Skr.
1995/96:122
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 18 januari 1996
Ingvar Carlsson
Anna Hedborg
(Socialdepartementet)
Den 4 december 1995 träffade företrädare för staten och sjukvårdshu-
vudmännen en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshu-
vudmännen m.m. för år 1996. Den har sin grund i den s.k. Dagmarre-
formen, som genomfördes år 1985.
Partema är överens om att inom ramen för det särskilda bidraget till
hälso- och sjukvård fortsätta utvecklingsarbetet med att finna former för
hälso- och sjukvården som svarar mot de äldres behov och önskemål
och att utvidga vårdgarantin.
En utvidgad vårdgaranti är ett centralt inslag i överenskommelsen.
Tillgängligheten till basal hälso- och sjukvård liksom till specialistbe-
dömning garanteras inom vissa angivna tidsramar. Dessutom skall vissa
patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar garanteras en i vårdprog-
ram preciserad vårdstandard. Diabetiker skall under år 1996 som första
patientgrupp erbjudas detta genom att vårdkontrakt upprättas mellan den
enskilde patienten och vårdgivaren.
Liksom föregående år lämnas särskild ersättning för medicinska reha-
biliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Medlen
bör i första hand beviljas mer, såväl innehållsmässigt som tidsmässigt,
omfattande projekt. För vaije projekt skall det också finnas en plan för
hur effekterna av projektverksamheten kan följas upp.
Vidare ökas den särskilda ersättningen för psykoterapeutiska behand-
lingsinsatser med fem miljoner kronor jämfört med föregående år. Detta
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 122
sker för att ytterligare öka tillgången till företrädesvis privat verksamma
legitimerade vårdgivare.
Jämfört med år 1995 fördubblas de medel som ställs till förfogande
för att stimulera viss handledning inom den offentliga hälso- och sjuk-
vården. Detta sker för att även naprapater, på motsvarande sätt som
sedan tidigare varit fallet för kiropraktorer, skall kunna få tillgång till
sådan handledd praktik som krävs för legitimering.
Genom överenskommelsen för år 1996 är också frågan om återregle-
ring från sjukvårdshuvudmännen av vissa vårdförmåner i internationella
förhållanden slutgiltigt reglerad.
Skr. 1995/96:122
Skr. 1995/96:122
1 Ärendet och dess beredning..........................4
2 Överenskommelsen för år 1996 i huvuddrag ..............4
2.1 Ersättningsbelopp .............................5
2.2 Bidrag till hälso- och sjukvård.....................5
2.3 Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlings-
insatser inom hälso- och sjukvården.................6
2.4 Ersättning till Handikappinstitutet ..................6
2.5 Psykoterapeutisk verksamhet......................7
2.6 Särskild ersättning för handledning av kiropraktorer och
naprapater...................................7
2.6 Ersättning för SBU:s verksamhet...................7
3 Sjukhusvårdsavgifter för pensionärer....................7
Bilaga 1 Överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårds-
huvudmännen m.m. för år 1996 ..................9
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 1996 26
1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 122
Skr. 1995/96:122
Den 4 december 1995 träffade företrädare för staten och sjukvårds-
huvudmännen en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårds-
huvudmännen m.m. för år 1996. Denna redovisas i sin helhet i bilaga
till skrivelsen.
Överenskommelsen grundas i vissa avseenden på motsvarande över-
enskommelser om ersättningar för åren 1985 - 1995 till följd av den
s.k. Dagmarreformen, som genomfördes år 1985. Dessförinnan lämnade
staten till sjukvårdshuvudmännen ett antal prestations- eller invånar-
relaterade ersättningar från sjukförsäkringen samt direkta statsbidrag för
den psykiatriska vården.
Sedan 1980-talets mitt har statsbidragssystemet till landstingen i viss
mån justerats och förändrats. Det samlade ersättningsbeloppet har där-
med successivt reducerats och uppgick år 1995 till 2 698 miljoner kro-
nor. Genom att ersättningen för sjukresor fr.o.m. år 1996 ingår i det
generella statsbidraget till landstingen uppgår ramen för detta år till
1 354 miljoner kronor.
Den 27 oktober 1995 träffade företrädare för staten och sjukvårdshu-
vudmännen en separat överenskommelse om återreglering av allmän
sjukvårdsersättning och särskilt statsbidrag till hälso- och sjukvård för
åren 1994 och 1995 mot bakgrund av den fr.o.m. år 1994 införda för-
delningen av kostnadsansvaret för vissa vårdförmåner i internationella
förhållanden. Överenskommelsen innebär bl.a. att någon motsvarande
avräkning mot ersättning/statsbidrag i efterhand som skett för dessa
båda år inte skall göras för år 1996 utan att frågan regleras i den nu
aktuella överenskommelsen. Så har också skett och frågan om återregle-
ring av vissa vårdförmåner i internationella förhållanden är därmed slut-
giltigt reglerad.
Landstingsförbundet har genom en protokollsanteckning till överens-
kommelsen reserverat sig för eventuella effekter av den då pågående
arbetsmarknadskonflikten. Dess inverkan på väntetider kan innebära risk
för att delar av överenskommelsen inte kommer att kunna fullgöras. Om
så skulle bli fallet har Landstingsförbundet för avsikt att återkomma till
regeringen.
Utgiftsramen för år 1996 uppgår till sammanlagt 1 354 miljoner kronor.
Detta är, jämfört med föregående år, 1 344 miljoner kronor mindre
eftersom den tidigare ersättningen för sjukresor inordnats i det generella
statsbidraget till landstingen (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20,
rskr. 1994/95:448).
2.1 Ersättningsbelopp
Följande ersättningar skall länmas till sjukvårdshuvudmännen enligt
Skr. 1995/96:122
överenskommelsen för år 1996 (miljoner kronor).
