Vid EU:s regeringskonferens 1996 blir en av huvudpunkterna att föra den europeiska unionen närmare medborgarna. För att öka legitimiteten hos EU inför medborgarna måste förberedelserna av EU:s lagstiftning ske öppet och inte i slutna rum. Medborgarna måste ges ökade möjligheter att påverka lagstiftningen. I första hand är det naturligt att det sker genom att de nationella parlamenten involveras mer i lagstiftningsarbetet än som hittills varit fallet.
Vid den kommande regeringskonferensen kommer de nationella parlamentens roll att behandlas. Enligt min mening skall EU inte styra de nationella parlamenten. I stället måste den grundläggande demokratiska legitimiteten utgå från dessa. Däremot är det viktigt att de nationella parlamenten och därigenom medborgarna i varje enskilt land ges möjlighet till inflytande över lagstiftningsprocessen inom EU genom att åtgärder vidtas som möjliggör en inflytandeprocess. Målet bör vara att vi i Sverige skall kunna upprätthålla den normala beredningsprocessen för lagstiftning, dvs. med utredningsbetänkanden, remisser och parlamentarisk medverkan på bred front. Regeringen bör med kraft driva denna fråga.
Riksdagens begäran hos regeringen om en skrivelse till riksdagen motiverades bl.a. med att regeringen borde redovisa hur förberedelsearbetet skulle gå till. En sådan redovisning har lämnats. Men förberedelsearbetet uppvisar brister. Redan förra våren kunde regeringen ha tillsatt utredningar i olika sakområden med experter och parlamentariker. Deras arbete kunde ha gått ut på remiss och legat som underlag för antagande av positioner i EU- nämnden. EU 96-kommitténs arbete är värdefullt men det räcker inte.
Riksdagens arbete i samband med EU kanaliseras i första hand genom dess EU-nämnd. Regeringsföreträdare skall regelmässigt uppträda inför nämnden. I samband med ministerrådsmötena skall EU-nämnden höras. När nämnden inrättades föreslog också konstitutionsutskottet att riksdagens utskott skulle vara aktiva i ett tidigt skede av lagstiftningsarbetet inom EU. Riksdagen beslöt också i enlighet med KU:s förslag och uttalade att relationen mellan EU-nämnden och utskotten skulle utvärderas efter ungefär ett år. En sådan utvärdering kommer också att göras under våren 1996.
Allt väsentligt lagstiftningsarbete förbereds under lång tid inom ministerrådets arbetsgrupper och inom Coreper. När regeringen så rådgör med riksdagens EU-nämnd sker detta vanligen på ett mycket sent stadium i lagstiftningsprocessen där möjligheterna till verkligt inflytande ofta är ringa. Detta är föga tillfredsställande.
I KU:s betänkande 1994/95:22 framhävs att den svenska riksdagens utskott i ett tidigt skede bör ha en nära befattning med lagstiftningsprocessen inom EU. Mot den bakgrunden föreslår jag att riksdagen bör ha någon eller några tjänstemän närvarande i Bryssel som kan tjäna som en mer stadigvarande förbindelselänk och ge information och service åt riksdagen. Det bör härvid inte bli fråga om att skapa någon ny separat organisation eller enhet. Riksdagens representanter kan lämpligen vara placerade vid den svenska representationen i Bryssel.
I FN har ett antal riksdagsmän sedan lång tid tillbaka getts möjlighet att följa arbetet i form av parlamentariska FN-delegater under höstsessionerna. Ett liknande system borde inrättas för riksdagsmännen i förhållande till EU:s arbete. Om utskotten skall spela en viktigare roll bör dess ledamöter vara underkunniga om hur arbetet går till på plats. Ett antal riksdagsledamöter kunde under en viss begränsad tid ges möjlighet att följa lagstiftningsarbetet inom EU. Den svenska representationen i Bryssel utgör den naturliga basen för en sådan verksamhet.
Sverige kommer att driva frågor om öppenhet och tillgång till dokument inför regeringskonferensen 96. Vår offentlighetsprincip utgör den naturliga utgångspunkten i detta arbete. I vår strävan till större insyn bör vi - för att framgång skall nås - söka bundsförvanter i andra länder. Riksdagen bör kunna hjälpa till i detta arbete. Mot denna bakgrund bör den svenska riksdagen intensifiera sitt samarbete med andra EU-länders parlament i denna fråga.
Jag föreslår därför att riksdagsledamöter ges möjlighet att besöka andra länders parlament för att arbeta för en större öppenhet inom EU i den anda som anges av vår offentlighetsprincip. Riksdagens ledamöter och utskott bör kunna delta i en planmässig påverkansprocess gentemot andra parlament.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att verka för att riksdagen skall delta i påverkansprocessen gentemot andra parlament för en utökad öppenhet inom EU.
Stockholm den 26 januari 1996
Birgit Friggebo (fp)