Regeringens proposition
1995/96:118

Ändringar i körkortslagen

Prop.

1995/96:118

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 december 1995

Thage G Peterson

Ines Uusmann

(Kommunikationsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en anpassning av körkortslagen
till Rådets direktiv om körkort och redovisas informationsvis vissa
planerade ändringar i regeringsförfattningar.

De föreslagna ändringarna i lagstiftningen innebär för de i Sverige ut-
färdade körkorten bl.a. att en ny körkortsbehörighet för lätt motorcykel,
benämnd Al, införs. Vidare kommer definitionen av lätt och tung mo-
torcykel att innefatta inte bara motorns slagvolym utan också motoref-
fekt. Möjligheterna att erhålla körkort begränsas genom krav på folk-
bokföring i 185 dagar eller minst sex månaders studier här i riket. Kör-
kortsbehörighetemas innehåll och åldersgränserna för vissa behörigheter
ändras. Bestämmelser om regelbundna läkarundersökningar vid för-
nyelse av körkort med behörighetema C, CE, D eller DE införs från
det att körkortshavaren har fyllt 65 år. Vidare införs nya ogiltighets-
grunder för svenska körkort.

För utländska körkort föreslås att bestämmelserna i förordningen
(1981:96) om godkännande och utbyte av utländska körkort förs in i
körkortsförfattningama. Därvid ändras reglerna för utländskt körkorts
giltighet medan innehavarens svenska körkort är omhändertaget eller
återkallat av svensk myndighet. Möjlighet att byta ut utländska körkort
utfärdade i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
införs medan kravet att innehavaren vid ett utbyte av dylikt körkort
skall uppfylla de personliga och medicinska krav som gäller för utfär-
dande av ett svenskt körkort upphävs.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.

1 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 118

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:118

1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2     Förslag till lag om ändringar i körkortslagen.......... 3

3     Ärendet och dess beredning .................... 12

4     EG:s direktiv om körkort...................... 12

4.1   Allmänt............................. 12

4.2   Svenska körkortsregler som berörs av direktivet .... 14

5     Ändringar i körkortslagen...................... 14

5.1   Körkortsklasser........................ 14

5.2   Åldersgränser för körkort.................. 17

5.3   Medicinska krav för körkortsinnehav........... 19

5.4   Bosättningskravet....................... 20

5.5   Övriga förutsättningar.................... 22

5.6   Lagreglering av utländska körkort.............24

5.7   Giltighet av utländska körkort...............25

5.8   Utbyte av utländska körkort ................27

5.9   Övergångsbestämmelser................... 28

6     Övriga författningar .........................29

7    Kostnadskonsekvenser........................32

8     Ikraftträdande ............................. 33

9     Författningskommentar........................ 33

Bilaga 1 Utredningens lagförslag ..................... 37

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser ............... 42

Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag .................. 43

Bilaga 4 Lagrådets yttrande ........................ 48

Bilaga 5 Rådets direktiv 91/439/EEG om körkort........... 52

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ............. 76

Rättsdatablad.................................. 77

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1995/96:118

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändringar i körkortslagen (1977:477).

2 Förslag till lag om ändringar i körkortslagen

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Härigenom föreskrivs1 i fråga om körkortslagen (1977:477)2
dels att 1, 2, 6 a, 9, 12, 15, 32, 39 och 45 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 15 a - 15 e och
31 a §§, samt närmast före 15 a § och 31 a § nya rubriker, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse

1 §3

Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfor-
don, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfordon eller motorred-
skap klass I anges på följande sätt i körkort.

Bokstav

Behörighet

Beteckning Behörighet

A

motorcykel

A

Al

motorcykel

lätt motorcykel

B

personbil, lätt lastbil
och ett till sådan bil
kopplat lätt släp-
fordon, terrängvagn
och motorredskap,
klass I

B

personbil med totalvikt
av högst 3,5 ton, lätt
lastbil och ett till sådan
bil kopplat lätt släp-
fordon samt terrängvagn
och motorredskap
klass I

C

tung lastbil och ett
till sådan bil kopplat
lätt släpfordon

C

tung lastbil, personbil
med totalvikt över 3,5
ton och ett till sådan bil
kopplat lätt släpfordon

1 Jfr rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort, EGT L 237, 24.8.1991, s.l (Celex
391L0439).

2 Lagen omtryckt 1980:977.

3 Senaste lydelse 1992:1729.

buss

släpfordon, oavsett
antal och vikt

buss och ett till buss Prop. 1995/96:118
kopplat lätt släpfordon

släpfordon, oavsett antal

och vikt

Behörigheten A ger rätt att föra
motorcykel med en högre effekt
än 25 kilowatt eller ett förhåll-
ande mellan effekt och vikt som
överstiger 0,16 kilowatt/kilo-
gram endast om körkortshava-
ren har

1. innehaft körkort med behörig-
heten A under minst två år,
eller

2. har fyllt 21 år och godkänts i
körprov för sådan motorcykel.

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil,
lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen

TAXI.

2 §4

Bil, terrängvagn, motorredskap
klass I eller motorcykel får
föras endast av den som har
körkort för fordonet. Ett körkort
med behörigheten A gäller för
tung motorcykel först när kör-
kortsinnehavaren har fyllt 18 år.

Bil, terrängvagn, motorredskap
klass I eller motorcykel får
föras endast av den som har
körkort för fordonet. Har släp-
fordon kopplats till en bil skall
föraren ha körkortsbehörighet
även för detta.

Har släpfordon kopplats till en

bil skall föraren ha körkortsbe-

hörighet även för detta.

Utan hinder av första stycket får

1. lastbil, släpfordon eller buss foras

a) utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller
bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort
med behörigheten B,

b) med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger
rum i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträf-
fande fordonet samt föraren av detta har körkort med behörigheten B
och har fyllt 19 år.

4 Senaste lydelse 1992:1729.

2. motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss foras i tjänsteutövning av Prop. 1995/96:118
polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsom-
råde eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag
som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgi-
vande därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst
tre år.

Den som har ett gällande kör-
kortstillstånd och har avlagt
godkänt förarprov men vars
körkort ännu inte lämnats ut får,
utan hinder av kravet på körkort
i 2 § första stycket, 4 § första
stycket och 5 §, föra kör-
kortspliktigt fordon som om
körkortet hade lämnats ut.

Körkort får utfärdas endast för
den som har ett gällande kör-
kortstillstånd.

Sökanden skall vid tidpunkten
för utlämnandet av körkort ha
uppnått en ålder av

5 Senaste lydelse 1989:591.

6 Senaste lydelse 1989:591.

6 a §s

Den som uppfyller förutsätt-
ningarna enligt 9 § för att få
ett körkort utfärdat och har
avlagt godkänt förarprov men
vars körkort ännu inte har läm-
nats ut får, utan hinder av kra-
vet på körkort i 2 § första
stycket, 4 § första stycket och
5 §, föra körkortspliktigt fordon
som om körkortet hade lämnats
ut.

Körkort får utfärdas endast för
den som

1. har ett gällande körkortstill-
stånd,

2. vid utfärdandet varit folkbok-
förd i Sverige under minst 185
dagar eller studerat här i minst
sex månader, och

3. inte innehar körkort utfärdat i
någon annan stat inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES).

12 §6

Sökanden skall vid tidpunkten
för utlämnandet av körkort ha
uppnått en ålder av

16 år för behörigheten A,

18 år för behörigheten A,         Prop. 1995/96:118

16 år för behörigheten Al,

18 år för behörigheten B,

19 år för behörigheten C,

20 år för behörigheten D,

19 år för behörigheten E,

19 år för taxibehörighet.

18 år för behörigheten B,
18 år för behörigheten C,
21 år för behörigheten D,

18 år för behörigheten E,

19 år för taxibehörighet.

Förarprov för behörigheten C,
D eller E eller för taxibehörig-
het får avläggas endast om
sökanden har körkort med be-
hörigheten B, såvida sökanden
inte inom de tre senaste åren har
haft körkort med den behörighet
som provet avser.

Förarprov för behörigheten C
eller D eller for taxibehörighet
får avläggas endast om sökan-
den har körkort med behörig-
heten B.

Förarprov för behörigheten E
får avläggas endast om sökan-
den har körkort med behörighet
för dragfordonet.

Andra och tredje styckena gäller
inte om sökanden inom de tre
senaste åren har haft körkort
med den behörighet som provet
avser.

15 §7

Ett körkort gäller inte

1. innan det har lämnats ut,

2. medan det är återkallat,

3. medan det är omhändertaget,

4. om det har ersatts med ett
annat körkort.

Ett körkort gäller inte

1. innan det har lämnats ut,

2. medan det är återkallat,

3. medan det är omhändertaget,

4. om det har ersatts med ett
annat körkort, eller

5. om det har bytts ut mot ett
utländskt körkort.

Ett körkort blir också ogiltigt,
om det inte efter anmaning
förnyas sedan tio år förflutit
från körkortets utfärdande.

Ett körkort blir också ogiltigt
om

1. det inte efter anmaning för-
nyas sedan tio år förflutit från
körkortets utfärdande, eller

2. innehavaren dessutom har ett
eller flera andra giltiga körkort
utfärdade i stater inom Europe-
iska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES) och efter anmaning

Senaste lydelse 1989:591.

6

a) inte anger vilket av körkorten Prop. 1995/96:118
han önskar behålla, eller

b) anger att han vill behålla ett
annat än det svenska körkortet.

Den vars körkort är omhändertaget får föra fordon av det slag som
körkortet berättigar honom till, om han har fått medgivande enligt 23 §
andra stycket.

För att ett körkort med behörig-
heten C, CE, D eller DE skall
kunna förnyas enligt andra
stycket 1 skall innehavaren, om
han fyllt 65 år, visa att de medi-
cinska kraven för innehavet är
uppfyllda.

Giltighet av utländska körkort

15 a §

Ett utländskt körkort som är
utfärdat i en stat inom Europeis-
ka ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES) gäller i Sverige
enligt sitt innehåll.

Åven ett annat utländskt körkort
gäller i Sverige enligt sitt in-
nehåll. Om körkortet inte är
utformat i överensstämmelse
med någon av förebilderna i de
konventioner om vägtrafik, som
har undertecknats i Geneve den
19 september 1949 respektive i
Wien den 8 november 1968, och
inte heller är utfärdat pä engel-
ska, tyska eller franska, gäller
dock körkortet endast i förening
med en bestyrkt översättning till
något av dessa språk eller till
svenska, danska eller norska.
Ett körkort som inte är försett
med ett fotografi av körkortsha-
varen, gäller endast tillsammans
med en identitetshandling med
fotografi.                                              7

15 b §

Prop. 1995/96:118

Ett utländskt körkort gäller inte i
Sverige

1. om det är ogiltigt i den stat
där det har utfärdats,

2. om det har bytts ut mot ett
svenskt körkort,

3. om innehavaren också har ett
svenskt körkort och detta är om-
händertaget eller återkallat.

Om körkortet är utfärdat i en
stat utanför Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES),
gäller körkortet inte i Sverige
om innehavaren är folkbokförd i
Sverige sedan mer än ett år.

Körkortet blir inte ogiltigt enligt
andra stycket under den tid en
ansökan om utbyte enligt 31 a §
prövas.

15 c §

Ett utländskt körkort medför inte
rätt att föra bil innan innehava-
ren har fyllt 18 år. Det medför
inte heller rätt för annan än
medborgare i en stat inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES) att

1. föra svenskregistrerat motor-
drivet fordon z yrkesmässig
trafik eller

2. föra svenskregistrerad lastbil
eller buss i förvärvsverksamhet
för transport av personer eller
gods.

15 d §

Om det föreligger någon sådan
återkallelsegrund som avses i
16 §, skall ett utländskt körkorts
giltighet i Sverige prövas.

Vid prövningen tillämpas de Prop. 1995/96:118
bestämmelser som gäller vid
omprövning för körkort utfärda-
de i Sverige.

Är innehavaren av det utländska
körkort folkbokförd i Sverige
sedan minst 185 dagar och är
det utländska körkortet utfärdat
i en stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES),
kan körkortet vid denna pröv-
ning bytas ut mot ett likvärdigt
svenskt körkort och körkortsin-
gripandet därefter riktas mot det
svenska körkortet.

15 e §

Bestämmelserna i 15 a-
15 d §§ gäller också midlertidigt
korekort och turistkorekort ut-
färdade i Danmark, tillfälligt
körkort utfärdat i Finland och
midlertidig kjoretillatelse med-
delad i Norge.

Utbyte av utländska körkort

31 a §

Ett körkort som är utfärdat i en
stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES),
Schweiz eller Japan och som
gäller i Sverige får bytas ut mot
ett likvärdigt svenskt körkort,
om innehavaren är folkbokförd i
Sverige sedan minst 185 dagar.

Utbyte av ett körkort som är
utfärdat i Schweiz eller Japan
får ske endast om körkortshava-
ren uppfyller de personliga och
medicinska krav som anges i
7§.

Vid beslut om utbyte av ett Prop. 1995/96:118
utländskt körkort får särskilda
villkor föreskrivas för körkortet.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-
delar ytterligare föreskrifter i de
avseenden som anges i denna
lag och föreskrifter om undantag
från lagen. Detsamma gäller
föreskrifter om förarutbildning
och om sådan registrering som
behövs för tillämpningen av
lagen. Regeringen får även
meddela föreskrifter om utländ-
ska körkorts giltighet i landet.

32 §8

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer med-
delar ytterligare föreskrifter i de
avseenden som anges i denna
lag och föreskrifter om undantag
från lagen. Detsamma gäller
föreskrifter om förarutbildning
och om sådan registrering som
behövs för tillämpningen av
lagen.

Regeringen får överlämna till postbefordringsföretag att medverka vid
utlämnande av körkort.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskil-
da fall medge undantag från denna lag.

Länsstyrelsen prövar frågor om
återkallelse av körkort, kör-
kortstillstånd eller traktorkort,
om nedsättning av spärrtid efter
återkallelse och om vägran att
godkänna ett utländskt körkort.

39 §’

Länsstyrelsen prövar frågor om
återkallelse av körkort, kör-
kortstillstånd eller traktorkort,
om nedsättning av spärrtid efter
återkallelse och om giltighet
eller utbyte av ett utländskt
körkort.

Länsstyrelsen prövar också frågor om meddelande av körkortstillstånd
och utfärdande av traktorkort samt de andra frågor om körkort som
regeringen föreskriver.

Om länsstyrelsen finner anledning anta att någon inte bör ha körkort
eller traktorkort på grund av sina nykterhetsförhållanden, får länsstyrel-

8 Senaste lydelse 1993:1695.

9 Senaste lydelse 1994:442.

10

sen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydelse for ären- Prop. 1995/96:118
dets avgörande.

Ett beslut om återkallelse eller
varning skall delges den som
beslutet rör.

45 §

Ett beslut om återkallelse, väg-
rad giltighet, utbyte enligt
15 d § tredje stycket eller var-
ning skall delges den som be-
slutet rör.

Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

En körkortsbehörighet som har förvärvats före ikraftträdandet ger rätt
att föra fordon i enlighet med de äldre bestämmelserna. De nya bestäm-
melserna i 15 § gäller även i sådana fall.

Om godkänt förarprov för körkort med viss behörighet har avlagts före
ikraftträdandet, gäller för utfärdande och utlämnande av körkortet 9 §
och 12 § första stycket i den äldre lydelsen.

11

3   Ärendet och dess beredning

Som medlem av Europeiska unionen (EU) är Sverige skyldigt att ge-
nomföra EG-rätten i den svenska rättsordningen.

Inom EG har man antagit rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli
1991 om körkort.

I oktober 1994 förordnades med stöd av regeringens bemyndigande
f.d. regeringsrådet Bertil Voss som särskild utredare med uppdrag att
göra en översyn av körkortsförfättningama. Experter från Vägverket
och Kommunikationsdepartementet biträder utredningen som antagit
namnet 1994 års körkortsutredning (K 1994:13).

I utredningens uppdrag (dir 1994:90) ingick bl.a. att föreslå de för-
fattningsändringar som behövs för att införliva 1991 års körkortsdirektiv
med svensk rätt.

Utredningen lämnade i maj 1995 delbetänkandet EG-anpassade kör-
kortsregler (SOU 1995:48). Det lagförslag som lades fram finns i bilaga
1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 2. Sammanställning av remissvaren finns i akten
K95/2058/RS.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 19 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttran-
de över det lagförslag som finns i bilaga 3.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

Lagrådet föreslår vissa ändringar i lagtexten.

Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag till
ändringar i lagtexten. Vissa ändringar har dock gjorts i texten i förhål-
lande till det till Lagrådet remitterade lagförslaget. Lagrådets synpunk-
ter i redovisas i författningskommentarerna.

4   EG:s direktiv om körkort

4.1 Allmänt

Genom rådets direktiv av den 4 december 1980 om införande av ett
gemenskapskörkort (80/1263/EEG) tog Europeiska ekonomiska gemen-
skapen ett första steg för genomförandet av gemenskapens transport-
politik, för att bidra till att förbättra trafiksäkerheten och för att öka
rörligheten för personer som bosätter sig i annan medlemsstat än den
där de har godkänts i ett förarprov. I direktivet föreskrivs bl.a. att ett
körkort enligt gemenskapsmall skulle införas, att nationella körkort
enligt gemenskapsmall skulle erkännas ömsesidigt av medlemsstaterna

Prop. 1995/96:118

12

och att körkorten efter ett år skulle bytas ut när körkortshavaren perma- Prop. 1995/96:118
nent hade bosatt sig i eller förlagt sin arbetsplats till en annan medlems-
stat än den som hade utfärdat körkortet. Enligt artikel 3 i nämnda direk-
tiv skulle också bestämmelser antas som syftar till att göra de fordons-
kategorier som nämndes i artikeln och villkoren för körkorts giltighet
allmänt giltiga inom gemenskapen utan möjlighet till undantag.

Ett nästa steg i denna harmonisering var antagandet av direktiv
91/439/EEG om körkort, i det följande kallat körkortsdirektivet. Kör-
kortsdirektivet skall tillämpas av medlemsstaterna senast den 1 juli
1996. Samma datum upphör 1980 års direktiv att gälla. Medlemsstater-
na skall enligt körkortsdirektivet införa nationella körkort enligt en ge-
menskapsmall. Körkorten skall erkännas ömsesidigt av medlemssta-
terna. Erkännande av körkortet skall gälla oberoende av hur länge
körkortshavaren vistas i medlemsstaten. Det skall inte längre vara
tillåtet att inneha körkort i mer än en medlemsstat.

I vissa fall behöver körkorten inte erkännas. Ett sådant fall är när
körkortet är utfärdat till någon som inte har fyllt 18 år. Ett annat fall är
om det enligt medlemsstatens nationella bestämmelser finns grund för
att t.ex. återkalla körkortet.

En medlemsstats körkort skall enligt körkortsdirektivet bytas ut mot
en annan medlemsstats körkort, om körkortshavaren begär det. Som
förutsättning för utbyte skall gälla att innehavaren har permanent bosätt-
ningsort i den medlemsstat som gör utbytet och att körkortet är giltigt i
den stat som har utfärdat körkortet.

Körkorten skall ge behörighet att föra fordon av vissa kategorier. De
fordonskategorier som får föras skall anges på körkorten. Varje for-
donskategori representeras av en bokstav, i allt väsentligt motsvarande
vad som för närvarande gäller i Sverige. I körkortsdirektivet anges
också i vilken betydelse de olika fordonsbeteckningama används, såle-
des definieras vad som avses med t.ex bil och motorcykel.

För att körkortsbehörigheter skall kunna förvärvas successivt med
stigande kompetenskrav får medlemsstaterna utfärda särskilda körkort
som ger behörighet att föra fordon som är mer begränsade till effekt,
vikt eller passagerarantal än vad som gäller i övrigt. Dessa fordons-
kategorier benämns i körkortsdirektivet som underkategorier.

Körkortsdirektivet anger också vilka generella krav som skall ställas
för att ett körkort skall få utfärdas. Det gäller bl.a. fysiska och psykiska
krav på körkortshavaren, åldersgränser för körkort och krav på godkänt
förarprov. Även vissa andra förutsättningar för att utfärda körkort skall
vara uppfyllda, t.ex att sökanden har permanent bosättningsort i den stat
som utfärdar körkortet.

De enskilda medlemsstaterna får enligt körkortsdirektivet tillämpa sina
nationella bestämmelser om bl.a. begränsning, återkallande och giltighet
av körkort även på körkort som har utfärdats i en annan medlemsstat,
om körkortshavaren har sin permanenta bosättningsort inom staten.

Körkortsdirektivets bestämmelser om körkortskategorier, villkor för
utfärdande av körkort och utbyte av körkort är i huvudsak utan undan-
tag. För att tillämpa de undantag som finns krävs som regel att med-

13

lemsstaten samråder med kommissionen. I vissa andra fåll krävs kom- Prop. 1995/96:118
missionens samtycke.

