med anledning av prop. 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96
Under åren har Folkpartiet medverkat till att modernisera
utbildningsväsendet och att utöka det på alla nivåer genom
att med ökad kvalitet göra det tillgängligt för flera
människor. Skälen är väl kända. En modern tid måste ha ett
modernt utbildningsväsende som använder sig av alla
människors förmågor.
Liberal utbildnings- och
bildningssyn
Utbildningsväsendet möter människor i perioder av livet där
de fortfarande är öppna och påverkbara i vid mening. Goda
kunskaper förmedlade genom kompetenta och vidsynta
lärare är grundbulten. Lärarna och ledarna är modeller för
vuxenlivet. De skall utöver kunskaper av bästa kvalitet
förmedla attityder och värderingar som gör elever och
studenter till ansvarstagande medborgare.
Utbildningsväsendet skall ge förutsättningar för att unga
människor utvecklar en humanistisk människosyn,
civilkurage och en vilja till globalt deltagande.
Ett samhälle som skall fungera bra för alla sina medborgare i tider av snabb
teknisk utveckling ställer successivt nya krav. Samhället genomgår en
process där yrken försvinner och ersätts av nya funktioner, och
kunskapsinnehållet både i varor och tjänster ökar. När kunskapsmassan växer
blir viljan och lusten hos medborgarna att lära mera än viktigare liksom
förmågan att sovra i informationsmassan med en sund skepsis.
Vi människor lär inom olika utbildningar men också av livet, i kontakt med
andra människor och i andra länder på många olika sätt. Detta är en
utgångspunkt och insikt som måste prägla all undervisning på alla nivåer
inom utbildningsväsendet. Det förutsätter gedigna kunskaper och erfarenheter
men också bildning och vidsynthet hos dem som skall vara förmedlare av
kunskaperna.
Livslångt lärande
Folkpartiet anser inte att utbildningssystemet är färdigbyggt
eller har nått sin optimala funktion för de uppgifter det har.
Det måste ständigt förändras och anpassas till de krav som
framtiden ställer. Vuxenutbildningar som skall bidra till ett
livslångt lärande måste vara utmanande, autentiska och
relevanta för vuxna människor.
Utbildningsväsendets förvaltare, rektorer, lärare, elever och föräldrar,
måste ha rimligt långsiktiga och förutsebara spelregler. Om de inte har det,
går alltför mycket energi åt till att hantera den oro och det motstånd som
ryckigheten föder inom systemet. Risken är att kvalitet får vika för kvantitet
vilket i sin tur påverkar de studerandes behållning av sin utbildning.
Utbildningsväsendet får inte
vara ett dragspel
Folkpartiet anser att socialdemokraterna hanterar
folkhögskola, komvux och högskola ryckigt och använder
dem som dragspel för att manövrera arbetslösheten.
Utbildning får inte användas som verktyg för "politiska
utspel" i syfte att kortsiktigt kapa de synliga topparna av
arbetslösheten. Arbetslösa människor bör behandlas med
respekt och i det ingår att de får samma kvalitet på en
utbildning som icke arbetslösa.
Utbildningssystemet skall byggas ut för att motsvara de krav som framtiden
ställer, det är vi överens om. Det bör inte ske genom att termin för termin
ändra spelreglerna vad gäller anslag, platser och studiefinansiering.
Folkhögskolorna
Tydligaste dragspelet i denna proposition är
folkhögskolorna.
De fick för ett år sedan medel motsvarande ca 10 000 platser för att ge
arbetslösa utbildning. De har lyckats att rekrytera lärare, elever och i vissa
fall nya lokaler. Nu skall de med kort varsel dra ner sin verksamhet till
motsvarande 6 000 platser till hösten 1996. Vad sker med alla de elever som
bara får halva sin utbildning, med alla de lärare som rekryterades och framför
allt med alla de arbetslösa som hoppats på en folkhögskoleplats hösten 1996?
Folkpartiet anser
- att medel motsvarande det tidigare antalet platser (ca 10
000) skall tillföras folkhögskolorna även hösten 1996. I
god tid före 1997/98 bör anges hur en successiv
förändring skall ske av dessa extra insatser när
arbetslösheten inte längre är motiv till insatserna.
-
- att bidraget per elevvecka kan minskas till 1 000 kr. Det är
samma summa som utgår i statsbidrag för den reguljära
verksamhetens elevveckor. Vi är medvetna om att
landstingen inte ger bidrag på samma sätt men utgår ifrån
ett marginalkostnadsresonemang.
