med anledning av prop. 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.
Centerpartiet anser att diskussionen om skolstartsåldern ska
utgå från vad som är bäst för barnen och deras utveckling.
Ställningstaganden om hur skolan ska utformas ska grundas
på barns utveckling och sätt att lära. En tidigarelagd skolstart
är motiverad endast om den utökade tiden utnyttjas till att ge
varje barn bekräftelse på att det kan lära och ger barnet den
tid det behöver för att lära, inte för att utöka och ge barnen
mer kvantitativa kunskaper.
Våren 1991 beslöt riksdagen att införa flexibel skolstart. Innebörden av
beslutet var att sexåringar kunde få börja skolan om föräldrarna så önskade
och kommunen lämnade sitt medgivande. Under en övergångsperiod om sex
år får kommunerna bestämma i vad mån sexåringar ska tas in i skolan.
Fr.o.m. 1 juli 1997 är kommunen skyldig att ta emot alla sexåringar som vill
börja skolan.
Efter beslutet om flexibel skolstart har en bred samverkan mellan förskola,
skola och fritidshem vuxit fram. Åtskilliga projekt har startats inför 1997 då
lagen i sin helhet träder i kraft. Många kommuner i landet har prövat olika
former av verksamhet för sexåringar. Några av kommunerna har behållit sina
sexåringar inom förskolan, andra försöker integrera sexåringarna i grund-
skolan. Många kommuner har prövat sig fram och hittat bra former för att
jobba med sexåringar i skolan. De har arbetat fram en metodik och pedagogik
som passar sexåringarna. Erfarenheterna från många kommuner som sam-
ordnat skola och skolbarnomsorg har varit positiva, samtidigt som man
konstaterar att det varit mycket turbulens i verksamheten under för-
ändringstiden.
Tioårig grundskola
En tidigare skolstart med bra pedagogisk verksamhet är till
fördel för barnet. Däremot är det inte självklart så att barn
skulle kunna tillgodogöra sig en större kunskapsmassa
genom att börja skolan ett år tidigare. Barnen får inte
kvantitativt mer omfattande kunskaper och färdigheter.
Däremot tyder undersökningar på att de som börjat ett år
tidigare och alltså gått ett år längre i skolan, kvalitativt sett
tillgodogjort sig en given kunskapsmassa bättre. Att utöka
grundskolan med ett år innebär att fler har chansen att nå
målen för grundskolan.
Skolverksamheten ska vara individanpassad, så att inte biologisk ålder utan
barnets förutsättningar och utveckling styr former och innehåll. Det är viktigt
att varje barn utvecklas i sin egen takt. Ambitionen är att alla barn ska få
känna att de lyckas motsvara de krav som ställs på honom eller henne.
Regeringen föreslår nu i sin proposition att ett gemensamt måldokument
ska upprättas mellan den allmänna förskolan, skolan och skolbarnomsorgen.
Det är i och för sig bra men inte tillräckligt. Regeringen påpekar själv i
propositionen bl a:"Forskningen visar att barns sociala förmåga och
skolprestationer gynnas av tidig föreskolevistelse. Internationella studier har
också visat att särskilt anpassad pegagogisk verksamhet för barn kan
motverka utslagningsprocesser." Det är därför förvånansvärt att regeringen
lägger fram ett förslag som inte leder till någonting.
Under åren 1975-1978 utarbetade Socialstyrelsen arbetsplaner rörande
förskolans pedagogiska innehåll. I några av dessa behandlades särskilt
samverkan mellan förskola och skola. Betydelsen av en samstämmighet
mellan de två verksamheternas sätt att stimulera barnens utveckling och möta
deras behov underströks. 1985 fastställdes Socialstyrelsens förslag till
pedagogiskt program för förskolan. Behovet av ett likartat synsätt på barns
utveckling poängterades på liknande sätt som ovan. Den kognitiva
utvecklingsteorin fick ett tydligt genomslag i måldokumentet. En rad
försöksverksamheter inom området samverkan-förskola-skola startade under
mitten av 1980-talet. Riksdagen beviljade särskilda resurser till utvecklings-
arbete i såväl skola som förskola.