Genom en ändring 1994 (rådets direktiv 94/72/EG) har bl.a. Sverige
getts möjlighet att utfärda körkort av nationell modell till utgången av år
1997.

4.2 Svenska körkortsregler som berörs av direktivet

De grundläggande bestämmelserna om körkort och behörighet att föra
motordrivet fordon finns i körkortslagen (1977:477). Med stöd av be-
myndiganden i lagen har regeringen meddelat ytterligare föreskrifter.
Dessa finns i körkortsförordningen (1977:722). Tillämpningsföreskrif-
ter har också meddelats av Vägverket. Regeringen har även bemyndi-
gande att meddela föreskrifter om utländska körkorts giltighet i landet.
Sådana föreskrifter har meddelats i förordningen (1981:96) om god-
kännande och utbyte av utländska körkort.

De körkortsregler som påverkas av körkortsdirektivet är framför allt
de som avser förarbehörighet, körkortsålder, förarprov och andra förut-
sättningar för att utfärda körkort. Även vissa av reglerna om godkän-
nande och utbyte av utländska körkort påverkas. Däremot aktualiserar
körkortsdirektivet inte någon ändring av vissa andra centrala körkorts-
regler, t.ex. om körkortstillstånd, återkallelse och spärrtid och inte
heller vad körkortsförordningen innehåller om trafikskola och körkorts-
registret.

Vid tillämpningen av körkortsförfattningama blir i vissa fall olika
definitioner av fordon av betydelse. Fordonsdefinitioner finns i flera
författningar bl.a. körkortsförordningen (1977:722), fordonskungörelsen
(1972:595) och vägtrafikkungörelsen (1972:603).

5 Ändringar i körkortslagen

5.1 Körkortsklasser

Regeringens förslag: En körkortsbehörighet med beteckningen
Al skall införas och avse lätt motorcykel. Personbilar vars total-
vikt överstiger 3,5 ton får föras endast av den som innehar kör-
kort med C-behörighet. Körkortsbehörighet med beteckningen D
skall ge rätt att föra buss med eller utan lätt släpfordon.

Utredningens förslag: Överenstämmer med regeringens (se delbe-
tänkandet s. 67-76).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har med undantag för Moped-
och Motorcykelbranschens Riksförbund inte haft några erinringar mot
förslagen i dessa delar. Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund

14

har anfört att s.k. skoter, som klassas som lätt motorcykel, skall kunna Prop. 1995/96:118
framföras av den som har körkort med enbart B-behörighet.

Skälen för regeringens förslag: Behörigheten att föra olika fordon
enligt de i körkortsdirektivet angivna kategorierna motsvarar i huvudsak
de behörigheter som svenska körkort ger. Vissa skillnader finns dock.

Ett svenskt körkort med A-behörighet ger således behörighet att föra
lätt motorcykel från 16 års ålder och tung motorcykel från 18 års ålder.
Definitionerna på lätt och tung motorcykel finns bl.a. i körkortsförord-
ningen. Till lätta motorcyklar räknas motorcyklar med en slagvolym
som inte överstiger 125 cm3. Om slagvolymen är större är det en tung
motorcykel. Motorcykelns motoreffekt saknar enligt de svenska bestäm-
melserna därvid betydelse.

Enligt körkortsdirektivet (artikel 3) ger ett körkort i kategori A be-
hörighet att föra motorcyklar - med eller utan sidvagn. Med motorcykel
avses i körkortsdirektivet ett tvåhjuligt fordon som är konstruerat för
hastigheter över 50 km/tim eller, om det drivs med förbränningsmotor,
med en slagvolym som överstiger 50 cm3. Medlemsländerna får dock
införa en underkategori Al som enbart ger rätt att föra lätta motorcyk-
lar (artikel 3.2). Behörigheten Al ger rätt att föra motorcyklar med en
slagvolym som inte överstiger 125 cm3 och en effekt som inte över-
stiger 11 kW.

Den svenska definitionen av lätt motorcykel avviker således från
körkortsdirektivet. Med anledning härav bör en begränsning också till
motoreffekten införas beträffande lätta motorcyklar. Begränsningen bör
i denna del införas genom att definitionen för lätt respektive tung mo-
torcykel i 4 § körkortsförordningen m.fl. författningar ändras till att
även avse motoreffekten. Förslaget medför att en lätt motorcykel kom-
mer att definieras som en motorcykel vars motor har en slagvolym av
högst 125 cm3 och som inte heller har en högre motoreffekt än 11 kW.
I annat fall kommer motorcykeln att definieras som tung motorcykel.

För att harmonisera de svenska körkortskategoriema med körkorts-
direktivets bör således också en ny kategori med beteckningen Al föras
in i körkortslagen.

Enligt körkortsdirektivet ger ett körkort i kategori B behörighet att
föra bilar med en totalvikt som inte överstiger 3,5 ton och som inte har
fler än åtta sittplatser utöver förarsätet. Ett sådant fordon får också
föras med en tillkopplad släpvagn vars tillåtna totalvikt inte överstiger
750 kg.

Ett svenskt körkort med B-behörighet ger behörighet att föra person-
bil, lätt lastbil och ett till sådant fordon kopplat lätt släpfordon, terräng-
vagn och motorredskap klass I (1 § körkortslagen). Med personbil avses
härvid en bil som är inrättad huvudsakligen för befordran av personer,
dock högst förare och åtta passagerare. Lätt lastbil är en lastbil med en
totalvikt som inte överstiger 3,5 ton. Lätt släpfordon är dels ett släp-
fordon med en totalvikt av högst 750 kg, dels ett släpfordon med en
totalvikt över 750 kg, om släpfordonets totalvikt inte överstiger drag-
fordonets tjänstevikt och kombinationens totalvikt inte överstiger 3,5
ton. Med terräng vagn avses terrängmotorfordon med en tjänstevikt över

15

400 kg. Motorredskap klass I är ett motordrivet fordon som är inrättat Prop. 1995/96:118
huvudsakligen som ett arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av
gods och som är konstruerat för en högsta hastighet som överstiger

30 km/tim.

Den nuvarande behörigheten B ger rätt att föra de fordon som avses i
körkortsdirektivet. Beträffande personbil är dock den svenska behörig-
heten inte begränsad med hänsyn till bilens totalvikt. För att nå överens-
stämmelse med körkortsdirektivet bör därför B-behörigheten begränsas
till att avse personbilar, vars totalvikt inte överstiger 3,5 ton, vilket
föranleder en ändring i 1 § körkortslagen.

Om B-behörigheten begränsas på detta sätt bör personbilar, vars total-
vikt överstiger 3,5 ton, få föras endast om föraren har körkortsbehörig-
heten C. Ett tillägg med denna innebörd bör därför göras i 1 § körkorts-
lagen.

Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund har föreslagit att man
utvidgar B-behörigheten till att avse viss typ av lätt motorcykel - s.k.
skoter. Enligt körkortsdirektivet (artikel 5.3 b) får medlemsstat tillåta
innehavare av körkort för kategori B att föra lätt motorcykel inom eget
territorium. Möjlighet saknas att begränsa giltigheten till viss typ av lätt
motorcykel. Trafiksäkerhetsskäl talar enligt regeringens mening mot att
generellt utsträcka behörigheten B till att omfatta rätten att föra lätta
motorcyklar för vilka krävs en helt annorlunda körteknik.

Kategori D ger enligt körkortsdirektivet behörighet att föra bilar som
är avsedda för persontransporter och som utöver förarsätet har fler än
åtta sittplatser. Till fordonet får kopplas en släpvagn med en tillåten
totalvikt som inte överstiger 750 kg.

Svenskt körkort med D-behörighet ger rätt att föra buss, vilket är en
bil som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren,
även om bilen dessutom är inrättad för annat ändamål.

Körkortsdirektivets körkortskategori D kan kombineras med släp-
vagnsbehörigheten E. En sådan kombination ger behörighet att föra
dragfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som
överstiger 750 kg.

Ett svenskt körkort med DE-behörighet ger behörighet att föra buss
med släp, oavsett antal och vikt.

D-behörighetema överensstämmer med varandra med den skillnaden
att den svenska D-behörigheten inte ger behörighet att koppla till ett lätt
släpfordon. Emellertid utfärdas i Sverige enligt 7 § körkortsförord-
ningen inte körkort med enbart D-behörighet, utan D-behörigheten
kombineras alltid med E-behörighet. För att erhålla D-behörighet måste
således förarprov för släpvagn avläggas. Emellertid kräver inte gällande
föreskrifter (TSVFS 1991:40) att släpfordon är tillkopplat bussen vid
körprovet.

För att anpassa de svenska reglerna till körkortsdirektivet bör införas
en möjlighet att inneha separat D-behörighet som berättigar att till
bussen koppla lätt släpfordon. Denna regel kan tas in i körkortsförord-
ningen. Vad gäller behörigheten att föra buss med tillkopplat tungt släp-
fordon överensstämmer de svenska reglerna med vad körkortsdirektivet                 16

föreskriver.

Prop. 1995/96:118

5.2 Åldersgränser för körkort

Regeringens förslag: Åldersgränsen för behörigheten Al bestäms
till 16 år. För behörigheten A höjs den till 18 år, för behörigheten
C och E sänks den till 18 år och för behörigheten D höjs till 21
år. Särskilda krav införs för att med A-behörighet få framföra
motorcykel med högre effekt än 25 kW eller ett effekt/viktförhål-
lande som överstiger 0,16 kW/kg.

Utredningens förslag: Overenstämmer med regeringens förslag (se
delbetänkandet s. 77-80).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har förutom Sveriges Motor-
cyklisters Centralorganisation, Bussbranschens Riksförbund och Svenska
transportarbetareförbundet inte haft något att erinra mot lämnade för-
slag. Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation har sagt bl.a. att
uppdelningen av tunga mc i två klasser saknar all vetenskaplig grund,
liksom åldersgränserna 20/21 år vilka dessutom är kraftigt diskrimine-
rande jämfört med andra fordonsslag. Vidare har framförts att Al-be-
hörighet automatiskt skall ge körkortsbehörighet A vid 18 års ålder, att
en övergångsbestämmelse som ger möjlighet att under 20 år framföra
dagens 125 cm3 motorcyklar skall införas samt att undantag från behö-
righetskraven måste beviljas för innehavare av tävlingslicencer när
dessa framför enduroregistrerad 125 cm3 motorcykel. Bussbranschens
Riksförbund anför att det saknas sakskäl för höjningen av körkortsåldem
för D-behörighet och att en sänkning av åldersgränsen till 18 år borde
övervägas. Svenska transportarbetareförbundet har anfört bl.a. att ett
moratorium på tre år i stället för som i dag på två år för elever som gått
ut s.k. fordonsteknisk gren inte kan befrämja trafiksäkerheten.

Skälen för regeringens förslag: För utfärdande av körkort skall enligt
körkortsdirektivet (artikel 6) följande åldersgränser gälla i fråga om
huvudkategorierna och underkategori Al:

16 år - för underkategori Al.

18 år - för kategori A. För behörighet att föra motorcyklar med
högre effekt än 25 kW eller effekt/viktförhållande som
överstiger 0,16 kW/kg (även motorcyklar med sidvagn)
krävs dock minst två års erfarenhet som förare av motor-
cyklar med lägre prestanda som innehavare av körkort för
kategori A. Detta krav på erfarenhet får åsidosättas om
sökanden har fyllt 21 år och godkänns i ett särskilt körprov.
för kategori B och B + E.

för kategori C, C + E.

21 år - för kategori D och D + E.

Särskilda åldersgränser gäller därutöver för förare i yrkesmässig trafik
enligt rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985

17

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 118

om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter10. Dessa Prop. 1995/96:118
gränser gäller vid sidan av de gränser som föreslås för utfärdande av
körkort.

Körkortsdirektivet tillåter (artikel 6.2) vissa avvikelser från ovan
nämnda åldersgränser för körkort. Avvikelserna innebär att körkort för
fordonskategoriema A, B och B + E får utfärdas till den som har fyllt 17
år. Undantag får dock inte göras från kravet att körkortshavaren skall
vara 21 år för att utan två års erfarenhet få föra motorcykel med den
högre effekten. Någon möjlighet att tillmötesgå motorcykelorganisatio-
nens krav angående åldersgränser finns inte. Bestämmelser om undantag
från körkortslagens bestämmelser om behörighetskrav m.m. finns i
körkortsförordningen. Vilka justeringar av dessa undantagsbestämmelser
som kan behövas med anledning av körkortsdirektivets krav får redas ut
av regeringen före den 1 juli 1996.

De svenska bestämmelserna om åldersgränser för körkort återfinns i

12 § körkortslagen. För behörigheten A gäller enligt 2 § körkortslagen
16-årsgränsen för lätt motorcykel medan det för tung motorcykel krävs
att körkortshavaren är 18 år. Enligt 34 a § körkortsförordningen kan
behörigheten för lätt motorcykel utvidgas till tung motorcykel endast om
körkortshavaren avlägger körprov med tung motorcykel och således inte
enbart genom att körkortshavaren blir 18 år.

Några bestämmelser om att körkortshavaren skall ha uppnått en viss
ålder för att få föra motorcyklar med viss motoreffekt finns inte i
Sverige.

Bestämmelserna om åldersgränser skall enligt körkortsdirektivet gälla
på samma sätt i medlemsstaterna. De svenska åldersgränserna för kör-
kort bör därför ändras till dem som körkortsdirektivet anger.

Detta innebär att åldersgränsen för behörigheten för motorcyklar bör
höjas till 18 år. En behörighetsbegränsning måste därtill införas i 1 §
körkortslagen för motorcyklar med en effekt över 25 kW eller ett ef-
fekt/viktförhållande över 0,16 kW/kg. En sådan bestämmelse innebär
att behörighet att föra dessa motorcyklar kan erhållas antingen då kör-
kortshavaren innehaft A-behörighet under minst två år eller då han god-
känts i ett särskilt körprov, som han får avlägga först när han har fyllt
21 år.

Åldersgränsen för D-behörighet bör höjas till 21 år. Några möjlig-
heter att ge undantag för svenska körkortshavare på denna punkt finns
inte.

För tung lastbil och för tunga släpfordon (behörigheten E) bör, i
enlighet med direktivsbestämmelsema, åldersgränsen sänkas till 18 år.

10

CELEX 385r3820.fs.

18

5.3 Medicinska krav för körkortsinnehav

Regeringens förslag: Bestämmelse om obligatoriska regelbundna
läkarundersökningar vid förnyelse av körkort sedan körkortshava-
ren fyllt 65 år införs beträffande innehavare av körkort med nå-
gon av behörighetema C, CE, D eller DE.

Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något direkt för-
slag på författningstext i denna del utan enbart lämnat två alternativa
förslag på hur frågan om obligatoriska regelbundna läkarundersökningar
lagtekniskt kan lösas.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har förutom Länsrätten i Värm-
lands län och Länsstyrelsen i Stockholms län inte berört denna fråga i
sina yttranden. Länsrätten i Värmlands län har förordat regelbundna
läkarundersökningar från 70 års ålder och vart femte år därefter om
sådana undersökningar skall införas. Länsstyrelsen i Stockholms län har
velat återkomma i frågan angående kostnadsaspekterna och merarbete
för länsstyrelsen om krav på läkarundersökningar införs.

Efter att ha fått del av förslaget till lagrådsremiss har Länsstyrelsen i
Stockholms län inte haft några erinringar mot förslaget. Vägverket har
sagt att reglerna om regelbundna läkarundersökningar inte kommer att
få önskad effekt om det är knytet endast till det nuvarande anmanings-
förfårandet. Enligt Vägverket mening bör regeln i stället ges en inne-
börd att körkortshavaren skall från 65 års ålder och därefter vart tionde
år visa att de medicinska kraven för innehavet är uppfyllda.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 7 i körkortsdirektivet stadgas
att körkort endast får utfärdas till sökande som godkänts i ett körprov
och ett kunskapsprov samt uppfyller de krav som fastställs i bilaga 2
och 3.

Bilaga 3 uppställer minimikrav i fråga om fysisk och psykisk lämplig-
het att föra motordrivna fordon. Vad avser behörighetema C, CE, D
och DE sägs att sökanden skall genomgå läkarundersökning innan kör-
kort utfärdas första gången, och därefter skall förare genomgå sådana
regelbundna undersökningar som föreskrivs i nationell lagstiftning.

Enligt artikel 7.3 får medlemsstaterna med kommissionens samtycke
frångå bestämmelserna i bilaga 3 om detta är förenligt med läkarveten-
skapens utveckling och de principer som fastställs i denna bilaga.

Svensk nationell lagstiftning föreskriver inga regelbundna läkarunder-
sökningar för bibehållande av körkortsbehörighet. Däremot har det
införts en bestämmelse - 17 a § - i körkortslagen enligt vilken läkare
skall om han vid undersökning av körkortshavare finner att körkortsha-
varen av medicinska skäl är olämplig att inneha körkort anmäla det till
länsstyrelse. Möjlighet att underlåta anmälan finns om det finns anled-
ning anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens anvisning att
avstå från att föra körkortspliktigt fordon.

Prop. 1995/96:118

19

I 33 § körkortsförordningen stadgas att länsstyrelsen eller domstol Prop. 1995/96:118
som prövar överklagat ärende får förelägga körkortshavare att ge in
läkarintyg om det finns anledning att anta att körkortshavaren inte upp-
fyller de förutsättningar som gäller för att få körkort. Härvid får före-
skrivas bl.a. att undersökning skall verkställas av viss person med viss
sakkunskap.

Enligt utredningens förslag kan frågan om regelbundna läkarunder-
sökningar lösas på två sätt. Enligt det första alternativet intas i 8 §
körkortslagen en bestämmelse om att som villkor for körkort i vad
avser behörigheten C, CE, D eller DE skall föreskrivas att körkortsha-
varen, om han vill behålla behörigheten, inom tio år från körkortets
utfärdande och därefter före utgången av varje följande tioårsperiod
skall genomgå en läkarundersökning i sådant syfte som anges i 7 §
fjärde (nuvarande tredje) stycket. Enligt det andra alternativet föreskrivs
att den första läkarundersökningen skall göras när körkortshavaren fyllt
70 år och därefter vart femte år. Något hinder för sistnämnda lösning
torde enligt utredningen inte föreligga då körkortsdirektivet inte anger
när den första läkarundersökningen skall ske efter körkortets utfärdan-
de. Inte heller anges med vilka intervaller undersökningarna skall ske.

Enligt uppgift från Vägverket uppgick per den 2 februari 1995 antalet
körkortshavare med behörigheten C, CE, eller DE till 906 707 perso-
ner. Av dessa var 73 872 personer i åldrarna 67-79 år och 14 922
personer 80 år och äldre.

Med hänsyn till att det saknas underlag för bedömning hur regelbundna
läkarundersökningar skulle påverka olycksrisken framstår det inte som
nödvändigt att föreskriva om regelbundna läkarundersökningar för dessa
körkortsinnehavare förrän de uppnått en viss ålder. Det saknas dess-
utom anledning att föreskriva sådana läkarundersökningar vid andra
tidpunkter än då körkorten skall förnyas. Härvid framstår som lämplig
tidpunkt för påbörjandet av regelbundna läkarundersökningar när in-
nehavaren fyllt 65 år. Möjlighet att anmana körkortshavare som inte
självmant förnyar körkortet bör dock föras in i körkortsförordningen
liksom övriga verkställighetsbestämmelser rörande hanteringen av läkar-
intygen.

En bestämmelse om villkor om regelbundna läkarundersökningar för
körkort i vad avser behörigheten C, CE, D eller DE tas således in i
15 § körkortslagen.

5.4 Bosättningskravet

Regeringens förslag: Körkort får utfärdas endast till personer
som är folkbokförda i riket sedan 185 dagar eller studerar här
sedan minst sex månader.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att man skall införa
krav på folkbokföring vid tidpunkten för ansökan om körkortstillstånd
(se delbetänkandet s. 85-88).

20

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erinra Prop. 1995/96:118
mot förslaget i denna del. Vägverket har dock uttryckt önskemål om
dispensmöjlighet för asylsökande.

Skälen för regeringens förslag: Körkort får enligt körkortsdirektivet
(artikel 7.1 b) utfärdas endast om sökanden har permanent bosättnings-
ort inom den medlemsstat som utfärdar körkortet eller om han kan
intyga att han har studerat där i minst sex månader.

Med permanent bosättningsort avses i körkortsdirektivet (artikel 9)
den plats där en person normalt bor, d.v.s. under minst 185 dagar varje
kalenderår, till följd av personlig och yrkesmässig anknytning eller, om
han saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning
som präglas av nära band mellan personen och den plats där han bor.

För den som har den yrkesmässiga anknytningen till en annan plats än
den personliga anknytningen och som därför omväxlande bor på olika
platser i två eller flera medlemsstater skall den permanenta bosättnings-
orten anses vara den plats till vilken han har personlig anknytning,
under förutsättning att han med regelbundna mellanrum återvänder dit.
Detta sista villkor behöver inte uppfyllas om personen bor i en med-
lemsstat för att genomföra en tidsmässigt begränsad uppgift. Studier vid
universitet eller annan utbildningsanstalt skall inte medföra att den
permanenta bosättningsorten ändras.