1. Bidrag till hälso- och sjukvård 762,50
2. Särskild ersättning för rehabiliterings- och
behandlingsinsatser 435
3. Ersättning till Handikappinstitutet 51
4. Särskild ersättning för psykoterapeutisk
verksamhet 65
5. Särskild ersättning för informationsförsörjning
m.m. 21
6. Särskild ersättning för rikssjukvård för
HIV-smittade 7,25
7. Särskild ersättning för vissa patientöverföringar 0,75
8. Särskild ersättning för handledning av
kiropraktorer och naprapater 1
9. Ersättning för SBU:s verksamhet 10,50
1 354
Bidraget till hälso- och sjukvård avses dels stimulera till fortsatt utveck-
lingsarbete hos sjukvårdshuvudmännen för att finna former för hälso-
och sjukvården som svarar mot äldre människors behov och önskemål,
dels underlätta för sjukvårdshuvudmännen att uppfylla överenskommel-
sen om en utvidgad vårdgaranti och vårdkontrakt. Därmed påbörjas en
process där den vårdgaranti, som gällt till utgången av 1995, successivt
förändras och utvecklas. Förändringen bör ske utifrån ett bredare hälso-
och sjukvårdspolitiskt ställningstagande och ge utrymme för angelägna
vårdprioriteringar, med hänsyn bl.a. till övervägandena i Prioriterings-
utredningens slutbetänkande.
Överenskommelsen om en utvidgad vårdgaranti innebär att alla i
Sverige bosatta garanteras en lättillgänglig hälso- och sjukvård. Den
enskilde skall kunna få kontakt med personal i primärvården samma
dag, träffa en läkare på denna vårdnivå inom åtta dagar och, efter re-
miss, få kontakt med specialistläkare inom fyra veckor.
År 1996 ingår den tidigare vårdgarantin i sin helhet i den nu utvidga-
de garantin. Den förändringsprocess som inleds från och med detta år
bör dock så småningom resultera i att den tidigare vårdgarantin blir
inaktuell genom att den ersätts av en garanti som tillgodoser alla pati-
entgruppers angelägna vårdbehov inom en rimlig tidsram samtidigt som
den enskildes ställning stärks.
En sådan omdaning förstärks genom att patienter med svåra kroniska
sjukdomar skall garanteras en viss vårdstandard genom att ett vårdkon-
trakt upprättas mellan patienten och vårdgivaren. I kontraktet anges bl.a.
vilka behandlingar som skall ges, med vilka intervaller och patientens
rätt till information inklusive vad man själv kan göra för att hantera sin
kroniska sjukdom. Vårdkontrakten skall utformas utifrån nationella
vårdprogram där vårdstandarden preciseras. Dessa utarbetas av Social-
styrelsen.
Överenskommelsen innebär att diabetiker som första patientgrupp skall
erbjudas en sådan garanti under år 1996.
Den särskilda ersättningen för rehabiliterings- och behandlingsinsatser
inom hälso- och sjukvården infördes år 1991. Av det ersättningsbelopp
på 435 miljoner kronor som anslogs för år 1995 avsattes två miljoner
kronor för en fristående utvärdering. Uppdraget, som efter anbudsför-
farande utfördes av Bohlin och Strömberg AB, redovisades i oktober
1995. Man anser bl.a. att syftet att sätta fokus på rehabiliteringsarbetet
har nåtts och att samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och försäk-
ringskassorna har förbättrats påtagligt.
Men det finns brister i uppföljningen av medlens effekter och erfaren-
hetsåterföringen. Det anses även vara en begränsning att medel bara kan
beviljas för ett år i taget. Utvärderingen utmynnar därför i en rekom-
mendation om att medel fortsättningsvis lämnas under en treårsperiod.
Vaije ansökan bör också innehålla en plan för projektets avlösning och
verksamhetens integrering i reguljär verksamhet.
Mot denna bakgrund är parterna överens om att den särskilda ersätt-
ningen för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser skall
finnas kvar även för kommande år. Medel bör i första hand beviljas
mer, såväl innehållsmässigt som tidsmässigt, omfattande projekt. Reha-
bilitering av människor med psykiska störningar bör vara ett prioriterat
område, där en jämnare fördelning av medlen mellan olika åldersgrup-
per bör uppmärksammas. Det kan också finnas anledning att uppmärk-
samma rehabiliteringsinsatserna ur ett könsperspektiv.
Handikappinstitutets verksamhet finansieras sedan år 1991 via ett direkt
bidrag inom ramen för den allmänna sjukförsäkringen. I samband här-
med ändrades även institutets inriktning och verksamhet bl.a. genom att
institutets roll inom forskning och utveckling på hjälpmedelsområdet
ytterligare accentuerades. Parterna har enligt en särskild överenskom-
melse enats om att ersättningen till Handikappinstitutet för år 1996 skall
vara nominellt oförändrad jämfört med föregående år, dvs. 51 miljoner
kronor.
Ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel för den dagliga livsföringen
och hjälpmedel för vård och behandling var t.o.m. år 1991 i princip
samlat hos landstingen. Genom den s.k. Ädel-reformens genomförande
har dock även kommunerna fått ett ansvar för hjälpmedelsförsörjningen.
Regeringen och Landstingsförbundet har därför funnit att en översyn av
Skr. 1995/96:122
Handikappinstitutet bör genomföras. Regeringen har också den Skr. 1995/96:122
14 december 1995 beslutat om direktiv för en sådan översyn
(Dir. 1995:161). En särskild utredare tillkallas, vars huvuduppgift är att
pröva vilka förändringar som bör genomföras i fråga om Handikappin-
stitutets verksamhet, organisationsform och finansiering. Utredarens
förslag skall redovisas senast den 1 juni 1996.
Överenskommelsen för år 1995 innebar att den särskilda ersättningen
för psykoterapeutiska resurser utökades från 39,5 miljoner kronor år
1994 till 60 miljoner kronor. Landstingsförbundet har påtagit sig uppgif-
ten att senast den 15 mars 1996 redovisa hur dessa medel använts.
Medlen anses ha haft stor betydelse för att öka tillgången till psyko-
terapeutiska behandlingsinsatser till rimliga kostnader för den enskilde.
Ytterligare insatser bedöms dock vara önskvärda. Parterna är därför
överens om att ersättningen höjs till 65 miljoner kronor för år 1996.
Genom riksdagens beslut i juni 1994 har numera naprapater möjligheter
att söka yrkeslegitimation efter praktiktjänstgöring.
Parterna har kommit överens om att, jämfört med år 1995, fördubbla
de medel som ställs till förfogande för att stimulera viss handledning
inom den offentliga hälso- och sjukvården. Detta sker för att naprapater,
på motsvarande sätt som kiropraktorer, skall kunna få tillgång till sådan
handledd praktik som krävs för legitimering.
En nyhet i 1995 års överenskommelse var att fem miljoner kronor av
utgiftsramen avsattes för att bidra till verksamheten vid Statens bered-
ning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU).
