områden, t.ex. strategier för produktutveckling och marknads-
föring samt prispolitik.
Stockholms tingsrätt prövar överklaganden av Konkurrensverkets
beslut och tingsrätten kan i vissa fäll besluta om åtgärder som verket får
vidta enligt konkurrenslagen, bl.a. huruvida det får genomföras under-
sökningar hos ett företag (47-53 §§). På talan av verket kan tingsrätten
besluta att ett företag skall betala konkurrensskadeavgift (26-32 §§).
Domar och beslut i vissa mål eller ärenden av Stockholms tingsrätt får
överklagas till Marknadsdomstolen. Domstolarna får i samband med
handläggningen av sådana mål och ärenden uppgifter ur Konkurrens-
verkets akter som rör enskildas affärs- och driftförhållanden.
Sekretess gäller med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen jfrd med 2 §
sekretessförordningen (1980:657) och punkt 17 i bilagan till förord-
ningen i verksamhet som består i utredning och tillsyn hos Konkurrens-
verket för uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp-
finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde
lider skada om uppgifterna röjs. Sekretessen gäller även för uppgifter
om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har
trätt i affärsförbindelse med den som är föremål för myndighetens
verksamhet. Denna sekretess är absolut. De uppgifter angående ett
företag som kan finnas hos Stockholms tingsrätt eller Marknadsdomsto-
len i ärenden enligt konkurrenslagen kan vara föremål för sekretess hos
domstolen enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse
gäller sekretess hos domstol i mål eller ärenden för uppgifter om myn-
37
digheters eller enskildas affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas Prop. 1995/96:127
att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs.
Bestämmelsen är utformad så att uppgifterna omfattas av sekretess
endast när behovet av sekretess väger mycket tungt. Sådana uppgifter
om affärs- eller driftförhållanden som affarsidkare gärna vill hålla för
sig själva men vilkas röjande inte kan antas få några nämnvärda ekono-
miska konsekvenser omfattas däremot inte av lagrummet. Med hänsyn
till intresset av offentlighet vid domstolar har det inte funnits anledning
att låta dessa fall omfettas av en allmän regel om sekretess hos domstol
(prop. 1979/80:2, Del A, s. 248). Det gäller alltså olika förutsättningar
för sekretess för en uppgift beroende av om uppgiften finns hos Kon-
kurrensverket eller hos domstol.
Posten AB har i en framställning till Justitiedepartementet hemställt
om en sådan lagändring att sekretesskyddet för företagshemligheter blir
detsamma i domstolarna som hos Konkurrensverket i ärenden som har
överklagats till domstol enligt 60 eller 63 § konkurrenslagen eller i vart
fell att sekretesskyddet skall stärkas i sådana ärenden.
Handläggningen hos domstolar skall som tidigare nämnts i största
möjliga utsträckning vara föremål för allmänhetens insyn. Mot detta
måste vägas behovet av skydd för en enskild part. I mål och ärenden
enligt konkurrenslagen är domstolarnas praxisskapande roll dessutom
avgörande för lagstiftningens sammantagna ekonomiska effekter på
marknaden. Behovet av insyn måste därför här även vägas mot risken
för att en alltför vidsträckt insyn i ekonomiska förhållanden kan leda till
att ärenden inte förs vidare till domstol av en enskild part trots att
allmänintresset av en prövning är stor.
Konkurrenslagen som trädde i kraft den 1 juli 1993, innebar stora
förändringar i det konkurrensrättsliga regelsystemet. Förbud, kraftiga
sanktioner och en delvis ny instansordning i domstol infördes. Rege-
ringen har nyligen tillkallat en särskild utredare för att följa upp de
första erfarenheterna av lagen (dir. 1995:136). I uppdraget ingår bl.a.
att redovisa de hittillsvarande erfarenheterna från tillämpningen av lagen
i domstol, t.ex. överklaganden av Konkurrensverkets beslut. Uppdraget
skall redovisas slutligt senast den 31 december 1996.
Lagstiftningen på området är relativt ny och en uppföljning har nu
påböijats. Mot bakgrund härav och då det enligt regeringens mening
ännu inte går att dra några bestämda slutsatser om vilken praxis som
kommer att gälla vid tillämpningen av nuvarande sekretessregler i dessa
mål och ärenden, anser regeringen att någon ändring av sekretesslagen
som Posten AB föreslagit inte bör genomföras nu.
38
Regeringens bedömning: Det bör inte föreslås en lättnad i sekre-
tessen vad gäller uppgift om familjehems adresser.
Offentlighetsprincipen bör inte gälla hos enskilda organisationer
som har fått statliga medel för biståndsverksamhet.
13.1 Uppgifter om familjehems adresser
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig delar eller har
inget att invända mot promemorians bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen
gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider men. I rättspraxis har an-
setts att bestämmelsen hindrar att namn- och adressuppgifter avseende
familjehem lämnas ut till en familjehemsförening som vill ta kontakt
med familjehemmen för att informera om föreningens verksamhet (RÅ
1990 not. 481).
I konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU38 Några frågor om
sekretess behandlades bl.a. en motion (1993/94:K52) vari begärdes
lättnader i sekretessen beträffande familjehem. Motionären ansåg att det
finns ett behov att lätta på sekretessen för uppgifter om familjehemmens
adresser så att de kan lämnas ut i den omfattning som kan anses rimlig
för att familjer med samma problemområden skall kunna få stöd av
varandra. Utskottet förutsatte att frågan skulle bli föremål för bedöm-
ningar i det fortlöpande översynsarbete i fråga om sekretesslagen som
pågår inom regeringskansliet och avstyrkte motionen. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 1993/94:382).
Bestämmelsen i 7 kap 4 § sekretesslagen är utformad med en presum-
tion för sekretess. Anledningen till detta är att uppgifter inom social-
tjänsten ofta är mycket integritetskänsliga. Information om föreningar
av detta slag torde utan större svårigheter kunna förmedlas genom att
t.ex. låta kommunen lämna information om familjehemsföreningama till
familjehemmen, varvid familjehemsföräldrama själva får välja att ta
kontakt med en dylik förening. Det förhållandet att en familjehems-
förening önskar informera om dess verksamhet utgör alltså enligt rege-
ringens bedömning inte tillräckliga skäl för en författningsändring av
den innebörd som motionären efterlyst.
13.2 Uppgifter hos enskilda organisationer
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig delar eller har
inget att invända mot promemorians bedömning.
39
Skälen för regeringens bedömning: Offentlighetsprincipen gäller hos Prop. 1995/96:127
myndigheter. Ett enskilt organs verksamhet är däremot vanligtvis inte
underkastat offentlighetsprincipen.
I en framställning till Justitiedepartementet föreslås att offentlighets-
principen skall gälla också hos enskilda organisationer för statligt fi-
nansierade projekt.
En stor del av det svenska biståndet går till olika enskilda organisa-
tioner för deras biståndsprojekt. Bistånden administreras till största
delen av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) som är
en statlig myndighet där offentlighetsprincipen är tillämplig. För att en
enskild organisation skall få statliga biståndspengar krävs att den an-
söker om detta hos Sida. Vidare skall den organisation som erhållit
biståndspengar fortlöpande rapportera till Sida om sin verksamhet.
Dessa rapporter är enligt huvudregeln offentliga hos Sida. Även om all-
mänheten inte har direkt insyn i den enskilda organisationens verksam-
het, får allmänheten insyn i den verksamhet som är statligt finansierad
genom de ansökningar och rapporter som är en förutsättning för att
erhålla biståndspengar. Denna insyn får anses tillräcklig. Det finns
därför inte skäl att införa några regler som gör att handlingar hos en-
skilda organisationer skulle bli allmänna handlingar.