Bestämmelser som rör var någon skall anses vara bosatt i Sverige
finns bl.a. i folkbokföringslagen (1991:481). En person skall folkbok-
föras på den fastighet där han anses bosatt. Skattemyndighet fattar
beslut om folkbokföring.

Det finns inget krav på permanent bosättning i Sverige för att få
svenskt körkort. Folkbokföringen har dock i vissa fall betydelse vid
tillämpningen av bestämmelser i körkortsförfattningama, bl.a bestäm-
melser om utländska körkorts giltighet i Sverige och om utbyte av
utländska körkort.

Anknytningen till folkbokföringen i körkortsförfattningama syftar till
att vara ett enkelt och enhetligt system som inte skapar svårigheter och
ojämnheter vid den praktiska tillämpningen. Folkbokföringen innebär
också en fast utgångspunkt för beräkning av tiden för utländska körkorts
giltighet i Sverige.

Enligt 3 § folkbokföringslagen skall den folkbokföras som efter in-
flyttning i Sverige kan antas under sin normala livsföring komma att
regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i
landet under minst ett år.

Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygns-
vila både inom och utom landet skall folkbokföras, om han med hänsyn
till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist här. Den
som är skyldig att ha uppehållstillstånd, men som inte har det, skall inte
folkbokföras, om det inte finns synnerliga skäl.

För svenska studerande under 18 år gäller enligt folkbokföringslagen
att de skall folkbokföras där de har sitt egentliga hemvist, även om den
regelmässiga dygnsvilan till följd av skolgången tillbringas på annan
fastighet. Detta gäller även den som är över 18 år så länge det är fråga

21

om lägre utbildningar, t.ex gymnasieutbildning eller motsvarande. Prop. 1995/96:118
Således skall den som är över 18 år och som flyttar med anledning av
universitetsstudier folkbokföras på studieorten, om han med tillämpning
av övriga bestämmelser i folkbokföringslagen skall anses bosatt där.

För att uppfylla körkortsdirektivets krav att sökanden skall vara bosatt
i den stat som utfärdar körkortet bör Sverige infora ett sådant krav.
Kravet bör för svensk del kunna uppfyllas genom en föreskrift att
sökanden vid tidpunkten för utfärdandet av körkortet skall ha varit
folkbokförd här i minst 185 dagar.

En speciell situation föreligger beträffande studerande. Enligt kör-
kortsdirektivet skall utlandsstudier inte medföra att den permanenta
bosättningsorten ändras, medan enligt folkbokföringslagen den som är
över 18 år och bedriver högre studier än grund- och gymnasieutbildning
skall folkbokföras på studieorten. En medborgare i en annan EES-stat,
som bedriver universitetsstudier eller motsvarande i Sverige under mer
än ett år, har således fortfarande sin permanenta bosättningsort i hem-
landet men skall likväl folkbokföras i Sverige, såvida han inte till följd
av regelmässig dygnsvila också i hemlandet kan anses ha sin personliga
anknytning där. Ett svenskt körkort kan trots detta utfärdas till den
studerande, om han kan intyga att han har studerat här i minst sex
månader (artikel 7.1 b). På samma sätt kan en svensk som studerar i en
annan EES-stat få körkort där, även om han skall anses ha sin perma-
nenta bosättningsort i Sverige.

Mot denna bakgrund bör i 9 § körkortslagen inforas en bestämmelse
om att körkort inte får utfärdas till annan än den som varit folkbokförd
i Sverige i 185 dagar eller har bedrivit studier här i minst sex månader.

Det saknas anledning att innan 1994 års körkortsutredning lämnat sitt
slutbetänkande införa särreglering av bosättningskravet för utlänningar
som kommer till riket från stater utanför Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet (EES).

5.5 Övriga förutsättningar

Regeringens förslag: Körkort skall inte få utfärdas för person
som innehar körkort i arman EES-stat. Hinder mot att samtidigt
inneha svenskt körkort och utländskt körkort utfärdat i stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) införs. Svenskt
körkort kan då bli ogiltigt om innehavare av giltigt utländskt
körkort utfärdat i stat inom EES efter anmaning förklarar att han
väljer att ha endast det utländska körkortet. Om innehavaren inte
efterföljer anmaningen skall ogiltighet för det svenska körkortet
inträda. Vidare införs ett erfarenhetskrav på förare av tunga for-
donskombinationer.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit en ändring i körkorts-
lagen vad avser möjligheterna att erhålla körkortstillstånd om sökanden
samtidigt innehar körkort i annan EES-stat (se delbetänkandet s. 89).

22

Utredningen har inte lagt fram några förslag vad avser förbudet i artikel Prop. 1995/96:118
7.5 att inneha körkort i flera medlemsstater. Utredningens förslag av-
seende erfarenhetskraven överenstämmer med regeringens (se delbe-
tänkandet s. 88-90).

Remissinstanserna: Av remissinstanserna har Vägverket föreslagit som
alternativ till föreslaget intygande enligt 7 § att utlänning i samband
med folkbokföringen skall uppge eventuellt innehav av utländskt kör-
kort. Vidare har Vägverket föreslagit ett förtydligande beträffande möj-
ligheterna att i Sverige komplettera behörigheter i befintligt utländskt
körkort samt om ogiltighet för utbytta svenska körkort. Kammarrätten i
Sundsvall har föreslagit att 76 § körkortsförordningen kompletteras med
en bestämmelse om att övningsköming med dragfordon och tungt släp
endast får ske om den som övningskör har behörighet för dragfordonet
medan Länsrätten i Värmlands län har föreslagit att en tidsgräns införs
mellan när körkort för dragbil respektive tungt släp får utfärdas.
Svenska Åkeriförbundet anser att det inte funnits några olägenheter av
det nuvarande systemet att C- och E-behörighet förvärvas samtidigt
varför en administrativ tillämpning som leder till samma resultat bör
utformas.

Efter att ha fått del av förslaget till lagrådsremiss har Vägverket ut-
tryckt betänkligheter om förslaget att införa automatisk ogiltighet för
svenskt körkort vid samtidigt innehav av körkort i en eller flera andra
EES-stater. Vägverket har anfört att om motsvarande regel finns i andra
stater betyder detta att körkortshavaren inte skulle ha giltigt körkort i
någon stat och att körkortshavaren i stället borde få välja vilket körkort
han önskar behålla.

Skälen för regeringens förslag: Enligt körkortsdirektivet är det inte
tillåtet att inneha körkort i mer än en medlemsstat (artikel 7.5). För att
svensk rätt skall vara förenlig med körkortsdirektivet, som gäller samt-
liga EES-stater, måste det införas en bestämmelse om att körkort inte
får ges om sökanden har körkort i någon annan EES-stat. Det bör där-
för krävas att sökanden intygar att han inte redan har ett körkort ut-
färdat av en sådan stat. Intygandet bör lämpligen ske innan körkort
utfärdas. Utredningen har föreslagit att intygandet sker vid ansökan om
körkortstillstånd. Körkortstillståndet är giltigt i fyra år. Något hinder
mot att tillståndshavaren under denna tid permanent bosätter sig i ett
annan EES-stat under ett års tid och får körkort i denna stat finns inte.
Tillståndshavaren kunde därefter återvända till Sverige och bosätta sig
här permanent och nu även få svenskt körkort. Det är därför lämpligt
att intygandet sker i anslutning till att körkortet skall utfärdas. En be-
stämmelse härom bör införas i 9 § körkortslagen. Då körkorten numera
tillverkas i efterhand - d.v.s. efter det att sökanden avlagt godkänt
förarprov - bör även bestämmelsen i 6 a § körkortslagen ändras så att
förbud mot att framföra fordon i de fall körkort inte kan utfärdas in-
förs.

För att förhindra att innehavare av svenskt körkort genom utbyte till                  23

utländskt körkort erhåller flera giltiga körkort bör en uttrycklig regel

införas i 15 § första stycket med lydelse att svenskt körkort blir ogiltigt Prop. 1995/96:118
om det bytts ut mot ett utländskt körkort. Vidare bör regler som stadgar
ogiltighet för svenskt körkort införas även för de fall då innehavaren
redan har både ett giltigt utländskt körkort utfärdat av stat inom EES
och ett svenskt körkort och inte efter anmaning anger vilket av körkor-
ten som vederbörande önskar behålla. Det bör här anmärkas att hindret
mot innehav av flera körkort medför att om en person som innehar
utländskt körkort vill komplettera sitt körkort med nya behörigheter i
Sverige det utländska körkortet först skall bytas ut till ett svenskt var-
efter innehavaren kan ansöka om körkortstillstånd för de nya behörig-
heterna.

Vissa körkortsbehörigheter skall enligt körkortsdirektivet (artikel 5.1)
redan innehas innan körkort med annan behörighet får utfärdas. Körkort
för fordonskategoriema C eller D får utfärdas endast för den som redan
har körkort i kategori B. Körkort i kategori B + E, C + E och D + E
får utfärdas endast för den som redan har körkort i kategori B, C res-
pektive D.

De svenska bestämmelserna om i vilken ordning olika körkortsbe-
hörigheter får erhållas finns i 12 § andra stycket körkortslagen. Där
anges att förarprov för behörigheten C, D eller E eller för taxibehörig-
het får avläggas endast om sökanden har körkort med behörigheten B,
såvida sökanden inte inom de tre senaste åren haft körkort med den
behörighet som provet avser. Motsvarande undantag från kravet på
innehav av körkort med B-behörighet finns även beträffande övnings-
körning (76 § körkortsförordningen).

Kravet i körkortsdirektivet att körkort med C- eller D-behörighet
redan skall innehas för att dessa skall kunna kompletteras med E-be-
hörighet saknar svensk motsvarighet. Sverige kräver endast att B-be-
hörighet innehas sedan tidigare medan de övriga behörighetema kan
erhållas samtidigt med E-behörigheten. De svenska reglerna bör an-
passas till körkortsdirektivets bestämmelser, vilket innebär att erfaren-
hetskraven på förare av tunga fordonskombinationer för erhållande av
E-behörighet införs i 12 § körkortslagen.

Undantaget i 12 § andra stycket körkortslagen från kravet på B-be-
hörighet kan inte anses komma i konflikt med körkortsdirektivets artikel
5.1. Denna kräver endast att B-behörighet skall föreligga innan körkort
med högre behörighet utfärdas. Artikeln kan inte anses föreskriva vad
som skall gälla vid en återkallelsesituation.

I övrigt uppfyller svenska bestämmelser körkortsdirektivets krav på i
vilken ordning körkortsbehörigheter får erhållas.

5.6 Lagreglering av utländska körkort

Regeringens förslag: Bestämmelser om godkännande och utbyte
av utländska körkort förs in i bland annat körkortslagen.

24

Utredningens förslag: Överenstämmer med regeringens förslag (se Prop. 1995/96:118
delbetänkandet s. 92).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har, förutom Vägverket, inte
redovisat några avvikande synpunkter från utredningens förslag.
Vägverket anser att bestämmelserna skall kvarstå i förordningen
(1981:96) om godkännande och utbyte av utländska körkort i avvaktan
på utredningens sludiga lagtekniska översyn av körkortsförfattningama
och hänvisar till 50 § körkortsförordningen som illustration av oklar-
heter som kan uppstå vid tillämpningen.

Skälen för regeringens förslag: När körkortsdirektivet genomförs i
svensk rätt kommer ett körkort utfärdat av stat inom den europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) att i väsentliga hänseenden bli
likvärdigt med ett i Sverige utfärdat körkort. Det måste då anses be-
fogat att EES-körkorten ingår i samma författningssystem som de
svenska. Vad Vägverket anfört om den svåröverskådliga lagreglering
samt oklarheterna i tillämpningen som införlivandet av bestämmelserna
i nuvarande körkortslag och körkortsförordning medför utgör inte till-
räckligt tungt vägande skäl att bibehålla nuvarande ordning i avvaktan
på utredningens förslag till slutlig lagteknisk lösning.

5.7 Giltighet av utländska körkort

Regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser om utländska kör-
korts giltighet i Sverige ändras så att utländskt körkort inte gäller
om innehavarens svenska körkort är omhändertaget eller åter-
kallat. Möjlighet att tvångsvis byta ut ett utländskt körkort ut-
färdat i annan stat inom EES till ett svenskt körkort införs om
förutsättningar för återkallelse enligt 16 § körkortslagen skulle
föreligga.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att bestämmelsen om
att utländska körkort inte skall gälla i Sverige om innehavaren under de
tre senaste åren haft ett svenskt körkort som har återkallats av en svensk
myndighet skall begränsas till att avse endast körkort utfärdade av stat
utanför EES (se delbetänkandet s. 92-94). Utredningen har inte lämnat
något förslag på tvångsvisa utbyten av utländska körkort.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några erinringar
mot utredningens förslag i denna del. Efter att ha fått del av förslaget
till lagrådsremiss har varken Vägverket eller Länsstyrelsen i Stockholms
län haft några erinringar i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Beträffande utländska körkorts giltig-
het i Sverige gäller enligt förordningen (1981:96) om godkännande och

25

utbyte av utländska körkort (nedan kallad utbytesförordningen) i korthet Prop. 1995/96:118
följande.

Ett utländskt körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll. Om körkortet
inte är utformat i enlighet med Geneve- eller Wienkonventionen gäller
vissa särskilda regler.

Ett utländskt körkort gäller däremot inte i Sverige när körkortet är
ogiltigt i den stat det har utfärdats, om innehavaren under de senaste tre
åren haft ett svenskt körkort som har återkallats av svensk myndighet
eller när körkortet har bytts ut mot ett svenskt körkort.

Körkort som har utfärdats inom EES gäller i Sverige oberoende av
hur länge körkortshavaren varit folkbokförd i Sverige. Andra utländska
körkort gäller inte i Sverige om innehavaren varit folkbokförd här sedan
mer än ett år.

Ett utländskt körkort medför inte rätt att föra bil innan innehavaren
har fyllt 18 år.

Körkortsdirektivet föreskriver att medlemsstaternas körkort skall er-
kännas ömsesidigt. Medlemsstaterna får dock inom sitt territorium
vägra erkänna giltigheten av körkort som är utfärdade till personer som
inte har fyllt 18 år.

Hur länge en person befinner sig i en annan stat, stadigvarande eller
inte, saknar enligt körkortsdirektivet betydelse för körkortets giltighet i
denna andra stat, så länge körkortet är giltigt i den stat som har utfärdat
körkortet.

Den medlemsstat där innehavaren av ett giltigt nationellt körkort
förlägger sin permanenta bosättning får dock tillämpa sina nationella
regler om giltighetstid, hälsokontroller och skatter, samt föra in all
information på körkortet som är nödvändig för administrativa syften.

En medlemsstat får vidare vid permanent bosättning i medlemsstaten
tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, återkallande,
indragning och annullering i fråga om körkort och, om det behövs, byta
ut körkortet i detta syfte, om inte annat följer av tillämpningen av terri-
torialprincipen i straffrätt och ordningsbestämmelser. Sådana bestäm-
melser får i huvudsak också tillämpas vid tillfälliga vistelser i medlems-
staten.

Utredningen har anfört att någon ändring i författningsbestämmelserna
med anledning av körkortsdirektivets bestämmelser om EES-körkortens
giltighet i medlemsländerna för närvarande inte behöver övervägas utom
beträffande bestämmelsen i 2 § första stycket punkt 2 utbytesförordnin-
gen. Denna bestämmelse syftar till att förhindra ett kringgående av en
körkortsåterkallelse. Den som fått ett svenskt körkort återkallat skall
inte under återkallelsetiden kunna skaffa sig ett körkort från en annan
stat och med stöd av det bli behörig att föra motorfordon i Sverige.
Utredningen anför härvid att möjligheten att erhålla ett nytt körkort i en
EES-stat under den tid ett svenskt körkort är återkallat torde vara i det
närmaste obefintlig då körkortsdirektivet kräver dels en lämplighets-
prövning innan ett körkort utfärdas dels att sökanden skall ha permanent
bosättningsort i den stat där ansökningen görs. Även om direktivet inte
direkt hindrar att den ifrågavarande svenska bestämmelsen behålls (jfr                  26

artikel 8.4), anser utredningen att denna bestämmelse inte bör gälla i

fråga om giltigheten av EES-körkort och menar att det kan ifrågasättas Prop. 1995/96:118
om bestämmelsen över huvud taget numera har någon praktisk betydel-

se.

Inom Europeiska unionen pågår för närvarande ett arbete att ta fram
en konvention om verkställighet av beslut om återkallelse av rätten att
föra fordon inom medlemsstaterna11. Det har därvid uppmärksammats
att bosättningskravet kunnat kringgås och körkort utfärdats utan att alla
relevanta fakta framkommit vid lämplighetsprövningen. Även i Sverige
har förekommit marknadsföring av utländska körkort till personer vars
svenska körkort återkallats i Sverige. Vid detta förhållande bör den
nuvarande bestämmelsen i 2 § första stycket 2 utbytesförordningen
införas i körkortslagen med den ändringen att ogiltighetstiden begränsas
till den tid under vilken innehavarens svenska körkort är omhändertaget
eller återkallat. Denna regel bör gälla samtliga utländska körkort. Frå-
gan om hur begreppet återkallat i detta sammanhang skall tolkas i jäm-
förelse med artiklarna 8.2 och 8.4 får överlämnas till rättstillämpningen.

Enligt körkortsdirektivet (artikel 8.2) har Sverige möjlighet att tvångs-
vis byta ut ett utländskt körkort till svenskt körkort. För att förhindra att
en här i riket folkbokförd person vars utländska körkort förklarats ogil-
tigt omedelbart efter ogiltighetstidens utgång skulle fä bruka sitt utländ-
ska körkort, utan att sådan särskild lämplighetsprövning varom stadgas
i 39, 41 och 41 a §§ körkortsförordningen (1977:722) sker, bör en
möjlighet att tvångsvis byta ut utländska körkort införas.

5.8 Utbyte av utländska körkort

Regeringens förslag: Vid utbyte av körkort utfärdat av stat inom
EES skall inte längre för utbyte krävas att innehavaren uppfyller
de personliga och medicinska krav som anges i 7 § körkortslagen.

Utredningens förslag: Överenstämmer med regeringens (se s. 94-97).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot
utredningens förslag i denna del.

Skälen till regeringens förslag: I Sverige får enligt 7 § utbytesförord-
ningen ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES, Schweiz eller
Japan och som gäller i Sverige bytas ut mot ett motsvarande svenskt
körkort om innehavaren

1) uppfyller de personliga och medicinska krav som anges i 7 § kör-
kortslagen,

2) är folkbokförd i Sverige, och

3) utbyte av svenska körkort medges i den stat som har utfärdat kör-
kortet.

ii

Working Party on Disqualification from Driving.

27

Enligt artikel 8.1 i körkortsdirektivet får innehavaren av ett giltigt na- Prop. 1995/96:118
tionellt körkort utfärdat av en medlemsstat som har förlagt sin perma-
nenta bosättningsort till en annan medlemsstat begära att hans körkort
skall bytas ut mot ett likvärdigt körkort. Den medlemsstat som verkstäl-
ler utbytet skall om det behövs kontrollera att det inlämnade körkortet
fortfarande är giltigt.

Den svenska lämplighetsprövningen som för närvarande sker vid ett
utbyte av ett EES-körkort torde således gå utöver vad körkortsdirektivet
tillåter. Beträffande EES-körkort bör därför bestämmelsen om att kör-
kortshavaren vid utbyte skall uppfylla de personliga och medicinska
kraven utgå. Prövningen vid utbyte av ett EES-körkort bör fortsätt-
ningsvis begränsas till att avse körkortets giltighet i det land som har
utfärdat det, körkortshavarens permanenta bosättningsort och att grund
för att vägra giltighet av körkortet i Sverige enligt 16 § körkortslagen
inte föreligger. Möjligheten för länsstyrelsen att föreskriva villkor för
körkortet bör dock inte förändras.

Bestämmelser om de verkställighetsåtgärder vid utbytet som skall
vidtas enligt artikel 8 bör införas i körkortsförordningen.

5.9 Övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Äldre bestämmelser om körkortsbehörig-
heter skall tillämpas för körkort som utlämnats enligt de äldre
reglerna. De nya bestämmelserna om periodiska läkarkontroller
för behörighetema C, CE, D och DE skall dock gälla även för
tidigare utfärdade körkort. Godkänt förarprov avlagt före ikraft-
trädandet gäller för utfärdande och utlämnande av körkort enligt
9 § och 12 § första stycket i dess äldre lydelse.

