I samband med att kriget i före detta Jugoslavien bröt ut för lite mer än fyra år sedan pläderade Kristdemokraterna för en kraftfull insats från det internationella samfundet till gagn för den oskyldiga civila befolkningen och för världsfreden. Sedan oroligheternas början har Kristdemokraterna varit starkt engagerade i den jugoslaviska frågan. Det har varit motiverat av främst humanitära och etiska skäl men också utav säkerhetspolitiska motiv och tron på ett fredligt och demokratiskt Europa.
Efter en period av långintensiva konflikter trappades situationen emellertid upp till regelrätt krig med Bosnien-Hercegovina som främsta skådeplats. I samband med detta beslöt FN:s säkerhetsråd att sätta upp en skyddsstyrka för f.d. Jugoslavien, UNPROFOR där Sverige kom att delta med en styrka på cirka 1 000 man. Beslutet att sända svenska FN-trupper fattades av riksdagen med Kristdemokraternas fulla stöd. Även om den optimala lösningen hade varit att företa mera förebyggande åtgärder och att tidigare sätta in FN- åtgärder vill Kristdemokraterna uttrycka en stor uppskattning för de stora insatser i fredens tjänst som de närmare 7 000 svenska kvinnor och män har bidragit med under FN-flagg i f.d. Jugoslavien.
När nu äntligen en fredsöverenskommelse har undertecknats mellan de berörda parterna i Dayton, Ohio, USA den 21 november 1995 finns det skäl till att hysa en försiktig optimism för framtiden. Även om konfliktens upphörande har betingat ett ohyggligt högt pris i form av tusen och åter tusentals dödsoffer, tortyroffer och våldtagna samt att det angripna folkslaget, bosnierna, lidit mest av alla är denna fred dagens realitet och det bästa vi har.
För att freden skall bestå krävs också aktiva åtgärder såsom skapandet av en ny FN-styrka. Under Daytonförhandlingarna kom man överens om att denna nya styrka, IFOR, skall ha FN-mandat och ledas av NATO. Fredsstyrkan kommer att vara multinationell och uppgå till 50 000-60 000 man, uppdraget kommer att likna mera traditionell fredsbevarande verksamhet med utökade befogenheter att tillgripa militära tvångsmedel för att genomföra mandatet. I regeringens proposition 1995/96:113 om ett svenskt deltagande i fredsstyrka i f.d. Jugoslavien anförs att det är ett svenskt intresse att även delta i denna styrka. Kristdemokraterna delar denna uppfattning fullt ut.
I propositionen uppstår emellertid en oklarhet beträffande de villkor som det svenska manskapet skall delta under. I propositionen skriver regeringen att det svenska deltagandet i IFOR skall utgöras i huvudsak av den styrka som redan finns i Bosnien och som tjänstgör i UNPROFOR utan att precisera att detta deltagande skall ske på basis av frivillighet. Med tanke på att det svenska manskapet tjänstgör i Bosnien i enlighet med ett kontrakt som skrevs utifrån UNPROFOR:s villkor är det rimligt att nytt kontrakt skrivs för att delta i den svenska enheten inom IFOR.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att precisera frivillighetsaspekten i samband med de svenska FN-soldaternas deltagande i den nyuppsatta fredsstyrkan i f.d. Jugoslavien, IFOR.
Stockholm den 6 december 1995
Ingrid Näslund (kds)