Samarbetet mellan förskola och skola är av stor betydelse för barnen och
för utveckling av både förskolans och grundskolans verksamhet. Skilda
personalkategorier med olika pedagogiska uppgifter kompletterar varandra i
det pedagogiska arbetet. Samarbete och samordning mellan förskola och
grundskola tillför bredare kompetens vilket medför större bredd och mer
varierad inriktning av verksamheten. Vikten av att förskolan lyfts fram som
en betydelsefull del av utbildningssystemet kan inte nog poängteras. Genom
att tillvarata olika yrkesgruppers kompetens skapas bättre förutsättningar att
ta tillvara barns förmåga och vilja att lära under tidiga år.
Genom att integrera förskolans 6-årsgrupp i grundskolan ges möjligheter
att utveckla samarbetet mellan skola och förskola. Förskolans arbetssätt
kommer grundskolan till del och grundskolan kan möta eleverna ett år
tidigare. Estetiska och rörelseinriktade aktiviteter varvat med läsförberedande
moment ger barnen en stimulerande helhet. Dessutom ges här utrymme för
barns naturliga behov av lek och rörelse. Övergången mellan förskolans och
grundskolans arbetssätt sker successivt.
Integrering av förskola - skola under grundskolans första del samt ålders-
blandad undervisning öppnar möjligheter att fokusera barnens mognadsnivå
och därmed de behov som hör ihop med denna. Vi vill med detta nå en skola
som möter barnen i stället för barn som möter skolan. En enda skolform där
barns behov av omsorg och utveckling får växa fram utan strikt ålders-
tänkande är bra för alla barn, men kanske mest för barn som har det svårt och
inte klarar skolarbetet idag.
Pedagogiskt arbete
Pedagogisk forskning visar att motorisk, social och språklig
utveckling sker parallellt. Under de olika perioderna i barnets
utveckling stöder vi barnet bäst på än det ena sättet, än det
andra. Olika barn behöver olika former av stöd. En del barn
har större behov av stöd och stimulans. Skillnaden mellan
barn i samma ålder är ofta stor, likaså skillnaden mellan
pojkar och flickor. Även om man kan ange vad som är
"normalt" för en viss ålder, kan detta "normaltillstånd" aldrig
utgöra utgångspunkten för hur man skall bemöta det enskilda
barnet. En utgångspunkt för verksamheten i skolan måste
vara respekten för individen och för olikheterna.
Vi vill i det här sammanhanget poängtera att skolans pedagogik skall vara
en utveckling av traditionerna från förskola, fritidshem och skola,
erfarenheterna från dessa verksamheter skall tas tillvara och utvecklas vidare.
Detta förutsätter ett pedagogiskt förnyelsearbete inom skolans ram men
påverkar också barnomsorgens arbete, särskilt när det gäller förberedelsen för
femåringar.
Lärarutbildning och fortbildning
Synen på bildning och kunskap får konsekvenser för synen
på läraren och lärarrollen. Om man har synen att barnet är
"det forskande barnet" som själv söker kunskap genom att
ställa frågor behövs en handledare och en vägledare, inte en
föreläsare. Det förutsätter att läraren själv intar en forskande
hållning i förhållande till barnets arbete för att han eller hon
skall kunna var det stöd barnet behöver.
Med vårt förslag om tioårig grundskola där olika lärar- och personal-
kategorier samarbetar i en gemensam sammanhållen skolgång kommer
fortbildningen att få en framträdande roll. Fortbildningen måste överbrygga
de skilda arbetssätt och pedagogiska modeller som finns mellan förskola och
grundskola. Här behövs insatser framför allt för samverkan och planering.
Till detta kommer behov av fortbildning och utbildning som hänger samman
med att skolan blir obligatorisk för sexåringar.
