Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 2 november 1995
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att avdrag för kostnader för resor med bil mellan
bostad och arbetsplats skall medges med 13 kr per mil även vid 1997 års
taxering.
Vidare föreslås förtydliganden av kommunalskattelagen som rör
skattefriheten för visst stipendium, bidrag till funktionshindrade elever i
gymnasieskola och bistånd till asylsökande. Till följd av Sveriges
medlemskap i EU föreslås vissa justeringar av reglerna om avdragsrätt
för vissa obligatoriska avgifter.
Slutligen föreslår regeringen, som en följdändring till beslutet att
folkpension för gift folkpensionär skall vara densamma oavsett om maken
uppbär folkpension eller ej, att särskilt grundavdrag för gifta folk-
pensionärer alltid skall utgå med högst 134,0 procent av det reducerade
basbeloppet.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas,
såvitt gäller förtydliganden rörande skattefrihet för visst stipendium m.m.
och justeringarna av reglerna om avdragsrätt för vissa obligatoriska
avgifter, vid 1996 års taxering och i övrigt vid 1997 års taxering.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 102
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Prop. 1995/96:102
1 Förslag till riksdagsbeslut................................................. 3
2 Lagtext....................................................................... 4
2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).......................................................... 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter......................... 9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1519) om
avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar.............. 10
2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)... 11
3 Ärendet och dess beredning............................................. 12
4 Avdrag för kostnader för resor med bil mellan bostad och
arbetsplats................................................................... 13
5 Skattefrihet för visst stipendium........................................ 13
6 Skattefrihet för visst ekonomiskt stöd till
riksgymnasieelever........................................................ 14
7 Skattefrihet för bistånd till asylsökande............................... 15
8 Avdrag för vissa obligatoriska socialavgifter......................... 16
9 Vissa följdändringar på grund av sänkt folkpension
för gifta..................................................................... 17
10 Ekonomiska konsekvenser............................................... 18
11 Författningskommentarer................................................ 18
11.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)......................................................... 18
11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter......................... 19
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1519) om
avdrag för kostnader för bilresor till och
från arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar....... 19
11.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324). 20
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag.................................... 21
Bilaga 2 Lagrådets yttrande................................................ 33
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 november
1995............................................................................. 36
Prop. 1995/96:102
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
3. lag om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för
bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års
taxeringar,
4 lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).
1 * Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 102
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1995/96:102
Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom., punkt 1 av anvisningarna till
19 § och punkt 1 av anvisningarna till 48 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
46 §
2 mom.' Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskatt-
ningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den
utsträckning som framgår av punkt
2) för påförda egenavgifter enligt
som inte får dras av från inkomsten
3) för obligatoriska social för-
säkringsavgifter som den skatt-
skyldige, på grund av arbete i ett
annat land, enligt slutligt fastställd
debitering skall betala i överens-
stämmelse med den konvention
som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en
nordisk konvention den 15 juni
1992 om social trygghet eller till
följd av att den skattskyldige enligt
EES-avtalet skall omfattas av det
andra landets lagstiftning om soci-
al trygghet, i båda fallen under
förutsättning att den avgiftsgrun-
dande intäkten tas till beskattning
för beskattningsåret i Sverige;
5 av anvisningarna;
lagen (1981:691) om socialavgifter
av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska socialförsäk-
ringsavgifter som den skattskyldi-
ge, på grund av utfört arbete,
enligt slutligt fastställd debitering
eller liknande skall betala i över-
ensstämmelse med den konvention
som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en
nordisk konvention den 15 juni
1992 om social trygghet eller till
följd av att den skattskyldige enligt
rådets förordning (EEG) nr
1408/71 av den 14 juni 1971 om
tillämpningen av systemen för
social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras famil-
jemedlemmar flyttar inom gemen-
skapen2 skall omfattas av ett annat
lands lagstiftning om social trygg-
het, i båda fallen under förutsätt-
ning att den avgiftsgrundande in-
täkten tas till beskattning för be-
skattningsåret i Sverige;
1 Senaste lydelse 1994:1856.
2 EGT nr L 149. 5.7.1971. s. 2 (Celex 371R1408).
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:102
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av
arbetstgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har
gjort på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av
anvisningarna.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömans-
skatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensions-
försäkring som anges i första stycket 6 och inbetalning på pensionsspar-
konto som anges i första stycket 7, endast i den mån hänsyn inte tagits
till understödet, avgiften eller inbetalningen vid beräkningen av sjömans-
skatt.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som
avses i första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från
intäkt av särskild förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt-
ningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.
Anvisningar
till
l3. Socialbidrag, begrav-
ningshjälp samt underhåll, som har
lämnats intagen i kriminalvårdsan-
stalt eller patient på sjukhus e.d.
utgör inte skattepliktig inkomst.
Detsamma gäller i fråga om till
föreningar influtna medlemsav-
gifter. Som begravningshjälp be-
handlas inte tjänstepension avseen-
de tid efter den pensionsberättiga-
des frånfälle.
19 §
1. Socialbidrag, bistånd enligt
lagen (1994:137) om mottagande
av asylsökande m.fl., begravnings-
hjälp samt underhåll, som har läm-
nats intagen i kriminalvårdsanstalt
eller patient på sjukhus, samt an-
nan liknande ersättning utgör inte
skattepliktig inkomst. Detsamma
gäller i fråga om till föreningar
influtna medlemsavgifter. Som
begravningshjälp behandlas inte
tjänstepension avseende tid efter
den pensionsberättigades frånfälle.
Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den
försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på
grund av personskada (överfallsskydd o.d.).
Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk
utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig
natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga be-
stämmelser i denna lag.
Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning
för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av
beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två
3 Senaste lydelse 1990:650.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:102
eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall
vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från
ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i
förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för
samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett
engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år
under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.
Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personska-
da och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp,
gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbe-
lopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig
intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbe-
loppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis,
av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses
utgöra icke skattepliktig intäkt.
Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av
3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från
allmän försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den
av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan
ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för
den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att
ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den
anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för
arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som
annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av
arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren
står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig
inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt
sistnämnda lag.
Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår
enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser,
i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt
arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån
bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som
lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i
följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller
stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från
en allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikap-
pade barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår
bidraget till en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas be-
stämmelserna om näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.
Kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:102
Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgar t samband med
arbetsplacering som utgör led i
dertagande av flyktingar.
Skatteplikt föreligger ej heller för
bidrag, som stiftelsen Dag Ham-
marskjölds minnesfond till fullföl-
jande av sitt ändamål utgiver för
mottagarens utbildning.