Utredningens förslag: Regeringens förslag överensstämmer i stort med
utredningens förslag. Avvikelserna är hänförliga dels till ett förtydligan-
de av giltigheten av bestämmelsen om krav på regelbundna läkarunder-
sökningar vid förnyelse av körkort med behörighetema C, CE, D eller
DE från och med 65 års ålder på körkort utfärdade före ikraftträdandet,
dels till utformningen av bestämmelsen om godkännande av utländska
körkort som utfärdats av stater inom EES, dels till att kravet på att
sökanden skall intyga att något innehav avseende körkort utfärdade
EES-stater inte föreligger flyttats från tidpunkten för ansökan av kör-
kortstillstånd till utfärdandet av körkort.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några erinringar
mot utredningens förslag i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Enligt körkortsdirektivet (artikel 12. 1)
skall medlemsstaterna före den 1 juli 1994 anta de lagar och andra för-
fattningar som är nödvändiga för att följa körkortsdirektivet senast den
1 juli 1996.

28

Den som före ikraftträdandet innehar ett körkort med A-behörighet Prop. 1995/96:118
och således har behörighet att föra sådana motorcyklar som avses i 1 §
tredje stycket bör inte retroaktivt drabbas av den behörighetsbegräns-
ning som bestämmelserna i nämnda stycke innebär. Hade körkortshava-
ren fyllt 18 år när körkortet utfärdades, kan det bli fråga om högst två
år som han får föra dessa motorcyklar trots att han inte är formellt
behörig, vilket bör kunna godtas ur trafiksäkerhetssynpunkt. Av motsva-
rande skäl bör den som före ikraftträdandet erhållit ett körkort med D-
behörighet få föra buss även om han inte fyllt 21 år. Inte heller kan det
anses medföra någon större olägenhet att den som före ikraftträdandet
innehar ett körkort med B-behörighet får fortsätta att föra personbil med
en totalvikt över 3,5 ton. Enligt utredningen rör det sig här om ett fåtal
(58 stycken i april 1995) specialbilar. Några övergångsbestämmelser för
behörighetema C och E behövs inte, eftersom åldersgränserna för ut-
lämnande av körkort med sådana behörigheter nu sänks.

Om godkänt förarprov avlagts före ikraftträdandet men körkortet inte
utfärdats och lämnas ut förrän därefter skall de äldre bestämmelserna
gälla för detta körkort.

Om ett körkort, som har utlämnats eller gäller enligt övergångsbe-
stämmelserna, återkallas kan fråga uppkomma vilka regler som bör
gälla för utlämnande av ett nytt körkort efter spärrtidens utgång. Något
beaktansvärt skäl att låta övergångsbestämmelserna gälla även för detta
nya körkort kan inte anses föreligga.

6 Övriga författningar

Allmänt

De ändringar i körkortsförordningen m.m. som presenteras här är i hu-
vudsak de som 1994 års körkortsutredning lämnat i sitt delbetänkande -
EG-anpassade körkortsregler. Vissa justeringar har dock gjorts och
ytterligare ändringar kan behövas efter samråd med kommissionen
enligt artikel 12 i körkortsdirektivet. Detta kan bl.a komma att gälla de
föreliggande möjligheterna till undantag från kraven på förarbehörighet
i 2 § körkortslagen.

Körkortets utseende

Körkortsdirektivet föreskriver att medlemsstaterna skall införa nationella
körkort i överensstämmelse med den gemenskapsmall som beskrivs i
bilaga 1 till direktivet (artikel 1.1). Den i bilagan beskrivna gemen-
skapsmallen är ett sexsidigt trevikt papperskörkort. Inom unionen pågår
ett arbete att ta fram en alternativ gemenskapsmall som är ett tvåsidigt
plastkörkort av kontokortsformat. Det beslut om ändringen av körkorts-
direktivet, som behövs för att den alternativa gemenskapsmallen skall
kunna införas, beräknas beslutas under våren 1996. Härefter kommer

29

regeringen genom en ändring av 31 § körkortsförordningen (1977:722) Prop. 1995/96:118
och dess bilaga införliva direktivet i denna del.

Definition av lätt och tung motorcykel

Lätt och tung motorcykel definieras bl.a. i 4 § körkortsförordningen.
Enligt den nuvarande lydelsen är lätt motorcykel en motorcykel vars
motor har slagvolym av högst 125 cm3. I körkortsdirektivet (artikel 3.2)
definieras en lätt motorcykel som en motorcykel vars motor har en
slagvolym som inte överstiger 125 cm3 men som dessutom har en effekt
som inte överstiger 11 kW. Definitionerna på lätt och tung motorcykel
bör då justeras så att även effektmått införs.

Motsvarande definitioner av lätt och tung motorcykel som finns i for-
donskungörelsen (1972:595) och vägtrafikkungörelsen (1972:602) måste
också justeras så att de motsvarar dem som förs in i körkortsförordnin-
gen.

Erfarenhetskrav för fordonskombinationer

I körkortsdirektivet (artikel 5.1.b) föreskrivs att körkort för dragfordo-
net skall innehas innan körkort med E-behörighet kan erhållas. Flera
remissinstanser haft synpunkter på detta krav. Kammarrätten i Sundsvall
och Länsrätten i Värmlands län har härvid gett uttryck för att en änd-
ring i körkortsförordningen krävs för att kravet skall fä något innehåll.
Kammarrätten har föreslagit en ändring i 76 § körkortsförordningen
medan Länsrätten förordat att en tidsgräns bestäms mellan erhållande av
behörigheten för dragfordonet och behörigheten för släpfordonet. Sven-
ska Åkeriförbundet har uppgett att den hittillsvarande ordningen, att
körkort för dragfordonet och släpfordonet kan utfärdas samtidigt, skall
bibehållas om inte annat genom en administrativ tillämpning.

De eventuella justeringar av körkortsförordningens bestämmelser för
att tillämpa bestämmelsen i 12 § tredje stycket körkortslagen beslutas av
regeringen före den 1 juli 1996.

Möjligheter till dispens från körkortslagens bestämmelser

Enligt 101 § körkortsförordningen kan länsstyrelsen i visst fall medge
undantag från 2-5, 12 eller 29 § körkortslagen. Fråga är om dispenser
från kraven på förarbehörighet, körkortsålder m.m. samt ålder för
innehav av traktorkort. Särskilt från Moped- och motorcykelbranschens
Riksförbund, Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation, Svenska
Motorcykelförbundet och Frivilliga Motorcykelkåremas Riksförbund har
i remissyttrandena framställts krav på olika dispenser. Om dessa dis-
penser är förenliga med körkortsdirektivets krav på förarbehörigheter
och körkortsålder och om de även fortsättningsvis kan beviljas bör redas
ut före den 1 juli 1996.

30

Konsekvenser av lagregleringen avseende utländska körkort              Prop. 1995/96:118

Genom den föreslagna ändringen i körkortslagen förs bestämmelser om
godkännande och utbyte av utländska körkort över till körkortslagen.

Riksdagen föreslås vidare upphäva bestämmelsen i 32 § körkortslagen
om regeringens möjlighet att meddela föreskrifter om utländska körkorts
giltighet. De återstående bestämmelserna om utländska körkort i förord-
ningen (1981:96) om godkännande och utbyte av utländska körkort
(utbytesförordningen) kan då föras över till körkortsförordningen. Det
är i huvudsak fråga om bestämmelser av administrativ karaktär även om
här finns bestämmelser om möjlighet till övningsköming och handledar-
skap. Utbytesförordningen kan härefter upphävas.

Intygsförfarandet

I artikel 7.1. b föreskrivs att körkort endast får utfärdas till sökande
med permanent bosättningsort inom den medlemsstat som utfärdar
körkortet eller den som kan visa att han har studerat där i minst sex må-
nader. Vidare föreskrivs i artikel 7.5 att det inte är tillåtet att inneha
körkort i mer än en medlemsstat.

Förutom bestämmelserna i 9 § första stycket och 6 a § körkortslagen
krävs att körkortsförordningen kompletteras med bestämmelser om att
körkort inte får lämnas ut förrän sökanden intygar att han är och har
varit folkbokförd i Sverige under de senaste 185 dagarna eller att han
studerat i Sverige de senaste 6 månaderna. Vid samma tillfälle skall
sökanden också intyga att han inte innehar körkort i någon annan
EES-stat. Bestämmelser om vilken myndighet som skall handlägga de
intyg som här behövs liksom vilka möjligheterna till omprövning av
myndighets beslut i dessa hänseende skall vara får regleras i körkorts-
förordningen.

Innehav av flera körkort

Av artikel 7.5 i körkortsdirektivet framgår att det inte är tillåtet att
inneha körkort i mer än en medlemsstat. Enligt den föreslagna lydelsen
av 15 § körkortslagen kommer ett svenskt körkort att bli ogiltigt om
innehavaren dessutom har ett eller flera giltiga körkort utfärdade i stater
inom EES och efter anmaning inte anger vilket av körkorten han önskar
behålla eller anger att han vill behålla ett annat körkort än det svenska.

Länsstyrelse som får uppgift om att innehavare av svenskt körkort
även innehar körkort utfärdat av annan stat inom EES måste ges före-
skrifter om ett anmaningsförfårande. Vidare bör bestämmelse om att
körkortshavaren härvid skall upplysas om möjligheten att byta ut kör-
kort med olika behörigheter till ett enda körkort med samtliga behörig-
heter införas. Dessa bestämmelser lämnas lämpligen i körkortsförord-
ningen.

31

Läkarintyg vid förnyelse av behörighetema C, CE, D eller DE          Prop. 1995/96:118

I bilaga III till körkortsdirektivet föreskrivs att förare av fordon i kate-
gori C, CE, D eller DE skall genomgå läkarundersökning innan körkort
utfärdas första gången och därefter sådana regelbundna läkarundersök-
ningar som föreskrivs i nationell lagstiftning. Bestämmelse om regel-
bundna läkarundersökningar har införts i 15 § körkortslagen. Frågan
hur bestämmelsen skall praktiskt tillämpas - om en skyldighet att förnya
körkortet vid 65 års ålder och vart tionde år därefter skall införas eller
om det kan accepteras att den första förnyelsen med krav på läkarintyg
kan i vissa fall komma att ske så sent som vid 74 års ålder och om
vilken myndighet som skall pröva innehållet i läkarintygen - och vilka
övriga verkställighetsföreskrifter som behövs får beslutas senare.

Godkännande av utländska körkort

Enligt artikel 1.2 i körkortsdirektivet skall körkort som är utfärdade av
medlemsstaterna erkännas ömsesidigt.

Förutom bestämmelserna i 15 a — 15 e §§ körkortslagen behöver vissa
tillämpningsföreskrifter föras in i körkortsförordningen och bestämmel-
ser i körkortsförordningen som tidigare enbart gällt svenska körkort
eller körkort utfärdade i nordiska länder justeras så att innehavare av
körkort utfärdat i EES-stat inte blir diskriminerade. Detta gäller be-
stämmelserna om möjlighet till övningsköming och handledarskap vid
övningsköming.

Utbyte av utländska körkort

Bestämmelser om utbyte finns i artikel 8 i körkortsdirektivet. Förutom
bestämmelserna i 15 § tredje stycket och 31 a § körkortslagen behöver
vissa tillämpningsföreskrifter införas i körkortsförordningen. Bestäm-
melser om ansökan om utbyte och förlustanmälan av utländskt körkort
kan införas i körkortsförordningen. Bestämmelser om anteckning på
körkortet att det har ersatt ett körkort som utfärdats av stat utanför EES
kommer att regleras senare genom bestämmelserna om körkortets in-
nehåll och utseende.

7 Kostnadskonsekvenser

I den mån kostnader kan uppkomma med anledning av de nu lagda
förslagen bör dessa kunna täckas genom avgiftsfinansiering som sker
genom ändringar i körkortsförordningen (1977:722) eller förordningen
(1972:648) med taxa för Vägverket.

32

8 Ikraftträdande

Prop. 1995/96:118

Enligt körkortsdirektivet skall medlemsstaterna senast den 1 juli 1994
anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändi-
ga för att uppfylla körkortsdirektivet (artikel 12.1). Medlemsstaterna
skall tillämpa bestämmelserna från den 1 juli 1996.

9 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1977:477).

1 §

Behörigheten A begränsas enligt det nya tredje stycket i fråga om
motorcyklar med viss högre prestanda. I körkortsdirektivet anges att
behörigheten att föra detta slags motorcyklar förutsätter minst två års
erfarenhet som förare av motorcykel med lägre prestanda. Denna erfa-
renhet behöver inte dokumenteras på annat sätt än att föraren har haft
A-körkort under minst två år.

Behörigheten Al avser lätt motorcykel enligt den nya definitionen i
4 § körkortsförordningen.

Behörigheten att föra personbil förutsätter C-behörighet, om bilens
totalvikt överstiger 3,5 ton.

D-behörigheten utvidgas till att omfatta även ett till bussen kopplat lätt
släpfordon.

Ändringen i första stycket är en följd av den nya åldersgränsen 18 år
för behörigheten A, se 12 §.

6 a §

Ändringen är hänförlig till artikel 7.1.b och 7.5.

Ändringen är hänförlig till artikel 7.1 b. och 7.5. Då körkortsdirektivet
inte anger annan tidpunkt än utfärdandet av körkort bör folkbok-
föringskravet också avse denna tidpunkt.

12 §

De föreslagna åldersgränserna föranleds i samtliga fall av körkortsdirek-
tivets bestämmelser (artikel 6) och, såvitt gäller behörigheten Al, av att
den underkategorin nu föreslås införd. Som framgår av 1 § tredje
stycket ger behörigheten A rätt att föra vissa tyngre motorcyklar endast
om föraren har haft körkort med A-behörighet under minst två år eller
har uppnått en ålder av 21 år och godkänts i ett särskilt prov.

Beträffande den föreslagna nya lydelsen av andra stycket och det nya
tredje stycket hänvisas till avsnitt 5.5. Begreppet dragfordon finns inte

33

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 118

nu i körkortslagstiftningen. Dess innebörd i förevarande sammanhang Prop. 1995/96:118
får dock anses klar, även om begreppet inte definieras.

15 §

Ändringar härför sig till artikel 7.5 samt till artikel 7.1 a) i jämförelse
med bilaga 3 punkt 4 i körkortsdirektivet.

Lagtexten har förtydligats i enlighet med vad Lagrådet sagt i sitt ytt-
rande. Ordet fortforande i sista stycket i Lagrådets förslag har dock
tagits bort med hänsyn till att de medicinska kraven kan ha förändrats
mellan den tidpunkt då körkortet erhölls första gången och den då för-
nyelsen skall ske. Vidare har andra stycket delats upp så att det tyd-
ligare framgår att kravet på anmaning även gäller för punkt b.

15 a §

Paragrafens innehåll överensstämmer i stort med 1 § utbytesförord-
ningen. För att införa kravet i artikel 1.2 om ömsesidigt erkännande av
EES-körkort har lydelsen justerats i enlighet med Lagrådets förslag.
Ändringarna i andra stycket är av redaktionell art.

15 b §

Bestämmelser om utländska körkorts giltighet i Sverige finns i 2 §
första och andra styckena utbytesförordningen. Dessa har redigerats om
så att i ett första stycke anges de ogiltighetsgrunder som gäller för alla
utländska körkort, oavsett i vilken stat de har utfärdats. Andra stycket
motsvarar 2 § första stycket punkt 2 och andra stycket första meningen
utbytesförordningen. En saklig skillnad är att ett utländskt körkort blir
ogiltigt under tid då innehavarens svenska körkort är omhändertaget
eller återkallat. Skälen härför har redovisats under avsnitt 5.5. Genom
att andra stycket avser endast körkort som utfärdats av en stat utanför
EES behöver det inte uttryckligen anges att ett EES-körkort är giltigt
oberoende av hur länge innehavaren varit folkbokförd i Sverige.

Tredje stycket motsvarar 2 § andra stycket andra meningen utbytes-
förordningen.

15 c §

Eftersom bestämmelserna i 2 § tredje stycket utbytesförordningen inte
rör utländska körkorts giltighet i Sverige utan innehavarens rätt att föra
vissa fordon, bör de vid en överföring till körkortslagen tas upp i en
egen paragraf.

Lagrådet har här anmärkt att bestämmelsen borde anpassas till de
åldersgränser som nu föreslås gälla beträffande svenska körkort. Ålders-
gränserna, som nu införs, kommer i och med att körkortsdirektivet skall
börja tillämplas den 1 juli 1996 att gälla inom det Europeiska samar-
betsområdet. Några trafiksäkerhetsskäl som talar för att regeringen i
nuläget bör ändra åldersgränserna för körkort som utfärdats i stater
utanför EES har inte kommit fram.

34

15 d §                                                             Prop. 1995/96:118

Enligt 4 § utbytesförordningen skall länsstyrelsen, om det föreligger
någon sådan återkallelsegrund som avses i 16 § körkortslagen, pröva
om ett utländskt körkort fortfarande kan godkännas i Sverige. I övrigt
hänvisas till i sammanhanget relevanta bestämmelser i körkortslagen och
körkortsförordningen. Enligt 3 § utbytesförordningen gäller bestämmel-
serna om bl.a. omhändertagande av körkort i tillämpliga delar även den
som har ett utländskt körkort.

De bestämmelser i körkortslagen som i dessa sammanhang kan bli
aktuella återfinns i flera paragrafer. I det förslag som lämnades till
lagrådet föreslogs en uppräkning av de relevanta lagrummen. Då det
med hänsyn till den komplicerade författningstexten är svårt att åstad-
komma en uttömmande uppräkning har här i stället valts att göra en
hänvisning till de bestämmelser som gäller för svenska körkort i mot-
svarande situation. När i utbytesförordningen talas om godkännande av
ett utländskt körkort, kan det ge intrycket att ett formellt godkännande-
beslut fordras för att körkortet skall bli giltigt i Sverige. Så är dock inte
fallet. Det är därför bättre att använda uttrycket "giltighet" i stället för
"godkännande".

I tredje stycket införs möjlighet att tvångsvis byta ut utländskt körkort
mot svenskt körkort. Tillämpning av bestämmelsen kommer i fråga i
fall där krav på ansökan om körkortstillstånd eller på att förarprov skall
avläggas efter återkallelse gäller om det hade varit fråga om svenskt
körkort.

15 e §

Paragrafen motsvarar 12 § punkt 3 utbytesförordningen.

31 a §

De sakliga bestämmelserna om utbyte av utländska körkort behandlas i
7 och 9 §§ utbytesförordningen. I förevarande paragraf tas de upp i ett
sammanhang.

Enligt 7 § utbytesförordningen skall utbyte ske "mot ett svenskt kör-
kort med motsvarade behörighet". Körkortsdirektivet anger att utbytet
skall ske mot ett "likvärdigt körkort". Detta uttryck beskriver bättre de
faktiska förhållandena, nämligen att körkorten skall vara lika värda, inte
endast motsvara varandra.

Eftersom utbyte numera kan ske endast i fråga om ett körkort som har
utfärdats av en stat inom EES eller i Schweiz eller Japan, synes det inte
nödvändigt att behålla kravet att utbyte av svenska körkort skall medges
i dessa länder.

Som anförts i avsnitt 5.7 är det inte förenligt med körkortsdirektivet
att, såvitt gäller EES-körkort, behålla kravet att körkortshavaren vid ut-
byte skall uppfylla de personliga och medicinska kraven enligt 7 §
körkortslagen.

32 §

Möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om utländska kör-
korts giltighet i landet regleras i körkortslagen och faller således in

35

under paragrafens första mening. Vad som sägs om utländska körkort Prop. 1995/96:118
kan därför utgå.

39 §

Skälet till ändringen i första stycket framgår i första hand av kommen-
tarerna till 15 d §. Eftersom de grundläggande reglerna om utbyte av
utländska körkort föreslås bli införda i körkortslagen bör redan i detta
sammanhang anges att sådana frågor prövas av länsstyrelsen.

Angående användningen av ordet giltighet i stället för godkännande se
kommentar till 15 d §.

45 §

Ett beslut om vägrad giltighet av ett utländskt körkort bör på samma
sätt som gäller för ett beslut om återkallelse och tvångsutbyte delges
körkortshavaren.

Övergångsbestämmelser

Av artikel 12.1 i körkortsdirektivet följer att ändringarna i körkorts-
lagen skall träda i kraft senast den 1 juli 1996.

Avsikten med övergångsbestämmelserna är att äldre föreskrifter om
körkortsbehörigheter skall tillämpas på körkort som har utlämnats enligt
de äldre reglerna dock att kravet på regelbundna läkarintyg skall tilläm-
pas även på de äldre körkorten. Lagrådet har förordat att ordet körkort
skall användas. Med hänsyn till de svårigheter med tolkningen som kan
uppstå om en körkortshavare förvärvar nya behörigheter till sitt körkort
bör lydelsen dock justeras så att ordet körkortsbehörighet används i
stället för ordet körkort.

36

Bilaga 1 Utredningens lagförslag

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Prop. 1995/96:118

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1977:477)
dels att 1, 2, 7, 12, 32, 39 och 45 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 15a-15e§§ och
31 a §, samt närmast före 31 a § en ny rubrik, av följande lydelse.

1 §

Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terräng-
motorfordon, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra behörigheten att föra motorfordon, terräng-
motorfordon, traktor och motorredskap klass I anges på följande sätt i
körkort.

