med anledning av skr. 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996
Regeringens skrivelse visar på vikten av ett omfattande
politiskt samarbete för att säkra medborgarnas behov i ett allt
mer internationaliserat Europa. Det gäller inte minst behovet
att samverka för att långsiktigt trygga sysselsättning och en
god miljö. Det är därför allvarligt att det bland medborgarna,
också bland dem som är positiva till Europatanken, finns en
utbredd misstro mot institutionernas sätt att fungera.
Oron för onödig byråkrati, oskäliga löner och arvoden samt det utbredda
lobbysystemet spelade en stor roll i fjolårets EU-val. Sverige bör i samband
med regeringskonferensen ta initiativ till en översyn av EU-byråkratins
arbetsformer. I motionen föreslår vi att en översyn av EU:s personalpolitik,
lobbysystemet och överdriven reglering kommer till stånd.
EU:s personalpolitik
EU:s personalpolitik har haft som syfte att skapa en egen
europeisk identitet och klippa banden till de nationella
statsförvaltningarna. Som framgår av det
informationsmaterial som utrikesdepartementet tagit fram i
samband med att ett tusental svenskar anställs i samband
med EU-medlemskapet bygger en anställning i EU i princip
på ett livslångt anställningsförhållande.
Åldersreglerna för assistent- och handläggartjänster har utformats så att
äldre arbetssökande i praktiken utestängs. Detta är också en av flera faktorer
som medverkat till den sneda könsfördelningen inom EU:s institutioner.
Formell kunskap om sakförhållanden i olika EU-stater tillmäts tillsammans
med språkkunskaper större betydelse än erfarenhet av levnadsförhållanden
eller förvaltningsarbete i hemlandet. EU-anställdas förhållandevis höga löner
och särskilda pensionsregler bidrar till att rörligheten i personalgrupperna är
ringa.
Vi ser en uppenbar risk för att EU:s personalpolitiska regelverk bidrar till
att fjärma organisationen från vanliga medborgare i EU:s medlemsstater.
Utan ett kreativt inflöde av ny personal och med stora grupper anställda, som
i hela sitt yrkesverksamma liv lever i den ganska artificiella miljö som
präglar en stor maktorganisation finns det risk att organisationen utvecklas
utan tillräcklig insikt i medborgarnas villkor och behov.
Vi menar att regeringskonferensen bör ta initiativ till en översyn och
modernisering av EU:s personalpolitik. Denna bör avse löne- och
anställningsförmåner för EU:s anställda och förtroendevalda och riktlinjer för
anställning, personalomsättning etc. Syftet bör vara att förvaltningsmässig
kompetens förenas med erfarenheter från andra verksamheter på nationell
nivå och god kontakt med vanliga medborgares verklighet i olika europeiska
stater. Systemet med livslånga anställningar som mål för EU:s personalpolitik
bör ersättas med personalplaner, som underlättar nyrekrytering och en sund
personalomsättning.
Lobbyverksamheten
Den omfattande lobbyverksamheten riktad mot EU-
kommissionen och andra EU-organ bidrar till att minska
organisationens trovärdighet hos allmänheten. För svenska
väljare är tanken att genom uppvaktningar, skrivelser och
andra kontakter mot folkvalda och administration påverka
beslut inte främmande, men omfattningen och betydelsen hos
lobbyverksamheten i Bryssel skapar osäkerhet om besluten
faktiskt grundas på objektiv kunskap eller på envetenheten
och ekonomin hos lobbyorganisationerna. Problemet
förstärks av att många anställda inom kommissionen
framhåller lobbyisternas betydelse som kunskapskälla i en
organisation som saknar traditionellt remissförfarande.
Lobbyismen inom EU skiljer sig också från olika former och
kontakt på den nationella nivån genom att det kräver stora
ekonomiska resurser och därigenom i praktiken utestänger
vanliga medborgare och små enskilda företag och
organisationer från påverkan.