Arbetsmarknadsstyrelsens omhän-
Skatteplikt föreligger inte för
bidrag som stiftelsen Dag Ham-
marskjölds minnesfond till fullföl-
jande av sitt ändamål lämnar för
mottagarens utbildning. Inte heller
föreligger skatteplikt för stipendium
som lämnas enligt förordningen
(1995:559) om stipendium efter
genomfört basår inom kommunal
vuxenutbildning eller bidrag enligt
förordningen (1995:667) om bidrag
till vissa funktionshindrade elever i
gymnasieskolan.
till 48 §
l4. Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt
iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vård-
bidrag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den
skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller
minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension
behandlas även tillläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Ålders-, förtids-
eller efterlevandepension, som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om
social trygghet och utgår enligt grunder som är jämförbara med vad som
gäller för folkpension, skall behandlas som folkpension om skattskyl-
dighet för utbetalningen föreligger i Sverige. Har folkpension enligt be-
stämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven
livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive tredje stycket
första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av
den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.
För gift skattskyldig, som upp-
burit folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make uppbär
folkpension, uppgår det särskilda
grundavdraget till 134,0 procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
minskat enligt tredje stycket samma
lagrum. För övriga skattskyldiga
uppgår avdraget till 151,5 procent
av sistnämnda belopp. Avdrag med
151,5 procent av sistnämnda
För gift skattskyldig uppgår det
särskilda grundavdraget till 134,0
procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen om allmän försäk-
ring, minskat enligt tredje stycket
samma lagrum. För övriga skatt-
skyldiga uppgår avdraget till 151,5
procent av sistnämnda belopp.
Avdrag med 151,5 procent av
sistnämnda belopp tillkommer
också gift skattskyldig, som under
någon del av beskattningsåret upp
4Senaste lydelse 1993:1515.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:102
belopp tillkommer också gift skatt burit folkpension som tillkommer
skyldig, som under viss del av ogift.
beskattningsåret uppburit folkpen-
sion med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension
och under återstoden av året upp-
burit folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make saknar
folkpension.
Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga
a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och
utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela be-
skattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som
enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt
b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret
uppburit folkpension i form av förtidspension, tre fjärdedels, halv eller
en fjärdedels ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som
avlidit: uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt
2 § eller 2 a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har
livränta som avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för
bestämmelsen i föregående mening a bestämmelsen i föregående
meningen b om det är till fördel för den skattskyldige.
Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av
uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra
stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan
pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring eller från pensionsspar-
konto reducerar dock inte det särskilda grundavdraget.
För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar
folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65
procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den
skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Oavsett vad
som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt
grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i
grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället
hade tillämpats.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas, såvitt gäller
den nya lydelsen av 46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 19 §,
första gången vid 1996 års taxering, och i övrigt första gången vid 1997
års taxering.
Prop. 1995/96:102
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
För den som inte haft inkomst av
aktiv näringsverksamhet eller an-
nan inkomst av tjänst än folkpen-
sion och pensionstillskott enligt
2 § lagen (1969:205) om pensions-
tillskott eller allmän tilläggspension
som föranlett avräkning av sådant
pensionstillskott gäller i stället för
vad som sägs i 4 § första stycket 1
följande. Skyldighet att lämna
självdeklaration föreligger endast
om den uppburna pensionen över-
stiger för gift skattskyldig som inte
under någon del av året uppburit
pension med belopp som tillkom-
mer gift vars make saknar folk-
pension 134,0 procent och för
annan skattskyldig 151,5 procent
av basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring minskat enligt tredje styck-
et samma lagrum.
Föreslagen lydelsen
2 kap.
6 §'
För den som inte haft inkomst av
aktiv näringsverksamhet eller an-
nan inkomst av tjänst än folkpen-
sion och pensionstillskott enligt
2 § lagen (1969:205) om pensions-
tillskott eller allmän tilläggspension
som föranlett avräkning av sådant
pensionstillskott gäller i stället för
vad som sägs i 4 § första stycket 1
följande. Skyldighet att lämna
självdeklaration föreligger endast
om den uppburna pensionen över-
stiger för gift skattskyldig 134,0
procent och för annan skattskyldig
151,5 procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring minskat enligt
tredje stycket samma lagrum.
Gränsen 151,5 procent av sist-
nämnda belopp gäller också gift
skattskyldig som under någon del
av året uppburit folkpension som
ogift.
Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.
1 Senaste lydelse 1992:1582.
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1993:1519) om avdrag för
kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års
taxeringar1 samt lagen skall ha följande lydelse.
Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen
vid 1995 - 1997 års taxeringar
Nuvarande lydelse
Avdrag för kostnad för resa med
egen bil till och från arbetsplatsen
enligt punkt 4 av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall vid 1995 och
1996 års taxeringar medges, i
stället för enligt schablon som
anges i andra stycket nämnda
anvisningspunkt, med 1 krona och
30 öre per kilometer.
Föreslagen lydelse
Avdrag för kostnad för resa med
egen bil till och från arbetsplatsen
enligt punkt 4 av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall vid 1995 - 1997
års taxeringar medges, i stället för
enligt schablon som anges i andra
stycket nämnda anvisningspunkt,
med 1 krona och 30 öre per kilo-
meter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. I fråga om skattskyldig
som har inkomst av förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet för
vilken beskattningsåret har börjat före den 1 januari 1996 skall dock vid
1997 års taxering avdrag i förvärvskällan medges enligt schablon som
anges i andra stycket punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskatte-
lagen (1928:370) för kostnader som uppkommit före den 1 januari 1996
om avdraget beräknat enligt nämnda lagrum överstiger 1 krona och 30
öre per kilometer.
1 Senaste lydelse av lagen och dess rubrik (1994:1884).
10
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
7 §
Den som fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdrag att vara ledamot.
Skattemyndigheten får entlediga en ledamot som visar giltigt hinder. Om
en ledamot inte längre är valbar, upphör uppdraget.
När ett uppdrag blir ledigt, utses
en ny ledamot för den tid som
återstår. Om antalet valda ledamö-
ter ändras, får en nytillträdande
ledamot utses för kortare tid än tre
år.
När ett uppdrag blir ledigt, utses
en ny ledamot för den tid som
återstår. Om antalet valda ledamö-
ter ändras, får en nytillträdande
ledamot utses för kortare tid än
fyra år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
11
1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 102
Regeringen lägger i propositionen fram förslag om att den lagstiftning
som innebär att avdrag för resor med bil mellan bostad och arbetsplats
medges med 13 kr per mil förlängs till att gälla även vid 1997 års
taxering.