Parterna är överens om att denna verksamhet är betydelsefull för att
givna resurser inom hälso- och sjukvården skall kunna utnyttjas ratio-
nellt. De har därför enats om att avsätta 10,5 miljoner kronor av utgifts-
ramen för år 1996 för att bidra till SBU:s verksamhet och underlätta
implementeringen av resultaten.
Frågan om ett överförande av administrationen av avgifter för pensio-
närer vid sjukhusvård från de allmänna försäkringskassorna till sjuk-
vårdshuvudmännen har varit föremål för en gemensam utredning i en-
lighet med överenskommelsen för år 1995.
1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 122
Överläggningarna i denna fråga är inte avslutade. Detta beror bl.a. på Skr. 1995/96:122
oklarheter vad gäller sjukvårdshuvudmännens möjligheter att - på mot-
svarande sätt som kommunerna - få tillgång till uppgifter i Riksförsäk-
ringsverkets register över allmänpension. Inriktningen är dock att slut-
föra överläggningarna under böljan av år 1996 och då om möjligt träffa
en särskild överenskommelse.
SOCIALDEPARTEMENTET
LANDSTINGSFÖRBUNDET
1995-12-04
Skr. 1995/96:122
Bilaga
Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårds-
huvudmännen har överenskommelse träffats om ersättningar till sjuk-
vårdshuvudmännen under år 1996 och i vissa hänseenden planeringsan-
svar för åren 1997 och 1998. Den grundas i vissa avseenden på motsva-
rande överenskommelser under åren 1984 - 1994 om ersättningar för
åren 1985 t.o.m. 1995.
Följande ersättningar utges till sjukvårdshuvudmännen enligt nu gällan-
de överenskommelser för år 1995 enligt beslut av regeringen.
a) Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård med sammanlagt
625 milj. kr.
b) Rehabilitering för äldre och funktionshindrade med
150 mil. kr
c) Ersättning för sjukresor med 1 344 milj, kr
d) Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser
med 435 milj. kr.
e) Ersättning till Handikappinstitutet med 51 milj. kr.
f) Särskild ersättning för psykoterapeutiska resurser med
60 milj. kr.
g) Särskild ersättning för informationsförsörjning m.m. med
21 milj. kr.
h) Vissa särskilda ersättningar
- insatser på HIV/AIDS-området med högst 6,25 milj, kr
- överföring av vissa patienter till Finland med högst
0,25 milj, kr
- handledd praktiktjänstgöring av kiropraktorer med högst
0,5 milj. kr.
i) Ersättning till Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik med 5 milj. kr.
Totalt lämnas till sjukvårdshuvudmännen ersättningar/bidrag till allmän Skr. 1995/96:122
sjukvård enligt punkterna a)-i) med 2 698 milj. kr. för år 1995. Bilaga
Det ersättnings- och bidragssystem som nu gäller för hälso- och sjuk-
vården infördes den 1 januari 1985 genom den s.k. Dagmarreformen.
Dessförinnan lämnade staten till sjukvårdshuvudmännen ett antal pres-
tations- eller invånarrelaterade ersättningar ur sjukförsäkringen samt
direkta statsbidrag avseende den psykiatriska vården. År 1984 var de
sammanlagda ersättningarna och bidragen ca 10 miljarder kronor och
åren 1985 och 1986 - enligt den första Dagmaröverenskommelsen mel-
lan staten och Landstingsförbundet - ca 11,3 miljarder kronor för
respektive år. De justeringar och förändringar som därefter successivt
genomförts i ersättningssystemen har medfört att det belopp som lämnas
till sjukvårdshuvudmännen inom ramen för Dagmaröverenskommelsen
för år 1995 uppgår till 2 698 milj. kr.
Motiven för systemomläggningen år 1985 var främst kopplade till det
övergripande mål som anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
HSL - en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Med
Dagmarreformen eftersträvades också en minskad regional orättvisa och
en bättre regional fördelning av landets sjukvårdsresurser, en bättre sam-
ordning mellan offentlig och privat sjukvård, en förbättrad behovsan-
passning av resurserna, en ökad satsning på öppna vårdformer och på
förebyggande vård samt en lägre ökningstakt av statens kostnader för
hälso- och sjukvård bl.a. genom att begränsa expansionen inom privat
läkarvård.
Även om en mer samlad utvärdering av Dagmarreformens effekter inte
har gjorts är parterna överens om att de angivna syftena för Dagmar-
reformen har fortsatt giltighet och därför kan utgöra utgångspunkter för
en överenskommelse även för år 1996.
Företrädare för staten och sjukvårdshuvudmännen träffade den
27 oktober 1995 en överenskommelse om återreglering av allmän sjuk-
vårdsersättning och särskilt statsbidrag till hälso- och sjukvård för åren
1994 och 1995. Överenskommelsen är en följd dels av den
principöverenskommelse som träffades den 20 oktober 1994 mellan
staten och Landstingsförbundet om fördelningen av kostnadsansvaret
mellan sjukförsäkringen och landstingen för vissa vårdförmåner i inter-
nationella förhållanden åren 1994 - 1995, dels överenskommelsen den
30 november 1994 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
m.m. för år 1995. Genom den sistnämnda överenskommelsen enades
parterna om att återregleringen skulle ske i samband med utbetalningen
av sjukreseersättning den 1 oktober 1995.
På grund av att dröjsmål uppstått i sjukvårdshuvudmännens och för-
säkringskassornas redovisning av erforderliga uppgifter kunde en åter-
regleringen inte ske som planerat utan denna skedde genom att vaije
10
sjukvårdshuvudman senast den 30 november till resp, försäkringskassa
återreglerade ett belopp som parterna genom överenskommelsen den 27
oktober enats om. Av den överenskommelsen följer också att parterna är
ense om att någon motsvarande avräkning mot ersättning/statsbidrag inte
skall företas i efterhand avseende år 1996 utan att den frågan får regle-
ras i överläggningarna om ersättningar m.m. för det året.
Mot denna bakgrund är parterna överens om att det särskilda statsbi-
draget fr.o.m. år 1996 inte skall täcka schabloniserad ersättning för
öppen konventionsvård samt att det till följd härav frigörs ett visst eko-
nomiskt utrymme som bör disponeras för andra åtaganden. Genom den-
na överenskommelse är parterna också ense om att frågan om åter-
reglering av vissa vårdförmåner i internationella förhållanden är slut-
giltigt reglerad.