-
- att antalet veckor/elev inte bör sänkas. Det handlar om
studiekvalitet. De som söker till folkhögskolor har ofta
extra behov av en rimlig studietakt. De har inte så sällan
misslyckats i andra utbildningsformer och har därigenom
dåligt självförtroende. Det tar tid att bygga upp en
människas självförtroende vilket är nödvändigt om
studierna skall lyckas fullt ut.
-
- att Folkbildningsrådet bör ta på sig uppgiften att
differentiera bidragen utifrån karaktären på de
utbildningar som ges inom de olika folkhögskolorna. De
utbildningar som kräver allmän behörighet eller högre
krav på de sökande har troligtvis lägre kostnader än till
exempel allmän linje.
-
Kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning
Professor Åke Andersson har i sin forskning följt arbets- och
yrkesliv under många år. Han har visat på ett ökande gap
mellan förändringar i arbetsmarknaden och därmed krav på
utbildning och faktiska utbildningar. Hans siffror ger en bild
av hur viktig en allmän kompetenshöjning för alla
medborgare är, inte minst för att få ett jobb.
Han har sorterat ca 280 yrken utifrån tre dimensioner över tiden. 1970
fanns 42 % av dessa 280 yrken inom varuproduktionen, detta minskar till
10 % år 2010.
Tabell
(från lantbruk till industri)
Samtidigt har han uppskattat kunskapskraven för de 280
yrkena i samma tre dimensioner. De yrken som minskar
kraftigt eller försvinner är de som inte kräver eftergymnasial
utbildning.
Tabell
Regeringen skriver i propositionen att försök med
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning skall inledas
under hösten 1996.
Folkpartiet instämmer i att något måste göras för att närma yrkeslivets
förändring och krav med de utbildningar som finns och kommer att finnas i
framtiden.
Den svåra frågan är, var hör en kvalificerad yrkesutbildning hemma rent
organisatoriskt, i högskolan eller som påbyggnad på en treårig
gymnasieutbildning? Svaret är troligen i båda eftersom arbetslivets krav är så
olika.
Den pågående remissomgången om yrkeshögskola bör kunna ge vägled-
ning liksom utvärderingen av gymnasiereformen.
Vi vet att när den fyraåriga tekniska gymnasieutbildningen togs bort och
ersattes av tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan, blev många tekniskt
intresserade elever lämnade i sticket. De var motiverade till fyra år i
gymnasiet (eftersom de fick en yrkesutbildning och jobb) men inte till att
börja en högskoleutbildning. På längre sikt var linjen en inträdesport till
högskoleutbildning. Efter några år i arbetslivet var de motiverade att läsa
vidare till högskoleingenjör eller civilingenjör.
På 80-talet kom ca 9 000 gymnasieingenjörer ut varje år till
arbetsmarknaden. När det fjärde året fasades ut var det meningen att de
tvååriga ingenjörsutbildningarna skulle ta över.
Tyvärr har genomströmningen på de tvååriga högskoleutbildningarna varit
mycket dålig. Glädjande nog har de senaste antagningarna haft större antal
sökande. I en prognos förra året räknade SCB ut att examinationen kommer
att ligga under 3 000 per år fram till sekelskiftet. Detta gör att det saknas
tusentals tekniker med kortare teknisk utbildning. På grund av oklar status för
påbyggnadsutbildningarna har kommunerna dragit ner denna form både inom
gymnasieskolan och komvux.
Specialregeln i skollagen om påbyggnadsutbildningar inom gymnasie-
skolan försvinner i juli 1996, därefter skall gymnasieskolan inte ha påbygg-
nadsutbildningar. Då öppnas en möjlighet att stärka statusen och öka antalet
platser för att i komvux ge påbyggnadsutbildning med tydlig yrkeskaraktär
motsvarande den tidigare fyraåriga tekniska linjen.
Folkpartiet anser
- att innan ställning tas till de begärda 1 700 platserna för
försöksverksamhet av kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning bör de utredningar som arbetar presentera
sina resultat. Detta bör ges regeringen till känna.
-
Lärlingsutbildning
För att skapa mångfald och reella valmöjligheter för
individerna bör de positiva dragen i det gamla
lärlingssystemet tas till vara. Det innebär att öka
utbildningens arbetsförlagda tid och minska den
skolförlagda. Eleven anställs som lärling med lärlingslön och
vanlig semester. Skolan och arbetsplatsen har ett kontrakt för
det ömsesidiga åtagandet. Teoridelen/gymnasieskolans
kärnämnen läser eleverna inom komvux. Detta är inte APU
(arbetsplatsförlagd utbildning) eftersom gymnasiet bygger på
elevens egna val och lärlingssystemet utgår från arbetslivets
behov.