Fortbildningen ska sträva efter att utveckla varje personalkategoris kompe-
tens och hur denna tas tillvara i det gemensamma arbetet. Var och en är
professionell utifrån sin yrkesroll. Förskollärare skall inte vara grundskol-
lärare eller vice versa. I en förändrad organisation med gemensamt ansvar
behövs bättre kunskap och förståelse för varandras yrkesroller och en
gemensam pedagogisk grundsyn.
När det gäller den framtida utbildningen av förskollärare och grundskol-
lärare är det önskvärt att samarbete och samordning utvecklas med tanke på
de förändrade krav som hänger samman med att skolan blir obligatorisk för
sexåringar. Ofta finns dessa utbildningar på samma orter varför det rent
geografiskt inte bör finnas några hinder.
Olikheterna mellan personalgrupperna är ibland en tillgång men kan också
vara ett hinder i samarbete. Förskola och skola står för olika pedagogiska
traditioner och kulturer, och mötet mellan dem är inte alltid okomplicerat.
Genom satsningar på kompetensutveckling för all berörd personal går det att
lösa knuten i kulturmöten mellan skolan och förskolan.
Vad som ovan anförts angående lärarutbildning och fortbildning bör ges
regeringen till känna.
Verksamhet för femåringar
Sedan 1975 har vi i Sverige en allmän förskola, som ger
kommunerna skyldighet att bereda alla barn plats i förskola
det år barnet fyller sex år. Förskolan kan bedrivas antingen i
form av deltidsgrupps- eller daghemsverksamhet. Den
allmänna förskolan kan också gälla yngre barn som har
behov av särskilt stöd i sin utveckling.
I utredningen Grunden för livslångt lärande (SOU 1994:45) presenteras sju
olika alternativ vad gäller skolstart/förlängd skola. I samtliga alternativ
förut-
sätts att barnen före skolgång skall erbjudas skolförberedande verksamhet av
i huvudsak samma slag som idag ges inom förskolans ram.
Det livslånga lärandet fordrar en annan syn på vad lärande är och hur barn
lär. Vi vet att barn lär och utvecklas redan när livet börjar. Vi vet också att
vårt komplexa samhälle kräver mycket av oss. Barn behöver många olika
saker för att utvecklas och lära sig på ett bra sätt. Förskolan kan vara en del
av den världen där barnet lär och utvecklas.
Centerpartiet anser att det är viktigt att kommunerna erbjuder någon form
av femårsverksamhet för alla barn. Föräldrarna får välja om de vill låta sitt
barn delta i verksamheten. Verksamheten kan utformas på en mängd olika
sätt. I Skurups kommun t ex erbjuder man alla barn en "femårsverksamhet",
vilket innebär att barnet går i förskolans regi 12 timmar/vecka vårterminen
innan barnen börjar skolan.
Även om vi anser att femårsverksamheten är betydelsefull för barnen anser
vi oss inte kunna ålägga kommunerna att ha en obligatorisk verksamhet utan
det måste bli en från kommunens sida frivillig verksamhet. Den ska vara
frivillig också för föräldrarna, som själva väljer om de vill låta sitt barn
delta
i verksamheten. Detta bör ges regeringen till känna.
Tidsram och genomförande
Flexibel skolstart infördes 1991. Kommunerna är från och
med den 1 juli 1997 skyldiga att ta emot alla sexåringar som
vill börja skolan.
Efter beslutet om flexibel skolstart har en bred samverkan mellan förskola,
skola och fritidshem vuxit fram. Åtskilliga projekt har startats inför 1997 då
lagen i sin helhet träder i kraft. Många kommuner i landet har prövat olika
former av verksamhet för sexåringar. Några av kommunerna har behållit sina
sexåringar inom förskolan, andra försöker integrera sexåringarna i
grundskolan. Många kommuner har också gjort omorganisationer i den
kommunala administrationen för att samla ansvaret för skola, 6-
årsverksamhet och fritidshem under samma nämnd. Erfarenheterna från
många kommuner som samordnat skola och skolbarnomsorg har varit
positiva, samtidigt som man konstaterar att det varit mycket turbulens i
verksamheten under förändringstiden.