I propositionen läggs också fram vissa förslag till mindre förändringar
i kommunalskattelagen (1928:370), KL) som i huvudsak har karaktär av
förtydliganden. Sålunda föreslås bl.a. att bidrag till funktionshindrade
elever i gymnasieskola och bistånd till asylsökande skall undantas från
skatteplikt. Vissa justeringar av redaktionell art föreslås i 46 § 2 mom.
KL avseende avdragsrätten för påförda egenavgifter till följd gemenskaps-
rättsliga förordningsbestämmelser på socialförsäkringsområdet.
Till följd av att riksdagen tidigare i år beslutat om att folkpension för
gift pensionär skall vara densamma oavsett om maken uppbär folkpension
eller ej görs vissa ändringar när det gäller reglerna om särskilt grundav-
drag och reglerna om deklarationsskyldighet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 5 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns i bilaga
2.
Bland de till Lagrådet remitterade förslagen finns förslag om ändrade
skatteregler rörande reseförmåner som utgår på grund av anställning eller
uppdrag inom rese- eller trafikbranschen. Lagrådet har avstyrkt att
förslagen i denna del läggs till grund för lagstiftning. Lagrådet har såväl
språkliga och redaktionella invändningar som invändningar av saklig art.
Den allvarligaste invändningen är enligt Lagrådet att resultatet av
schablonberäkningarna många gånger kan bli klart orättvist för de
skattskyldiga. Den anvisade metoden innebär bl.a. att den enskilde skall
beskattas för samma förmånsbelopp oavsett om den enskilde har gjort
endast en kortare resa eller företagit ett stort antal längre resor. Enligt
Lagrådets mening är ett system där förmånsvärdet bestäms mera
individuellt för varje resenär klart att föredra från sakliga synpunkter.
Med hänsyn till Lagrådets yttrande anser regeringen att frågan om
värdering av reseförmåner bör beredas ytterligare. Regeringen har för
avsikt att snarast återkomma i frågan.
I övriga delar har Lagrådet lämnat förslagen utan erinran. Vissa
redaktionella ändringar har gjorts i lagtexten.
Förslagen till ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för
bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar och
i taxeringslagen (1990:324) har inte granskats av Lagrådet. Dessa förslag
är enligt regeringens mening av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.
prop. 1995/96:102
12
Regeringens förslag: Vid 1997 års taxering skall avdrag för
kostnader för resor med bil mellan bostaden och arbetsplatsen
medges med 13 kr per mil.
Skälen för regeringens förslag: Avdrag för kostnader för bilresor
mellan bostad och arbetsplats medges enligt en särskild lag (SFS
1993:1519) med 13 kr per mil vid 1995 och 1996 års taxeringar. Vid
1997 års taxering kommer, om inga särskilda åtgärder vidtas, reglerna
i andra stycket av punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL att gälla.
Avdragsbeloppet per mil enligt sistnämnda regel kan beräknas först nästa
år. Genom en hänvisning till nämnda bestämmelse i punkt 23 av
anvisningarna till 23 § KL gäller avdragsbegränsningen också i närings-
verksamhet. Det kan dock antas att beloppet kommer att bli lägre än 13
kr per mil. Med hänsyn härtill är det enligt regeringens mening lämpligt
att genom lag fastslå att beloppet skall vara oförändrat 13 kr per mil även
nästa år. Klarhet skapas då beträffande vad som kommer att gälla vid
1997 års taxering.
Detta medför särskilda övergångsbestämmelser i lagen (1993:519) om
avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 och
1996 års taxeringar.
Regeringens förslag: Stipendium som betalas till studerande som
fullföljt basåret med godkänt resultat skall undantas från skatteplikt.
Skälen för regeringens förslag: För att stimulera till deltagande i den
nya basårsutbildningen i komvux föreslog regeringen i budgetproposi-
tionen 1994/95:100, bilaga 9, att ett särskilt stipendium på 10 000 kr
skall tilldelas de studerande som fullföljer basåret med godkänt resultat.
Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 1994/95:SfU 12, rskr.
1994/95:278). Reglerna härom finns i förordningen (1995:559) om
stipendium efter genomfört basår inom kommunal vuxenutbildning, som
trädde i kraft den 1 juli i år.
Stipendium avsedda för mottagarens utbildning räknas enligt 19 § KL
inte som skattepliktig inkomst. Detsamma gäller stipendium för andra
ändamål om det inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete
som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning.
Begreppet stipendium är inte definierat i lagtexten. I prop. 1990/91:54
s. 180 finns emellertid följande definition.
13
"Med stipendium avses ett bidrag till en fysisk person som utges för prop. 1995/96:102
mottagarens utbildning eller för att stödja en verksamhet som mottaga-
ren bedriver eller planerar att starta. Det kan vara fråga om en litterär,
konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet, en idrottslig verksamhet
eller en verksamhet som forskare eller uppfinnare. Till bidrag som
likställs med stipendier, s.k. liknande bidrag, hänförs bidrag till fysiska
personer för att stödja en verksamhet av annat än de nu nämnda samt
dessutom priser och belöningar som ges för att premiera redan utförda
prestationer. Begreppet "stipendier och liknande bidrag" omfattar inte
vad som skatterättsligt är gåva och inte heller ersättning för arbete för
utgivarens räkning eller s.k. näringsbidrag."
Det stipendium som regleras i förordningen om stipendium efter
genomfört basår inom kommunal vuxenutbildning torde kunna falla inom
det skattefria området. För att några tveksamheter inte skall finnas bör
det enligt regeringens mening uttryckligen i lagtexten anges att sådant
stipendium inte är skattepliktig intäkt.
Förslaget föranleder ändring i punkt 1 av anvisningarna till 19 § KL.
Regeringens förslag: Bidrag till funktionshindrade elever i gym-
nasieskolan skall undantas från skatteplikt.
Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen 1994/95:100,
bilaga 9, uttalade regeringen att det finns ett behov av översyn av det
ekonomiska stödet till riksgymnasieelevema. Översynens syfte bör vara
att åstadkomma en samordning av det totala stödet till dessa elever. I
avvaktan på resultatet av denna översyn föreslogs att ett särskilt bidrag,
som ersätter det särskilda bidraget enligt förordningen (1987:406) om
arbetsmarknadsutbildning, skall lämnas. Riksdagen beslutade i enlighet
med förslaget och regeringen har utfärdat en förordning (1995:667) om
bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan, som trädde
i kraft den 1 juli i år (bet. 1994/95:SfU 12, rskr. 1994/95:278).
Särskilt bidrag som enligt av regeringen eller statlig myndighet
meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda skall enligt 19 § KL
inte tas upp som intäkt. Till följd härav har den bidragsberättigade inte
rätt till avdrag för kostnader som varit avsedda att bestridas med sådant
bidrag.