Den tyska lärlingsutbildningen kan utgöra en förebild men liknande finns
också bl a i Svedala, Skåne. På detta sätt tar vi vara på individens resurser på
bästa sätt. I stället för att skoltrötta och omotiverade elever med lock och
pock dras genom gymnasiet och får livslång aversion mot utbildning, kan de
återkomma när de fått insikt och motivation. Det ger också stora möjligheter
till positiv samverkan mellan företagare på orten och den
gymnasieskolan/vuxenutbildningen. Folkpartiet är övertygat om att det bland
dessa lärlingar finns många som efter en genomförd lärlingsutbildning blir
goda hantverkare och småföretagare.
Folkpartiet anser
- att olika former av lärlingsutbildningar skall utvecklas
som inslag i en strategi för ett livslångt lärande.
-
Nya jobb och kompetensutveckling
med utbildningsvikariat
Utbildningsvikariat - att redan anställd personal ges
kompetensutveckling samtidigt som arbetslösa får en chans
till vikariat - har varit ett verktyg för att höja kompetensen
främst hos den landstings- och primärkommunala
personalen. Samtidigt har utbildningsvikariat skapat tillfällen
för arbetslösa att få arbetslivserfarenhet av att
vikariera/arbeta inom vård och omsorg. Eftersom tillväxt och
nya arbeten knappast kommer att erbjudas i offentlig sektor
inom överskådlig tid blir insatserna temporära i stället för
långsiktiga.
Därför bör, enligt vår uppfattning, utbildningsvikariaten anpassas till den
verklighet som råder och resurserna riktas till privat företagsamhet. Om vi
tillämpar kompetensmodellen i samverkan med småföretagen kan dels
företagen höja sin personalkompetens, dels arbetslösa få erfarenheter och visa
att de är en resurs. Detta kan, enligt vår syn, ge småföretagare chansen att
både pröva nya idéer och lära känna ny personal - för att våga anställa.
Folkpartiet anser
- att inriktningen av utbildningsvikariaten ska ändras från
att vara i huvudsak vikariat inom offentlig verksamhet till
att skapa nya jobb inom småföretagandet.
-
Gymnasiebank
Folkpartiet har under lång tid argumenterat för ett flexibelt
gymnasium. Det finns nu alla möjligheter eftersom
gymnasiet är kursutformat. I framtiden kommer en
gymnasieutbildning att kunna klaras på två år men den kan
också genomföras på fyra. Därför är det enligt vårt synsätt fel
när treårig studiegång hittills blivit nära nog ett obligatorium
i gymnasiet. Det är angeläget att skolorna använder
läroplanens möjligheter till flexibilitet fullt ut för att anpassa
studiegången efter den enskilda individens förutsättningar
och mål. Detta måste gälla såväl studiernas omfattning som
deras innehåll.
Individuell utveckling är just individuell. Det som passar den ena eleven är
helt fel för den andra. Många ungdomar orkar eller vill inte fortsätta att läsa
direkt efter grundskolan. Alltför många hoppar av studierna efter en tid och
andra lägger inte hela sin energi på studierna. Det bör finnas tydliga och
tillgängliga vägar att fortsätta när lusten att lära återkommer. Våra tankar om
en gymnasiebank bör kunna utvecklas för dessa ungdomar. Gymnasiebanken
skulle också initiera större samarbete mellan komvux, gymnasieskolan och
arbetslivet.
Folkpartiet anser
- att en gymnasiebank ger individuell flexibilitet som
kräver samordning av utbildningsväsendet för att ge
individer en andra chans i livet,
-
- att det behövs regionala strategier för att minska
utbildningsbarriärerna till förmån för livslångt lärande.
-
Naturvetenskapligt basår
För de unga kvinnor och män som efter sin
gymnasieutbildning inser att de valde "fel" gymnasielinje
finns naturvetenskapligt basår. Det inrättades en gång som
tekniskt basår för att öka antalet kvinnor i tekniska
utbildningar. Nu har basåret successivt blivit en möjlighet för
båda könen vilket är en bra utveckling. Folkpartiet har från
det att basåret inrättades hävdat att det skall genomföras i
komvux eftersom där finns vana vid och erfarenhet av att
genomföra gymnasieutbildning till vuxna. I flera fall köper
högskolor basårsstudierna från ortens komvux utifrån den
kompetens som där finns. Vi kan inte se någon anledning till
att inte finansieringen av basåret skall gå direkt till komvux.