Regeringens bedömning: Inga förändringar bör föreslås av regle-
ringen kring utlämnande av allmänna handlingar.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de som yttrat sig delar eller har
inget att invända mot promemorians bedömning (Riksdagens ombuds-
män, Stockholms tingsrätt, Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall,
Justitiekanslern, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen i Kop-
parbergs län, Riksrevisionsverket och Svenska Kommunförbundet).
Svea hovrätt anser att frågan behöver övervägas ytterligare. Försvars-
makten vidhåller sin uppfattning att det behövs en översyn av berörda
författningar. Socialstyrelsen menar att det närmare kan övervägas att
göra ett förtydligande i tryckfrihetsförordningen (TF) för att bekräfta
den rättspraxis som det ges uttryck för i promemorian. Samtidigt fram-
håller styrelsen att det är av största vikt att sådana överväganden inte
kan uppfattas som inskränkningar i offentlighetsprincipen. Riksarkivet
har angett att man inte har något att invända mot övervägandena i pro-
memorian i annan mån än att genomgången av de situationer där mass-
utlämnanden kan förekomma är ofullständig och därför inte kan läggas
till grund för generella slutsatser av den omfattning som gjorts.
40
Skälen för regeringens bedömning: Försvarsmakten har i en fram- Prop. 1995/96:127
ställning till Justitiedepartementet pekat på att i några fäll under senare
år har en speciell form av begäran om utlämnande av allmänna hand-
lingar aktualiserats inom försvaret. Det har varit fråga om situationer
där enskilda har begärt att få ut en stor mängd handlingar i ett specifikt
ärende.
Riksarkivet har i en skrivelse, som inte behandlats i promemorian,
hemställt om en ändring av 7 kap. 15 § sekretesslagen. Bakgrunden till
framställningen är att i samband med att ansvaret för folkbokföringen
överförts från kyrkan till skattemyndigheterna, har regeringen beslutat
att kyrkoarkiven skall mikrofilmas för tiden fram till den 1 juli 1991
och att arkiv och filmer därefter fortlöpande skall överföras till lands-
arkiven. En del av de uppgifter som finns i detta material omfattas av
folkbokföringssekretess enligt 7 kap. 15 § jämfört med 13 kap. 4 §
sekretesslagen.
Av Riksarkivets skrivelse framgår att efterfrågan bland släktforskare
och andra att få ta del av dessa folkbokföringsuppgifter är betydande.
Vid sådana framställningar om att få ta del av handlingar sker en sekre-
tessprövning som är svår att förena med tillgängliga resurser, skriver
Riksarkivet. I sin framställning anger Riksarkivet att det finns två sätt
att möta denna situation. Antingen tilldelas Riksarkivet och landsarkiven
anslag som är dimensionerade efter den stadigt ökande arbetsbörda som
kan förutses. Alternativt kommer en ändring av den aktuella bestämmel-
sen i sekretesslagen till stånd, så att sekretessprövning och utlämnande
väsentligt underlättas.
Rätten att få ta del av allmänna handlingar är en grundläggande be-
ståndsdel i offentlighetsprincipen. Denna rätt förverkligas bl.a. genom
medborgarnas frihet att utan inblandning av myndigheter själva välja
vilka handlingar som de vill ta del av. Det är enligt denna princip också
självklart att en medborgare inte skall behöva nöja sig med att få ett
urval av uppgifter, sammanställda av myndigheten. Likaså är det för
handlingsoffentligheten fundamentalt att den ger allmänheten en rätt att,
om vissa delar av handlingen på grund av sekretess inte får röjas, ta del
av övriga delar av handlingen.
Även om dessa principer är centrala finns det naturligtvis situationer
när allmänhetens begäran, helt eller delvis, inte kan tillmötesgås. Det
kan gälla situationen när den eftersökta handlingen inte går att identifie
ra eller när betydande hinder möter mot att handlingar tillhandahålls
(2 kap. 12 § TF). Exempel på betydande hinder kan vara att sökanden
begärt att få ta del av handlingar i en sådan omfattning att myndigheten
genom utlämnandet hindras att fullgöra andra arbetsuppgifter. Följden
av att det föreligger betydande hinder kan dock aldrig vara att hand-
lingarna över huvud taget inte lämnas ut. Däremot måste den sökande
räkna med att hans eller hennes framställning kan ta tid att effektuera.
Som det redogörs för i promemorian har det därutöver genom främst
Regeringsrättens ställningstaganden visats på lösningar som i en del fall
av utlämnande av ett stort antal handlingar kan ge myndigheterna väg-
ledning i hur sådana framställningar kan hanteras. De problem som 41
Riksarkivet har fäst uppmärksamhet på har stor likhet med de som
påtalats av Försvarsmakten. Även om det förekommer framställningar Prop. 1995/96:127
om att få ta del av ett stort antal handlingar i andra situationer än av de
slag som redovisats i promemorian, bör man enligt regeringens upp-
fattning vara försiktig med att föreslå förändringar som skulle leda till
att information hos myndigheterna, som inte omfattas av sekretess,
undanhålls allmänheten.
Svea hovrätt har pekat på ett problem som delvis ligger vid sidan av
de som ligger bakom promemorians ställningstaganden. Det gäller
svårigheten för en mottagande myndighet att bedöma skaderisken hos
vissa uppgifter i ett material som är upprättat av en annan myndighet.
Reglerna om allmänna handlingars offentlighet bygger på att det är den
myndighet som förvarar en handling som också skall ta ställning till en
begäran om dess utlämnande (2 kap. 14 § TF). Från denna regel görs i
TF undantag i några alldeles speciella fall, t.ex. i fråga om handlingar
som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Vidare kan undantag
göras i lagstiftning om det finns särskilda skäl. I andra fall måste den
förvarande myndigheten självständigt göra sin bedömning av skade-
risken. Detta hindrar emellertid inte vid tveksamhet att den förvarande
myndigheten i utlämnandefrågan inhämtar synpunkter hos den myndig-
het som upprättat handlingen (jfr prop. 1979/80:2, del A, s. 147).
Sammantaget menar regeringen att det inte finns skäl att införa några
förändringar som med stöd av tryckfrihetsförordningen inskränker rätten
att ta del av allmänna handlingar.
Liksom promemorian vill regeringen peka på de överväganden kring
handlingsbegreppet som skall göras enligt kommittédirektiven om en ny
datalag m.m. (dir. 1995:91). Enligt dessa direktiv skall en anpassning
göras av offentlighetsprincipen till nya tekniska förutsättningar och
förslag till grundlagsändringar skall läggas fram.
I konstitutionsutskottets betänkande 1992/93 :KU38 Offentlighet och
sekretess behandlades bl.a. motionen 1992/93:K406 i vilken motionären
pekar på de problem som uppstår när myndigheter med uppdragsverk-
samhet inte anger att handlingar kan lämnas ut mot en lägre avgift
enligt offentlighetsprincipen än om de lämnas ut i uppdragsverksam-
heten. Riksdagen borde, enligt motionären, hos regeringen begära ett
förslag till hur medborgarnas rätt till insyn enligt offentlighetsprincipen
skall säkerställas hos myndigheter med uppdragsverksamhet.
Konstitutionsutskottet gjorde följande bedömning.