På grund av att statsbidragssystemet för landstingen ändras fr.o.m. år
1996 och att ersättningen för sjukresor överförts till detta (prop.
1994/95:150) uppgår ramen för år 1996 till 1 354 milj. kr.
Skr. 1995/96:122
Bilaga
De äldre i hälso- och sjukvården
Enligt Socialstyrelsens årsredovisning av Ädel-uppföljningen har rehabi-
literingsinsatserna för äldre utvecklats mycket positivt under det gångna
året. Den geriatriska verksamheten inriktas också i större utsträckning
mot att stödja den kommunala äldrevården. De särskilda stimulans-
bidragen till huvudmännen för rehabiliteringsinsatser - 150 milj. kr. av
utgiftsramen för år 1995 samt ytterligare 150 milj. kr. genom omdis-
ponering inom vissa anslagsposter avsedda för primärkommunal verk-
samhet - har således haft avsedd effekt. De har bidragit till att utveckla
verksamheten bl.a. genom att de båda huvudmännens resurser samord-
nats ekonomiskt och organisatoriskt.
En majoritet av de äldre har en positiv uppfattning om hälso- och
sjukvården. Den är också mer positiv bland dem som själva har erfaren-
heter av vården än bland dem som inte har självupplevda erfarenheter.
Men det finns kritiska synpunkter som berör såväl kvalitet som samord-
ningen mellan landstingens och kommunernas insatser. Kunskapen om
smärt- och ångestlindring måste förbättras och samarbetet mellan lands-
tingen och kommunerna utvidgas så att även kvalificerat medicinskt
stöd kan ges de äldre i deras hemmiljö och utan att de behöver läggas
in på sjukhus.
Informationsöverföringen mellan huvudmännen fungerar inte alltid till-
fredsställande. Brister i dessa avseenden kan bl.a. medföra oacceptabla
flyttningar mellan huvudmännen av patienter i livets slutskede. Social-
styrelsen avser att utarbeta såväl särskilda föreskrifter om informations-
11
överföring och samverkansrutiner som nya Allmänna råd om vård i
livets slutskede.
Parterna är överens om att fortsätta utvecklingsarbetet med att finna
former för hälso-och sjukvården som svarar mot de äldres behov och
önskemål.
Skr. 1995/96:122
Bilaga
Vårdgaranti och vårdkontrakt
Den nuvarande vårdgarantin utformades år 1991 och i ett speciellt syfte
- att lösa vissa köproblem i vården. Uppföljning och utvärdering visar
att syftet i huvudsak har uppnåtts - köer och väntetider inom aktuella
vårdområden har förkortats. Det finns dock indikationer på att vänte-
tiderna inom några garantiområden ökar. Men väntetider som överstiger
garantitiden kan ha och har i många fall andra orsaker än brister i till-
gänglighet, t.ex. medicinska skäl eller att den enskilde själv föredrar att
skjuta fram en åtgärd i tiden antingen för att få tillfälle att få den utförd
av en speciell vårdgivare eller vid en för patienten lämpligare tidpunkt.
Den gällande vårdgarantin omfattar tydligt avgränsade åtgärder med
angivna indikationer för när en patient omfattas av garantin. Patientens
rättigheter i förhållande till garantin är också tydliga. Parterna är över-
ens om att tillgängligheten till hälso- och sjukvård bör förbättras för alla
patienter oavsett vilken sjukdom de lider av eller vilken behandling som
erfordras. Det är då enligt parterna angeläget att beakta, inte bara tiden
från att beslut om åtgärd fattats till att den de facto har utförts, utan
hela vårdkedjan, dvs. den tid som förlöper från det att en enskild person
först tar kontakt med hälso- och sjukvården/primärvården tills behand-
ling eller annan åtgärd vidtas. Det är också angeläget att i detta sam-
manhang ta ytterligare steg för att stärka patienternas ställning.
Dessa ambitioner tillsammans med de överväganden och förslag som
framförs i Prioriteringsutredningens betänkande, där bl.a. behoven hos
patienter med svåra kroniska sjukdomar lyfts fram, talar för att den nu-
varande vårdgarantin bör utvecklas. Förändringen bör ske utifrån ett
bredare hälso- och sjukvårdspolitiskt ställningstagande och ge utrymme
för angelägna vårdprioriteringar. Förändringen bör också ske successivt
med böljan år 1996.
Den process som inleds genom överenskommelsen för år 1996 bör så
småningom kunna resultera i att en vårdgaranti i den utformning den
haft t.o.m. år 1995 blir inaktuell genom att den ersätts av en garanti
som tillgodoser alla patientgruppers angelägna vårdbehov inom en rim-
lig tidsram samtidigt som den enskildes ställning stärks. Under ett över-
gångs- och uppbyggnadsskede kan det dock finnas anledning att bibe-
hålla den nuvarande vårdgarantin.
I En utvidgad vårdgaranti
Parterna är överens om
dels att den nuvarande vårdgarantin skall gälla även under år 1996,
dels att den för detta år utvidgas enligt följande:
12
- Tillgängligheten till basal hälso- och sjukvård i primärvården garan-
teras. Även patienter med icke akuta sjukdomstillstånd skall kunna få
kontakt med personal inom primärvården samma dag, som sådan
kontakt söks, antingen per telefon eller genom besök. Om en sådan
första kontakt sker med annan personal än läkare skall den patient,
som så önskar, erbjudas besök hos läkare inom åtta dagar. Kravet på
tillgänglighet i primärvården gäller inte veckoslut och helgdagar ut-
över den som ingår i den organiserade jourverksamheten.
- Patienter med remiss från primärvården och som inte sedan tidigare
har en klar diagnos skall inom fyra veckor från det att remissen nått
mottagaren få tid för ett första besök under förutsättning att det medi-
cinska tillståndet inte motiverar kortare väntetid. I övriga fall skall
besked om beräknad tidpunkt för första besök alltid lämnas inom en
vecka till berörd patient.