Bidrag enligt den äldre förordningen var att betrakta som sådant
skattefritt bidrag som anges i 19 § KL. Däremot faller inte bidrag enligt
den nya förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade
elever i gymnasieskolan inom det skattefria området. Någon skillnad i
skattehänseende har dock inte avsetts. Regeringen föreslår därför att det
14
i punkt 1 av anvisningarna till 19 § KL anges att bidrag enligt den prop. 1995/96:102
sistnämnda förordningen är skattefria.
Regeringens förslag: Bistånd som betalas ut med stöd av lagen om
mottagande av asylsökande m.fl. skall undantas från skatteplikt.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 19 § KL är socialbidrag
undantaget från skatteplikt. Bistånd till asylsökande m.fl. har fram till
den 1 juli 1994 utgått med stöd av lagen (1988:153) om bistånd åt
asylsökande m.fl. Bistånd lämnades i form av kostnadsfri bostad,
dagbidrag eller särskilt bidrag. Biståndet har i beskattningshänseende
jämställts med socialbidrag och därför i praxis varit skattefritt.
Från och med den 1 juli 1994 utgår bistånd till asylsökande och
flyktingar enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
(LMA). Bistånd kan enligt denna lag utgå i form av logi, bostadser-
sättning, dagersättning och särskilt bidrag. För rätt till oreducerad
dagersättning krävs att asylsökande i regel deltar i det sysselsättningspro-
gram som erbjuds. Vägran att medverka utan giltigt skäl kan reducera
dagersättningen.
Utgångspunkten för skattelagstiftningen är att ersättning för utfört arbete
är skattepliktig inkomst i inkomstslaget tjänst. Även om del av biståndet
till asylsökande enligt nu gällande lag förutsätter att den asylsökande
utför ett visst arbete är dagersättningens huvudsakliga syfte att täcka den
sökandes behov av ekonomiskt bistånd för sitt uppehälle. Ersättningen är
till sin natur därför främst att betrakta som en icke skattepliktig inkomst.
Mot att i skatterättsligt hänseende betrakta dagersättningen som en
ersättning för utfört arbete talar även den omständigheten att nivån på
dagersättningen inte utgår i förhållande till den arbetsinsats som utförs
utan nivåerna har fastställts av regeringen i förordningen (1994:361) om
mottagande av asylsökande m.fl. Någon lön utgår inte heller om den
asylsökande utför arbetet utanför förläggningen. De utlänningar som
deltar i verksamheten betraktas inte heller som arbetstagare enligt vår
arbetsrättsliga lagstiftning enligt 5 § LMA. Övervägande skäl talar
sålunda för att bistånd som utbetalas med stöd av LMA inte skall anses
utgöra skattepliktig intäkt. Mot bakgrund av att ersättningen numera kan
förknippas med en arbetsinsats av den asylsökande föreslås att det i punkt
1 av anvisningarna till 19 § KL särskilt anges att ersättningen inte är
skattepliktig.
15
prop. 1995/96:102
Regeringens förslag: Den som är skattskyldig i Sverige skall ha rätt
att vid taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt göra avdrag
för sådana obligatoriska avgifter som på grund av utfört arbete
påförts den skattskyldige. Rätt till avdrag föreligger om avgifterna
påförts enligt slutligt fastställd debitering eller liknande till följd av
att den skattskyldige enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av
den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet
när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar
inom gemenskapen skall omfattas av ett annat lands lagstiftning om
social trygghet.
Skälen för regeringens förslag: I 46 § 2 mom. KL föreskrivs bl.a. att
skattskyldig som under hela beskattningsåret varit bosatt här i landet vid
taxeringen till kommunal inkomstskatt får göra avdrag för sådana
obligatoriska social försäkringsavgifter som den skattskyldige, på grund
av arbete i annat land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala till
följd av att den skattskyldige enligt EES-avtalet skall omfattas av det
andra landets lagstiftning om social trygghet. Detta gäller under
förutsättning att den avgiftsgrundande intäkten tas upp till beskattning för
beskattningsåret i Sverige. Genom att 4 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt hänvisar till 46 § KL, gäller det nu sagda även vid taxering
till statlig inkomstskatt.
Till följd av Sveriges medlemskap i EU och de regler som därigenom
blivit gällande på socialförsäkringsområdet krävs vissa justeringar av be-
stämmelsen i KL.
Enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om
tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretaga-
re eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen kan det
förekomma att en person arbetar i ett land men omfattas av socialförsäk-
ringen (och betalar socialavgifter) i ett annat land. Denna situation
omfattas inte av lagrummet i den nuvarande utformningen. Uttrycket "på
grund av arbete i annat land" bör därför ändras så att det omfattar även
den nu nämnda situationen.
Vidare har det från skatteförvaltningen påpekats att även uttrycket
"slutligt fastställd debitering” har vållat vissa tolkningsproblem. Som
exempel kan nämnas att i vissa länder är socialavgifter obligatoriska för
den enskilde medan det är svårt att identifiera en slutlig debitering. För
att bestämmelsen inte skall få ett alltför snävt tillämpningsområde bör det
klarläggas att avdragsrätt även föreligger vid annat förfarande liknande
slutligt fastställd debitering.
Förslaget föranleder ändring i 46 § 2 mom. KL.
Bestämmelsen i 46 § 2 mom. KL ger också rätt till avdrag för
obligatoriska socialavgifter som under motsvarande förhållanden skall
betalas i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992
16
om social trygghet. Däremot medges inte avdrag för obligatoriska prop. 1995/96:102
socialavgifter som skall betalas enligt andra konventioner som Sverige
har undertecknat. Det kan ifrågasättas om en sådan skillnad i avdragshän-
seende är motiverad. Frågan bör dock övervägas ytterligare innan slutlig
ställning tas.
Regeringens förslag: Särskilt grundavdrag för gifta folkpensionärer
skall utgå med högst 134,0 procent av det reducerade basbeloppet.
För ogift folkpensionär skall avdraget uppgå till högst 151,5 procent
av nämnda belopp.
Skälen för regeringens förslag: Den som uppbär folkpension har i
vissa fall rätt till ett särskilt grundavdrag för folkpensionärer som är
högre än det grundavdrag som annars utgår. Bestämmelserna om det
särskilda grundavdraget finns i 48 § 4 mom. KL och i anvisningarna till
nämnda paragraf.
Det särskilda grundavdraget utgår för gift folkpensionär vars make
också varit folkpensionär under hela året med högst 134,0 procent av det
reducerade basbeloppet enligt 1 kap. 6 § tredje stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL). För övriga folkpensionärer utgår det
särskilda grundavdraget med högst 151,5 procent av det reducerade
basbeloppet.