Frågan om myndigheternas utlämnande av allmänna handlingar anting-
en i uppdragsverksamhet eller i enlighet med offentlighetsprincipen har
fått ett klargörande genom den ändring av förordningen om statliga
myndigheters serviceskyldighet m.m. (1980:900) som trädde i kraft den
42
1 juli 1992 (SFS 1992:193). Mycket talar dock för att ändringen inte Prop. 1995/96:127
nått fram till de statliga myndigheter som i sin uppdragsverksamhet
försäljer uppgifter ur allmänna handlingar. Mot bakgrund av vägled-
ningsskyldigheten i 4 § förvaltningslagen (1986:223) åligger det myn-
digheterna att - utan att det särskilt begärs - informera om möjligheten
att få kopia av allmän handling om detta är billigare än om uppgiften
tillhandahålls i myndighetens uppdragsverksamhet. Det är enligt utskot-
tets mening angeläget att så sker. Detta för att säkerställa att myndig-
heterna lämnar de aktuella uppgifterna utan att det särskilt begärs.
Enligt utskottet borde detta med anledning av motion K4O6 ges rege-
ringen till känna. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1992/93:414).
Enligt bestämmelserna i avgiftsförordningen (1992:191), som trädde i
kraft samtidigt som den av konstitutionsutskottet nämnda ändringen i
förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet
m.m., skall en statlig myndighet ta ut avgift för att den efter särskild
begäran lämnar ut t.ex. en kopia av en allmän handling (15 §). Avgiften
skall tas ut med visst belopp (16-22 §§).
Riksdagens ombudsmän (JO) har överlämnat ett beslut av den 8 april
1991 angående Patent- och registreringsverket (PRV) (JO 1991/92 s.
418) till regeringen (dnr 3-734/91) och väckt frågan om översyn av
författningsregleringen avseende avgiftsuttag för utlämnande av allmän
handling inom PRV:s verksamhetsområde. Efter regeringens beslut den
9 april 1992 (dnr 2706/91) med tillstånd för PRV att sälja uppgifter ur
personregister och regeringens beslut om att införa avgiftsförordningen
lades JO:s framställning till handlingarna (Näringsdepartementets beslut
den 12 juli 1993).
Regeringen har härefter i två beslut den 21 september 1995 (dnr
Ju94/1565 och Ku94/1267/Ka) behandlat överklagande av en länsstyrel-
ses respektive ett landsarkivs beslut att påföra avgifter för utfående av
kopior av allmänna handlingar med stöd av kungörelsen (1946:679)
angående kommissionärer hos myndigheter tillhörande statsförvaltningen
respektive förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och
landsarkiven. I besluten uttalade regeringen bl.a. att den som hos en
myndighet önskar ta del av en allmän handling har rätt att mot fastställd
avgift få t.ex. en kopia av handlingen, att sådan avgift får tas ut med
stöd av avgiftsförordningen samt att avgiftsbestämmelser i nämnda
kungörelse respektive instruktion inte är tillämpliga i fåll som avser
rätten att enligt tryckfrihetsförordningen få kopia av allmän handling.
I detta sammanhang kan också nämnas att Finansdepartementet den 24
februari 1995 enligt avtal (dnr Fi 95/622) har uppdragit åt en konsult att
ta fram en informationsskrift som informerar om bl.a. offentlighetsprin-
cipen, sekretesslagen och insynsregler enligt förvaltnings- och kommu-
nallagarna. Informationen skall i första hand riktas till förtroendevalda,
chefer och handläggare i kommuner och landsting.
Genom de åtgärder som sålunda vidtagits kan konstateras att regering-
ens arbete på detta område ligger i linje med vad konstitutionsutskottet
anfört och riksdagen givit regeringen till känna.
43
Prop. 1995/96:127
Vid en myndighets bedömning av utlämnande av uppgifter måste den
alltid undersöka om det föreligger sekretess för uppgifterna enligt någon
bestämmelse i sekretesslagen eller annan författning. De föreslagna
förändringarna består bl.a. i att ett antal myndigheter åläggs att iaktta
nya sekretessbestämmelser vilket kan komma att medföra ett visst mer-
arbete för dem. Regeringens bedömning är att detta merarbete inte
kommer att innebära några nämnvärda kostnadsökningar hos de berörda
myndigheterna.
Om antalet överklaganden av beslut om att inte lämna ut handlingar
stiger till följd av förslaget, kommer främst domstolarnas arbetsbelast-
ning att öka. Målökningen förväntas dock bli så marginell att den kan
klaras av med befintliga resurser.
Förslaget innebär vidare att offentlighetsprincipen och sekretesslagen
blir tillämpliga i en begränsad del av Riksidrottsförbundets verksamhet.
De kostnader som detta eventuellt kan åsamka Riksidrottsförbundet
måste emellertid betraktas som obetydliga.
Sammanfattningsvis är regeringens bedömning att kostnadsökningen
för de som berörs av förslaget kommer att bli ytterst begränsad och att
den ryms inom myndigheternas befintliga resursramar.
17.1 7 kap. 11 § sekretesslagen
En redaktionell ändring föreslås i 7 kap. 11 § fjärde stycket innebärande
att "om uppgiften röjs" i sista meningen tas bort.
17.2 9 kap. 21 § sekretesslagen
Andra stycket bör förtydligas genom att ”ombudsmannen” ändras till
"Ombudsmannen mot etnisk diskriminering", vilket är det korrekta
namnet enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering.
17.3 9 kap. 11 § sekretesslagen
Sida:s fullständiga namn är sedan den 1 juli 1995 Styrelsen för interna-
tionellt utvecklingssamarbete (Sida). I 9 kap. 11 § andra stycket om-
nämns Sida med myndighetens äldre namn. Detta föranleder en ändring
i 9 kap. 11 § andra stycket.
44
5 kap.
1 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.
Till första stycket har fogats en ny punkt enligt vilken sekretess gäller
för uppgift som hänför sig till verksamhet som rör utredning i frågor
om näringsförbud. Med detta avses bl.a. den utredning som föregår en
anmälan till åklagaren om det kan finnas skäl för näringsförbud. Även
uppgifterna i en sådan anmälan och uppgifter i övrigt i en utredning hos
polis och åklagare om näringsförbud omfattas av den föreslagna be-
stämmelsen. Av skaderekvisitet framgår att det främsta syftet med
bestämmelsen är att skydda uppgiften under den tid utredningen pågår
så att ett kommande beslut om näringsförbud inte äventyras.
I andra stycket har införts en bestämmelse om sekretess för uppgifter
om misstanke om sådana brott som en konkursförvaltare är skyldig att
anmäla till åklagare enligt 7 kap. 16 § konkurslagen. Sekretess för
sådana uppgifter hos de myndigheter som anges skall kunna gälla i de
fell det skulle försvåra en pågående eller en förutsedd brottsutredning
om uppgiften lämnades ut.
7 kap.
9§
En ny bestämmelse införs i femte stycket, utformat i enlighet med
lagrådets förslag.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6. Den innebär att sekretess skall
kunna gälla hos Statens skolverk i dess tillsynsverksamhet över friståen-
de skolor för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Bestäm-
melsen förutsätter att uppgifterna härrör från skolans elevvårdande
verksamhet eller ärenden om tillrättaförande av elever eller skiljande av
elever från vidare studier. Härmed avses samma slags verksamhet eller
ärenden som inom det offentliga skolväsendet. Med hänsyn till att de
uppgifter som kan vara aktuella hos Skolverket i tillsynssammanhang
ofta torde vara av mycket känslig natur är skaderekvisitet omvänt. Det
råder således en presumtion för sekretess. Bestämmelsen gäller till
skydd för, förutom de personer som kan vara aktuella i ett tillsynsären-
de, deras närstående. Sekretessen gäller inte Skolverkets beslut i till-
synsärenden. Meddelarfriheten viker för tystnadsplikt som följer av
sekretessbestämmelsen, såvitt avser uppgifter som hänför sig till annat
än ärenden om tillrättaförande av elever eller skiljande av elever från
vidare studier.