Beteckning

A

^47

B

Behörighet
motorcykel
lätt motorcykel
personbil med totalvikt av högst 3,5
ton, lätt lastbil och ett till sådan bil
kopplat lätt släpfordon, terrängvagn
och motorredskap klass I
tung lastbil, personbil med totalvikt
över 3,5 ton och till sådan bil kopp-
lat lätt släpfordon

buss och till sådan bil kopplat lätt
släpfordon

släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörigheten A ger rätt att föra motorcykel med en högre effekt än 25
kilowatt eller ett effekt/viktförhållande 0,16 kilowatt/kilo gram endast om
körkortshavaren innehaft körkort med behörigheten A under minst 2 år
eller har fyllt 21 år och godkänts i körprov på motorcykel med högre
prestanda.

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra person-
bil, lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen
TAXI.

2 §

Bil, terrängvagn, motorredskap klass 1 eller motorcykel får föras
endast av den som har körkort för fordonet. Har släpfordon kopplats till
bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för detta.

Utan hinder av första stycket far

1. lastbil, släpfordon eller buss föras

a) utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller
bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort
med behörigheten B,

37

b) med last och passagerare i fåll som avses under a), om färden äger
rum i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträffan-
de fordonet samt föraren av detta ha körkort med behörigheten B och
har fyllt 19 år.

2. motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av
polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstads-
område eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag
som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivan-
de därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre
år.

Den som ansöker om körkortstillstånd skall vara folkbokförd i Sverige
eller ha studerat här i minst sex månader.

Körkortstillstånd får inte meddelas den som innehar ett körkort som är
utfärdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES).

Körkortstillstånd får meddelas endast den som med hänsyn till sina
personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av
körkortspliktigt fordon.

Vid prövningen av de personliga förhållandena skall särskilt beaktas
om sökanden är känd för nyktert levnadssätt och om det kan antagas, att
han såsom förare av körkortspliktigt fordon kommer att respektera
trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.

Vid prövningen av de medicinska förhållandena skall beaktas att
sökanden har tillfredsställande trafiksyn med eller utan glasögon eller
linser och tillräcklig hörselförmåga med eller utan hörapparat för att
föra fordon av det slag ansökan avser och att sökanden även i övrigt
uppfyller de medicinska krav som bör ställas upp med hänsyn till trafik-
säkerheten.

Den som söker eller innehar körkortstillstånd eller körkort är skyldig
att underkasta sig läkarundersökning, blodprovstagning eller annan
liknande undersökning, som behövs för de prövning som avses i fiärde
och femte styckena eller eljest i denna lag. Om begränsningar i skyldig-
heten, inbegripet den närmare inriktningen av sådana undersökningar,
föreskriver regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

12 §

Sökanden skall vid tidpunkten för utlämnandet av körkort ha uppnått
en ålder av

18 år för behörigheten A,

16 år för behörigheten Al,

18 år för behörigheten B,

18 år för behörigheten C,

21 år för behörigheten D,

78 år för behörigheten E,

19 år för taxibehörighet.

Prop. 1995/96:118

Bilaga 1

38

Förarprov för behörigheten C eller D eller för taxibehörighet får av- Prop. 1995/96:118
läggas endast om sökanden har körkort med behörigheten B.             Bilaga 1

Förarprov för behörigheten E får avläggas endast om sökanden har
behörighet för dragfordonet.

Andra och tredje styckena gäller inte om sökanden inom de tre senas-
te åren har haft körkort med den behörighet som provet avser.

15 a §

Ett utländskt körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll.

Om körkortet inte är utformat i överenstämmelse med förebilderna i
någon av de konventioner om vägtrafik, som har undertecknats i Geneve
den 19 september 1949 respektive i Wien den 8 november 1968, och inte
heller är utfärdat på ett skandinaviskt språk, engelska, tyska eller fran-
ska, gäller körkortet endast i förening med en bestyrkt översättning till
något av dessa språk.

Ett körkort som inte är försett med ett fotografi av körkortshavaren
gäller endast tillsammans med en identitetshandling med fotografi.

15 b §

Ett utländskt körkort gäller inte i Sverige, om det är ogiltigt i den stat
där det har utfärdats eller om det har bytts ut mot ett svenskt körkort.

Om körkortet är utfärdat i en stat utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES), gäller körkortet inte heller i Sverige

1. om innehavaren under de tre senaste åren har haft ett svenskt
körkort som har återkallats av en svensk myndighet,

2.. om innehavaren är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år.

Körkortet blir inte ogiltigt enligt andra stycket 2 under den tid en an-
sökan om utbyte enligt 31 a § prövas.

15 c §

Ett utländskt körkort medför inte rätt att föra bil innan innehavaren
har fyllt 18 år. Det medför inte heller rätt att för annan än medborgare
i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) att

1. föra svenskregistrerat motordrivet fordon i yrkesmässig trafik eller

2. föra svenskregistrerad lastbil eller buss i förvärvsverksamhet för
transport av personer eller gods.

15 d §

Om det föreligger någon sådan återkallelsegrund som avses i 16 §,
skall ett utländskt körkorts giltighet i Sverige omprövas. Därvid äger
bestämmelserna i 18, 19, 21 - 25 §§ motsvarande tillämpning.

15 e §

Bestämmelserna i 15 a-15 d §§ gäller också midlertidigt korekort och
turistkorekort utfärdade i Danmark, tillfälligt körkort utfärdat i Finland
och midlertidig kjoretillatelse meddelad i Norge.

39

Utbyte av utländska körkort

31 a §

Ett körkort som är utfärdat i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES), Liechtenstein, Schweiz eller Japan och som
gäller i Sverige får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om in-
nehavaren är folkbokförd i Sverige.

Utbyte av ett körkort som är utfärdat i Liechtenstein, Schweiz eller
Japan får ske endast om körkortshavaren uppfyller de personliga och
medicinska krav som anges i 7 §.

Vid beslut om utbyte av ett utländskt körkort, får föreskrivas särskilda
villkor för körkortet.

32 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag och före-
skrifter om undantag från lagen. Detsamma gäller föreskrifter om förar-
utbildning och om sådan registrering som behövs för tillämpningen av
lagen.

Regeringen får överlämna till postbefordringsföretag att medverka vid
utlämnande av körkort.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i
enskilda fall medge undantag från denna lag.

39 §

Länsstyrelsen prövar frågor om återkallelse av körkort, körkortstill-
stånd eller traktorkort, om nedsättning av spärrtid efter återkallelse och
om giltighet eller utbyte av ett utländskt körkort.

Länsstyrelsen prövar också frågor om meddelande körkortstillstånd
och utfärdande av traktorkort samt andra frågor om körkort som rege-
ringen föreskriver.

Om länsstyrelsen finner anledning anta att någon inte bör ha körkort
eller traktorkort på grund av sina nykterhetsförhållanden, får länsstyrel-
sen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydelse för ären-
dets avgörande.

45 §

Beslut om återkallelse, vägrad giltighet eller varning skall delges den
som beslutet rör.

Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förord-
nas.

Denna lag träder i kraft den

Genom lagen upphävs förordningen (1981:96) om godkännande och
utbyte av utländska körkort.

Prop. 1995/96:118

Bilaga 1

40

Ett körkort som före ikraftträdandet har utlämnats i enlighet med äldre Prop. 1995/96:118
föreskrifter ger behörighet att föra fordon i enlighet med de äldre före- Bilaga 1
skrifterna.

Om godkänt förarprov har avlagts före ikraftträdandet gäller för utläm-
nande av körkort 12 § första stycket i dess äldre lydelse.

Bestämmelserna i 7 § första och andra styckena tillämpas inte på ansök-
ningar om körkortstillstånd som har kommit in till länsstyrelsen före
ikraftträdandet.

Bestämmelsen i 15 a § tredje stycket tillämpas på körkort utfärdade i
Storbritannien först efter den 29 juli 2001.

41

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser

Följande remissinstanser har avgivit yttrande över Delbetänkandet EG-
anpassade körkortsregler (SOU 1995:48): Kammarrätten i Stockholm,
Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Läns-
rätten i Värmlands län, Vägverket, Länsstyrelsen i Stockholms län,
Länsstyrelsen i Hallands län, Bussbranschens Riksförbund, Moped- och
Motorcykelbranschens Riksförbund, Svenska Transportarbetareförbun-
det, Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation Trafikskolornas Riks-
förbund och Åkeriförbundet. Därutöver har Svenska Motorcykelför-
bundet och Frivilliga Motorcykelkåremas Riksförbund yttrat sig.

Prop. 1995/96:118

Bilaga 2

42

Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1977:477)
dels att 1, 2, 9, 12, 15, 32, 39 och 45 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas sex nya paragrafer, 15 a - 15 e och
31 a §§, samt närmast före 15 a § och 31 a § nya rubriker, av följande
lydelse.

1 §

Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfor-
don, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfordon eller motorred-
skap klass I anges på följande sätt i körkort.

Beteckning Behörighet

A          motorcykel

/!/           lätt motorcykel

B            personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt

lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon samt
terräng vagn och motorredskap klass I

C            tung lastbil, personbil med totalvikt över 3,5 ton och ett

till sådan bil kopplat lätt släpfordon

D            buss och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon

E            släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörigheten A ger rätt att föra motorcykel med en högre effekt än
25 kilowatt eller ett förhållande mellan effekt och vikt som överstiger
0,16 kilowatt/kilogram endast om körkortshavaren innehaft körkort med
behörigheten A under minst två år eller har fyllt 21 år och godkänts i
körprov på motorcykel med högre prestanda.

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra person-
bil, lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen
TAXI.

2 §

Bil, terrängvagn, motorredskap klass I eller motorcykel får föras endast
av den som har körkort för fordonet. Har släpfordon kopplats till en bil
skall föraren ha körkortsbehörighet även för detta.

Utan hinder av första stycket får

1. lastbil, släpfordon eller buss undantagsvis föras

a) utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller
bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort
med behörigheten B,

b) med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger
rum i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträf-
fande fordonet samt föraren av detta har körkort med behörigheten B
och har fyllt 19 år,

Prop. 1995/96:118

Bilaga 3

43

2. motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av Prop. 1995/96:118
polisman, som har körkort med behörigheten B.                         Bilaga 3

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsom-
råde eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag
som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgi-
vande därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst
tre år.

9 §

Körkort får utfärdas endast för den

1. som har ett gällande körkortstillstånd,

2. som vid utfärdandet varit folkbokförd i Sverige under minst 185
dagar eller studerat här i minst sex månader, och

3. som inte innehar körkort utfärdat i någon annan stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES).

12 §

Sökanden skall vid tidpunkten för utlämnandet av körkort ha uppnått en
ålder av

78 år för behörigheten A,

76 år för behörigheten Al,

18 år för behörigheten B,

78 år för behörigheten C,

27 år för behörigheten D,

78 år för behörigheten E,

19 år för taxibehörighet.

Förarprov för behörigheten C eller D eller för taxibehörighet får av-
läggas endast om sökanden har körkort med behörigheten B.

Förarprov för behörigheten E får avläggas endast om sökanden har
behörighet för dragfordonet.

Andra och tredje styckena gäller inte om sökanden inom de tre senaste
åren har haft körkort med den behörighet som provet avser.

15 §

Ett körkort gäller inte

1. innan det har lämnats ut,

2. medan det är återkallat,

3. medan det är omhändertaget,

4. om det har ersatts ett annat körkort,

5. om det har bytts ut mot ett utländskt körkort.

Ett körkort blir också ogiltigt om

7. det inte efter anmaning förnyas sedan tio år förflutit från körkortets
utfärdande,

2. innehavare av flera giltiga körkort utfärdade i stater inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) efter anmaning inte anger vilket av
körkorten denne önskar behålla.

Den vars körkort är omhändertaget får föra fordon av det slag som
körkortet berättigar honom till, om han har fått medgivande enligt 23 §                  44

andra stycket.

Vid varje förnyelse enligt andra stycket 1 skall innehavare av körkort Prop. 1995/96:118
med behörigheten C, CE, D eller DE som fyllt 65 år visa att de medi- Bilaga 3
cinska kraven enligt 7 § för innehavet är uppfyllda.

Giltighet av utländska körkort

15 a §

Ett utländskt körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll.

Om körkortet inte är utformat i överensstämmelse med förebilderna i
någon av de konventioner om vägtrafik, som har undertecknats i Geneve
den 19 september 1949 respektive i Wien den 8 november 1968, och inte
heller är utfärdat på ett skandinaviskt språk, engelska, tyska eller fran-
ska, gäller körkortet endast i förening med en bestyrkt översättning till
något av dessa språk.

Ett körkort som inte är försett med ett fotografi av körkortshavaren
gäller endast tillsammans med en identitetshandling med fotografi.

15 b §

Ett utländskt körkort gäller inte i Sverige

1. om det är ogiltigt i den stat där det har utfärdats,

2. om det har bytts ut mot ett svenskt körkort,

3. medan innehavarens svenska körkort är omhändertaget eller åter-
kallat.

Om körkortet är utfärdat i en stat utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES), gäller körkortet inte i Sverige om innehavaren
är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år.

Körkortet blir inte ogiltigt enligt andra stycket under den tid en an-
sökan om utbyte enligt 31 a § prövas.

15 c §

Ett utländskt körkort medför inte rätt att föra bil innan innehavaren har
fyllt 18 år. Det medför inte heller rätt för annan än medborgare i en
stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) att

1. föra svenskregistrerat motordrivet fordon i yrkesmässig trafik eller

2. föra svenskregistrerad lastbil eller buss i förvärvsverksamhet för
transport av personer eller gods.

15 d §

Om det föreligger någon sådan återkallelsegrund som avses i 16 §, skall
ett utländskt körkorts giltighet i Sverige omprövas.

Vid omprövningen tillämpas bestämmelserna i 18, 19, 21 - 25 §§. Är
innehavaren av det utländska körkort folkbokförd i Sverige sedan minst
185 dagar eller studerar denne här sedan minst 6 månader och är det
utländska körkortet utfärdat i en stat inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet (EES) kan körkortet vid denna omprövning bytas ut mot
ett likvärdigt svenskt körkort och körkortsingripandet därefter riktas mot
det svenska körkortet.

45

15 e §                                                             Prop. 1995/96:118

Bestämmelserna i 15 a-15 d §§ gäller också midlertidigt korekort och Bilaga 3
turistkorekort utfärdade i Danmark, tillfälligt körkort utfärdat i Finland
och midlertidig kjoretillatelse meddelad i Norge.

Utbyte av utländska körkort

31 a §

Ett körkort som är utfärdat i en stat inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet (EES), Schweiz eller Japan och som gäller i Sverige får
bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren är folkbok-
förd i Sverige sedan minst 185 dagar.

Utbyte av ett körkort som är utfärdat i Schweiz eller Japan får ske
endast om körkortshavaren uppfyller de personliga och medicinska krav
som anges i 7 §.

Vid beslut om utbyte av ett utländskt körkort, får särskilda villkor
föreskrivas för körkortet.

32 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar
ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag och före-
skrifter om undantag från lagen. Detsamma gäller föreskrifter om förar-
utbildning och om sådan registrering som behövs för tillämpningen av
lagen.Regeringen får överlämna till postbefordringsföretag att medverka
vid utlämnande av körkort.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i
enskilda fall medge undantag från denna lag.

39 §

Länsstyrelsen prövar frågor om återkallelse av körkort, körkortstillstånd
eller traktorkort, om nedsättning av spärrtid efter återkallelse och om
giltighet eller utbyte av ett utländskt körkort.Länsstyrelsen prövar också
frågor om meddelande av körkortstillstånd och utfärdande av traktorkort
samt de andra frågor om körkort som regeringen föreskriver.

Om länsstyrelsen finner anledning anta att någon inte bör ha körkort
eller traktorkort på grund av sina nykterhetsförhållanden, får länsstyrel-
sen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydelse för ären-
dets avgörande.

45 §

Ett beslut om återkallelse, vägrad giltighet, utbyte enligt 15 d § tredje
stycket eller varning skall delges den som beslutet rör.

Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

46

Ett körkort som före ikraftträdandet har utlämnats i enlighet med äldre
lydelse av 1, 2 och 12 §§, ger behörighet att föra fordon i enlighet med
de äldre föreskrifterna.

Om godkänt förarprov har avlagts före ikraftträdandet gäller för utfär-
dandet och utlämnande av körkort 9 § och 12 § första stycket i dess
äldre lydelse.

Bestämmelsen i 15 a § tredje stycket tillämpas på körkort utfärdade i
Storbritannien först efter den 29 juli 2001.

Prop. 1995/96:118

Bilaga 3

47

Bilaga 4 Lagrådets yttrande

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-27

Prop. 1995/96:118

Bilaga 4

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 19 oktober 1995 (Kommunika-
tionsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Silja
Klint.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

I remissen föreslås att körkortslagen anpassas till ett Rådets direktiv om
körkort och att vissa bestämmelser i förordningen (1981:96) om god-
kännande och utbyte av utländska körkort flyttas till körkortslagen.

Lagrådet finner det tillfredsställande att en teknisk översyn av kör-
kortslagstiftningen inletts (1994 års körkortsutredning, K 1994:13).
Redan av de delar av lagstiftningen som berörs av förslagen i remissen
framgår att bestämmelserna är komplicerade och svårtillgängliga. För-
delningen av regler mellan körkortslagen och körkortsförordningen
(1977:722) bidrar också till att öka svårigheterna att tillägna sig och
förstå bestämmelserna. Som exempel kan nämnas att det i 15 § andra
stycket körkortslagen finns en regel om att ett körkort blir ogiltigt, om
det inte efter anmaning förnyas sedan tio år förflutit från körkortets
utfärdande medan bestämmelser om anmaning finns i 24 § körkortsför-
ordningen. Lagrådet finner dock inte anledning att i avvaktan på den
tekniska översynen som inletts rikta några invändningar mot att endast
begränsade ändringar nu görs i körkortslagen för att anpassa den till
gemenskapsrätten och inte heller mot att vissa bestämmelser flyttas till
körkortslagen från förordningen om godkännande och utbyte av utländ-
ska körkort.

15 §

I paragrafens andra stycke i det det remitterade förslaget anges vissa
omständigheter som skall leda till att ett körkort blir ogiltigt. Punkt 2
föreskriver att den som har flera giltiga körkort utfärdade i stater inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) måste efter anmaning
ange vilket av körkorten han vill behålla och att effekten av att han
underlåter detta är att det svenska körkortet blir ogiltigt. Enligt Lagrå-
dets mening bör punkten byggas ut, så att det framgår att ogiltighet
inträder också om innehavaren efter anmaning uppger att han vill be-
hålla ett utländskt körkort. En sådan uppgift kan knappast betraktas som
en begäran av körkortshavaren om återkallelse enligt 16 § 10 körkorts-

48

lagen. Lagrådet förordar därför att punkten ges en annan lydelse i enlig-
het med vad som framgår nedan.

Av paragarfens fjärde stycke bör tydligare än som är fallet i dess
lydelse enligt förslaget framgår att uppfyllandet av medicinska krav är
en förutsättning för att körkortet skall förnyas. Lagrådet förordar därför
att stycket formuleras om.

Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse:

"Ett körkort gäller inte

1. innan det har lämnats ut,

2. medan det är återkallat,

3. medan det är omhändertaget,

4. om det har ersatts med ett annat körkort,

5. om det har bytts ut mot ett utländskt körkort.

Ett körkort blir också ogiltigt om

1. det inte efter anmaning förnyas sedan tio år förflutit från körkortets
utfärdande, eller

2. innehavare dessutom har ett eller flera andra giltiga körkort utfärdade
i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och inte
efter anmaning anger vilket av körkorten han vill behålla eller anger att
han vill behålla ett annat än det svenska körkortet.

Den vars körkort är omhändertaget får föra fordon av det slag som
körkortet berättigar honom till, om han har fått medgivande enligt 23 §
andra stycket.

För att ett körkort med behörigheten C, CE, D eller DE skall kunna
förnyas enligt andra stycket 1 skall innehavaren, om han fyllt 65 år,
visa att de medicinska kraven för innehavet fortfarande är uppfyllda."

15 a §

I paragrafen, som helt överensstämmer med 1 § förordningen om god-
kännande och utbyte av utländska körkort, anges under vilka förutsätt-
ningar ett utländskt körkort gäller i Sverige. Enligt det direktiv som
ligger till grund för de i remissen föreslagna bestämmelserna (artikel
1.2) skall körkort som är utfärdade av medlemsstaterna erkännas ömse-
sidigt. Första stycket i paragrafen omfattar dock alla utländska körkort.
I andra stycket föreskrivs en generell inskränkning av giltigheten av
utländska körkort. Utländska körkort som inte är utformade enligt viss
konventionsförebild eller på ett skandinaviskt språk eller på engelska,
tyska eller franska gäller endast i förening med en bestyrkt översättning
till något av dessa språk. När det gäller körkort utfärdade av en EES-
stat synes ett sådant krav inte kunna ställas upp. Enligt Lagrådets me-
ning bör därför paragrafens första och andra stycken formuleras om
bl.a. på det sättet att första stycket omfattar endast körkort utfärdade av
en EES-stat.