I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 6) aviserade
regeringen förslag till ändring i 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § AFL om
folkpension för gifta. I prop. 1994/95:147, Rätten till förtidspension och
sjukpenning samt folkpension, föreslog regeringen att folkpensionen för
gift pensionär bör vara densamma oavsett om maken uppbär folkpension
eller ej. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 1994/95:SfU 10, rskr.
1994/95:343, SFS 1995:508). Ändringen träder i kraft den 1 januari
1996.
Ändringarna i AFL föranleder vissa följdändringar i bestämmelserna om
särskilt grundavdrag. Det särskilda grundavdraget bör mot bakgrund av
de ändrade pensionsbestämmelserna beräknas enligt samma regler oavsett
om den skattskyldiges make uppbär pension eller inte. Förslaget
föranleder ändringar i anvisningarna till 48 § KL.
Med anledning av de ändrade pensionsbestämmelserna bör också
reglerna om deklarationsskyldighet i 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter ändras. Deklarationsskyldighet bör
föreligga för folkpensionärer som endast uppbär sådana pensionsin-
komster som anges i nämnda bestämmelse om den uppburna pensionen
överstiger för gift folkpensionär 134,0 procent och för ogift folkpensionär
151,5 procent av det reducerade basbeloppet.
17
prop. 1995/96:102
De ekonomiska konsekvenserna av sänkningen av grundavdraget för
folkpensionärer i vissa fäll har redan beaktats vid beräkningarna i
budgetpropositionen (1994/95:100 bil. 6).
Övriga förslag kan inte antas medföra några nämnvärda ekonomiska
effekter för den offentliga sektorn.
46 § 2 mom.
Förslaget har kommenterats i avsnitt 8.
Anvisningar
till 19 §
punkt 1
I första stycket görs ett förtydligande som stämmer överens med gällande
praxis att bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande
m.fl. inte skall anses utgöra skattepliktig inkomst. Ändringarna i övrigt
är av redaktionell art.
I sista stycket klargörs att vissa ersättningar skall vara skattefria. Skälen
härför har angetts i avsnitt 5 och 6.
till 48 §
punkt 1
I andra stycket görs en följdändring med hänsyn till ändringarna i lagen
om allmän försäkring. Förslaget har kommenterats i avsnitt 9.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
Ändringarna i 46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 19 §
föreslås tillämpas första gången redan vid 1996 års taxering.
18
Förslaget i punkt 1 av anvisningarna till 48 § avseende förändringen av prop. 1995/96:102
det särskilda grundavdraget för pensionärer föreslås tillämpas första
gången vid 1997 års taxering.
2 kap.
6§
Förslaget har kommenterats i avsnitt 9.
Förslaget innebär att avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och
arbetsplats kommer att medges med 13 kr per mil också vid 1997 års
taxering.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996 och
tillämpas vid 1997 års taxering med vissa undantag som närmare anges
i övergångsbestämmelserna.
Enskilda näringsidkare kan i undantagsfall ha ett s.k. brutet räkenskaps-
år, dvs. ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår. Detta
innebär att de vid 1997 års taxering kan komma att beskattas för
inkomster som hänför sig till år 1995. För det fall avdragsbeloppet enligt
andra stycket av punkt 4 av anvisningarna till 33 § skulle visa sig bli
högre än 13 kr per mil kan det förslag vi lägger fram beträffande avdrag
för kostnader för enskilda näringsidkares resor med bil mellan bostaden
och arbetsplatsen ge upphov till en skärpt beskattning som träffar
inkomster som hänför sig till tiden före de nya reglernas ikraftträdande.
För att dessa ändringar inte skall komma i strid med regeringsformens
bestämmelser om förbud mot retroaktiv skattelagstiftning bör de nämnda
reglerna inte tillämpas för skattskyldiga med beskattningsår som börjat
före lagens ikraftträdande.
Äldre bestämmelser om avdragsrätten för kostnader för resor mellan
bostad och arbetsplats vid körning med egen bil gäller endast i in-
komstslaget näringsverksamhet. Dessutom innebär övergångsbestämmel-
sen till lagen att äldre bestämmelser skall gälla vid 1997 års taxering för
kostnader som uppkommit före den 1 januari 1996.
19
I andra stycket föreslås en justering i anledning av att mandatperioden för
ledamöter i skattenämnd förlängts till fyra år (jfr prop. 1994/95:87, bet.
1994/95:KU21, rskr. 1994/95:69, SFS 1994:1625).
20
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 46 § 2 mom., punkt 1 av anvisningarna till 19 § och punkt 1
av anvisningarna till 48 § skall ha följande lydelse,
dels att det i anvisningarna till 42 § skall införas en ny bestämmelse,
punkt 6, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
46 §
2 mom.1 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela be-
skattningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den
utsträckning som framgår av punkt ,
2) för påförda egenavgifter enligt
som inte får dras av från inkomsten
3) för obligatoriska socialför-
säkringsavgifter som den skatt-
skyldige, på grund av arbete i ett
annat land, enligt slutligt fastställd
debitering skall betala i överens-
stämmelse med den konvention
som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en
nordisk konvention den 15 juni
1992 om social trygghet eller till
följd av att den skattskyldige enligt
EES-avtalet skall omfattas av det
andra landets lagstiftning om soci-
al trygghet i båda fallen under
förutsättning att den avgiftsgrun-
dande intäkten tas till beskattning
för beskattningsåret i Sverige;
5 av anvisningarna;
lagen (1981:691) om socialavgifter
av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska socialförsäk-
ringsavgifter som den skattskyldi-
ge, på grund av utfört arbete,
enligt slutligt fastställd debitering
eller liknande skall betala i över-
ensstämmelse med den konvention
som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en
nordisk konvention den 15 juni
1992 om social trygghet eller till
följd av att den skattskyldige enligt
rådets förordning (EEG) nr
1408/71 av den 14 juni 1971 om
tillämpningen av systemen för
social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras famil-
jemedlemmar flyttar inom gemen-
skapen2 skall omfattas av ett annat
lands lagstiftning om social trygg-
het i båda fallen under förutsätt-
ning att den avgiftsgrundande
intäkten tas till beskattning för
beskattningsåret i Sverige;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av
arbetstgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har
gjort på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av
anvisningarna.
Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
21
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömans-
skatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensions-
försäkring som anges i första stycket 6 och inbetalning på pensionsspar-
konto som anges i första stycket 7, endast i den mån hänsyn inte tagits
till understödet, avgiften eller inbetalningen vid beräkningen av sjömans-
skatt.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som
avses i första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från
intäkt av särskild förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt-
ningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.
Anvisningar
till
l3. Socialbidrag, begrav-
ningshjälp samt underhåll, som har
lämnats intagen i kriminalvårdsan-
stalt eller patient på sjukhus e.d.
utgör inte skattepliktig inkomst.