Prop. 1995/96:127
45
11 §
En redaktionell ändring har gjorts i paragrafens fjärde stycke. Ändring-
en innebär att orden "om uppgiften röjs" i sista meningen tas bort.
15 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.
Ett nytt stycke 2 har inforts. Det nya stycket innebär att om sekretess
enligt paragrafens första stycke gäller för uppgift om enskilds personliga
förhållanden och den uppgiften lämnas till en kommunal myndighet
enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn (75 § folkbok-
föringskungörelsen [1967:495]) skall sekretessen också gälla hos den
myndigheten. Sekretess skall dock inte gälla för uppgift som tas upp i
beslut hos myndigheten.
31 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.
Den sekretess som gäller enligt paragrafen i ärende om prövning av
någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort för uppgift om en-
skilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden har utvidgats till
att också gälla i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luft-
fartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen
(1957:297).
36 §
Bestämmelsen, som är ny, behandlas i avsnitt 9.
Bestämmelsen innebär att sekretess skall kunna gälla för uppgifter om
enskildas personliga förhållanden i ärenden om överklagande hos Skol-
väsendets överklagandenämnd. Det skaderekvisit som föreskrivs innebär
en presumtion för offentlighet. Sekretess skall inte gälla för uppgifter i
beslut i nämndens ärenden. Syftet med bestämmelsen är att skydda
sådana typiskt sett känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållan-
den som kommer in till nämnden i ärenden om överklagande.
9 kap.
1 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 10.
Den innebär att uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden som lämnas till en kommun eller ett landsting i ett ärende
om förhandsbesked i en taxerings- eller skattefråga skall omfattas av
samma sekretess hos kommunen eller landstinget som hos skattemyndig-
Prop. 1995/96:127
46
heten. Hos skattemyndigheten är sekretessen absolut, dvs. den gäller Prop. 1995/96:127
utan något skaderekvisit. Kommuner och landsting kan i samband med
att Skatterättsnämnden eller en domstol prövar ett ärende eller mål om
förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga få del av uppgifter om
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Den nya bestäm-
melsen medför att sekretess kan gälla för sådana uppgifter i ett för-
handsbesked även t.ex. när en kommun begär att få ta del av det för att
ta ställning till om den skall överklaga bekedet.
5 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11.
Den innebär att den sekretess som med stöd av 5 § tredje stycket
gäller beträffande uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden i ärenden hos Centrala studiestödsnämnden om lån till
hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar utvidgas till att
omfatta även ansökningar i sådana ärenden.
Av de föreskrifter som gäller beträffande handläggning av detta slags
ärenden följer att en person som ansöker om t.ex. eftergift av ett lån
ofta torde behöva lämna uppgifter om sina personliga eller ekonomiska
förhållanden som kan vara av mycket känsligt slag. Det kan gälla t.ex.
uppgifter om sjukdom eller annat som kan utgöra grund för eftergift av
ett lån. Bestämmelsen syftar främst till att skydda uppgifter i ansökning-
ar om eftergift eller anstånd med betalning av lån, men gäller även
beträffande uppgifter i andra slags ansökningar i dessa ärenden. Sekre-
tessen är begränsad med ett rakt skaderekvisit och det föreligger således
en presumtion för offentlighet.
H §
Ändringen i andra stycket är föranledd av att Sida:s fullständiga namn
numera är Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.
16 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 12.
Ändringarna innebär dels att sekretess kan gälla för uppgifter hos
domstolar i mål som rör brott genom vilket HTV-infektion har eller kan
ha överförts, dels en allmän utvidgning av sekretessen för uppgifter i
mål som avses i denna paragraf till att gälla även ärenden som rör brott
som avses här.
Bestämmelsen om sekretess i ärenden som rör brott som anges i pa-
ragrafen har främst till ändamål att uppgifter som skyddas i brottmålet
inte skall behöva lämnas ut om de förekommer i ett ärende som har
anknytning till brottet. Som exempel på sådana ärenden kan nämnas
47
ärenden om förordnande av målsägandebiträde efter ansökan av mål- Prop. 1995/96:127
säganden och ansökningar om resning i brottmål.
21 §
Ändringen är endast redaktionell. Paragrafens andra stycke har förtyd-
ligats genom att ordet "ombudsmannen" ändrats till "Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering", vilket är det korrekta namnet enligt lagen
(1994:134) mot etnisk diskriminering.
Bilagan
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.
Den innebär att offentlighetsprincipen och sekretesslagen skall gälla
för sådan verksamhet hos Sveriges Riksidrottsförbund som består av
fördelning av statsbidrag till kommuner för specialidrott inom gymna-
sieskolan.
48
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)’
dels att 7 kap. 11, 15 och 31 §§, 9 kap. 1, 5, 16 och 21 §§, 16 kap.
1 § och bilagan till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 7 kap. 36 och
37 §§, av följande lydelse.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
11 §2
Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift
som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för
uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personal-
konsulent eller annan sådan befattningshavare som särskilt har till upp-
gift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller
någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan
uppgift om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det
kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men
uppgiften röjs.
Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i
rigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift
enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplace-
ring eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller dock inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte
heller för beslut i annat ärende som avses i detta stycke.
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första - tredje stycke-
na i myndighets personaladmi-
nistrativa verksamhet för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den en-
skilde eller någon honom när-
stående utsätts för våld eller annat
allvarligt men om uppgiften röjs.
Vidare gäller, i den utsträckning
regeringen föreskriver, sekretess i
om
öv-
om
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första - tredje stycke-
na i myndighets personaladmi-
nistrativa verksamhet för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den en-
skilde eller någon honom när-
stående utsätts för våld eller annat
allvarligt men om uppgiften röjs.
Vidare gäller, i den utsträckning
regeringen föreskriver, sekretess i
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1994:595.
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 127
49
personaladministrativ verksamhet
hos myndighet där personalen sär-
skilt kan riskera att utsättas för så-
personaladministrativ verksamhet
hos myndighet där personalen sär-
skilt kan riskera att utsättas för
Prop. 1995/96:127
Bilaga 1
dant men, för uppgift om enskilds
bostadsadress, hemtelefonnummer
och personnummer, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men om
sådant men, för uppgift om en-
skilds bostadsadress, hemtelefon-
nummer och personnummer, om
det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider
uppgiften röjs. men.
Sekretess gäller i annat fåll än som avses i första - tredje styckena i
myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon
honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om upp-
giften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver,
sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där per-
sonalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om
enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men. Sekretess gäller for uppgift i tjänstgörings-
omdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
15 §3
Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande regi-
strering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver
det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av
befolkningen,
2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,
3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,
för uppgifter om enskilds persontiga förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider
men om uppgiften röjs.
Har en uppgift, för vilken sekre-
tess gäller enligt första stycket 1.
lämnats till en kommun, gäller
sekretessen också hos kommunen.
Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.