Basåret blir dessutom troligen billigare för staten om
platserna läggs där direkt. Det skulle också ge djupare
samarbete och mera diskussion om ämnen och kravnivåer för
en gemensam syn på vad ett basår skall innehålla mellan
högskolan och vuxenutbildningen. Vi vidhåller vår
uppfattning att något stipendium för dem som gått igenom
basåret inte skall delas ut.
Folkpartiet anser
- att samtliga basårsplatser bör inrättas vid komvux med
bibehållen garanti för en plats vid en teknisk högskola,
-
- att stipendium på 10 000 kr inte skall delas ut till dem
som genomgått basåret.
-
Basår med social inriktning för män
Ökningen av antalet kvinnor i tekniska utbildningar kan till
betydande del hänföras till introduktionen av tekniskt basår.
Eftersom det fortfarande är stor obalans mellan män och
kvinnor i en rad andra högskoleutbildningar bör försök
initieras med basår även för andra inriktningar med sned
könsrekrytering, t ex vissa lärar-, vård- och
omsorgsutbildningar. Då Skolverket har möjlighet att
omfördela resurser som inte fullt ut kan utnyttjas av
gymnasieskola och komvux föreslår vi att beredskap skall
finnas för att inrätta ett basår för män med inriktning mot
lärar-, vård- och omsorgsutbildning.
Folkpartiet anser
- att Skolverket bör få i uppgift att planera försök med basår
med social inriktning för män.
-
Högskolans expansion
Högskolan används också som dragspel av regeringen.
Folkpartiet delar regeringens uppfattning att högskolan bör utökas så att
hälften av varje årskull ungdomar kan få möjligheter att studera vidare. I vår
januarimotion 1995 gav vi utförliga motiveringar till att vi förordar en
långsiktig men bestående ökning i stället för stora tillfälliga ökningar.
Folkpartiet värnar kvaliteten i högskoleutbildningarna. Vi vill ha bra lärare
och bra lokaler med bra utrustning som kan utbilda för morgondagens
samhälle. Då måste de spelregler som det politiska samhället ställer upp för
verksamheten vara långsiktiga och något så när förutsebara.
Vi upprepar vad vi skrev i januari:
Regeringen saknar en långsiktig strategi för hur en expansion
av högskolan skall ske som garanterar att kvaliteten
säkerställs. Det bevisas av att en ny högskola i Malmö inte
nämndes i propositionen januari 1995. Före julen 1995 beslöt
riksdagen att en sådan skall starta och en utredning tillsattes
som till mars månad 1996 skall ge förslag om innehåll och
organisation. Observera att vi med detta exempel inte har
tagit avstånd från en högskola i Malmö, bara tagit den som
bevis för regeringens brist på framförhållning och
långsiktighet.
Vi har samma invändningar nu som tidigare mot den "puckel" som
tillfälliga insatser ger. I propositionen anför regeringen sin avsikt att
fortsätta
med de tillfälliga insatserna även 1996/97. Folkpartiet anser att platserna
borde göras permanenta trots att de då, av ekonomiska skäl, blir färre.
Sommaruniversitet
Det är en bra utbildningsform som passar många studerande
med individuella skäl till att söka. Sommarstudier har blivit
en succé delvis kanske för att studenter inte kunnat få
sommarjobb som tidigare. Oavsett skälen är det en form som
Folkpartiet anser skall vara ett permanent inslag i svensk
högskola. Vi föreslår att högskolorna får i uppdrag att
genomföra sommaruniversitet omfattande 20 000 platser
även efter sommaren 1996. För att detta skall vara möjligt
bör regeringen återkomma med förslag till finansiering för
sommaren 1997 och därefter. Vi tror inte, i motsats till
regeringen, att det är möjligt att ålägga högskolorna ett så
stort utbildningsuppdrag utan att tillföra mera pengar.
Folkpartiet anser
- att sommaruniversitet skall vara ett permanent inslag i
högskolan,
-
- att regeringen bör återkomma i budgetpropositionen med
förslag om långsiktig finansiering av sommaruniversitet.
-
Aspirantutbildning
Den startades som försök för att ge arbetslösa invandrare
med akademisk utbildning en möjlighet att komplettera sina
kunskaper och ge erfarenheter av svensk arbetsmarknad via
praktikplatser. Försöket har haft kort planeringstid vilket har
bidragit till en något trög start. Regeringen anvisar nu medel
även för hösten 1996 och ämnar återkomma i
budgetpropositionen för våren 1997. Folkpartiet tror inte att
hösten 1996 och våren 1997 räcker för att få ett grepp över
om aspirantutbildning leder till adekvata arbeten. Vi föreslår
därför en förlängning av försöksverksamheten.
Folkpartiet anser
- att försöksverksamhet med aspirantutbildning bör fortsätta
hela 1997.