Vi tror inte att man vare sig kan eller bör utrota lobbyismen i Bryssel, men
menar att det ur demokratisk synpunkt är angeläget att staterna tar initiativ
till
en översyn av lobbyismens betydelse för olika beslut inom EU och också
söker former för att skapa en ökad öppenhet om hur olika lobbyister påverkat
ett ställningstagande. En väg kan vara krav på att de kontakter som påverkat
ett ärende noteras i anslutning till ärendet. Det finns vidare anledning att se
mycket allvarligt på uppgifter om att gåvor och förmåner från lobbyister till
förtroendevalda och anställda inom EU förekommer i mer än ringa
omfattning. EU-parlamentets oförmåga att ena sig om så elementära krav
som registrering av lobbyister och förteckning av gåvor och förmåner över
8.500 kronor visar att det måste ankomma på staterna att ta initiativ till en
översyn.
Onödig byråkrati ska motverkas
Det finns många goda skäl till den omfattande floran av
direktiv och rekommendationer från ministerråd och
kommission; så länge som EU har ett omfattande
jordbruksstöd kan det behöva förenas med regler som
förhindrar missbruk. Samordning av säkerhets- och andra
föreskrifter från nationell till europanivå för att underlätta en
fri handel kräver också hyllmeter av viktiga regler.
Gemensamt ansvar för miljön kräver sina regelverk på
samma sätt som staterna på det arbetsrättsliga området måste
upprätta regler som förhindrar rovdrift med arbetskraft.
Ändå finns en uppenbar risk att en organisation, som inte lever under direkt
nationell kontroll kan göra reglerandet till ett egenvärde. När det inte finns
politiska intressen - miljökonsumentskydd, säkerhet etc - att säkra bör det
vara respektive branscher och inte EU som ytterst en politisk organisation
som enas om eventuella rekommendationer. Ett exempel kan vara de
olycksaliga jordgubbarna, där vi har svårt att se behovet av att EU i stället
för
branschen själv avgör vad som är prima, ordinära eller extraordinära gubbar.
Andra exempel är regelverken för fröförsäljning, där små företag har svårt att
leva upp till de krav som de stora företagen drivit igenom. Vi ser en uppenbar
risk för att EU-byråkratin genom alltför stor klåfingrighet inte bara blir
mindre trovärdig hos allmänheten utan också kan verka hämmande på
kreativitet och utveckling av små företag och nya produkter.
Vi vill understryka vikten av att EU genom sina regelverk inte hindrar
staterna att gå i spetsen för utveckling av högre miljökrav än de alla nationer
orkar med. Risken är annars stor att en minsta gemensam nämnare på
miljöområdet blir hämmande för ett aktivt miljöarbete.
Sverige bör därför inför regeringskonferensen driva kraven på översyn av
EU:s regleringsnit i syfte att renodla EU:s regelverk till de områden som är
nödvändiga för att säkra viktiga medborgarintressen, kontroll av EU:s
bidragssystem och en fungerande gemensam marknad. Översynen hör
naturligtvis hemma hos flera av EU:s institutioner, bland dem också EU:s
revisionsrätt, men vi menar att det vid en av regeringskonferensen initierad
översyn är naturligt att denna förenas med medverkan av de olika nationella
myndigheterna. Det inkluderar också de nationella revisionskontoren.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige vid EU:s regeringskonferensen 1996
bör ta initiativ till en översyn och modernisering av EU:s
personalpolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige vid EU:s regeringskonferensen 1996
bör ta initiativ till riktlinjer för lobbyverksamheten inom EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige vid EU:s regeringskonferensen 1996
bör ta initiativ till en översyn av den omfattande regleringen inom
EU.
Stockholm den 25 Januari 1996
Inger Lundberg (s)
Hans Karlsson (s)
Maud Björnemalm (s)
Håkan Strömberg (s)
Helena Frisk (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)