3 Senaste lydelse 1994:595.
50
31 §
Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att
ha körkort eller traktorkort for
uppgift om den enskildes hälso-
tillstånd eller andra personliga för-
hållanden, om det kan antas att
den som uppgiften rör eller någon
honom närstående lider betydande
men om uppgiften röjs. Sekre-
tessen gäller dock inte beslut i
ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att
ha körkort, traktorkort, luftfarts-
certifikat eller sådant behörighets-
bevis som avses i luftfartslagen
(1957:297) för uppgift om den en-
skildes hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det
kan antas att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående
lider betydande men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte
beslut i ärendet.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 1
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
36 §
Sekretess gäller hos Statens skol-
verk i verksamhet som avser tillsyn
över utbildning vid skolor med
enskild huvudman (fristående sko-
lor)
1. dels for uppgift som hänför
sig till psykologisk undersökning
eller behandling, dels för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den som härrör från verksamhet
hos psykolog eller kurator, om det
inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående
lider men,
2. dels för uppgift som härrör
från skolans elevvårdande verk-
samhet i övrigt om enskilds per-
sonliga förhållanden, dels för upp-
gift som hänför sig till ärende om
tillrättaförande av elev eller om
skiljande av elev från vidare studi-
er. Sekretessen gäller dock endast,
om det kan antas att den som
uppgiften rör eller någon honom
närstående lider men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte
beslut i ett ärende.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst
sjuttio år.
51
37 §
Sekretess gäller i ärenden om
överklagande hos Skolväsendets
överklagandenämnd för uppgift om
enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst
sjuttio år.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 1
9 kap.
1 §4
Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestäm-
mande av skatt eller som avser
taxering eller i övrigt fastställande
av underlag for bestämmande av
skatt, för uppgift om enskilds per-
sonliga eller ekonomiska förhål-
landen. Motsvarande sekretess
gäller i myndighets verksamhet
som avser förande av eller uttag
ur register som avses i skatteregis-
terlagen (1980:343) för uppgift
som har tillförts sådant register.
Uppgift hos Tullverket får dock
lämnas ut, om det står klart att
uppgiften kan röjas utan att den
enskilde lider skada eller men.
För uppgift i mål hos domstol
gäller sekretessen endast om det
kan antas att den enskilde lider
skada eller men om uppgiften
röjs. Detsamma gäller uppgift som
med anledning av överklagande
hos domstol registreras hos annan
myndighet enligt 15 kap. 2 §
första stycket 3 eller 4. Har upp-
gift i mål hos domstol erhållits
från annan myndighet och är den
sekretessbelagd där, gäller dock
denna sekretess hos domstolen,
om uppgiften saknar betydelse i
målet.
Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestäm-
mande av skatt eller som avser
taxering eller i övrigt fastställande
av underlag för bestämmande av
skatt, för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska för-
hållanden. Motsvarande sekretess
gäller i myndighets verksamhet
som avser förande av eller uttag
ur register som avses i skatteregis-
terlagen (1980:343) för uppgift
som har tillförts sådant register
och hos kommun eller landsting
för uppgift som lämnats dit i ett
ärende om förhandsbesked i skat-
te- eller taxeringsfråga. Uppgift
hos Tullverket får dock lämnas ut,
om det står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde lider
skada eller men. För uppgift i mål
hos domstol gäller sekretessen
endast om det kan antas att den
enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs. Detsamma gäller
uppgift som med anledning av
överklagande hos domstol registre-
ras hos annan myndighet enligt 15
kap. 2 § första stycket 3 eller 4.
Har uppgift i mål hos domstol
erhållits ffån annan myndighet och
är den sekretessbelagd där, gäller
Senaste lydelse 1994:595.
52
dock denna sekretess hos domsto-
len, om uppgiften saknar betydelse
i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för
arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull
och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, pris-
regleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och
förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jäm-
ställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande in-
komst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrun-
dande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fast-
ställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig in-
komstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmans-
företag,
3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när
beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad
som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om skadere-
gister. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i en revisionspro-
memoria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo
år.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 1
5 §
Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om
valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart
ad uppgiften kan röjas utan ad den enskilde lider skada eller men.
Sekretess gäller i ärende om
studiestöd för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska för-
hållanden, om det kan antas ad
den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Såvid gäller
annat än studiestöd under sjukdom
gäller sekretessen dock inte beslut
i ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
studiestöd och i ärende hos Cen-
trala studiestödsnämnden om lån
till hemutrustning för flyktingar
och vissa andra utlänningar för
uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden, om
det kan antas ad den enskilde lider
skada eller men om uppgiften
röjs. Såvid gäller annat än studie-
stöd under sjukdom gäller sekre-
tessen dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller, i annat fall än som avses i andra stycket och 8 kap.
6 - 8 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om en-
skilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas ad
den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller
dock inte ansökan eller beslut i ärendet.
5 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 127
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 1
16
Sekretess gäller hos domstol i
mål om ansvar för sexualbrott, ut-
pressning, brytande av post- eller
telehemlighet, intrång i förvar
eller olovlig avlyssning samt i mål
om ersättning för skada med an-
ledning av sådant brott, för upp-
gift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det
kan antas att den enskilde eller nå-
gon honom närstående lider skada
eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos domstol även
i mål om ansvar för bampomo-
grafibrott eller motsvarande tryck-
frihets- eller yttrandefrihetsbrott
för uppgift om en ung person som
skildras i pornografisk bild, om
det kan antas att denne eller någon
denne närstående lider skada eller
men om uppgiften röjs. Sekre-
tessen enligt denna paragraf gäller
inte för uppgift om vem som är
tilltalad eller svarande i målet.
§5
Sekretess gäller hos domstol i
mål om ansvar för sexualbrott, ut-
pressning, brytande av post- eller
telehemlighet, intrång i förvar,
olovlig avlyssning eller brott ge-
nom vilket infektion av HIV har
eller kan ha övetförts samt i mål
om ersättning för skada med an-
ledning av sådant brott, för upp-
gift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det
kan antas att den enskilde eller nå-
gon honom närstående lider skada
eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos domstol även
i mål om ansvar för barnpomogra-
fibrott eller motsvarande tryck-
frihets- eller yttrandefrihetsbrott
för uppgift om en ung person som
skildras i pornografisk bild, om
det kan antas att denne eller någon
denne närstående lider skada eller
men om uppgiften röjs. Sekre-
tessen enligt denna paragraf gäller
inte för uppgift om vem som är
tilltalad eller svarande i målet.
Sekretessen gäller även i ärende
som rör ansvar för i denna para-
graf angivet brott, dock inte för
uppgift om vem som har dömts för
brottet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.
21 §6
Sekretess gäller i ärende hos Jämställdhetsombudsmannen eller Jäm-
ställdhetsnämnden enligt jämställdhetslagen (1991:433) för uppgift om
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
3 Senaste lydelse 1993:437.
6 Senaste lydelse 1994:864.
54
Sekretess gäller hos ombudsman-
nen och Nämnden mot etnisk
diskriminering i ärende enligt la-
gen (1994:134) mot etnisk diskri-
minering for uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska för-
hållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men
Sekretess gäller hos Ombuds-
mannen mot etnisk diskriminering
och Nämnden mot etnisk diskrimi-
nering i ärende enligt lagen
(1994:134) mot etnisk diskrimine-
ring for uppgift om enskilds per-
sonliga eller ekonomiska förhål-
landen, om det kan antas att den
Prop. 1995/96:127
Bilaga 1
om uppgiften röjs. enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs.
Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikapp-
ombudsmanen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom
närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo
år.
16 kap.
1 §7
Nuvarande lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första
stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De
fell av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet
enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets-
grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
7 kap. 34 §
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,
6 § första stycket 2
Föreslagen lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fell är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
Senaste lydelse 1995:490.