Detsamma gäller i fråga om till
föreningar influtna medlemsav-
gifter. Som begravningshjälp be-
handlas inte tjänstepension avseen-
de tid efter den pen-
sionsberättigades frånfälle.
19 §
1. Socialbidrag, bistånd enligt
lagen (1994:137) om mottagande
av asylsökande m.fl., begravnings-
hjälp samt underhåll, som har läm-
nats intagen i kriminalvårdsanstalt
eller patient på sjukhus e.d. utgör
inte skattepliktig inkomst. Detsam-
ma gäller i fråga om till föreningar
influtna medlemsavgifter. Som
begravningshjälp behandlas inte
tjänstepension avseende tid efter
den pensionsberättigades frånfälle.
Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den
försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på
grund av personskada (överfallsskydd o.d.).
Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk
utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig
natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga be-
stämmelser i denna lag.
Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning
för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av
beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två
eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall
vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från
ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i
förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för
samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett
engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år
under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.
Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personska-
da och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp,
22
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbe-
lopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig
intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbe-
loppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis,
av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses
utgöra icke skattepliktig intäkt.
Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av
3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från
allmän försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den
av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan
ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för
den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att
ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den
anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för
arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som
annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av
arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren
står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig
inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt
sistnämnda lag.
Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår
enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser,
i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt
arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån
bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som
lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i
följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller
stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från
en allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikap-
pade barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår
bidraget till en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas be-
stämmelserna om näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.
Kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.
Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med
arbetsplacering som utgör led i
dertagande av flyktingar.
Skatteplikt föreligger ej heller för
bidrag, som stiftelsen Dag Ham-
marskjölds minnesfond till fullföl-
jande av sitt ändamål utgiver för
mottagarens utbildning.
Arbetsmarknadsstyrelsens omhän-
Skatteplikt föreligger inte för
bidrag som stiftelsen Dag Ham-
marskjölds minnesfond till fullföl-
jande av sitt ändamål lämnar för
mottagarens utbildning. Inte heller
föreligger skatteplikt för stipendium
som lämnas enligt förordningen
(1995:559) om stipendium efter
genomfört basår inom kommunal
23
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
vuxenutbildning eller bidrag enligt
förordningen (1995:667) om bidrag
till vissa funktionshindrade elever i
gymnasieskolan.
till 42 §
6. Om inskränkande villkor gäller
för fria eller delvis fria resor som
ges på grund av anställning eller
särskilt uppdrag inom rese- eller
trafikbranschen skall, om inte
annat visas, marknadsvärdet beräk-
nas enligt andra—femte styckena.
Med inskränkande villkor avses
att resan får företas endast under
viss tid, på vissa avgångar eller i
mån av platstillgång vid resans
avgång och att villkoren dels vä-
sentligen avviker från vad som
gäller för resor som säljs på all-
männa marknaden, dels innebär en
påtaglig olägenhet.
Förmånsvärdet beräknas på
grundval av värdet av det totala
antalet sådana i första stycket
angivna förmånsresor som de
största företagen i branschen till-
handahållit under perioden från
och med oktober andra året före
beskattningsåret till och med
september året före beskattnings-
året. Från det framräknade sam-
manlagda värdet av resorna av-
räknas vad som sammanlagt beta-
lats för resorna till dessa företag
under samma period. Det åter-
stående värdet skall delas med det
genomsnittliga antalet personer
som utnyttjat förmånen under sam-
ma tid. Det på så sätt framräknade
beloppet motsvarar förmånsvärdet
för en person. Förmånsvärdet för
barn och ungdomar under 18 år
skall dock bestämmas till 50 pro-
cent av förmånsvärdet för en per-
son.
Vid bestämmandet av en resas
värde skall följande iakttas. En
resa skall värderas till 75 procent
av det genomsnittligt lägsta mark-
nadspriset för motsvarande bok-
ningsbara resa utan inskränkande
villkor. Därvid beaktas inte rabat-
24
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
ter till barn och ungdomar under
18 år. En flygresa värderas dock
till 40 procent av det genomsnittligt
lägsta marknadspriset för motsva-
rande bokningsbara resa utan
inskränkande villkor, om resan får
företas endast i mån av platstill-
gång. Därvid beaktas inte rabatter
till barn och ungdomar under 18
år. Det genomsnittligt lägsta
marknadsvärdet beräknas på
grundval av de regelmässigt lägsta
priserna för perioden från och med
oktober månad andra året före
beskattningsåret till och med sep-
tember månad året före beskatt-
ningsåret. Jämförelse skall göras
med priser för resor med samma
slags transportmedel samt med
samma destinationsort eller när
sådant underlag saknas, med likar-
tad resesträcka.
Om den skattskyldige betalat
ersättning för resorna, skall för-
månsvärdet inte sättas ned.
Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
till 48 §
l4. Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt
iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vård-
bidrag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den
skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller
minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension
behandlas även tillläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Ålders-, förtids-
eller efterlevandepension, som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om
social trygghet och utgår enligt grunder som är jämförbara med vad som
gäller för folkpension, skall behandlas som folkpension om skattskyl-
dighet för utbetalningen föreligger i Sverige. Har folkpension enligt be-
stämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven
livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive tredje stycket
första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av
den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.
För gift skattskyldig, som upp-
burit folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make uppbär
folkpension, uppgår det särskilda
grundavdraget till 134,0 procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
För gift skattskyldig som upp-
burit folkpension uppgår det sär-
skilda grundavdraget till 134,0
procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, minskat enligt
tredje stycket samma lagrum. För
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
minskat enligt tredje stycket samma
lagrum. För övriga skattskyldiga
uppgår avdraget till 151,5 procent
av sistnämnda belopp. Avdrag med
151,5 procent av sistnämnda be-
lopp tillkommer också gift skatt-
skyldig, som under viss del av
beskattningsåret uppburit folkpen-
sion med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension
och under återstoden av året upp-
burit folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make saknar
folkpension.
Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga
a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och
utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela be-
skattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som
enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt
b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret
uppburit folkpension i form av förtidspension, tre fjärdedels, halv eller
en ljärdedels ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som
avlidit: uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt
2 § eller 2 a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har
livränta som avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för
bestämmelsen i föregående mening a bestämmelsen i föregående
meningen b om det är till fördel för den skattskyldige.
Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av
uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra
stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan
pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring eller från pensionsspar-
konto reducerar dock inte det särskilda grundavdraget.
För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar
folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65
procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den
skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Oavsett vad
som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt
grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i
grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället
hade tillämpats.
Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
ogift skattskyldig uppgår avdraget
till 151,5 procent av sistnämnda
belopp. Avdrag med 151,5 procent
av sistnämnda belopp tillkommer
också skattskyldig, som är eller
har varit gift och som under viss
del av beskattningsåret uppburit
folkpension som tillkommer ogift.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första
gången vid 1997 års taxering.
2. Den nya lydelsen av 46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna till
19 § skall dock tillämpas vid 1996 års taxering.
3. De nya bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 42 § skall
tillämpas första gången vid 1998 års taxering. Saknas uppgifter om
26
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
antalet och arten av förmånsresor hos de största företagen i branschen för
perioden från och med oktober till och med december 1995 skall värdet
för de under denna tid tillhandahållna förmånsresoma anses motsvara en
tredjedel av värdet för de under perioden från och med januari 1996 till
och med september 1996 tillhandahållna resorna.
1 Senaste lydelse 1994:1856.
2 EOT nr L 149, 5.7.1971, s. 2 (Celex 371R1408).
3 Senaste lydelse 1990:650.
4 Senaste lydelse 1993:1515.
27
Härigenom föreskrivs att 8 § uppbördslagen (1953:272)* skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
8
Åtnjuter skattskyldig jämte kon-
tant inkomst andra förmåner skall
preliminär A-skatt beräknas efter
inkomstförmånernas sammanlagda
värde. Har den skattskyldige utgett
ersättning för en förmån
förmånsvärdet sättas ned
ersättningens belopp.
skall
med
Värdet av bilförmån skall beräk-
nas enligt punkt 2 av anvisningarna
till 42 § kommunalskattelagen
(1928:370). Andra stycket andra
meningen av nämnda anvisnings-
punkt skall dock tillämpas endast i
fall som avses i sjätte stycket ned-
an. Värdet av förmån av räntefritt
lån eller lån där räntan understiger
marknadsräntan skall beräknas
enligt punkt 10 tredje-femte styck-
ena av anvisningarna till 32 §
kommunalskattel agen.
Föreslagen lydelse
3
Åtnjuter skattskyldig jämte kon-
tant inkomst andra förmåner skall
preliminär A-skatt beräknas efter
inkomstförmånemas sammanlagda
värde. Har den skattskyldige utgett
ersättning för en förmån skall
förmånsvärdet sättas ned med
ersättningens belopp. Sådan ned-
sättning skall dock inte ske i fråga
om reseförmåner som avses i punkt
6 av anvisningarna till 42 § kom-
munalskattelagen (1928:370).
Värdet av bilförmån skall be-
räknas enligt punkt 2 av anvisning-
arna till 42 § kommunalskattela-
gen. Andra stycket andra meningen
av nämnda anvisningspunkt skall
dock tillämpas endast i fall som
avses i sjätte stycket nedan. Värdet
av reseförmåner som avses i punkt
6 av anvisningarna till 42 § kom-
munalskattelagen skall beräknas till
det värde som följer av and-
ra-femte styckena samma anvis-
ningspunkt. Värdet av förmån av
räntefritt lån eller lån där räntan
understiger marknadsräntan skall
beräknas enligt punkt 10 tred-
je-femte styckena av anvisningar-
na till 32 § kommunalskattelagen.
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är
semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i
områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader.
Förmånsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det
genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för jämförba-
ra bostäder inom området. Om bostaden är belägen utom tätort med när-
maste omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av nämnda
genomsnittsvärden reducerat med tio procent.
Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall
beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1
andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragra-
fen.
Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av
förmånen med hänsyn härtill.
28
Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestämmelser-
na i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning av preliminär
A-skatt.
Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
i fråga om preliminär skatt för 1997.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1993:1516.
29
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
För den som inte haft inkomst av
aktiv näringsverksamhet eller an-
nan inkomst av tjänst än folkpen-
sion och pensionstillskott enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionstill-
skott eller allmän tilläggspension
som föranlett avräkning av sådant
pensionstillskott gäller i stället för
vad som sägs i 4 § första stycket 1
följande. Skyldighet att lämna
självdeklaration föreligger endast
om den uppburna pensionen över-
stiger för gift skattskyldig som inte
under någon del av året uppburit
pension med belopp som tillkom-
mer gift vars make saknar folk-
pension 134,0 procent och för
annan skattskyldig 151,5 procent
av basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring minskat enligt tredje styck-
et samma lagrum.
Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.
Föreslagen lydelsen
2 kap.
6 §'
För den som inte haft inkomst av
aktiv näringsverksamhet eller an-
nan inkomst av tjänst än folkpen-
sion och pensionstillskott enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionsstill-
skott eller allmän tilläggspension
som föranlett avräkning av sådant
pensionstillskott gäller i stället för
vad som sägs i 4 § första stycket 1
följande. Skyldighet att lämna
självdeklaration föreligger endast
om den uppburna pensionen över-
stiger för gift skattskyldig 134,0
procent och för ogift skattskyldig,
eller skattskyldig som under någon
del av året uppburit folkpension
som ogift, 151,5 procent av basbe-
loppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
minskat enligt tredje stycket samma
lagrum.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.
1 Senaste lydelse 1992:1582.
30
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter, i paragrafens lydelse enligt lagen
(1995:653) om ändring i nämnda lag, samt övergångsbestämmelserna till
lagen (1995:653) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:102
Bilaga 1
3 kap.
7 §
Värdet av förmåner som utgått i
annat än pengar skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370).
Vid beräkning av värdet av bilför-
mån och kostförmån skall dock
bestämmelserna i punkt 2 andra
stycket andra meningen och punkt
4 andra stycket av anvisningarna
till 42 § nämnda lag tillämpas
endast i enlighet med beslut av
skattemyndigheten med stöd av 5 §
andra stycket lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare. Värdet av annan
bostadsförmån här i riket än för-
mån av semesterbostad skall beräk-
nas i enlighet med bestämmelserna
i 8 § tredje och sjätte styckena
uppbördslagen (1953:272).
Värdet av förmån som utgått i i
annat än pengar skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370).
Vid beräkning av värdet av bilför-
mån och kostförmån skall dock be-
stämmelserna i punkt 2 andra
stycket andra meningen och punkt
4 andra stycket av anvisningarna
till 42 § nämnda lag tillämpas
endast i enlighet med beslut av
skattemyndigheten med stöd av 5 §
andra stycket lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare. Värdet av sådana
reseförmåner som avses i punkt 6
av anvisningarna till 42 § kom-
munalskattelagen skall beräknas i
enlighet med andra-femte styckena
i nämnda anvisningspunkt. Värdet
av annan bostadsförmån än förmån
av semesterbostad skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i 8 §
tredje och sjätte styckena upp-
bördslagen (1953:272).