II. Vårdkontrakt
Patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar, som om de inte behand-
las leder till varaktig invaliditet eller för tidig död, bör garanteras en
fastställd vårdstandard. De patientgrupper som i första hand kan komma
i fråga är sådana där det finns en tydlig diagnos och konsensus om
adekvata behandlingsåtgärder. I sådana fall bör överenskommelser om
vård och behandling, s.k. vårdkontrakt, upprättas mellan den enskilde
patienten och vårdgivaren. Av dessa skall bl.a. framgå patientens rätt till
information om sin sjukdom, vilka vårdinsatser och inom vilka tidsin-
tervaller dessa skall ske liksom information om vad man som patient
själv kan göra för att hantera sin sjukdom.
Begreppen vårdinnehåll, vårdkvalitet och skälig väntetid, dvs. vård-
standard, definieras och anges i form av vårdprogram. Vårdprogram för
en särskild sjukdom eller diagnos bör innehålla specifika uppgifter om
diagnostik, behandling, prevention, rehabilitering och mätbara kvalitets-
indikatorer för den aktuella sjukdomen. Sådana program är därmed ett
viktigt instrument för att överenskommelser om vård och behandling
mellan en enskild patient och vårdgivaren - vårdkontrakt - skall kunna
upprättas.
Vårdprogram kan utarbetas såväl centralt, på nationell nivå, som lokalt
inom resp, landstingsområde. Lokala vårdprogram utarbetas av en sjuk-
vårdshuvudman eller flera i samverkan och tillämpas i enlighet med
sjukvårdshuvudmännens prioriteringar och bedömningar av sjukvårds-
behovet i sina respektive sjukvårdsområden. Programmen kan också
innehålla riktlinjer för hur vården skall organiseras, samverkan med
andra vårdgivare osv.
Nationella vårdprogram utarbetas av Socialstyrelsen efter samråd med
bl.a. företrädare för berörda brukarorganisationer och professioner. Inne-
hållet i dessa motsvarar det som tidigare nämnts och bygger på den
aktuella kunskap och samsyn som råder för aktuell diagnos och sjukdom
(state of art). Avsikten är också att de på central nivå framtagna vård-
Skr. 1995/96:122
Bilaga
13
programmen skall tillämpas i hela landet och utgöra grunden för att
patienter, var de än bor, skall få tillgång till jämförlig vårdkvalitet och
vårdinnehåll vid en allvarlig kronisk sjukdom. Sjukvårdshuvudmännen
kan och bör komplettera dessa vårdprogram med t.ex. riktlinjer för hur
vården för berörd patientgrupp bör organiseras m.m.
Utvecklingen när det gäller enskilda patienters möjligheter att teckna
vårdkontrakt med vårdgivaren bör ske successivt bl.a. med hänsyn till
den tid som krävs för att dels arbeta fram vårdprogram, dels att med
utgångspunkt från dessa utforma vårdkontrakt.
Parterna är överens om att det första nationella vårdprogrammet som
utarbetas skall avse diabetes. Ett sådant vårdprogram skall föreligga
senast under mars 1996. Parterna är också överens om att sjukvårdshu-
vudmännen under år 1996 skall erbjuda vaije patient som omfattas av
detta vårdprogram ett vårdkontrakt.
Parterna har också för avsikt att under år 1996 i samråd med Social-
styrelsen träffa en särskild överenskommelse om nationella vårdprogram
för ytterligare ett par patientgrupper med svåra och kroniska sjukdomar.
Dessa program skall kunna ligga till grund för en fortsatt utveckling av
vårdkontrakt mellan vårdgivarna och enskilda patienter. Överenskom-
melsen om för vilka ytterligare diagnoser/sjukdomar centrala vårdpro-
gram för skall ha träffats innan 1997 års förhandlingar mellan partema
inleds.
Partema är även överens om att i samband med överenskommelsen för
år 1997 redovisa sjukvårdshuvudmännens uppfattning och dittillsvarande
erfarenheter av införandet av vårdkontrakt och riktlinjer för tillgänglig-
het till hälso- och sjukvård. Landstingsförbundet har åtagit sig att följa
och redovisa utvecklingen. Partema avser också att gemensamt ut-
värdera och bedöma vilken effekt detta haft för den enskilde patienten.
Expertinsatser
Partema har funnit behov av att förtydliga innebörden av frågan om
vissa expertinsatser i överenskommelsen för innevarande år.
Partema har ett gemensamt intresse av att det finns en samsyn dem
emellan när det gäller utvecklings- och förändringsarbetet inom hälso-
och sjukvården. Strävandena att uppnå en sådan samsyn underlättas och
utvecklas bl.a. genom att personal hos sjukvårdshuvudmännen inom sina
specifika områden bidrar med sitt expertstöd i olika statliga organ och
aktiviteter. En sådan medverkan kan också bidra till personalens kompe-
tensutveckling. Personal engageras t.ex. i det statliga utredningsväsen-
det, Socialstyrelsens vetenskapliga råd och kvalitetsregister, olika refe-
rens- och arbetsgrupper, SPRI, HSS m.m. Uppdrag som dessa, som är
av mer tillfällig och kortvarig natur (någon dag i taget), skall anses ske
inom ramen för anställningen hos resp, sjukvårdshuvudman som därmed
kan stå för löne- och resekostnader, traktamenten m.m.
Partema är överens om att en del av beloppet för särskilt bidrag till
hälso- och sjukvård inbegriper ersättning för sjukvårdshuvudmännens
kostnader i samband med att personal deltar i sådana aktiviteter.
Skr. 1995/96:122
Bilaga
14
Insatser, som kräver en längre och mer sammanhängande bortvaro från
den ordinarie arbetsplatsen omfattas däremot inte av överenskommelsen.
I fall, när berörd expert är tjänstledig eller motsvarande från sin ordi-
narie tjänst, lämnar uppdragsgivaren ersättning direkt till personen i
fråga alternativt till dennes arbetsgivare om experten fullgör uppdraget
utan att vara ledig och utan inkomstbortfall från sitt ordinarie arbete.
Rehabilitering och behandling
Fr.o.m. år 1991 har särskilda medel årligen avsatts inom ramen för er-
sättningarna från sjukförsäkringen för rehabiliterings- och behandlingsin-
satser inom hälso- och sjukvården. Det övergripande målet med medlen
har varit att öka kapaciteten inom området medicinsk rehabilitering för
att snabbare återföra människor i arbetslivet eller till ett aktivt liv i
övrigt. Medlen har av försäkringskassan utbetalts till sjukvårdshuvud-
mannen sedan kassan och huvudmannen kommit överens om medlens
användning för att förbättra kapaciteten inom hälso- och sjukvården
avseende nämnda område.