55
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första
stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De
fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet
enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets-
grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
Prop. 1995/96:127
Bilaga 1
3. denna lag enligt
7 kap. 34 §
|
7 kap. 36 § |
såvitt avser uppgift som hänför sig |
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,
6 § första stycket 2
Nuvarande lydelse
Bilaga8
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet
hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning
till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med
stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
|
Organ |
Verksamhet |
|
Svenska språknämnden |
prövning av anställnings- och |
Senaste lydelse 1994:1695.
56
Föreslagen lydelse
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet
hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning
till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med
stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Svenska språknämnden prövning av anställnings- och ar-
betsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
nämnden (SFS 1992:318)
Sveriges riksidrottsförbund fördelning till kommuner av stats-
bidrag till kostnader för special-
idrott inom gymnasieskolan (SFS
1995:361)
Prop. 1995/96:127
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
57
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § och 14 kap. 2 § sekretesslagen
(1980:100)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §2
Sekretess gäller för uppgift som
hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser an-
vändning av tvångsmedel i sådant
mål eller i annan verksamhet för
att förebygga brott, eller
3. åklagarmyndighets, polismyn-
dighets, tullmyndighets eller kust-
bevakningens verksamhet i övrigt
för att förebygga, uppdaga, utreda
eller beivra brott
om det kan antas att syftet med
beslutade eller förutsedda åtgärder
motverkas eller den framtida
verksamheten skadas om uppgiften
röjs.
Sekretess gäller för uppgift som
hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser an-
vändning av tvångsmedel i sådant
mål eller i annan verksamhet för
att förebygga brott, eller
3. åklagarmyndighets, polismyn-
dighets, tullmyndighets eller kust-
bevakningens verksamhet i övrigt
för att förebygga, uppdaga, utreda
eller beivra brott, eller
4. verksamhet som rör ifrågasatt
näringsförbud
om det kan antas att syftet med
beslutade eller förutsedda åtgärder
motverkas eller den framtida
verksamheten skadas om uppgiften
Prop. 1995/96:127
Bilaga 2
röjs.
Motsvarande sekretess gäller i annan verksamhet hos myndighet för
att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, tullmyndighet eller kust-
bevakningen med att uppdaga, utreda eller beivra brott.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Sekretess gäller också hos till-
synsmyndighet i konkurs och inom
exekutionsväsendet för uppgift som
angår misstanke om att gäldenär
har begått brott som avses ill
kap. brottsbalken eller annat brott
som har samband med hans nä-
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1988:448.
58
ringsverksamhet under motsvaran-
de förutsättningar som anges i
första stycket.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio
år.
14 kap.
2 §3
Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § läm-
nas till myndighet, om uppgiften behövs där för
1. förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljan-
de ffån anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myn-
digheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den
myndighet där uppgiften förekommer,
2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften
förekommer, eller
3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften före-
kommer. Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skrift-
ligt yttrande av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver
förundersökning i brottmål.
Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer
och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för
delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Uppgift hos myndighet
som driver televerksamhet om enskilds telefonnummer får dock, om
den enskilde hos myndigheten begärt att abonnemanget skall hållas
hemligt och uppgiften omfettas av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje
stycket, lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner
att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller
att det annars finns synnerliga skäl.
Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott läm-
nas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som
har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och
detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.
För uppgift som omfettas av sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33 och 34
§§, 8 kap. första stycket, 9 eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §, 8 § första
eller andra stycket eller 9 § andra stycket gäller vad som föreskrivs i
fjärde stycket endast såvitt angår misstanke om brott för vilket inte är
föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Dock hindrar sekretess
enligt 7 kap. 1, 4, 33 eller 34 § inte att uppgift som angår misstanke
om brott enligt 3,4 eller 6 kap. brottsbalken mot någon som inte har
fyllt arton år lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet.
Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfettas av sekre-
tess enligt 9 kap. 9 § första stycket.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 2
Senaste lydelse 1994:86.
59
Sekretess enligt 7 kap. 4 § första
och tredje styckena hindrar inte
att uppgift om enskild, som inte
fyllt arton år eller närstående till
denne, lämnas Jrån myndighet
inom socialtjänsten till polismyn-
dighet, om det finns en påtaglig
risk att den unge skall begå brott
och uppgiften kan antas bidra till
att förhindra brott.
Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 § första och tredje styckena hindrar
inte att uppgift om enskild, som inte fyllt arton år eller som fortgående
missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller närstå-
ende till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den
enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsam-
ma gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller när-
stående till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för
det väntade barnet.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft
60
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig
eller beretts tillfälle att yttra sig över departements-
promemorian Några frågor om sekretess (Ds
1995:42)
Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Svea hovrätt, Hovrätten över
Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Angelholms tingsrätt, Kam-
marrätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall, Riksåklagaren,
Rikspolisstyrelsen, Brottsoffermyndigheten, Datainspektionen, Försvars-
makten, Socialstyrelsen, Luftfartsverket, Riksskatteverket, Skatterätts-
nämnden, Statens skolverk, Skolväsendets överklagandenämnd, Centrala
studiestödsnämnden, Statens invandrarverk, Konkurrensverket, Läns-
styrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län,
Marknadsdomstolen, Riksarkivet, Riksrevisionsverket, Statskontoret,
Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsam-
fund, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges
Riksidrottsförbund, Waldorfskolefederationen, Posten AB, Visa Sweden
Förening, Staffan Olsson
Prop. 1995/96:127
Bilaga 3
6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 127
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig
eller beretts tillfälle att yttra sig över promemorian
Sekretess vid samarbetet mot ungdomsbrott och
ekobrott
Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Svea hovrätt, Hovrätten för
Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Handens tingsrätt, Örebro tings-
rätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Gävle
tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg,
Länsrätten i Örebro län, Länsrätten i Norrbottens län, Länsrätten i
Kronobergs län, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen,
Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen,
Datainspektionen, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket, Riksskatte-
verket, Patent- och Registreringsverket, Statens institutionsstyrelse,
Skattemyndigheten i Stockholms län, Skattemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län, Skattemyndigheten i Malmöhus län, Kronofogdemyn-
digheten i Stockholms län, Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län, Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län, Juridiska fakultets-
styrelsen vid Lunds universitet, Juridiska fekultetsstyrelsen vid Uppsala
universitet, Svenska Kommunförbundet, Stockholms stad, Karlstad
kommun, Falu kommun, Tjänstemännens centralorganisation, Central-
organisationen SACO/SR, Sveriges advokatsamfund, Svenska Bank-
föreningen, Sparbanksgruppen AB, Sveriges Domareförbund, Före-
ningen Sveriges kronofogdar, Finansbolagens förening, Svenska In-
kassoföreningen, Konkursförvaltarkollegiet, Ackordscentralen i
Stockholm, Ackordscentralen i Göteborg, Företagarnas Riksorganisa-
tion, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund,
Föreningen Sveriges polischefer, Svenska polisförbundet, Riksförbundet
Hem och Skola, Akademikerförbundet, Föreningen Sveriges frivårds-
tjänstemän, Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01), Organisa-
tionen för barnens rätt i samhället (BRIS), Statens ungdomsråd, Svenska
skyddsförbundet, Barnombudsmannen, Länsstyrelsernas socialtjänst-
förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Staffan Olsson
Prop. 1995/96:127
Bilaga 4
62
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'
dels att 5 kap. 1 §, 7 kap. 9, 11, 15 och 31 §§, 9 kap. 1, 5, 16 och
21 §§, och bilagan till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 7 kap. 36 §, av följan-
de lydelse.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
Sekretess gäller för uppgift som
hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser an-
vändning av tvångsmedel i sådant
mål eller i annan verksamhet för
att förebygga brott, eller
3. åklagarmyndighets, polismyn-
dighets, tullmyndighets eller kust-
bevakningens verksamhet i övrigt
för att förebygga, uppdaga, utreda
eller beivra brott
om det kan antas att syftet med
beslutade eller förutsedda åtgärder
motverkas eller den framtida
verksamheten skadas om uppgiften
röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
annan verksamhet hos myndighet
för att biträda åklagarmyndighet,
polismyndighet, tullmyndighet
eller kustbevakningen med att
uppdaga, utreda eller beivra brott.