Om värdet av en förmån justerats enligt 5 § andra stycket lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall anges att justering skett.
Det sammanlagda värdet av förmånerna skall anges särskilt för sig.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1996 och tillämpas första
gången vid 1997 års taxering.
1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 1996 och tillämpas, med
undantag av 3 kap. 7 § första
stycket tredje meningen, första
gången vid 1997 års taxering.
31
2. Den nya bestämmelsen i Prop. 1995/96:102
3 kap. 7 § första stycket tredje me- Bilaga 1
ningen skall tillämpas första gång-
en vid 1998 års taxering.
32
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-25
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 5 oktober 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
4. lag om ändring i lagen (1995:653) om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Monica Dahlbom.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.
I anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen har i en ny punkt 6
tagits in regler om beräkning av förmånsvärdet för fria eller delvis fria
resor som ges på grund av anställning eller särskilt uppdrag inom rese-
eller trafikbranschen. En förutsättning för att reglerna skall vara
tillämpliga är att det finns vissa inskränkningar i rätten att utnyttja
resorna (andra stycket i punkt 6). Förmånsvärdet skall i så fall, "om inte
annat visas", bestämmas enligt en schablonmetod, som beskrivs i tredje
och fjärde styckena.
Mot de föreslagna reglerna kan till en början invändas att de har fått
en språklig och redaktionell utformning som gör dem mycket svårför-
ståeliga. Motiven ger bara en ofullständig vägledning om reglernas
innebörd. Anmärkningsvärt är bl.a. att det i motiven inte ges några
belysande sifferexempel.
Med ledning av den kompletterande information som har lämnats i
samband med lagrådsföredragningen har Lagrådet utarbetat ett alternativt
förslag till lagtext som enligt Lagrådets mening bättre klargör innebörden
av det tänkta systemet. Lagrådets alternativa förslag har tagits in i en
bilaga till lagrådsyttrandet.
Kvar står emellertid att åtskilliga invändningar av saklig art kan riktas
mot remissförslaget. För det första är den anvisade schablonmetoden
utomordentligt komplicerad. Metoden innebär bl.a. att det skall göras en
rad beräkningar som delvis är mycket omfattande, innan man kommer
fram till något förmånsvärde. Beräkningarna skall grundas på olika
uppgifter som skall samlas in - oklart hur - hos företag som är verksam-
ma inom rese- och trafikbranschen. Redan urvalet av dessa företag är
ägnat att vålla praktiska problem. Till detta kommer de svårigheter som
uppstår när man skall bestämma exempelvis "regelmässigt lägsta pris" för
olika resor.
Den allvarligaste invändningen är dock att resultatet av schabonbe-
räkningarna många gånger kan bli klart orättvist för de skattskyldiga.
Prop. 1995/96:102
Bilaga 2
33
Den anvisade metoden innebär bl.a. att den enskilde skall beskattas för
samma förmånsbelopp oavsett om han har gjort endast en kortare resa
eller företagit ett stort antal längre resor.
Enligt Lagrådets mening är ett system där förmånsvärdet bestäms mera
individuellt för varje resenär klart att föredra från sakliga synpunkter.
Det framgår av remissprotokollet att en individuell beskattningsmodell
presenterades under våren 1995 i en lagrådsremiss. Förslaget lämnades
utan erinran av Lagrådet. Enligt remissprotokollet blev emellertid
förslaget därefter så kraftigt kritiserat att det inte lades fram i en
efterföljande proposition. Vad kritiken gick ut på har inte redovisats.
I avsaknad av närmare upplysningar om hur ett individuellt beskatt-
ningssystem lämpligen skulle kunna utformas och vilka problem av saklig
eller praktisk natur som skulle kunna uppstå kan Lagrådet inte yttra sig
mera bestämt i denna fråga. Lagrådet anser emellertid att frågan bör
övervägas ytterligare.
Med hänsyn till det anförda avstyrker Lagrådet att det nu framlagda
förslaget om beskattning av reseförmåner läggs till grund för lagstiftning.
Som en följd av vad Lagrådet har anfört bortfaller punkt 3 i övergångs-
bestämmelserna till förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen.
Vidare behöver inga ändringar göras i 8 § uppbördslagen, lika litet som
i 3 kap. 7 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
I övrigt lämnas de remitterade förslagen till lagändringar utan erinran.
Prop. 1995/96:102
Bilaga 2
34
Bilaga till
Lagrådets protokoll
1995-10-25
Prop. 1995/96:102
Bilaga 2
6. Om inskränkande villkor gäller för fria eller delvis fria resor som
ges på grund av anställning eller särskilt uppdrag inom rese- eller trafik-
branschen skall förmånsvärdet bestämmas till ett schablonbelopp som
beräknas enligt tredje och fjärde styckena, om inte den skattskyldige eller
skattemyndigheten visar att förmånsvärdet är något annat.
Med inskränkande villkor avses att resan får företas endast under viss
tid, på vissa avgångar eller i mån av platstillgång vid resans avgång och
att villkoren dels väsentligen avviker från vad som gäller för resor som
säljs på allmänna marknaden, dels innebär en påtaglig olägenhet.
Om förmånsvärdet skall bestämmas till ett schablonbelopp skall ett
särskilt förmånsvärde bestämmas för varje slag av transportmedel. Först
görs ett representativt urval av företag som är verksamma i Sverige och
som tillhandahåller de ifrågavarande slagen av resor. För dessa företag
beräknas hur många resor som har tillhandahållits och utnyttjats under
perioden från och med oktober andra året före beskattningsåret till och
med september året före beskattningsåret. Priset för varje resa skall
motsvara det regelmässigt lägsta pris som en konsument har fått betala
under perioden. Därvid beaktas inte rabatter till pensionärer eller barn
och ungdomar under 18 år. Den framräknade totalsumman reduceras med
60 procent såvitt gäller flygresor som får företas endast i mån av
platstillgång och med 25 procent såvitt gäller övriga slags resor. Från det
belopp som återstår skall avräknas vad resenärerna sammanlagt har
betalat för resorna under perioden. Det belopp som då framkommer skall
delas med det antal personer som har utnyttjat resorna.
Det på så sätt framräknade beloppet skall anses utgöra förmånsvärdet
för en person beträffande resor med det i frågavarande transportslaget.
Förmånsvärdet för barn och ungdomar under 18 år skall dock bestämmas
till 50 procent av förmånsvärdet för en person.
Företag inom rese- och trafikbranschen är skyldiga att till Riks-
skatteverket utlämna det underlag som krävs för att schablonbelopp enligt
tredje och fjärde styckena skall kunna beräknas.
35
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 november 1995
Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:102 Vissa mindre ändringar i
kommunalskattelagen m.m.
gotab 49159, Stockholm 1995
36