Riksförsäkringsverket har på regeringens uppdrag årligen följt upp och
utvärderat medlens användning. Detta har skett i en arbetsgrupp med
företrädare för försäkringskassorna, Socialstyrelsen och Landstingsför-
bundet. Enligt verkets rapporter har nämnda mål i stor utsträckning
blivit tillgodosedda. Några djupare analyser om effekterna av medlens
användning vad gäller t.ex. påverkan på ohälsotalet har inte redovisats.
Av det ersättningsbelopp på 435 milj. kr. som anslogs för år 1995 av-
sattes två miljoner för en fristående utvärdering. Efter anbudsförfarande
fick Bohlin & Strömberg AB i uppdrag av Socialdepartementet att göra
denna utvärdering. Uppdraget redovisades i en rapport till departementet
den 2 oktober 1995. Av denna framgår bl.a. att medlen bidragit till
bättre hälsa till lägre kostnader för sjukvård och sjukförsäkring för dem
som berörts av verksamheten. Samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen
och försäkringskassorna har påtagligt förbättrats och fokus satts på reha-
biliteringsarbetet. Medlen har efterhand målmedvetet utvecklats för detta
ändamål.
Däremot har enligt rapporten uppföljningen av effekterna av medlens
användning inte varit helt tillfredsställande delvis beroende på att tyd-
liga krav inte har formulerats. Sena centrala beslut om medlen har också
lett till att de lokala parterna fått alltför kort tid för att planera projek-
ten, vilket bl.a. kan ha bidragit till den svaga erfarenhetsåterföringen.
Utvärderingsrapporten utmynnar i en rekommendation om att medlen
fortsättningsvis lämnas under en treårsperiod och att man då tydliggör
krav och förväntningar samt att en avlösning planeras därefter bl.a.
enligt de riktlinjer som sjuk- och arbetsskadekommittén kommer fram
till.
Mot bakgrund av företagna utvärderingar har parterna gjort den be-
dömningen att särskild ersättning för medicinska rehabiliterings- och be-
handlingsinsatser skall finnas kvar för åren 1996, 1997 och 1998. Med-
len skall även fortsättningsvis användas i syfte att effektivisera den
Skr. 1995/96:122
Bilaga
15
medicinska rehabiliteringen för att snabbare återföra människor i arbets-
livet eller till ett aktivt liv i övrigt. I likhet med överenskommelsen för
år 1995 är partema ense om det angelägna i att medlen även år 1996 i
större omfattning skall inriktas mot rehabilitering av människor med
psykiska störningar samt med hänvisning till önskemålet om allmänt fö-
rbättrade rehabiliteringsinsatser för de äldre att en jämnare fördelning av
medlen sker mellan olika åldersgrupper. Det kan också finnas anledning
att rikta uppmärksamhet mot rehabiliteringsinsatser i ett könsperspektiv.
Liksom tidigare skall inte direkt ersättning för sjukvårdstjänster till
enskilda patienter kunna lämnas. Medel bör i första hand beviljas mer,
såväl innehållsmässigt som tidsmässigt, omfattande projekt. Partema vill
särskilt understryka vikten av att det för vaije projekt finns en faktisk
plan för att effekterna av medlens användning skall kunna följas upp.
Det är också angeläget att erfarenheterna från projekt som utfallit väl
delges andra sjukvårdshuvudmän och försäkringskassor. Hur detta lämp-
ligen skall ske är en fråga som de samverkande lokala partema bör lösa
tillsammans.
Under de närmaste åren förväntas förslag från sjuk- och arbetsskade-
kommittén och arbetsmarknadspolitiska kommittén vilka behandlar reha-
biliteringsområdet. Vidare kommer regeringen på riksdagens uppdrag att
lämna förslag om att utvidga försöksverksamheten med finansiell sam-
ordning till verksamhet där även arbetsmarknadsmyndigheterna ingår.
Mot denna bakgrund är partema överens om att under de närmaste åren
tillsammans pröva om det finns skäl att ersätta denna ursprungligen
temporära stimulans för medicinska rehabilitering- och behand-
lingsinsatser med ett långsiktigt system som stadigvarande stärker
drivkrafterna för sjukvårdshuvudmännen att uppmärksamma och priori-
tera insatser av betydelse för en bättre medicinsk rehabilitering och
lägre ohälsokostnader.
För år 1996 har partema enats om att ersättningsbeloppet skall vara
435 milj. kr. För åren 1997 och 1998 bestäms de slutgiltiga beloppen
senare, men partema är redan nu överens om att avsätta minst 250 resp.
150 milj. kr. av utgiftsramen vaije år för att slutförandet av mer lån-
gsiktiga projekt skall kunna säkerställas. Partema vill i anslutning härtill
särskilt understryka det angelägna i att välfungerande projektverksamhet
efter hand införlivas i sjukvårdshuvudmännens ordinarie verksamhet.
Psykoterapi
För att öka tillgången till psykoterapeutiska behandlingsinsatser till
rimliga kostnader för den enskilde har sedan år 1990 överenskommelser
träffats om särskilda medel för sådan verksamhet. I samband med
psykiatrireformens genomförande höjdes ersättningen från 39,5 milj. kr.
år 1994 till 60 milj. kr. år 1995.
Landstingsförbundet har tagit på sig uppgiften att redovisa hur 1995
års medel för denna verksamhet har använts. Detta skall i enlighet med
föregående års överenskommelse ske senast den 15 mars 1996.
Skr. 1995/96:122
Bilaga
16
Parterna är överens om att ersättning skall lämnas med högst
65 milj. kr. för år 1996 för att ytterligare öka tillgången företrädesvis till
privat verksamma legitimerade vårdgivare
Informationsförsörjning
För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en förbättrad
informationsförsöijning m.m. lämnas ersättning med sammanlagt 21
milj. kr. I denna summa ingår även kostnader för att hålla
kvalitetsregister. Parterna kommer under kommande år att fortsätta över-
synen av finansieringsformerna för olika kvalitetsregister, men är tills
vidare överens om att det är värdefullt att ansvaret delas mellan huvud-
männen och staten.