Sekretess gäller för uppgift som
hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser an-
vändning av tvångsmedel i sådant
mål eller i annan verksamhet för
att förebygga brott, eller
3. verksamhet som rör utredning
i frågor om näringsförbud, eller
4. åklagarmyndighets, polismyn-
dighets, tullmyndighets eller kust-
bevakningens verksamhet i övrigt
för att förebygga, uppdaga, utreda
eller beivra brott
om det kan antas att syftet med
beslutade eller förutsedda åtgärder
motverkas eller den framtida
verksamheten skadas om uppgiften
röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
annan verksamhet hos myndighet
för att biträda åklagarmyndighet,
polismyndighet, tullmyndighet
eller kustbevakningen med att
uppdaga, utreda eller beivra brott
samt hos en tillsynsmyndighet i
konkurs och inom exekutionsväsen-
det för uppgift som angår miss-
tanke om att en gäldenär har
begått brott som avses i 11 kap.
brottsbalken eller annat brott som
1 Senaste lydelse 1992:1474.
63
har samband med gäldenärens
näringsverksamhet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio
år.
7 kap.
9
Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, special-
skolan och sameskolan samt i en kommunal riksintematskola för uppgift
som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för
uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verk-
samhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för
uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om
skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om
det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårds-
ärende eller i annat ärende som nu har nämnts.
Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som
hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift
om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syo-
funktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom
gäller inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbild-
ningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen
för invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elevvårdande
verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan
antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men
om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos Statens
skolverk i verksamhet som avser
tillsyn över utbildning vid skolor
med enskild huvudman (fristående
skolor) för uppgift som härrör från
skolans elevvårdande verksamhet
och som gäller enskilds personliga
förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan
att den som uppgiften rör eller
någon honom närstående lider
men. Sekretessen gäller dock inte
Prop. 1995/96:127
Bilaga 5
2 Senaste lydelse 1994:1695.
64
Statens skolverks beslut i ett ären-
de.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 5
11 §3
Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift
som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för
uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personal-
konsulent eller annan sådan befattningshavare som särskilt har till upp-
gift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller
någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan
uppgift om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det
kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs.
Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i
övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om
enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplace-
ring eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller dock inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte
heller för beslut i annat ärende som
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första - tredje styck-
ena i myndighets personaladmini-
strativa verksamhet för uppgift om
enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående
utsätts för våld eller annat allvar-
ligt men om uppgiften röjs. Vidare
gäller, i den utsträckning regering-
en föreskriver, sekretess i perso-
naladministrativ verksamhet hos
myndighet där personalen särskilt
kan riskera att utsättas för sådant
men, för uppgift om enskilds
bostadsadress, hemtelefonnummer
och personnummer, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men om
uppgiften röjs.
avses i detta stycke.
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första - tredje styck-
ena i myndighets personaladmini-
strativa verksamhet för uppgift om
enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående
utsätts för våld eller annat allvar-
ligt men om uppgiften röjs. Vidare
gäller, i den utsträckning regering-
en föreskriver, sekretess i perso-
naladministrativ verksamhet hos
myndighet där personalen särskilt
kan riskera att utsättas för sådant
men, för uppgift om enskilds
bostadsadress, hemtelefonnummer
och personnummer, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men.
3 Senaste lydelse 1994:595.
65
Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats
inom utrikesförvaltningen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 5
15 §4
Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande regis-
trering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver
det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av be-
folkningen,
2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,
3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,
för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider
men om uppgiften röjs.
Har en uppgift, för vilken sekre-
tess gäller enligt första stycket 1,
lämnats till en kommunal myndig-
het enligt särskild uppgiftsskyldig-
het om skolpliktiga barn, gäller
sekretessen också hos myndig-
heten. Sekretess gäller dock inte
om uppgiften tas upp i beslut hos
myndigheten.
Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.
31
Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att
ha körkort eller traktorkort för
uppgift om den enskildes hälsotill-
stånd eller andra personliga för-
hållanden, om det kan antas att
den som uppgiften rör eller någon
honom närstående lider betydande
men om uppgiften röjs. Sekretes-
sen gäller dock inte beslut i ären-
det.
§
Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att
ha körkort, traktorkort, luftfarts-
certifikat eller sådant behörighets-
bevis som avses i luftfartslagen
(1957:297) för uppgift om den en-
skildes hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det
kan antas att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående
lider betydande men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte
beslut i ärendet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
Senaste lydelse 1995:595.
66
36 §
Sekretess gäller hos Skolväsen-
dets överklagandenämnd i ärenden
som överklagats dit, för uppgift
om enskilds personliga forhållan-
den, om det kan antas att den
enskilde eller någon honom när-
stående lider men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte
nämndens beslut i ett ärende.
1 fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst
sjuttio år.
9 kap.
1 §5
Prop. 1995/96:127
Bilaga 5
Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestäm-
mande av skatt eller som avser
taxering eller i övrigt fastställande
av underlag för bestämmande av
skatt, för uppgift om enskilds per-
sonliga eller ekonomiska förhål-
landen. Motsvarande sekretess
gäller i myndighets verksamhet
som avser förande av eller uttag
ur register som avses i skattere-
gisterlagen (1980:343) för uppgift
som har tillförts sådant register.
Uppgift hos Tullverket får dock
lämnas ut, om det står klart att
uppgiften kan röjas utan att det
enskilde lider skada eller men.
För uppgift i mål hos domstol
gäller sekretessen endast om den
kan antas att den enskilde lider
skada eller men om uppgiften
röjs. Detsamma gäller uppgift som
med anledning av överklagande
hos domstol registreras hos annan
myndighet enligt 15 kap. 2 §
första stycket 3 eller 4. Har upp-
gift i mål hos domstol erhållits
från annan myndighet och är den
sekretessbelagd där, gäller dock
denna sekretess hos domstolen,
Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestäm-
mande av skatt eller som avser
taxering eller i övrigt fastställande
av underlag för bestämmande av
skatt, för uppgift om enskilds per-
sonliga eller ekonomiska förhål-
landen. Motsvarande sekretess
gäller i myndighets verksamhet
som avser förande av eller uttag
ur register som avses i skatteregis-
terlagen (1980:343) för uppgift
som har tillförts sådant register
och hos kommun eller landsting
för uppgift som lämnats dit i ett
ärende om förhandsbesked i skat-
te- eller taxeringsfråga. Uppgift
hos Tullverket får dock lämnas ut,
om det står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde lider
skada eller men. För uppgift i mål
hos domstol gäller sekretessen
endast om det kan antas att den
enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs. Detsamma gäller
uppgift som med anledning av
överklagande hos domstol regist-
reras hos annan myndighet enligt
15 kap. 2 § första stycket 3 eller
4. Har uppgift i mål hos domstol
5 Senaste lydelse 1995:595.
67
om uppgiften saknar betydelse i erhållits från annan myndighet och
målet. är den sekretessbelagd där, gäller
dock denna sekretess hos dom-
stolen, om uppgiften saknar be-
tydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för
arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull
och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, pris-
regleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och
förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt
jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrun-
dande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fast-
ställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig in-
komstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmans-
företag,
3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när
beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad
som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om skatteregis-
ter. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i en revisionsprome-
moria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo
år.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 5
5 §
Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om
valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om en-
skilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Sekretess gäller i ärende om
studiestöd för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska för-
hållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Såvitt gäller
annat än studiestöd under sjukdom
gäller sekretessen dock inte beslut
i ärendet.
