med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
En nationell IT-strategi
Informationstekniken förändrar människors och nationers
villkor i grunden. Avståndens betydelse minskar.
Nationsgränser suddas ut och ekonomin internationaliseras
ytterligare. Den grundläggande förändringen i
kommunikationsmönstret kommer radikalt att påverka
samhällsstrukturen.
Rätt använd kan informationstekniken leda till att hela vårt land utvecklas.
De svenska företagens konkurrensförmåga kan avsevärt förbättras. IT öppnar
för nya och flexiblare sätt att arbeta. Utbildningsväsendet, från förskola till
universitet/högskola, får nya möjligheter. Kultur och fortbildning kan
främjas. Den enskilde medborgaren kan med teknikens hjälp lättare
tillgodogöra sig samhällsinformation och samhällsservice. Medborgaren
stärks och demokratin utvecklas. Förutsättningen är dock att grundläggande
kommunikationsmöjligheter blir tillgängliga på likvärdiga villkor för alla i
hela landet och att användningen av IT stimuleras.
Informationstekniken skapar således möjligheter för decentralisering,
tillväxt och demokratisk utveckling. Men det är nödvändigt med politisk
beredskap för att möta IT-samhället. Politikernas uppgift är att formulera
målen för utvecklingen av den nya tekniken och att skapa de förutsättningar
som behövs för att nå dit.
Decentralisering och regional balans
Informationstekniken intar en central roll i framväxten av
nya sätt att producera varor och tjänster i det framtida
samhället. Det finns en dynamik i denna utveckling grundad
på en ny teknik som minskar betydelsen av fysiska avstånd
och som därför kan bli en verklig decentraliseringskraft.
Den enskildes möjligheter till studier och arbete och närhet
till olika former av service blir oberoende av både tid och
rum.
Utvecklingen kommer att gå från centralt styrda hierarkier till
decentraliserade nätverk. Företag och organisationer kommer att bli allt
mindre men samtidigt fler och istället samarbeta i nätverk.
Digitaliseringen kommer att innebära att alla regioner i landet får möjlighet
att utvecklas. Det kommer att vara fullt möjligt att utföra avancerade tjänster
även på mindre orter. Fysiska avstånd kommer inte på samma sätt som
tidigare vara ett hinder för handel och kommunikation. Nationsgränserna
kommer att bli allt mer ointressanta.
Demokrati och delaktighet
De digitala nätverken gör det möjligt för människor att
mycket lättare få tillgång till information snabbt och utan
höga kostnader. IT kan skapa en ny allemansrätt, en digital
allemansrätt. Offentlighetsprincipen kommer att kunna
användas på ett helt annat sätt än tidigare. Om informationen
görs tillgänglig för alla ökas medborgarnas möjlighet till
inflytande.
Nätverk öppnar möjligheter för att bryta gamla maktstrukturer. Politiska
partier kan vitaliseras då de politiska diskussionerna blir mer öppna för
allmänheten. Medborgarna ges möjlighet att snabbt reagera på förslag och
delta i det politiska samtalet.
Internet, multimedia och CD-ROM, ord vars innehåll är vardagsmat för
många. Men långt ifrån alla är bekanta med den nya tekniken och har därför
heller inte insett vilka möjligheter informationstekniken, IT, inrymmer. Det
finns därför en risk att människor som inte deltar i de nya
kommunikationsmönstren kommer att hamna utanför. På samma sätt som
bristande kunskaper i engelska kan leda till utanförskap, kan även IT bli ett
språk för de flesta men inte för alla. Det finns risk för att det uppstår en
kunskaps- och informationsklyfta mellan människor.
Tillväxt
I framtiden kommer den enskilda människans förmåga och
inställning till IT-användning att vara en avgörande
konkurrensfaktor. Informationstekniken är ett viktigt verktyg
för att skapa tillväxt då den öppnar för nya och flexiblare sätt
att arbeta. Nätverken blir viktigare än fasta strukturer,
flexibilitet i arbetsorganisationen med lösningar utifrån
enskilda behov blir möjligt. IT-utvecklingen gör att nya
kontakter knyts över nätet och idéer utvecklas oberoende av
avstånd och nationsgränser. IT-utvecklingen kommer att leda
till nya arbeten inom nya branscher. Informationsbearbetning
kommer att bli en växande sektor i hela världen.
Genom digitaliseringen kan fler människor välja att arbeta hemma. IT-
pendling kommer att ställa helt nya krav på flexibilitet. Avstånd kommer att
bli allt mer ointressant, och krav på livskvalitet kommer sannolikt att i högre
grad styra valet av bostadsort. Avancerade tjänster kommer att vara möjliga
att utföra även om man bor långt ifrån centrum. Arbetets organisation
kommer att förändras i grunden.
Våga ta politiskt initiativ
IT-revolutionen innebär stora samhällsförändringar. Den
tekniska utvecklingen går så snabbt att det är risk för att
samhällets anpassning inte hinner med. Utvecklingen får inte
bara rulla på och marknaden får inte ensam ange riktlinjerna.
Det är nödvändigt att tekniken underordnas politiska mål och
riktlinjer för hur detta verktyg skall kunna främja tillväxt,
demokrati och decentralisering.
Regeringen föreslår i propositionen Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik nationella mål för IT-utvecklingen.
Centerpartiet anser att målen måste förtydligas.