Andra stycket bör utformas så att det avser endast utländska körkort
som har utfärdats i något annat land än ett EES-land. Beträffande kör-
kort som utformats enligt konventionsförebild ställs inga särskilda krav
på att visst språk skall ha använts i körkortet. Andra körkort däremot
skall antingen vara utfärdade på eller med en översättning till ett skandi-
naviskt språk eller till engelska, tyska eller franska. Syftet med denna

Prop. 1995/96:118

Bilaga 4

49

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 118

bestämmelse synes vara av i första hand praktisk betydelse. Kraven bör Prop. 1995/96:118
lämpligen utformas så att körkort av detta slag, som inte är utfärdade på Bilaga 4
engelska, tyska eller franska, gäller endast i förening med en bestrykt
översättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller
norska.

Tredje stycket bör ändras redaktionellt och bilda en andra mening i
andra stycket.

Lagrådet förordar att paragrafen ges följande lydelse:

15 a §

"Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) gäller i Sverige enligt sitt innehåll.

Även ett annat utländskt körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll.
Om körkortet inte är utformat i överensstämmelse med någon av före-
bilderna i de konventioner om vägtrafik, som har undertecknats i
Geneve den 19 september 1949 respektive i Wien den 8 november
1968, och inte heller är utfärdat på engelska, tyska eller franska, gäller
dock körkortet endast i förening med en bestyrkt översättning till något
av dessa språk eller till svenska, danska eller norska. Är körkortet inte
försett med ett fotografi av körkortshavaren, gäller det endast till-
sammans med en identitetshandling med fotografi."

15 c §

I paragrafen, som överensstämmer med nuvarande 2 § tredje stycket i
förordningen om godkännande och utbyte av utländska körkort, sägs
bl.a. att ett utländskt körkort inte medför rätt att föra bil innan
innehavaren har fyllt 18 år. Enligt Lagrådets mening finns det skäl att
se över bestämmelsen, så att den anpassas till de åldersgränser som nu
föreslås gälla beträffande svenska körkort (1 § näst sista stycket och 12
§ första stycket).

Övergångsbestämmelserna

Enligt andra stycket ger ett körkort som har utlämnats före
ikraftträdandet i enlighet med äldre lydelse av 1, 2 och 12 §§
behörighet att föra fordon i enlighet med de äldre föreskrifterna. Enligt
vad som framgår av lagrådsremissen (avsnitt 5.9) är avsikten med
bestämmelsen att äldre föreskrifter om körkortsbehörigheter skall
tillämpas för körkort som har utlämnats enligt de äldre reglerna. Som
bestämmelsen formulerats leder den till att den som fått körkort med
behörigheten C, CE, D eller DE får behålla denna behörighet även om
han inte, som föreskrivs i det nya 15 § fjärde stycket, visar att han
fortfarande uppfyller de medicinska kraven för innehavet. Om detta inte
är en avsedd effekt bör övergångsbestämmelsen utformas på annat sätt.
Därvid torde också hänvisningen till vissa angivna äldre bestämmelser
kunna utgå.

I tredje stycket bör göras ett förtydligande.

Om 15 a § utformas i enlighet med vad Lagrådet förordat, kan fjärde
stycket utgå.

Lagrådet förordar att övergångsbestämmelserna ges följande lydelse:                    50

"Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

Ett körkort som har lämnats ut före ikraftträdandet ger behörighet att
föra fordon i enlighet med de äldre bestämmelserna. De nya
bestämmelserna i 15 § gäller även sådana körkort.

Om godkänt förarprov för körkort med viss behörighet har avlagts
före ikraftträdandet, gäller för utfärdande och utlämnande av körkortet
9 § och 12 § första stycket i den äldre lydelsen."

Prop. 1995/96:118

Bilaga 4

51

Bilaga 5 Rådets direktiv 91/439/EEG om körkort

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

24.8.91

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/1

RÅDETS DIREKTIV
av den 29 juli 1991
om körkort

(91/439/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag1,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande2,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande3, och

med beaktande av följande:

För genomförandet av den gemensamma transportpolitiken,
för att bidra till att förbättra trafiksäkerheten och för att öka
rörligheten för personer som bosätter sig i en annan
medlemsstat än den där de har godkänts i ett förarprov bör det
finnas ett nationellt körkort enligt en gemenskapsmall som
erkänns ömsesidigt av medlemsstaterna utan att behöva bytas
ut.

Det första steget i denna riktning togs med rådets första
direktiv 80/1263/EEG av den 4 december 1980 om införande
av ett gemenskapskörkort (4) där det föreskrivs en
gemenskapsmall för nationella körkort och ett ömsesidigt
erkännande av nationella körkort hos medlemsstaterna samt
utbyte av körkort för körkortshavare som byter permanent
bosättningsort eller arbetsplats från en medlemsstat till en
annan. Framstegen på detta område måste fortsätta.

Den gemenskapsmall för nationella körkort som infördes
genom direktiv 80/1263/EEG bör ändras för att bland annat ta
hänsyn till harmoniseringen av kategorier och underkategorier
av fordon och för att göra körkorten enklare att förstå såväl
inom som utanför gemenskapen.

Av trafiksäkerhetsskäl bör minimikrav fästställas för
utfärdande av körkort.

I artikel 3 i direktiv 80/1263/EEG föreskrivs att
slutbestämmelser bör antas, som syftar till att göra de
fordonskategorier som nämns i artikeln och villkoren för
körkortens giltighet allmänt giltiga inom gemenskapen utan
möjlighet till undantag.

Det bör finnas möjlighet att dela upp de nämnda
fordonskategorierna i underkategorier i syfte att, av
trafiksäkerhetsskäl och för att ta hänsyn till rådande nationella
förhållanden, särskilt främja möjligheten att gradvis förvärva
behörighet att föra sådana fordon.

Särskilda bestämmelser bör antas som underlättar för fysiskt
handikappade att föra fordon.

1  EGT nr C 48, 27.2.1989, s. 1.

2  EGT nr C 175, 16.7.1990, s. 40.

’ EGT nr C 159, 26.6.1989, s. 21.

4 EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 1.

I artikel 10 i direktiv 80/1263/EEG föreskrivs en mer
detaljerad harmonisering av normerna för förarprov och
utfärdande av körkort. I detta syfte bör de kunskaper, den
förmåga och det beteende som behövs för att föra motorfordon
fastställas, och förarprovet bör utformas i enlighet därmed. 52

Nr L 237/2

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

24.8.91

Minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet för an
föra sådana fordon bör definieras på nytt.

Bestämmelserna i artikel 8 i direktiv 80/1263/EEG, särskilt
skyldigheten att byta ut körkortet inom en år efter byte av
permanent bosättningsort, utgör ett hinder för individers fria
rörlighet. Detta kan inte accepteras med tanke på de framsteg
som gjorts i fråga om den europeiska integrationen.

Av skäl som har samband med trafiksäkerheten och
vägtrafiken bör det dessutom finnas möjlighet för
medlemsstaterna att, för körkortsinnehavare som har sin
permanenta bosättningsort inom deras territorium, tillämpa
sina nationella bestämmelser om indragning, tillfälligt
återkallande och ogiltigförklarande av körkort.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.  I enlighet med bestämmelserna i detta direktiv skall
medlemsstaterna införa nationella körkort i överensstämmelse
med den gemenskapsmall som beskrivs i bilaga 1.

2.  Körkort som är utfärdade av medlemsstaterna skall
erkännas ömsesidigt.

3.  Om innehavaren av ett giltigt nationellt körkort förlägger
sin permanenta hemvist till en annan medlemsstat än den som
har utfärdat körkortet får värdmedlemsstaten för
körkortsinnehavaren tillämpa sina nationella bestämmelser om
giltighetstid, hälsokontroller och skatter, och får på körkortet
föra in all information som är nödvändig för administrativa
syften.

Artikel 2

1.  Emblemet på sidan 1 av körkort enligt gemenskapsmallen
skall innehålla nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat
som har utfärdat körkortet.

2.  Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är
nödvändiga för att förhindra att körkort förfalskas.

3.  Medlemsstaterna får med kommissionens samtycke göra
sådana ändringar av mallen i bilaga 1, som är nödvändiga för
databehandling av körkortet.

Artikel 3

1 • Det körkort som anges i artikel 1 ger behörighet att föra
fordon i följande kategorier:

Kategori A

—  motorcyklar med eller utan sidvagn.

Kategori B

—  bilar med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500
kg och som inte har fler än åtta sittplatser utöver
förarsätet. Till en bil i denna kategori får kopplas en
släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750
kg.

—  fordonskombinationer som består av ett dragfordon i
kategori B och en släpvagn, om kombinationens tillåtna
totalvikt inte överstiger 3 500 kg och släpvagnens
totalvikt inte är högre än dragfordonets tjänstevikt.

Kategori B + E

—  fordonskombinationer som består av ett dragfordon i
kategori B och en släpvagn, om kombinationen inte ryms
inom kategori B.

Kategori C

—  bilar med en tillåten totalvikt över 3 500 kg med
undantag av sådana som avses i kategori D. Till en bil i
denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten
totalvikt av högst 750 kg.

Kategori C + E

—  fordonskombinationer som består av ett dragfordon i
kategori C och en släpvagn med en tillåten totalvikt som
överstiger 750 kg.

Kategori D

—  bilar avsedda för persontransporter och som utöver
förarsätet har fler än åtta sittplatser. Till en bil i denna
kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt
som inte överstiger 750 kg.

Kategori D + E

—  fordonskombinationer som består av ett dragfordon i
kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som
överstiger 750 kg.

2. För kategori A, B, B + E, C, C + E, D och D + E får
särskilda körkort utfärdas som ger behörighet att föra fordon
i följande underkategorier:

Underkategori Al

—  lätta motorcyklar med en slagvolym som inte överstiger
125 cm3 och en effekt som inte överstiger 11 kW.

Underkategori Bl

—  tre- och fyrhjuliga motordrivna cyklar.

53

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

391LO439/S

24.8.91

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/3

Underkategori Cl

—  bilar med en tillåten totalvikt över 3 500 kg men inte
över 7 500 kg, med undantag av sådana som avses i
kategori D. Till en bil i denna kategori får kopplas en
släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.

Underkategori Cl + E

—  fordonskombinationer som består av ett dragfordon i
underkategori Cl och en släpvagn med en tillåten
totalvikt som överstiger 750 kg under forutsättning att
kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg
och släpvagnens tillåtna totalvikt inte är högre än
dragfordonets tjänstevikt.

Underkategori Dl

—  bilar avsedda för persontransporter och som utöver
förarsätet har fler än åtta men inte fler än sexton
sittplatser. Till en bil i denna underkategori får kopplas
en släpvagn med en totalvikt som inte överstiger 750 kg.

Underkategori Dl + E

—  fordonskombinationer som består av ett dragfordon i
kategori Dl och en släpvagn med en tillåten totalvikt som
överstiger 750 kg, under förutsättning,

—  för det första att kombinationens tillåtna totalvikt inte
överstiger 12 000 kg och släpvagnens tillåtna totalvikt
inte är högre än dragfordonets tjänstevikt, och

—  för det andra att släpvagnen inte används för
persontransport.

3. I detta direktiv används följande beteckningar med de
betydelser som här anges:

—  motordrivet fordon-, varje med motor försett fordon som
av egen kraft kan framföras på väg och som inte är
spårbundet.

—  trehjuling OGh.Jyrhjullng: varje tre- eller fyrhjuligt fordon
i kategori B som är konstruerat för en hastighet som
överstiger 50 km/tim eller som drivs av en gnisttänd
förbränningsmotor med en slagvolym som överstiger 50
cm3 eller varje annan motor med likvärdig effekt.
Tjänstevikten får inte överstiga 550 kg. I tjänstevikten for
elektriskt drivna fordon skall batterier inte räknas in.

Medlemsstaterna får fastställa lägre värden for
tjänstevikten och lägga till andra värden, t.ex. högsta
slagvolym eller effekt.

—  motorcykel: varje tvåhjuligt fordon som är konstruerat för
en hastighet som överstiger 50 km/tim eller om det drivs
av en förbränningsmotor med en slagvolym som
överstiger 50 cm3. Motorcykel med sidvagn skall
behandlas på samma sätt som ett sådant fordon.

—  bil: varje motordrivet fordon som inte är motorcykel och
som normalt är avsett for person- eller godstransport på
väg eller for att på väg dra fordon avsedda for person-
eller godstransport. Definitionen innefattar trådbussar,
dvs. icke spårbundna fordon som är anslutna till en
elektrisk ledare. Jordbruks- och skogstraktorer omfattas
inte.

— jordbruks- och skogsbrukstraktor: varje motordrivet
fordon på hjul eller band som har minst två axlar och
vars huvudsakliga funktion är dess dragkraft, och som
dessutom är särskilt konstruerat för att dra, skjuta, bära
eller driva vissa redskap, maskiner eller släpvagnar, vilka
används i samband med jord- och skogsbruk, och som
endast sekundärt utnyttjas for person- eller godstransport
på väg eller för att på väg dra fordon som används for
person- eller godstransport.

4.  Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna
föreskriva lägre hastigheter än de som anges i punkt 3 andra
och tredje strecksatsen under förutsättning att detta anges på
körkortet.

5.  För underkategori Al får medlemsstaterna fastställa
ytterligare begränsningar.

6.  Med kommissionens samtycke får medlemsstaterna
besluta att denna artikel inte skall tillämpas på vissa särskilda
typer av motordrivna fordon, t.ex. specialfordon for
handikappade.

Artikel 4

1.  De villkor som gäller for förarens behörighet skall anges
på körkortet.

2.  Om körkortet till följd av ett fysiskt handikapp endast
gäller för vissa typer av fordon eller for särskilt anpassade
fordon skall det körprov som föreskrivs i artikel 7 avläggas i
ett sådant fordon.

Artikel 5

1. För utfärdande av körkort gäller följande villkor:

a) Körkort för kategori C och D får endast utfärdas for den
som redan har körkort i kategori B.

b) Körkort för kategori B + E, C + E och D + E får endast
utfärdas för den som redan har körkort i kategori B, C
respektive D.

54

Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

391L0439/S

Nr L 237/4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

24.8.91

2. I fråga om körkortens giltighet gäller följande:

a)  Körkort för kategori C + E eller D + E gäller även för
fordonskombinationer i kategori B + E.

b)  Körkort för kategori C + E gäller även för kategori D +
E om innehavaren har behörighet att föra fordon i
kategori D.

3.  För körning inom eget territorium får medlemsstaterna
dessutom tillåta följande:

a)  Körkort för kategori A eller Al får ge behörighet att föra
motordrivna tre- och fyrhjulingar.

b)  Körkort för kategori B får ge behörighet att föra lätt
motorcykel.

4.  Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna
inom sitt territorium tillåta att

a)  den som har fyllt 21 år och i minst två år har haft körkort
med behörigheten B får föra fordon i kategori Dl (med
högst 16 sittplatser, utöver förarsätet, och med en
totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, exklusive all
specialutrustning avsedd för transport av handikappade
personer), förutsatt att fordonen används i samhällsnyttig
verksamhet av organisationer som inte är affarsdrivande
och att föraren utan ersättning bidrar med sina tjänster,

b)  den som har fyllt 21 år och i minst två år har haft körkort
med behörigheten B får föra fordon med en totalvikt som
överstiger 3.500 kg, förutsatt att fordonen huvudsakligen
används stationärt i instruktions- eller rekreationssyfte och
att de används i samhällsnyttig verksamhet av
organisationer som inte är affarsdrivande, samt att
fordonen är ombyggda så att de inte kan användas för
transportera fler än nio personer eller för annan
godstransport än den som är absolut nödvändig för den
aktuella verksamheten.

Artikel 6

För utfärdande av körkort skall följande åldersgränser gälla:

a)   16 år

—  för underkategori Al, och

—  underkategori Bl.

b)   18 år

—  för kategori A. För behörighet att föra motorcyklar
med en högre effekt än 25 kW eller ett
effekt/viktförhållande som överstiger 0,16 kW/kg
(eller motorcyklar med sidvagn med ett

effekt/viktförhållande som överstiger 0,16 kW/kg)
krävs dock minst två års erfarenhet som förare av
motorcyklar med lägre prestanda som innehavare av
ett körkort för kategori A. Detta krav på erfarenhet
får dock åsidosättas om den som ansöker har fyllt 21
år och godkänns i ett särskilt körprov,

—  för kategori B och B + E,

—  för kategori C, C + E samt underkategori Cl och
Cl + E, utan inskränkning i bestämmelserna om
förande av sådana fordon i rådets förordning (EEG)
nr 3820/85 av den 20 december 1985 om
harmonisering av viss social lagstiftning om
vägtransporter1.

c) 21 år

—  för kategori D och D + E samt underkategori Dl
och Dl + E, utan inskränkning i bestämmelserna om
förande av sådana fordon i förordning (EEG) nr
3820/85.

2.  Medlemsstaterna får göra undantag från de ålderskrav
som gäller för kategorierna A, B och B + E och utfärda
sådana körkort till personer som fyllt 17 år, dock inte från de
bestämmelser för kategori A som anges i punkt l.b första
strecksatsen, sista meningen.

3.  Medlemsstaterna får inom sitt territorium vägra att
erkänna giltigheten av körkort som är utfärdade till personer
som inte har fyllt 18 år.

Artikel 7

1.  Körkort får dessutom endast utfärdas till

a)  sökande som har godkänts i ett körprov och ett
kunskapsprov samt uppfyller de medicinska krav som
fastställs i bilaga 2 och 3,

b)  sökande med permanent bosättningsort inom den
medlemsstat som utfärdar körkortet eller som kan intyga
att de har studerat där i minst sex månader.

2.  Med förbehåll för bestämmelser som kan komma att antas
av rådet på detta område skall varje medlemsstat behålla rätten
att på grundval av nationella kriterier fastställa giltighetstiden
för de körkort som medlemsstaten utfärdar.

3. Medlemsstaterna får med kommissionens samtycke frångå
bestämmelserna i bilaga 3 om detta är förenligt med

EGT nr L 370, 31.2.1985, s.

55

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

24.8.91

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/5

läkarvetenskapens utveckling och de principer som fastställs
i denna bilaga.

4.  Med förbehåll för nationell straffrätt och
ordningsbestämmelser får medlemsstaterna efter samråd med
kommissionen för utfärdande av körkort tillämpa
bestämmelser i sin nationella lagstiftning som rör andra
förhållanden än de som avses i detta direktiv.

5.   Det är inte tillåtet att inneha körkort i mer än en
medlemsstat.

Artikel 8

1.  Om innehavaren av ett giltigt nationellt körkort utfärdat
av en medlemsstat har förlagt sin permanenta bosättningsort
till en annan medlemsstat, får han begära att hans körkort
skall bytas ut mot ett likvärdigt körkort. Den medlemsstat som
verkställer utbytet skall om det behövs kontrollera att det
inlämnade körkortet fortfarande är giltigt.

2.  Om inte annat följer av tillämpningen av
territorialprincipen i straffrätt och ordningsbestämmelser får
den medlemsstat där innehavaren av ett körkort som har
utfärdats av en annan medlemsstat har sin permanenta
bosättningsort tillämpa sina nationella bestämmelser om
begränsning, återkallande, indragning och annullering i fråga
om körkort och, om det behövs, byta ut körkortet i detta
syfte.

3.  Den medlemsstat som verkställer utbytet skall återlämna
det gamla körkortet till myndigheterna i den medlemsstat som
har utfärdat körkortet och anger skälen för detta.

4.  En medlemsstat får vägra att erkänna giltigheten av ett
körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat om
innehavaren inom den förstnämnda medlemsstatens territorium
är föremål för någon av de åtgärder som anges i punkt 2.

En medlemsstat får likaså vägra att utfärda körkort om den
sökande är föremål för en sådan åtgärd i en annan
medlemsstat.

5.  Vid t.ex. förlust eller stöld av ett körkort får de behöriga
myndigheterna i den stat där innehavaren har sin permanenta
bosättningsort utfärda ett körkort som ersätter det förlorade.
Dessa myndigheter skall utfarda ersättningskörkortet på
grundval av de uppgifter de har tillgängliga eller då så är
lämpligt på grundval av ett intyg från de behöriga
myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade det
ursprungliga körkortet.

6.  Om en medlemsstat byter ut ett körkort som har utfärdats
av ett tredje land mot ett körkort enligt gemenskapsmallen
skall utbytet samt förnyanden eller utbyten som sker senare
antecknas på det nya körkortet.

Ett sådant utbyte får endast göras om det körkort som har
utfärdats av det tredje landet har inlämnats till de behöriga
myndigheterna i den medlemsstat som gör utbytet. Om
innehavaren av ett körkort som har utfärdats på detta sätt
flyttar till en annan medlemsstat behöver inte artikel 1.2
tillämpas.