Sekretess gäller i ärende om
studiestöd och i ärende hos Cen-
trala studiestödsnämnden om lån
till hemutrustning för flyktingar
och vissa andra utlänningar for
uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden, om
det kan antas att den enskilde lider
skada eller men om uppgiften
röjs. Såvitt gäller annat än studie-
stöd under sjukdom gäller sekre-
tessen dock inte beslut i ärendet.
Sekretess gäller, i annat fall än som avses i andra stycket och 8 kap.
6 - 8 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om en-
skilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att
68
den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller
dock inte ansökan eller beslut i ärendet.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.
16 §6
Prop. 1995/96:127
Bilaga 5
Sekretess gäller hos domstol i
mål om ansvar för sexualbrott, ut-
pressning, brytande av post- eller
telehemlighet, intrång i förvar
eller olovlig avlyssning samt i mål
om ersättning för skada med an-
ledning av sådant brott, för upp-
gift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det
kan antas att den enskilde eller nå-
gon honom närstående tider skada
eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos domstol även
i mål om ansvar för bamporno-
grafibrott eller motsvarande tryck-
frihets- eller yttrandefrihetsbrott
for uppgift om en ung person som
skildras i pornografisk bild, om
det kan antas att denne eller någon
denne närstående lider skada eller
men om uppgiften röjs. Sekre-
tessen enligt denna paragraf gäller
inte för uppgift om vem som är
tilltalad eller svarande i målet.
I fråga om uppgift i allmän
år.
Sekretess gäller hos domstol i
mål om ansvar för sexualbrott, ut-
pressning, brytande av post- eller
telehemlighet, intrång i förvar
eller olovlig avlyssning eller brott
genom vilket infektion av HIV har
eller kan ha överförts samt i mål
om ersättning för skada med an-
ledning av sådant brott, för upp-
gift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det
kan antas att den enskilde eller nå-
gon honom närstående tider skada
eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos domstol även
i mål om ansvar för bamporno-
grafibrott eller motsvarande tryck-
frihets- eller yttrandefrihetsbrott
för uppgift om en ung person som
skildras i pornografisk bild, om
det kan antas att denne eller någon
denne närstående lider skada eller
men om uppgiften röjs. Sekre-
tessen gäller även i ärende som
rör i denna paragraf angivet brott.
Sekretessen enligt denna paragraf
gäller inte för uppgift om vem
som är tilltalad eller svarande.
tg gäller sekretessen i högst sjuttio
21 §7
Sekretess gäller i ärende hos Jämställdhetsombudsmannen eller Jäm-
ställdhetsnämnden enligt jämställdhetslagen (1991:433) för uppgift om
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos ombudsman-
nen och Nämnden mot etnisk
diskriminering i ärende enligt la-
Sekretess gäller hos Ombuds-
mannen mot etnisk diskriminering
och Nämnden mot etnisk diskrimi-
Senaste lydelse 1993:437.
Senaste lydelse 1994:864.
69
gen (1994:134) mot etnisk disk-
riminering for uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska för-
hållanden, om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men
nering i ärende enligt lagen
(1994:134) mot etnisk diskrimi-
nering för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska för-
hållanden, om det kan antas att
Prop. 1995/96:127
Bilaga 5
om uppgiften röjs. den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikapp-
ombudsmannen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska för-
hållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom när-
stående lider skada eller men om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo
år.
Bilaga8
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet
hos organet. Verksamheten anges i förekommande fell med hänvisning
till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med
stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Svenska språknämnden
prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra ffågor som
rör statligt reglerad anställning hos
nämnden (SFS 1992:318)
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet
hos organet. Verksamheten anges i förekommande fell med hänvisning
till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med
stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
8 Senaste lydelse 1995:904.
70
Organ
Verksamhet
Prop. 1995/96:127
Bilaga 5
Svenska språknämnden
prövning av anställnings- och ar-
betsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
nämnden (SFS 1992:318)
Sveriges Riksidrottsförbund
fördelning till kommuner av stats-
bidrag till kostnader för special-
idrott inom gymnasieskolan (SFS
1995:361)
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.
71
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-12-18
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 7 december 1995 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna
Helena Jäderblom och Caroline Beck-Friis.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
7 kap.
9§
I lagrådsremissen föreslås att paragrafen kompletteras med bestämmel-
ser om sekretess hos Statens skolverk i tillsynsverksamhet som avser
utbildning vid fristående skolor. Sekretessen skall omfatta uppgifter som
härrör från sådan skolas elevvårdande verksamhet och avser enskilds
personliga förhållanden. Genom den föreslagna avgränsningen till upp-
gifter som härrör från skolans elevvårdande verksamhet uppkommer en
skillnad i förhållande till sekretessen inom skolområdet i övrigt, vilken
enligt paragrafens första och andra stycken med visst undantag avser
såväl uppgifter inom den elevvårdande verksamheten som uppgifter som
hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av
elev från vidare studier. Orsaken till denna skillnad är inte närmare
belyst i remissen men kan antas vara ett resultat av strävan att begränsa
regleringens omfattning och göra bestämmelserna mer lättöverskådliga
(jfr avsnitt 6 i allmänna motiveringen). Det är emellertid att märka att
departementspromemorians förslag innebar att sekretessen skulle omfat-
ta också den sistnämnda typen av uppgifter och att remissinstanserna
inte synes ha riktat kritik mot promemorieförslaget i det avseendet.
Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att den nya sekretess-
regleringen för tillsynen över Bistående skolor får omfatta samma slag
av uppgifter som sekretessen inom det offentliga skolväsendet enligt
paragrafens första och andra stycken. Detta bör kunna ske exempelvis
genom att i det föreslagna femte stycket infoga en ny andra mening av
följande lydelse: "Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet
för uppgift som hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller
om skiljande av elev från vidare studier”.
15 §
Förslaget innebär att, när en uppgift som omfattas av folkbokföringssek-
retess har lämnats till en kommunal myndighet enligt särskild uppgifts-
Prop. 1995/96:127
Bilaga 6
skyldighet om skolpliktiga barn, sekretessen gäller också hos den myn-
digheten. Den särskilda uppgiftsskyldighet som åsyftas är den som
behandlas i 75 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) och som bl.a.
innebär att skattemyndigheten före utgången av varje kalenderår till
kommun skall sända vissa uppgifter om barn i kommunen som under
det nästkommande året fyller sju år. Lagrådet har ingen erinran mot
förslaget. Det bör emellertid påpekas att, som förslaget har avfattats,
sekretess gäller endast hos den kommunala myndighet som har tagit
emot uppgifterna. Denna myndighet torde som regel vara kommunens
skolstyrelse. I motsats till vad som uttalas i remissens motiv kommer
alltså den föreslagna regeln åtminstone normalt inte att innebära att
sekretessen gäller för adressuppgifter och liknande uppgifter hos skolan.
Vill man åstadkomma att sekretess för ifrågavarande uppgifter gäller
även hos skolan vid sidan av vad som följer av elevvårdssekretessen,
torde en annan lösning få väljas.
Prop. 1995/96:127
Bilaga 6
73
Prop. 1995/96:127
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 1996
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1995/96:127 Några frågor om Sekre-
tess.
74
gotab 49470, Stockholm 1996