Praktiktjänstgöring för kiropraktorer och naprapater
Sedan några år tillbaka lämnas ersättning till sjukvårdshuvudmännen för
kiropraktorers praktiktjänstgöring inom den offentliga vården. Genom
riksdagens beslut i juni 1994 har numera även naprapater på motsvaran-
de sätt som kiropraktorer möjlighet att söka yrke slegitimation efter pr-
aktiktjänstgöring. Socialstyrelsen har i samråd med Landstingsförbundet
tagit fram riktlinjer för naprapaters praktiktjänstgöring. Parterna är över-
ens om att högst en milj, kr avsätts för stimulera handledning av kiro-
praktorer och naprapater inom den offentliga hälso- och sjukvården.
Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för år 1996 skall enligt
ovanstående redovisning vara följande:
a) Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård lämnas med sammanlagt
762,5 milj. kr. Bidraget utbetalas av Socialstyrelsen med en tolftedel
för vaije månad i efterskott. Fördelningen mellan huvudmännen fram-
går av bilaga 2.
Under förutsättning att Socialstyrelsen senast den 15 mars 1996 redo-
visat vårdprogram för diabetes skall parterna, innan utbetalningen i
september månad 1996 sker, stämma av utvecklingen av arbetet med en
utvidgad vårdgaranti och vårdkontrakt. Detta förutsätter att sjukvårdshu-
vudmännen senast den 1 september 1996 till Socialstyrelsen redovisar
sina planer för att införa individuella vårdkontrakt mellan vårdgivare
och patienter. Av planerna skall det framgå vilken information som
lämnas patienterna, hur kontrakten utformats och hur kontrakttecknandet
skall ske. Planerna utgör grunden för fortsatt utbetalning av bidraget till
resp, sjukvårdshuvudman.
b) för rehabilitering och behandling lämnas ersättning med högst
435 milj. kr. Fördelningen av medlen skall ske enligt den sär-
skilda fördelningsmodell som baseras på det s.k. ohälsotalet och
invånarantalet. Fördelningen av denna ersättning mellan
Skr. 1995/96:122
Bilaga
17
sjukvårdshuvudmännen framgår av bilaga 3. Medlen i sin helhet
utbetalas av försäkringskassan efter det att en överenskommelse
träffats mellan kassan och huvudmannen om medlens användning.
c) För Handikappinstitutets verksamhet lämnas särskild ersättning
med 51 milj. kr. enligt en separat överenskommelse mellan staten
och Landstingsförbundet. Ersättningen betalas ut av Riksförsäk-
ringsverket.
d) För att möjliggöra för sjukvårdshuvudmännen att öka tillgången
på psykoterapeutiska behandlingsresurser utges särskild er-
sättning med sammanlagt 65 milj. kr. Ersättningen till sjukvårds-
huvudmännen lämnas dels med 500 000 kronor per huvudman,
dels med 5,90 kronor per invånare. Ersättningen utbetalas utan
särskild rekvisition av Socialstyrelsen.
e) För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en bättre
informationsförsörjning m.m. lämnas ersättning med högst 21
milj. kr. Landstingsförbundet beslutar efter samråd med Social-
styrelsen om fördelning av medlen. Socialstyrelsen betalar ut er-
sättningen.
f) Vissa särskilda insatser
- insatser på HIV/AIDS-området med högst 7,25 milj, kr.,
- överföring av vissa patienter från Sverige till Finland med
högst 0,75 milj, kr.,
- handledd praktiktjänstgöring av kiropraktorer och naprapater
med högst 1,0 milj. kr.
Skr. 1995/96:122
Bilaga
Socialstyrelsen betalar ut ersättningarna.
g) Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, SBU,
verkar för ett rationellt utnyttjande av givna resurser inom hälso-
och sjukvården genom att utvärdera befintlig och ny medicinsk
metodik. För att bidra till SBU:s verksamhet och öka sjuk-
vårdshuvudmännens inflytande över inriktningen av verksamheten
och därmed underlätta implementeringen av resultaten, kom par-
terna för år 1995 överens om en ersättning till SBU på 5 milj. kr.
Parterna har enats om att för år 1996 avsätta 10,5 milj. kr. för
SBU:s verksamhet. Medlen skall också bidra till att göra det möj-
ligt för SBU att lämna ersättning för experter hos sjukvårdshuvu-
männen som engageras i SBU:s utvärderingsverksamhet. Parterna
är också ense om att minst motsvarande belopp bör vara en plane-
ringsram även för åren 1997 respektive 1998.
Utnyttjande och fördelning av utgiftsramen på 1 354 milj. kr.
för år 1996 enligt punkterna a) - g) framgår av bilaga 1.
18
Skr. 1995/96:122
Bilaga
Frågan om ett överförande av administrationen av avgifter vid sjukhus-
vård för pensionärer från de allmänna försäkringskassorna till sjukvårds-
huvudmännen har - i enlighet med överenskommelsen för år 1995 -
varit föremål för en gemensam utredning. En arbetsgrupp, där även före-
trädare för Riksförsäkringsverket (RFV) ingått, har under sommaren
1995 redovisat ett principförslag till ett system för av giftsadministration
av sjukvårdshuvudmännen. Förslaget utmynnar i att den ändrade ord-
ningen bör träda i kraft den 1 januari 1997, alternativt den 1 oktober
1996.
Överläggningarna i denna fråga är inte slutförda, bl.a. beroende på att
klarhet inte kunnat nås i fråga om möjligheterna för sjukvårdshuvud-
männen att på motsvarande sätt som kommunerna få tillgång till upp-
gifter i RFV:s register över allmänpension. Inriktningen är därför att i
stället slutföra dessa överläggningar i böijan av år 1996, varvid en sär-
skild överenskommelse eventuellt kan träffas.
Om parterna kan enas om ett sådant överförande, inkl, den eko-
nomiska regleringen, förutsätter detta vissa ändringar i lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Förslag om sådana ändringar avses i sådant fall
att föreläggas riksdagen i en proposition under våren 1996.
Bidrag enligt 3a) Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård utbetalas av
Socialstyrelsen med en tolftedel för vaije månad i efterskott. Parterna
skall ,innan utbetalningen i september månad 1996 sker, stämma av ut-
vecklingen av arbetet med en utvidgad vårdgaranti och vårdkontrakt.
Detta förutsätter att sjukvårdshuvudmännen senast den 1 september
1996 till Socialstyrelsen redovisar sina planer för att införa individuella
vårdkontrakt mellan vårdgivare och patient. En förutsättning för detta
arbete är att Socialstyrelsen senast den 15 mars 1996 redovisat vård-
program för diabetes.