Artikel 9

Med permanent bosättningsort avses i detta direktiv den plats
där en person normalt bor, dvs. under minst 185 dagar varje
kalenderår, till följd av personlig och yrkesmässig anknytning
eller, om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd
av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan
personen och den plats där han bor.

För en person som har den yrkesmässiga anknytningen till en
annan plats än den personliga anknytningen och som därför
omväxlande bor på olika platser i två eller flera medlemsstater
skall dock den permanenta bosättningsorten anses vara den
plats till vilken han har personlig anknytning under
förutsättning att personen med regelbundna mellanrum
återvänder dit. Detta sista villkor behöver inte uppfyllas om
personen bor i en medlemsstat för att genomföra en
tidsmässigt begränsad uppgift. Studier vid universitet eller
annan utbildningsanstalt skall inte medföra att den permanenta
bosättningsorten ändras.

Artikel 10

Medlemsstaterna skall med kommissionens samtycke fastställa
regler för överensstämmelsen mellan de kategorier av körkort
som utfärdats före genomförandet av detta direktiv, och de
körkort som anges i artikel 3.

Medlemsstaterna får med kommissionens samtycke göra
sådana ändringar i sin nationella lagstiftning som är
nödvändiga för att genomföra bestämmelserna i artikel 8.4, 5
och 6.

Artikel 11

Fem år efter ikraftträdandet av detta direktiv skall rådet, på
förslag av kommissionen, se över de nationella
bestämmelserna i fråga om alla valfria underkategorier, som
kan ha inrättats i enlighet med artikel 3, i syfte att
harmonisera eller avskaffa dem.

Artikel 12

1.  Efter samråd med kommissionen skall medlemsstaterna
före den 1 juli 1994 anta de lagar och andra författningar som
är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juli
1996.

2.  När en medlemsstat beslutar om dessa åtgärder s!:<-!l de
innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en

56

Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

391L0439/S

Nr L 237/6

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

24.8.91

sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter
om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv
utfärda.

3. Medlemsstaterna skall bistå varandra vid genomförandet
av detta direktiv och skall om så behövs utbyta upplysningar
om de körkort de har registrerat.

Artikel 13

Artikel 14

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 29 juli 1991.

På rådets vägnar

H. VAN DEN BROEK

Direktiv 80/1263/EEG skall upphöra att gälla den 1 juli 1996.

Ordförande

57

24.8.91

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/7

BILAGA 1

BESTÄMMELSER FÖR KÖRKORT ENLIGT GEMENSKAPSMALLEN

1.   Färgen på körkort enligt gemenskapsmallen skall vara rosa och kortet skall ha följande mått:

—  Höjd, 106 mm.

—  Bredd, 222 mm.

2.   Körkortet skall bestå av sex sidor.

Sidan 1 skall innehålla följande:

—  Nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som har utfärdat körkortet.

—  Namnet på den medlemsstat som har utfärdat körkortet (valfritt).

—   Nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som har utfärdat körkortet skall vara en av följande:

B:

Belgien

IRL:

Irland

DK:

Danmark

I:

Italien

D:

Tyskland

L:

Luxemburg

GR:

Grekland

NL:

Nederländerna

E:

Spanien

P:

Portugal

F:

Frankrike

UK:

Storbritannien.

—  Ordet körkort i stort typsnitt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar
körkortet. Efter ett lämpligt mellanrum skall ordet även finnas i litet typsnitt på de europeiska
gemenskapernas övriga språk.

—  Orden Europeiska gemenskapernas mall skall finnas tryckt på det eller de språk som används i den
medlemsstat som utfärdar körkortet.

Sidan 2 skall innehålla följande:

1.   Innehavarens efternamn.

2.   Innehavarens övriga namn.

3.   Innehavarens födelsedatum och födelseort.

4.   Namnet på den behöriga myndighet som har utfärdat körkortet (inklusive plats och datum för
utfärdandet samt myndighetens stämpel).

5.   Körkortets nummer.

6.   Ett fotografi av innehavaren.

7.   Innehavarens underskrift.

8.   Innehavarens permanenta bosättningsort eller postadress (valfritt).

Sidoma 3 och 4 skall innehålla följande'.

Fordons(under)kategorier, datum för utfärdande av körkortet för (under)kategorin, giltighetstiden,
myndighetens stämpel samt övriga upplysningar eller restriktioner i kodform för varje berörd
(under)kategori.

Underkategorier som inte finns upptagna i en medlemsstats nationella lagstiftning får utelämnas på körkort
som utfärdas av denna medlemsstat.

Följande koder skall användas på sidan 4:

—  Kod 1-99:           harmoniserade gemenskapskoder.

—   Kod 100 och däröver: nationella koder som endast gäller inom den körkortsutfärdande

medlemsstatens territorium.

Datum för det första utfärdandet av körkortet för varje kategori skall överföras till sidan 3 i händelse av
senare ersättning eller utbyte av körkortet.

Sidan 5 får innehålla följande typer av upplysningar:

—   Perioder under vilka körkortet har varit återkallat.

—  Allvarliga överträdelser som har begåtts på den medlemsstats territorium, där den vanliga
bosättningsorten är belägen och som beaktas i de regler för övervakning av förare som gäller i denna
stat.

58

Nr L 237/8

Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

24.8.91

Sidan 6 skall innehålla följande:

—   Giltighet som är begränsad till den stats territorium som har beviljat den för an göra körkortet
likvärdigt, eller för fordonskategorier som inte omfattas av detta direktiv (inklusive datum för
utfärdande och giltighetstider).

—   Plats för (valfri) uppgift om ändring av innehavarens vanliga bosättningsort.

3.   Texten på körkortets samtliga sidor utom sidan 1 skall vara avfattad på den utfärdande medlemsstatens
språk.

Om en medlemsstat önskar avfatta dessa texter på ett annat nationellt språk än danska, engelska, franska,
grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska eller tyska skall medlemsstaten med beaktande
av övriga bestämmelser i denna bilaga upprätta en tvåspråkig version av körkortet som innehåller ett av
de språk som nämns ovan.

4.   Om innehavaren av ett körkort utfärdat av en medlemsstat förlägger sin vanliga bosättningsort till en
annan medlemsstat får den senare medlemsstaten ange

—   adressändring(ar) på sid. 6, och

—   upplysningar som är nödvändiga av administrativa skäl, t.ex. allvarliga överträdelser som har begåtts
på den statens territorium, på sid. 5,

om sådana uppgifter även anges på de körkort som den medlemsstaten utfärdar och om det finns ett
utrymme för detta ändamål.

Som ett undantag från punkt 2 i denna bilaga skall körkort som utfärdas i Storbritannien under en tid av högst
tio år efter antagandet av detta direktiv inte behöva vara försedda med ett fotografi av innehavaren.

59
Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

24.8.91

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning                             Nr L 237/9

KÖRKORT ENLIGT GEMENSKAPSMALLEN

60

391L0439/S

Nr L 237/10

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

24.8.91

61
Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

391LO439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/11

EXEMPEL PÅ KÖRKORT ENLIGT GEMENSKAPSMALLEN: BELGISKT KÖRKORT
(Information)

KONINKRIJK BELG1E

ROYAUME DE BELGIQUE

RIJBEWIJS

Permiso de Conducciön
Korekort
Fuhrerschein
'AScia o6f|yr|onc
Driving Ucence
Permis de conduire
Ceadunas Tiomåna
Patente di guida
Carta de Condugåo

PERMIS DE CONDUIRE

Permiso de Conducciön

Korekort
Fuhrerschein
'Aöcia oör|YT|an<
Driving Licence
Ceadunas Tiomåna
Patente di guida
Rijbewijs
Carta de Conduqäo

Model van de

EUROPESE GEMEENSCHAPPEN

Modéle des

COMMUNAUTES EUROPEENNES

62

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

391L0439/S

Nr L 237/12

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

24.8.91

BILAGA 2

I. KUNSKAPER, FÖRMÅGA OCH BETEENDE SOM KRÄVS FÖR ATT FÖRA MOTORDRIVNA
FORDON

Vid tillämpningen av denna bilaga omfattar nedanstående bestämmelser både kategorier och
underkategorier, om det inte särskilt anges att det är en underkategori som avses.

1.      Inledning

För att köra säkert skall förare av alla motordrivna fordon ha de kunskaper, den förmåga och det
beteende som krävs för an kunna

—  upptäcka trafikfaror och bedöma deras allvar,

—  ha sådan kontroll över sin fordon an de inte skapar farliga situationer samt reagera på
lämpligt sän om sådana situationer skulle uppstå,

—  följa vägtrafikbestämmelser, särskilt dem som är avsedda an förebygga trafikolyckor och
bibehålla trafikrytmen,

—  upptäcka allvarliga tekniska fel på sin fordon, särskilt sådana som utgör en säkerhetsrisk, och
låta åtgärda dem på lämpligt sän,

—  ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar körförmågan (t.ex. alkohol, trötthet, dålig syn
osv.) i syfte an bibehålla hela den skicklighet som är nödvändig för an köra säkert,

—  värna samtliga trafikanters säkerhet, särskilt de svagaste och mest utsattas, genom an visa
tillbörlig hänsyn mot andra.

2.     Kunskaper

Förare skall kunna visa kunskaper om och en god förståelse av följande:

2.1     Betydelsen av uppmärksamhet inför och attityder till andra vägtrafikanter.

2.2     Mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten. Förare skall kunna upptäcka de
vanligaste felen, särskilt på styr-, upphängnings- och bromssystem, däck, belysning och
körriktningsvisare, reflexanordningar, backspeglar, vindruta och vindrutetorkare, avgassystem och
säkerhetsbälten.

2.3     De viktigaste principerna för hur man håller ett säkert avstånd mellan fordon, bromssträckor och
väghållning vid skilda väder- och vägförhållanden.

2.4     Uppfattningsförmåga, omdömesförmåga och beslutsfattande, särskilt reaktionstiden, liksom
förändringar i körförmågan som beror på alkohol, droger och mediciner, psykiskt tillstånd och
trötthet.

2.5     Särskilda riskfaktorer som är förknippade med andra trafikanters bristande erfarenhet och de mest
utsatta kategorierna av trafikanter, t.ex. bam, fotgängare, cyklister och personer med nedsatt
rörelseförmåga.

2.6     Risker som är förknippade med förflyttning och förande av olika fordonstyper och de risker som
deras förares olika synfält innebär.

2.7     Riskfaktorer vid köming som beror på olika vägförhållanden, särskilt på hur de ändras till följd
av vädret och tiden på dygnet.

2.8    Olika vägtypers egenskaper och de därmed sammanhängande föreskrivna kraven.

2.9     Fordonets säkerhetsutrustning, särskilt användningen av säkerhetsbälten och säkerhetsutrustning
för bam.

2.10   Bestämmelser som gäller för fordonets användning i miljöhänseende (lämplig användning av
ljudsignalanordningar, mårtlig bränsleförbrukning, begränsning av avgasutslapp osv.).

2.11    Vägtrafikbestammelsema, särskilt vägmärken, inklusive vägmarkeringar, signaler, väjningsplikt
och hastighetsbegränsningar.

63

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

391L0439/S

24.8.9-1

Europeiska gemenskapernas officiella tidning                            Nr L 237/13

2.12

Bestämmelser i fråga om administrativa dokument som krävs för att använda fordon.

2.13

Allmänna regler för hur föraren skall handla vid en olycka (placera ut en vamingsanordning och
slå larm) och vilka åtgärder han kan vidta för att om så är nödvändigt bistå trafikolycksoffer.

2.14

Säkerhetsfaktorer som rör fordonet och de personer som transporteras.

3.

Förmåga

Reglerna nedan gäller endast för de fordon för vilka de är relevanta.

3.1

Föraren skall kunna förbereda sig för trafiksäker köming genom att

3.1.1

kontrollera att däck, belysning, reflexanordningar, styrning, bromsar, körriktningsvisare och
ljudsignalanordning är i gott skick,

3.1.2

ställa in sätet för att få en korrekt körställning,

3.1.3

ställa in backspeglar och säkerhetsbälten.

3.1.4

kontrollera an dörrarna är stängda.

3.2

Föraren skall behärska fordonets manövreringsanordningar, dvs.

—  ratt,

—  gaspedal,

—  koppling,

—  växellåda,

—  parkeringsbroms och fotbroms,

och kunna använda dem för an

3.2.1

starta motorn och köra iväg mjukt (i uppförs- och nedförsbacke liksom på plan mark).

3.2.2

accelerera till lämplig hastighet med bibehållen rak kurs, även vid växling,

3.2.3

anpassa hastigheten för an utföra vänster- och högersvängar i korsningar, eventuellt på begränsat
utrymme, med bibehållen kontroll över fordonet.

3.2.4

backa rakt bakåt, och backa åt höger eller vänster runt en höm utan an byta körfalt.

3.2.5

vända fordonet till motsan riktning med användning av fram- och backväxlar.

3.2.6

genomföra en korrekt inbromsning till stillastående, om så behövs genom an göra en
nödbromsning,

3.2.7

parkera fordonet och lämna en parkeringsplats (parallellt, snen eller vinkelrätt) framåt och bakåt
på plan mark samt i uppförs- och nedförsbacke.

3.3

I de situationer som beskrivs i 3.2 skall föraren kunna manövrera fordonets övriga reglage, dvs.
för vindrutetorkare, vindmtespolare, defroster och luftkonditionering, belysning osv.

4.

Beteende

4.1

Föraren skall i normala trafiksituationer kunna manövrera fordonet säkert och med beaktande av
nödvändiga försiktighetsmått som att

4.1.1

iaktta (bland annat med användning av backspeglar) vägens sträckning, vägmarkeringar, skyltar
samt tänkbara och faktiska risker,

4.1.2

kommunicera med andra trafikanter på tillåtet sätt,

4.1.3

reagera lämpligt i faktiska risksituationer,

4.1.4

efterleva vägtrafikbestämmelsema och följa instruktioner från polis, trafikvakter osv..

4.1.5

visa vederbörlig hänsyn mot andra trafikanter.

64

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

Nr L 237/14

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning                                24.8.91

4.2

Föraren skall dessutom ha förmågan att i normal trafik, på ett säkert sätt

4.2.1

köra ut från vägkanten och/eller en parkeringsplats.

4.2.2

köra med fordonet rätt placerat på vägen i en hastighet som är anpassad till trafikförhållandena
och vägens beskaffenhet,

4.2.3

hålla rätt avstånd till andra fordon.

4.2.4

byta körfält,

4.2.5

passera parkerade eller stillastående fordon och hinder.

4.2.6

passera mötande fordon, även i trånga passager.

4.2.7

köra om i olika situationer.

4.2.8

närma sig och passera plankorsningar,

4.2.9

närma sig och passera vägkorsningar,

4.2.10

svänga till höger och vänster i korsningar eller för att lämna körbanan,

4.2.11

iaktta nödvändig försiktighet vid urstigning.

5.

Särskilda krav for att föra fordon i kategori A, B, C, D, B + E, C + E och D + E

5.1

Kategori A

Förare av fordon i kategori A skall dessutom kunna

5.1.1

justera hjälmen och kontrollera andra säkerhetsanordningar på fordonet,

5.1.2

fälla upp motorcykelns stöd och flytta den genom att leda den med motorn avstängd,

5.1.3

parkera motorcykeln med användning av stödet,

5.1.4

utföra en U-sväng,

5.1.5

balansera fordonet vid olika hastigheter, inklusive låg hastighet, och i olika körsituationer, med
eller utan passagerare,

5.1.6

luta sig i samband med sväng.

5.2

Kategori C, D, C + E och D + E

Förare av fordon i dessa kategorier skall dessutom ha kunskap om och en god förståelse för
följande:

5.2.1

Begränsningar i sitt eget och andra trafikanters synfält som beror på fordonens egenskaper.

5.2.2

Vindens inverkan på fordonets kurs.

5.2.3

Bestämmelser om fordonsvikter och fordonsmått.

5.2.4

Bestämmelser om arbetstider, viloperioder och användning av färdskrivare.

5.2.5

Principerna för bromssystemens och gaspådragens funktion.

5.2.6

Försiktighetsåtgärder som måste vidtas vid omkörning på grund av faran för nedstänkning med
vatten eller smuts.

5.2.7

Läsning av vägkarta.

De skall dessutom kunna

5.2.8

kontrollera servostyrda broms- och styrsystem.

5.2.9

använda de olika bromssystemen.

5.2.10

använda andra hastighetssänkande system än bromsarna.

5.2.11

justera fordonets kurs vid sväng efter dess längd och överhäng.

5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 118

65

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

24.8.91

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/15

5.3    Kategori B, B + E, C, C + E, D + E

Förare av fordon i dessa kategorier skall

5.3.1   känna till de säkerhetsfaktorer som har samband med fordonets last.

5.4    Kategori B + E, C + E, D + E

Förare av fordon i dessa kategorier skall kunna

5.4.1   koppla släpvagn eller påhängsvagn till och från dragfordonet.

5.5     Kategori D

Förare av fordon i denna kategori skall visa att de

5.5.1   känner till reglerna för persontransport,

5.5.2   vet hur de skall uppträda i samband med olyckor, och

5.5.3   dessutom kan vidta särskilda säkerhetsåtgärder i fråga om fordonet.

6. Användning av fordonet

I och utanför stadsbebyggelse skall föraren kunna köra sitt fordon på olika typer av vägar under
olika förhållanden (väder, ljus, trafiktäthet osv.).

11. MINIMIKRAV FÖR FÖRARPROV

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den som ansöker om
körkort har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som krävs för att föra ett
motorfordon. För detta ändamål skall det finnas ett förarprov som består av

—  ett kunskapsprov, och

—  ett körprov.

Villkoren för genomförandet av detta prov fastställs nedan.

7.     Kunskapsprov

7.1     Utformning

Provet skall vara utformat för an säkerställa att den sökande har de kunskaper som krävs i de
ämnen som är förtecknade i punkt 2 och 5 i denna bilaga.

Om den som ansöker om körkort i en kategori redan innehar körkort i en annan kategori behöver
de gemensamma bestämmelserna i punkt 7 i denna bilaga inte tillämpas.

7.2     Obligatoriska punkter för samtliga fordonskategorier

Punkterna nedan hänför sig till punkt 2 i denna bilaga.

7.2.1 Provet skall innehålla frågor om varje punkt som finns förtecknad nedan. Varje medlemsstat skall
själv fastställa frågornas innehåll.

7.2.1 Vägtrafikbestämmelser

Punkt 2.11.

7.2.1.2 Föraren

Punkt 2.1 och 2.4.

7.2.1.3 Vägen

Punkt 2.3, 2.7 och 2.8.

7.2.1.4 Andra vägtrafikanter

Punkt 2.5 och 2.6.

7.2.1.5 Allmänna regler och förordningar samt särskilda bestämmelser

Punkt 2.12, 2.13 och 2.14

7.2.2 Det prov som föreskrivs i 7.2.1 skall dessutom kompletteras med en slumpmässig kontroll på en
av följande punkter rörande fordonet: 2.2, 2.9 och 2.10.

66

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

391L0439/S

Nr L 237/16

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

24.8.91

7.3    Särskilda bestämmelser för kategori C, D, C + E och D + E

För den som ansöker om körkort för kategori C, D, C + E och D + E skali det prov som
föreskrivs i punkten 7.2 dessutom kompletteras med följande:

7.3.1   En obligatorisk kontroll av följande punkter i enlighet med punkt 5 i denna bilaga.

7.3.1.1 Kategori C, D, C + E och D + E

Punkt 5.2.3 (utom för Cl, Cl + E, Dl och Dl + E), 5.2.4 (utom användningen av fardskrivare,
som behandlas i punkt 9.3.1) och 5.2.5 (utom för Cl, Cl + E, Dl och Dl + E).

7.3.1.2 Kategori D

Punkt 5.5.1 och 5.5.2.

7.3.2   En slumpmässig kontroll av en av punkterna 5.2.1, 5.2.2 eller 5.2.6.

8.     Körprov

8.1     Fordonet och dess utrustning

8.1.1   För förande av fordon med manuell växellåda krävs en godkänt körprov som genomförts i ett
sådant fordon.

Om en sökande genomför körprovet i ett fordon med automatisk växellåda skall detta anges på
det körkort som utfärdas på grundval av detta prov. Körkort med en sådan angivelse ger endast
behörighet att föra fordon med automatisk växellåda.

Med fordon med automatisk växellåda avses ett fordon, i vilket utväxlingen mellan motorn och
hjulen endast kan varieras med gaspedalen och bromsarna.

8.1.2   De fordon som används vid körproven skall uppfylla de minimikrav som anges nedan.

Medlemsstaterna får införa bestämmelser om strängare eller flera krav.

Kategori A

— Erfarenhetsbaserad behörighet (första punkten i första strecksatsen av artikel 6.1 b):
motorcyklar utan sid vagn med en slagvolym som överstiger 120 cm3 och en maximihastighet
om minst 100 km/tim.