-
Studiefinansieringssystemet
Det pågår en utredning i en parlamentarisk beredning för att
samordna olika typer av studiestöd. Riksdagens alla partier
är överens om att studiestödet är en snårskog av olika system
som den enskilde studeranden knappast kan genomskåda. På
sista tiden har det förts fram från fackligt håll att arbetslösa
borde kunna få studera med hjälp av a-kassa. Vi har en viss
sympati för detta om det ökar den enskildes möjligheter att
återgå till arbetslivet. Det är rimligt att den som blivit
bortrationaliserad som 40-50-åring får ett generösare stöd än
en nybliven student. Ett tilläggsuppdrag bör ges till
utredningen för att penetrera om och hur det är
genomförbart.
Barntillägget i svux och svuxa
Riksdagen avskaffade barntillägget hösten 1995. Folkpartiet
protesterade högljutt och förde tydligt fram våra farhågor om
att detta beslut skulle minska antalet studerande. I september
1994 studerade 37 000 med stöd från svuxa (särskilt
vuxenstudiestöd). Denna siffra hade sjunkit till 25 000 i
september 1995. Bakom denna minskning ligger dels att
barntillägget på 1 000 kr/barn togs bort, dels sänkningen av
dagpenningen för dem utan a-kassa. Detta gjorde att många
vuxna inte längre hade råd att studera utan de måste söka
kompletterande socialbidrag. Kommunerna kan då vägra att
ge socialbidrag som komplement till svuxa utan hänvisar till
studiemedel. Detta i sin tur betyder att den som skall läsa in
grundskolenivån hänvisas till att låna pengar, ca 20 000-25
000/termin vilket inte står i rimlig proportioner till studiernas
nivå.
Tyvärr har sammantaget våra farhågor besannats.
Stödet har gjort det möjligt att via komvux läsa in grund- och
gymnasieskolan. För arbetslösa och/eller ensamförsörjande
kvinnor var barntillägget tungan på vågen. När det togs bort
kunde de inte fortsätta att studera.
Vi utgår ifrån att utredningen om framtida studiestöd diskuterar frågan och
kommer fram till, för Folkpartiet, acceptabla och socialt värdiga lösningar.
Folkpartiet anser
- att det nu visat sig att barntillägget i svux och svuxa varit
ett ekonomiskt villkor för många människor för att höja
sin kompetens genom vuxenutbildning. Skall livslångt
lärande vara annat än en retorisk fras bör utredningen om
framtida studiestöd lägga förslag som stärker de
ekonomiska villkoren för barnföräldrar för att studera.
-
- att barntillägget åter bör införas på samma villkor som
tidigare i väntan på mera heltäckande förslag om
vuxenstuderandes studieekonomi från
studiestödsutredningen.
-
Doktorandtjänster
Folkpartiet har tidigare argumenterat för en ökning av antalet
doktorandtjänster. Vi vidhåller denna uppfattning.
Regeringen har möjlighet att i forskningspolitiska
propositionen till hösten finansiera en ökning med vårt stöd.
Riksdagen accepterade regeringens förslag om att åter införa
utbildningsbidrag som en finansiering av doktorsutbildning. Vi är helt emot
detta. Det är ett otryggt system för doktoranden och leder till längre
studietider. Det ger inte de sociala rättigheter som en tjänst ger. Sverige
behöver öka antalet doktorander, och potentialen för en ökning är kvinnor.
Det är avgörande för kvinnor när de skall välja doktorandstudier att de har
möjligheter att planera och genomföra studierna även om de skaffar barn.
Folkpartiet anser
- att doktorandstudier skall finansieras med
doktorandtjänster.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att högskolor tillförs
utbildningsuppdrag som innebär att sommaruniversitet blir ett
permanent inslag i högre utbildning i Sverige,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till finansiering av ca
20 000 platser i sommaruniversitet från sommaren 1997,
3. att riksdagen avslår propositionens förslag om basårsstipendier
om 10 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att samtliga basårsplatser skall förläggas till
komvux,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om basår med social inriktning för män,
6. att riksdagen beslutar att försöket med aspirantutbildning skall
pågå även hösten 1997,
7. att riksdagen beslutar att folkhögskolorna skall tilldelas medel
motsvarande 10 000 platser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte sänka antalet veckor per elev i
folkhögskolorna,2
9. att riksdagen beslutar att bidraget per elev och vecka i
folkhögskolorna skall sänkas till 1 000 kr, 2
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om differentiering av medel för olika linjer i
folkhögskolorna, 2
11. att riksdagen avslår propositionens förslag om 1 700 platser för
försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning tills vidare.