Ersättning enligt 3b) Rehabiliterings- och behandlingsinsatser utges
efter särskild rekvisition av försäkringskassan.
Ersättning enligt 3 c) Handikappinstitutets verksamhet utbetalas utan
särskild rekvisition månadsvis i efterskott av Riksförsäkringsverket.
Ersättningar enligt 3d) Psykoterapeutiska behandlingsinsatser, 3e)
Informationsförsörjning, 3f) Vissa särskilda insatser utbetalas av Social-
styrelsen när villkoren för respektive ersättning är uppfyllda.
Ersättning enligt 3g) för SBU.s verksamhet utbetalas i enlighet med
överenskommelse mellan Landstingsförbundet och SBU om medlens
användning.
Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av
regeringen och Landstingsförbundets styrelse. De författningsändringar
19
som behövs för genomförandet av överenskommelsen kommer att ut-
arbetas av Socialdepartementet.
Erforderliga tillämpningsansvisningar utarbetas av Riksförsäkringsver-
ket och Socialstyrelsen i samråd med Landstingsförbundet. Vidare har
parterna träffat en särskild överenskommelse om finansieringen av
Handikappinstitutet för år 1996.
Skr. 1995/96:122
Bilaga
För staten För Landstingsförbundet
Lars Rekke Monica Sundström
20
Skr. 1995/96:122
|
Ändamål |
Totalbelopp milj. kr. |
|
1. Bidrag till hälso- och sjukvård |
762,50 |
|
2. Särskild ersättning för rehabili- |
435 |
|
3. Ersättning till Handikappinstitutet |
51 |
|
4. Särskild ersättning för psyko- |
65 |
|
5. Särskild ersättning för informations- |
21 |
|
6. Särskild ersättning till rikssjukvård för |
7,25 |
|
7. Särskild ersättning för vissa patient- |
0,75 |
|
8. Särskild ersättning för handledning av |
1 |
|
9. Ersättning för SBU:s verksamhet |
10,50 1354 |
21
Skr. 1995/96:122
|
Sj ukvårdshuvudman |
Miljoner kronor |
|
AB |
182,0 |
|
C |
16,2 |
|
D |
27,7 |
|
E |
23,5 |
|
F |
17,7 |
|
G |
10,2 |
|
H |
13,8 |
|
K |
16,3 |
|
L |
16,6 |
|
M |
32,1 |
|
N |
15,2 |
|
0 |
18,1 |
|
P |
25,4 |
|
R |
15,8 |
|
S |
30,4 |
|
T |
15,6 |
|
U |
14,8 |
|
w |
31,0 |
|
X |
30,8 |
|
Y |
27,7 |
|
z |
14,5 |
|
AC |
27,7 |
|
BD |
28,5 |
|
I |
3,3 |
|
MM |
38,0 |
|
OG |
69,6 762,5 |
22
|
Sj ukvårdshuvudman |
Miljoner kronor |
|
AB |
75 |
|
C |
13 |
|
D |
15 |
|
E |
20 |
|
F |
13 |
|
G |
8 |
|
H |
12 |
|
K |
8 |
|
L |
14 |
|
M |
25 |
|
N |
11 |
|
0 |
15 |
|
P |
21 |
|
R |
11 |
|
S |
15 |
|
T |
14 |
|
U |
15 |
|
W |
16 |
|
X |
18 |
|
Y |
14 |
|
Z |
7 |
|
AC |
15 |
|
BD |
16 |
|
I |
3 |
|
MM |
15 |
|
OG |
26 435 |
23
SOCIALDEPARTEMENTET
LANDSTINGSFÖRBUNDET
1995-12-04
Skr. 1995/96:122
Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om finansiering av
Handikappinstitutet år 1996
I anslutning till 2 § i avtalet den 24 mars 1977 mellan staten och
Landstingsförbundet om Handikappinstitutet har partema träffat följande
överenskommelse för år 1996.
1 För Handikappinstitutets finansiering har partema tillfört institutets fond 51 milj,
kr för 1996 års verksamhet. Beloppet tillförs fonden i enlighet med
överenskommelsen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen för år 1996. Beloppet utbetalas av Riksförsäkringsverket med
en tolftedel för vaije månad i efterskott.
2 Medel som ingår i Handikappinstitutets fond disponeras - med de undantag som
följer av punkterna 3 och 4 nedan - av institutets styrelse för verksamheten i enlighet
med institutets stadgar.
Anmärkning: Styrelsen bör i sammanhanget beakta vad som stadgas om
utredningsarbete på regeringens respektive sjukvårdshuvudmännens uppdrag.
3 Från institutets fond skall utbetalas 5 500 000 kr för år 1996 till
Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolags (SUB) verksamhet.
4 Av Handikappinstitutets fond skall för år 1996 avdelas
4 000 000 kr att av institutets styrelse disponeras för att initiera och stimulera
tillverkningen av vissa handikapphjälpmedel, för vilka föreligger svårigheter att
etablera produktion på gängse villkor. Medlen far även användas som förlustgaranti.
Härutöver får institutet möjlighet att utnyttja 4 000 000 kr såsom förlustgaranti i
samband med beställningar av hjälpmedel. Erforderliga avtal för genomförande härav
skall tecknas av SUB i nära samarbete med institutet.
Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och
Landstingsförbundets styrelse.
24
LANDSTINGS
förbundet
Skr. 1995/96:122
Protokollsanteckning den 1 december 1996
Landstingsförbundet får för sin del meddela art förbundet beträffande denna
överenskommelse nödgas göra följande reservation.
Den pågående arbetsmarknadskonfliktens effekter på hälso- och sjukvårdsområ-
det kan för närvarande inte överblickas när det gäller väntetider. På grund härav
finns det en risk för att delar av överenskommelsen inte kommer att kunna full-
göras. Skulle detta bli fallet avser Landstingsförbundet att återkomma till rege-
ringen.
C:\ULF.WINWORD\PROTANT.DOC
FSDf UTION Of COUNTY COUNCIL5 FROVIN2IALLAN JTAGSVfRiAND FiOiRAliON DsSCOnSEILSGlNlRAU*
FOSTACRESS-SQX73491. 5- 07 26 5TOCCHOIM. 5W:3EN 0!
25
Skr. 1995/96:122
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 1996
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Hedborg
Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:122 Redogörelse för en
överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
för år 1996
26
gotab 49471, Stockholm 1996