— Direkt behörighet (andra punkten i första strecksatsen av artikel 6.1 b): motorcyklar utan
sidvagn med en motoreffekt om minst 35 kW.

Kategori B

Fyrhjuliga fordon i kategori B och en maximihastighet om minst 100 km/tim.

Kategori B + E

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i kategori B och en släpvagn med en totalvikt
om minst 1 000 kg och som har en maximihastighet om minst 100 km/tim och inte omfattas av
kategori B.

Kategori C

Fordon i kategori C med en totalvikt om minst 10 000 kg, en längd om minst 7 meter och en
maximihastighet om minst 80 km/tim.

Kategori C + E

Antingen ledade fordon med en totalvikt om minst 18 000 kg, en längd om minst 12 meter och
en maximihastighet om minst 80 km/tim eller fordonskombinationer som består av ett provfordon
i kategori C och en släpvagn med en längd om minst 4 meter och med en totalvikt om minst 18
000 kg, en långd om minst 12 meter och en maximihastighet om minst 80 km/tim.

Kategori D

Fordon i kategori D med en längd om minst 9 meter och en maximihastighet om minst 80
km/tim.

Kategori D + E

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i kategori D och en släpvagn med en totalvikt
om minst 1 250 kg och en maximihastighet om minst 80 km/tim.

67

Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

24.8.91

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/17

Valfria underkategorier

Underkategori Al

Motorcykel utan sidvagn med en slagvolym om minst 75 cm’.

Underkategori Bl

Tre- eller fyrhjuliga motordrivna cyklar med en maximihastighet om minst 60 km/tim.

Underkategori Cl

Fordon i underkategori Cl med en totalvikt om minst 4 000 kg och en maximihastighet om minst
80 km/tim.

Underkategori Cl + E

Fordonskombinationer som består av en provfordon i kategori Cl och en släpvagn med en
totalvikt om minst 2 000 kg samt har en längd om minst 8 meter och en maximihastighet om
minst 80 km/tim.

Underkategori Dl

Fordon i underkategori Dl med en maximihastighet om minst 80 km/tim.

Underkategori DI + E

Fordonskombinationer som består av en provfordon i underkategori Dl och en släpvagn med en
totalvikt om minst 1 250 kg samt har en maximihastighet om minst 80 km/tim.

8.2 Förmåga och beteende som skall provas

Nedanstående bestämmelser gäller endast om de är relevanta för fordonets egenskaper.

8.2.1   Förberedelser som gäller fordonet

De sökande skall visa att de kan förbereda sig för säker köming i enlighet med följande krav
(hänvisningarna avser punkten 3.1 i denna bilaga) i 3.1.2, 3.1.3 (bestämmelsen om
säkerhetsbälten gäller endast om lagen föreskriver att ett sådant används) och 3.1.4.

8.2.2   Manövrering av fordonet

Sökande skall kunna visa att de kan använda fordonets reglage genom att på ett tillfredsställande
sätt utföra följande manövrer (hänvisningarna avser punkten 3.2 i denna bilaga):

Punkt 3.2.1 (start på plan mark och om möjligt i uppförsbacke), 3.2.2, 3.2.3 och 3.2.6 (dock inte
nödbromsning, vilken behandlas i punkt 10.1.1).

En urval av de manövrer som anges i punkt 3.2.4, 3.2.5 och 3.2.7 skall prövas (minst två
manövrer för de tre punkterna, varav en skall gälla backning). De manövrer som anges i 3.2.5
skall prövas för fordonskategoriema C, D, B + E, C + E och D + E. Den som ansöker om ett
körkort i någon av dessa kategorier skall genomföra en backning med samtidig svängning på ett
sätt som medlemsstaterna själva får fastställa.

8.2.3   Beteende i trafiken

Sökande skall under normala trafikförhållanden, med fullständig säkerhet och med iakttagande
av nödvändig försiktighet utföra samtliga följande manövrer som anges i punkt 4 i denna bilaga:
4.1.1, 4.1.2, 4.1.3, 4.1.4, 4.1.5, 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, 4.2.4, 4.2.5, 4.2.9 och 4.2.10 samt om
så är möjligt även de manövrer som anges i 4.2.6, 4.2.7 och 4.2.8.

8.3    Särskilda bestämmelser för kategori A, C, D, C + E och D + E

Förutom de manövrer som avses ovan skall den som ansöker om körkort för kategori A, D, C
+ E och D + E utföra följande manövrer (hänvisningar till punkt 5 i denna bilaga):

8.3.1 Kategori A

Punkt 5.1.2 (fälla upp motorcykelns stöd och eventuellt flytta den genom an leda den med motom
avstängd), 5.1.3 och 5.1.6. Om lagen föreskriver att hjälm skall användas, skall kontroll
genomföras av an den är rän påsatt. Ett urval av de kontroller som anges i 5.1.1 skall
genomföras. Förmågan att hålla balansen (punkt 5.1.5) skall kontrolleras vid olika hastigheter,
inklusive låg hastighet och i olika körsituationer, dock inte med passagerare, vilket behandlas i
punkten 9.1.2.1.

68

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

391L0439/S

Nr L 237/18

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

24.8.91

8.3.2  Kategori C, D, C + E och D + E

Punkt 5.2.8, 5.2.9 (utom för Cl och Dl), 5.2.10 (utom för Cl och Dl) och 5.2.11 (utom för Cl
och Dl).

8.3.3   Kategori D

Punkt 5.5.3.

9.     Kunskapsprov eller körprov

9.1     Medlemsstaterna får själva fastställa om den sökandes förmåga och beteende inom de områden
som anges nedan skall kontrolleras genom ett kunskapsprov eller ett körprov.

9.1.1   Samtliga kategorier

9.1.1.1 Slumpmässiga kontroller av däck, belysning, reflexanordningar, styrning, bromsar,
körriktningsvisare och ljudsignalanordning med avseende på skick.

9.1.1.2 Nödvändiga försiktighetsåtgärder när fordonet lämnas.

9.1.2   Kategori A

9.1.2.1 Förmåga att hålla balansen med passagerare.

9.1.3  Kategori C, D, C + E och D + E

9.1.3.1 Användning av fardskrivare.

9.1.4   Kategori C + E

9.1.4.1 Koppling av släpvagn eller påhängsvagn till och från dragfordonet.

9.1.4.2 Säkerhetsfaktorer som har samband med fordonets last.

10.     Ytterligare körprov

Den sökandes förmåga och beteende inom nedanstående områden får också kontrolleras under
körprovet.

10.1    Samtliga kategorier

10.1.1  Nödbromsning.

10.2   Kategori A

10.2.1  U-sväng.

10.3    Förmågan att läsa en vägkarta får kontrolleras antingen i kunskapsprovet eller körprovet (utom
för kategori Cl, Cl + E, Dl och Dl + E).

11.     Bedömning av förarprovet

För var och en av de körsituationer som nämns ovan skall bedömningen återspegla hur obesvärat
den sökande använder fordonets reglage och vilken förmåga han visar att köra helt säkert i
trafiken. Hela provet skall ge förrättningsmannen ett intryck av säkerhet. Körfel eller farligt
beteende som innebär en risk för provfordonet, dess passagerare eller andra trafikanter skall,
oavsett om förrättningsmannen eller ledsagare behöver ingripa eller inte, leda till att den sökande
underkänns. Förrättningsmannen skall dock ha rätt att avgöra om körprovet skall fullföljas eller
inte.

Förrättningsmän vid förarprov skall ha den utbildning som är nödvändig för att korrekt bedöma
sökandens förmåga att köra säkert. För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning av
fel i enlighet med de normer, som fastställs i denna bilaga, skall förrättningsmännens arbete
granskas och övervakas av ett organ som godkänts av medlemsstaten.

12.     Provets längd

Körprovets tidslängd och den tillryggalagda sträckan skall vara tillräckliga för att bedöma den
förmåga och det beteende som fastställts i punkt 8 och 9. Körtiden under provet får inte i något
fall vara kortare än 25 minuter för kategori A, B och B + E och inte kortare än 45 minuter för
övriga kategorier.

69

Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/19

13.     Platsen for provet

Den del av provet som syftar till aa bedöma sökandens förmåga an tekniskt behärska fordonet
får utföras på en särskild testbana. Den del av provet som gäller trafikbeteendet bör om möjligt
äga rum på landsvägar, motortrafikleder, motorvägar och stadsgator, vilka bör visa prov på de
olika svårigheter som förare kan utsättas för. Det är också önskvärt an provet äger rum under
förhållanden med varierande trafiktäthet.

14.     Fordon som används för körprov och registrerats före den 31 juli 1991 får, om de inte uppfyller
de kriterier för sådana fordon som fastställs i punkt 8.1.2 i denna bilaga, endast användas under
tre år efter detta datum.

70

Nr L 237/20

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

24.8.91

BILAGA III

MINIMIKRAV I FRÅGA OM FYSISK OCH PSYKISK LÄMPLIGHET ATT FÖRA
MOTORDRIVNA FORDON

DEFINITIONER

1.     I denna bilaga indelas förarna i två grupper:

1.1   Grupp 1

Förare av fordon i kategori A, B och B + E samt underkategori Al och Bl.

1.2   Grupp 2

Förare av fordon i kategori C, C + E, D, D + E samt underkategori Cl, Cl + E, Dl och Dl + E.

1.3   I nationell lagstiftning får föreskrivas an bestämmelserna i denna bilaga för förare i grupp 2 skall gälla
för förare av fordon i kategori B som använder sin körkort i yrkesmässig verksamhet (taxibilar,
ambulanser osv.).

2.    På motsvarande sätt placeras den som ansöker om körkort för första gången eller om förnyat körkort
i den grupp han kommer an tillhöra när körkortet har utfärdats eller förnyats.

LÄKARUNDERSÖKNINGAR

3.    Grupp 1

Sökande är skyldiga att genomgå läkarundersökning om det i samband med de obligatoriska
formaliteterna eller under de prover som skall avläggas för att erhålla körkort framkommer att de har
en eller flera av de medicinska problem som nämns i denna bilaga.

4.    Grupp 2

Sökande skall genomgå läkarundersökning innan körkort utfärdas första gången, och därefter skall
förare genomgå sådana regelbundna undersökningar som föreskrivs i nationell lagstiftning.

5.     Medlemsstaterna får fastställa strängare krav för utfärdande eller förnyande av körkort än de som
fastställs i denna bilaga.

SYN

6. Alla som ansöker om körkort skall genomgå en lämplig undersökning som syftar till an kontrollera att
de har tillräckligt god syn för att föra motordrivna fordon. Om det finns anledning att tvivla på att den
sökandes syn är tillräcklig god, skall han undersökas av en behörig läkare. Vid denna undersökning
skall särskild uppmärksamhet ägnas synskärpan, synfältet, synförmågan i halvmörker och tilltagande
ögonsjukdomar.

Vid tillämpningen av denna bilaga skall intraokulära linser inte anses vara korrigerande linser.

Grupp 1

6.1 Den som ansöker om körkort eller förnyande av körkort skall, om nödvändigt med korrigerande linser,
ha en binokulär synskärpa av minst 0,5 för båda ögonen tillsammans. Körkort får inte utfärdas eller
förnyas om det under läkarundersökningen framkommer att det horisontella synfältet är mindre än 120°,
dock med undantag för särfall för vilka det får ges dispens om det finns stöd av ett gynnsamt
läkarutlåtande och ett praktiskt prov med positivt resultat, eller att den sökande lider av någon annan
ögonsjukdom som skulle kunna äventyra trafiksäkerheten. Om en tilltagande ögonsjukdom upptäcks eller
fastställs får körkort utfärdas eller fömyas på villkor att sökanden regelbundet skall undersökas av en
behörig läkare.

71

24.8.91

Prop. 1995/96:118

Bilaga 5

391LO439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/21

6.2   Den som ansöker om körkort eller om förnyande av körkort och är helt blind på en öga eller endast
använder det ena ögat (t.ex. på grund av dubbelseende) skall ha en synskärpa av minst 0,6, om
nödvändigt med korrigerande linser. Den behöriga läkaren skall intyga an sökanden har haft denna
monokulära syn tillräckligt länge för an ha vant sig vid den och att synfältet för det öga som används
är normalt.

Grupp 2

6.3   Den som ansöker om körkort eller om förnyande av körkort skall ha en synskärpa, om nödvändigt med
korrigerande linser, av minst 0,8 på det bästa ögat och minst 0.5 på det sämsta ögat. Om korrigerande
linser används för an uppnå synskärpevärdena 0,8 och 0,5 skall den okorrigerade skärpan på varje öga
vara minst 0,05.1 annat fall skall minimiskärpan (0,8 och 0,5) uppnås genom korrigering med glasögon
som har en styrka på högst plus eller minus fyra dioptrier eller med hjälp av kontaktlinser (okorrigerad
syn = 0,05). Korrektionen skall tolereras väl. Körkort får inte utfärdas eller förnyas till den som saknar
normalt binokulärt synfält eller lider av dubbelseende.

HÖRSEL

7. Körkort får utfärdas eller fömyas för förare i grupp 2 efter ynrande av behöriga läkare. Vid
läkarundersökningen skall särskild hänsyn tas till kompensationsmöjlighetema.

RÖRELSEHINDRADE PERSONER

8. Körkort får inte utfärdas eller fömyas för sökande eller förare som lider av en motorisk sjukdom eller
missbildning som gör det farligt att föra ett motordrivet fordon.

Grupp 1

8.1   Till sökande och förare som är fysiskt handikappade får körkort med särskilda villkor utfärdas med stöd
av ett utlåtande från en behörig läkare. Utlåtandet skall grunda sig på en medicinsk bedömning av den
aktuella sjukdomen eller missbildningen och om nödvändigt på ett praktiskt prov. Det skall också ange
på vilket sätt fordonet skall anpassas, samt om föraren behöver använda en ortopedisk protes. Vid
körprovet skall dock den sökande kunna visa att det inte innebär någon fara att föra fordonet med en
sådan anordning.

8.2   Körkort får utfärdas eller fömyas för sökande med en tilltagande sjukdom på villkor an den
rörelsehindrade personen regelbundet genomgår undersökning för att kontrollera att personen i fråga
fortfarande kan köra fordonet helt säkert.

Om handikappet är stabilt, får körkort utfärdas eller fömyas utan att den sökande måste genomgå
regelbundna läkarundersökningar.

Grupp 2

8.3   Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon
som ingår i denna grupp.

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

9. Varje sjukdom som kan utsätta den som ansöker om körkort för första gången eller om förnyande av
körkort för plötslig svikt i hjärta och blodomlopp, vilken medför en plötslig störning av
hjärnfunktionerna, innebär en fara för trafiksäkerheten.

Grupp 1

9.1    Körkort får inte utfärdas eller fömyas för den som lider av allvarliga störningar i hjärtrytmen.

9.2   Körkort får utfärdas eller fömyas för sökanden eller förare som använder pacemaker om det finns stöd
för detta i ett läkarutlåtande och på villkor att personen genomgår regelbundna hälsokontroller.

9.3   För sökanden eller förare som lider av onormalt blodtryck skall ansökan om utfärdande eller förnyande
av körkort bedömas utifrån undersökningens övriga resultat, eventuella besläktade komplikationer och
den fara som de kan utgöra för trafiksäkerheten.

72

Nr L 237/22

Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

391L0439/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

24.8.91

9.4   Körkort skali normalt inte utfärdas eller fömyas för sökanden eller förare som i vilotillstånd eller vid
sinnesrörelse lider av angina pectoris. För den som har haft hjärtinfarkt får körkort endast utfärdas eller
fömyas med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller
äger rum.

Grupp 2

9.5   Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon
som ingår i denna grupp.

DIABETES

10. För att körkort skall utfärdas eller fömyas för sökanden eller förare som lider av diabetes krävs stöd
i ett läkarutlåtande och regelbundna hälsokontroller, anpassade till det enskilda fallet.

Grupp 2

10.1 För sökanden eller förare i denna grupp som lider av diabetes och behöver insulinbehandling får körkort
endast utfärdas eller fömyas i undantagsfall, och då endast om detta kan motiveras med stöd av ett
läkarutlåtande samt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

NEUROLOGISKA SJUKDOMAR

11.   Om en sökande eller förare lider av en allvarlig neurologisk sjukdom får körkort endast utfärdas eller
fömyas om ansökan stöds av ett läkarutlåtande.

Neurologiska störningar som har samband med sjukdomar eller kirurgiska ingrepp som påverkar det
centrala eller perifera nervsystemet och tar sig uttryck i sensoriska eller motoriska brister samt påverkar
balansen och koordinationen skall sålunda beaktas i förhållande till deras funktionsmässiga verkningar
och risken för att de skall förvärras. I sådana fall får utfärdandet eller förnyandet av körkortet göras till
föremål för regelbunden omprövning, om det finns risk för försämring.

12.   Epileptiska anfall eller andra plötsliga störningar av medvetandetillståndet utgör en allvarlig fara för
trafiksäkerheten om de drabbar en person som för ett motordrivet fordon.

Grupp 1

12.1  Körkort får utfärdas eller fömyas med stöd av en undersökning som genomförts av en behörig läkare
och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. Läkaren skall bedöma hur allvarlig epilepsin
eller medvetandestömingen är, dess kliniska form och sjukdomsförloppet (till exempel inget anfall de
senaste två åren), behandling som getts och dess resultat.

Grupp 2

12.2  Körkort skall inte utfärdas eller fömyas för sökande eller förare som har eller kan få epileptiska anfall
eller andra plötsliga störningar av medvetandetillståndet.

MENTALA STÖRNINGAR

Grupp 1

13.1 Körkort får inte utfärdas eller fömyas för sökande eller förare som

—   lider av allvarliga mentala störningar som är medfödda eller beror på sjukdom, skada eller
neurokirurgiska ingrepp,

—    har ett allvarligt förståndshandikapp,

—   har allvarliga beteendestörningar som beror på åldrande, eller störningar av personligheten som
leder till allvarligt försämrat omdöme, beteende eller försämrad anpassningsförmåga,

om inte ansökan stöds av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger

73
Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

391L0439/S

24.8.91                                 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 237/23

Grupp 2

13.2 Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med au föra fordon
som ingår i denna grupp.

ALKOHOL

14. Alkoholkonsumtion är en stor fara för trafiksäkerheten. Med tanke på problemets omfattning är det
mycket viktigt att läkarna visar stor uppmärksamhet.

Grupp 1

14.1  Körkort får inte utfärdas eller fömyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller inte är
i stånd att avstå från att föra fordon i alkoholpåverkat tillstånd.

För sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utfärdas eller fömyas
efter en intygad avhållsamhctsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna
hälsokontroller genomförs.

Grupp 2

14.2  Den behörige läkaren skall beaktade ytterligare risker och faror som är förknippade med an föra fordon
som ingår i denna grupp.

NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL

15. Missbruk

Oavsett vilken behörighet ansökan gäller skall körkort inte utfärdas eller fömyas för sökande eller förare
som är beroende av eller, utan au vara beroende, regelbundet missbrukar psykofarmaka.

Regelbundet bruk

Grupp 1

15.1  Körkort skall inte utfärdas eller fömyas om sökande eller förare regelbundet och i sådana mängder som
kan påverka körningen negativt använder psykofarmaka som kan försämra förmågan an köra säkert.
Detta gäller för alla andra läkemedel eller kombinationer av läkemedel som påverkar körförmågan.

Grupp 2

15.2  Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med au föra fordon
som ingår i denna grupp.

NJURSJUKDOMAR

Grupp 1

16.1  Med stöd av en läkarutlåtande och på villkor an regelbundna hälsokontroller genomförs får körkort
utfärdas eller fömyas till sökande eller förare, som lider av allvarlig njurinsufficiens.

Grupp 2

16.2  Körkort får varken utfärdas eller fömyas om sökande eller förare lider av allvarlig, irreversibel
njurinsufficiens, dock med undantag för särfall som har stöd i en läkarutlåtande och då på villkor att
regelbundna hälsokontroller genomförs.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Grupp 1

17.1 Med stöd av en läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor an regelbundna hälsokontroller äger rum,
får körkort utfärdas eller fömyas för sökande eller förare som har genomgått en organtransplantation
eller en implantation av en konstgjort organ som påverkar körförmågan.

74
Prop. 1995/96:118
Bilaga 5

391L0439/S

Nr L 237/24

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

24.8.91

Grupp 2

17.2 Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med an föra fordon
som ingår i denna grupp.

18. Om sökande eller förare lider av en sjukdom som kan nedsätta eller medföra nedsättning av förmågan
att köra säkert, men som inte nämns i föregående punkt, gäller som en generell regel att körkort endast
skall utfärdas med stöd av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

75

Prop. 1995/96:118

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 1995

Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Thalén,

Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Blomberg, Heckscher,

Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,

Johansson

Föredragande: statsrådet Uusmann

Regeringen beslutar proposition 1995/96:118 Ändringar i
körkortslagen.

76

Prop. 1995/96:118

Rättsdatablad

Författnings rubrik

Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande

Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler

Lag om ändringar i
körkortslagen

32 §

391LO439

77

gotab 49431, Stockholm 1995