med anledning av redog. 1995/96:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten efter rådets 44:e session t.o.m. den 47:e sessionen

Efter mer än 40 år av nordiskt samarbete är nu tiden inne för
en genomgripande förändring av det traditionella nordiska
samarbetet och en grundlig analys av Nordiska rådets
framtid. Tre länders medlemskap i EU ger en ny dimension
till omprövningen.

Nordiska rådet bör enligt närhetsprincipen enbart syssla med det som är
relevant för det nordiska samarbetet. Många Europafrågor, både i närområdet
och inom EU, liksom många nationella frågor har en nordisk dimension.
Därför bör de flesta nationella parlamentariker och EU-parlamentariker från
de nordiska länderna involveras. Detta kan ske i fyra strukturer:

1. Nordens politiska torg

Under några dagar årligen samlas Nordens ledande
parlamentariker samt regeringsledamöterna till en bred
diskussion om för Norden centrala frågor. En sådan
uppläggning bör göra det möjligt för partiledare och andra
ledande företrädare att delta i rådsarbetet. Viktiga frågor att
diskutera är säkerhetspolitik, Europafrågor, ekonomisk
politik, miljö och andra tunga nationella frågor.

Kretsen av valbara utökas med de folkvalda EU-parlamentarikerna.
Sveriges riksdag bör t.ex. nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl
riksdagens ledamöter som svenska Europaparlamentariker.

2. Riksdagsledamöternas
samarbetsorgan

Nordiska rådet skall främja ett kontinuerligt samarbete
mellan de nationella parlamenten. Det kan ske genom att de
traditionella utskotten i de olika nordiska parlamenten
samarbetar med varandra. Ordförandelandets utskott utövar
ett aktivt ledarskap och ansvarar för den politiska agendan.
Ett år har t.ex. det svenska socialutskottet ansvar för att
aktualisera frågor och sammankalla till möten med
motsvarande utskott i de andra länderna.

Initiativen tas i de nationella utskotten och frågorna bereds av dessa
gemensamt. Förslag lämnas till rådets styrelse för beslut i Nordiska rådet.
Ordförandelandets utskottskansli har det administrativa ansvaret för
samarbetet inom sitt område under ett år.

3. Samarbetet med baltiska
parlamentariker

Parlamentariker från de baltiska länderna bör regelbundet
inbjudas dels till Nordiska rådets session och dels till
relevanta utskottsmöten för att stärka samarbetet mellan
Norden och de baltiska staterna. Vid behov kan del av den
årliga sessionen av Nordiska rådet ägnas åt en särskild
baltisk samarbetssession. De baltiska parlamentarikerna skall
vara välkomna att delta under hela mötet.

Utskotten avgör om baltisk närvaro är önskvärd vid ett visst sammanträde.

4. Aktiva partigrupper och
effektiv rådsstyrelse

De 87 ledamöterna i Nordiska rådet skall agera främst genom
sina partigrupper och inte i nationella delegationer.
Partigrupperna skall kunna initiera förslag som bereds av
rådsstyrelsen.

Rådsstyrelsen består av proportionellt valda företrädare från
partigrupperna. Alla medlemsländer skall vara företrädda i styrelsen.
Rådsstyrelsen skall hantera den gemensamma administrationen och
ekonomin. Den skall också bära ansvaret för de organ som är direkt
underställda Nordiska rådet.

Ekonomi

Det är angeläget att Nordiska rådet arbetar effektivt.
Samarbetet skall ge god valuta för pengarna.
Administrationen av det löpande utskottsarbetet skall åvila
ordförandelandets utskottskanslier/parlament. Fler
parlamentariker kommer att involveras, vilket kan kosta mer,
samtidigt bör administrationen kunna minskas.

Initiativrätt

Ärenden för rådets behandling initieras enligt följande:

- genom regeringarna
-
- genom utskotten i de nordiska parlamenten
-
- genom partigrupperna.
-
Pågående förändringsarbete

Flera beslut har tagits och genomförts när det gäller
förändringar av Nordiska rådets organisation och arbetssätt
som redan framgår av redogörelsen till riksdagen från
Nordiska rådets svenska delegation. Dessa reformer kan
enligt vår mening endast ses som ett viktigt första steg på
vägen mot ett dynamiskt, aktuellt och slagkraftigt Nordiskt
råd.

Förändringsarbetet bör därför fortsättningsvis bedrivas enligt de riktlinjer
som vi här redogjort för. Vårt förslag har flera fördelar:

- Relevanta nationella parlamentariker och Europaparlamentariker
involveras inom sina ansvarsområden.
-
- De verkligt ledande politiska företrädarna samlas till en betydelsefull
politisk överläggning varje år.
-
- Nordiskt samarbete blir en angelägenhet för alla parlamentariker och inte
enbart för vissa särskilt utvalda. Onödiga och irrelevanta samarbetsformer
och möten rensas ut.-
- 10F-
- P
-
Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till
Nordiska rådet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samarbete med parlamentariker från Estland,
Lettland och Litauen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen i övrigt anförts om fortsatt reformering av Nordiska rådet.

Stockholm den 27 mars 1996

Göran Lennmarker (m)

Inger Koch (m)

Bertil Persson (m)

Lars Hjertén (m)

Sten Tolgfors (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Gustaf von Essen (m)

Henrik Landerholm (m)