För att få en likvärdig verksamhet över hela landet, med en metodik och
pedagogik som passar sexåringarna, och för att se till att alla barn får samma
förutsättningar föreslår Centerpartiet att en tioårig grundskola införs med
skolstart vid sex års ålder. Med utgångspunkt från att elevkullarna just nu är
mycket stora, som också regeringen påpekar i sin proposition, föreslår vi att
den tioåriga grundskolan bör införas från och med år 2000. Detta bör ges
regeringen till känna.
Kostnader
Genom förändringen av ansvaret för skolan 1991 och det nya
statsbidragssystemet till kommunerna 1992 har kommunerna
fått ett odelat ansvar för grundskola och barnomsorg. Frågan
om den ekonomiska nettoeffekten av förslaget om en sänkt
skolstartsålder och/eller en förlängd skolgång är naturligtvis
viktigt att belysa, men kan vara svåra att beräkna och varierar
dessutom från kommun till kommun.
Kommunförbundet redovisar i sin rapport Kommunernas ekonomiska läge
februari 1996 att kostnaderna för tioårig grundskola kommer att ligga på ca
1,3 miljarder. Kostnaderna för att låta sexåringar börja skolan blir inte så
höga som man först befarade, då Kommunförbundet presenterade beräkningar
som låg mellan tre och fyra miljarder kronor. Kommunförbundets
beräkningar visar att det kan vara svårt att räkna ut den exakta kostnaden för
en tioårig grundskola. Deras beräkningar med siffrorna tre-fyra miljarder
byggde på att alla sexåringar var en helt ny grupp i skolan. Detta är en
sanning med modifikation eftersom kostnaderna för sexåringarna redan finns
idag inom förskolan. Sedan vi fick en allmän förskola i Sverige, som innebär
att kommunerna är skyldiga att bereda alla barn plats i förskola det år barnet
fyller sex år, så har nästan 100 % av alla sexåringar deltagit i denna
verksamhet. Regeringen påpekar själv i sin proposition att "den allmänna
förskolan har sedan år 1975 omfattat praktiskt taget alla sexåringar".
Det finns kommuner som redan har integrerat nästan samtliga sexåringar i
skolan. I Skövde kommun, Skurup, Falkenberg och Götene är andelen så hög
som 97 % sexåringar i skolan. Kommunförbundet skriver också i sin rapport
att "det finns också kommuner som bedömer att de kan klara utbyggnaden
genom att töja på nuvarande resurser".
I många kommuner har man kommit fram till att kostnaderna totalt sett
minskat genom införande av flexibel skolstart. Som exempel kan nämnas
Skurup där 57 % av sexåringarna började skolan under läsåret 1992/93 och
93 % började under läsåret 1993/94. Totalt sett har kostnaderna minskat med
ca 20 miljoner kronor under dessa två år. I detta finns då även vissa
förändringar när det gäller ledningsfunktioner och administration. Det finns
dock skäl att påpeka att det i Skurups fall inte har varit ekonomin som har
varit avgörande när man genomfört verksamheten.
Blockbetyg i grundskolan
Regeringen föreslår att sammanfattande betyg i ämnesblock i
grundskolan ska kunna ges som alternativ till betyg i varje
ämne.
Grundskolans läroplan uppmuntrar idag ett ämnesövergripande arbetssätt,
vilket är positivt. Däremot anser vi inte att man ska kunna sätta samman-
fattande betyg i ämnesblock som t ex NO, dvs fysik, kemi och biologi, eller i
SO, dvs geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärarutbildning och fortbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om verksamhet för femåringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidsram och genomförande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en tioårig grundskola med start vid sex års ålder,
5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om blockbetyg.
Stockholm den 10 juni 1996
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Margareta Andersson (c)
Karin Israelsson (c)
Rolf Edlund (c)