Regeringens riktlinjer är mycket övergripande och kraven på hur strategin
skall fullföljas är för få. Centerpartiet anser att det är viktigt att riksdagen
fattar beslut om en sammanhållen IT-strategi. Utvecklingen kan leda till
tillväxt, regional balans, decentralisering och demokratisk utveckling om
riktlinjerna och ambitionerna är tydliga från det politiska systemet.
Regeringen redovisar i propositionen uppfattningen att statens uppgift nu
enbart är att stimulera användningen av den nya tekniken så att det främjar
kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Enligt Centerpartiets uppfattning är
detta inte nog. För att skapa tillväxt och sysselsättning krävs även
lagändringar och ekonomiska insatser.
Mål för en nationell IT-strategi
IT-utvecklingen skall leda till
- regional balans
- att medborgarnas rätt till fri tillgång till information stärks
- att demokratin och den enskildes möjlighet till medinflytande understöds
- att bevara och utveckla det svenska språket och kulturen i en allt mer
gränslös värld
- personlig utveckling och utbildning för medborgarna både i arbetet och på
fritiden
- bättre service för medborgare och företag genom effektivisering och
rationalisering inom offentlig sektor
- att medborgare och företag ges lika förutsättningar i hela landet
- ökade möjligheter för människor med särskilda behov
- att jämställdheten mellan män och kvinnor stärks
- att tillväxten ökar och att Sveriges konkurrenskraft stärks
- att sysselsättningen ökar
Prioriterade uppgifter
Regeringen prioriterar tre områden i propositionen,
rättsordningen, utbildningen och samhällets
informationsförsörjning. Centerpartiet saknar förslag om hur
tillväxt och tillgänglighet skall främjas.
Tillgänglighet
Centerpartiets uppfattning är att informationstekniken skall
användas för att skapa utveckling i hela landet.
Hela det svenska telefonisystemet beräknas vara baserat på digitala växlar
1997. Utbyggnaden av AXE-systemet är bra men inte tillräckligt. För mer
avancerad dataöverföring krävs möjlighet till kommunikation med ISDN
(Integrated Service Digital Network). Där kan man utan tidsfördröjning
skicka och ta emot en mängd information. På en och samma kabel kan ljud,
text, bild och video överföras samtidigt.
Sverige har en relativt väl utbyggd teknisk infrastruktur. Den är dock inte
tillgänglig på lika villkor i hela landet. Enligt Centerpartiets mening är det
en
självklar politisk uppgift att tillse att den grundläggande teletjänsten har en
kvalitet som möjliggör kommunikation med ISDN-kapacitet (el.
motsvarande). Denna möjlighet skall göras tillgänglig för alla på lika villkor,
dvs anslutningsavgiften skall vara densamma över hela landet. Det är därvid
viktigt att alla på telemarknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för
finansieringen av detta.
Riksdagen bör fatta beslut om att tjänsterna skall vara tillgängliga för
människor och företag i hela landet på samma sätt som man i slutet av 1800-
talet beslutade om att kostnaden för att skicka brev med posten skulle vara
densamma över hela landet.
Ett nationellt kunskapslyft
Det är inte de traditionella råvarubaserade branscherna som i
framtiden kommer att vara de mest expansiva. I stället
kommer högteknologiska och kunskapsintensiva företag och
branscher att expandera och stå för en stor del av tillväxten.
Det är även inom dessa företag och dessa branscher som de
nya jobben kommer att finnas. Den kunskapstillväxt som
måste till kan endast delvis lösas genom det årliga tillskottet
av ungdomar till arbetsmarknaden. Om utvecklingen skall
vara möjlig kommer det att krävas ett nationellt
kunskapslyft. Ett kunskapslyft som måste omfatta alla och
hela landet.Här kan vi se ett av de problem som vi snabbt
måste försöka åtgärda.
I en sysselsättningsstudie genomförd av OECD pekas på att det varje år
tillkommer ca 10 procent nya arbetstillfällen med höga krav på
kvalifikationer. En lika stor del arbetstillfällen med enklare arbetsinnehåll
försvinner årligen. Tillskottet till arbetskraften av personer med ny utbildning
utgör varje år endast 2-3 procent. Gapet eller underskottet däremellan måste
lösas med kompetensutveckling och utbildning.
En första förutsättning för att stora delar av arbetskraften skall kunna bli
delaktig i den förnyelse av arbetslivet som äger rum är att fler får möjlighet
att skaffa sig grundkunskaper. Idag finns det 1,5 miljoner människor som
endast har genomgått folk- eller grundskoleutbildning.
Utbildningsbehoven är stora. Vi har alltför länge trott att vi i Sverige intar
en ledande position när det gäller utbildningsnivåer. Så är inte längre fallet.
Många av våra konkurrentländer har hunnit ikapp eller förbi när det gäller
andelen yrkesverksamma med högre utbildning, såväl på högskole- som
gymnasienivå. Det enda område där vi fortfarande hävdar oss är inom
grundläggande vuxenutbildning och folkbildning. Ökad internationalisering
och ökat konkurrenstryck medför krav på större flexibilitet och möjligheter
till mer kundorienterad produktion.
Flexibla organisationer är nödvändiga för att möta kundernas behov och
önskemål. I moderna arbetsorganisationer ställs mycket höga krav på
medarbetarna att kunna ta ett eget ansvar, att vara kreativa, att kunna arbeta i
grupp, att vara flexibla, att från tid till annan byta grupptillhörighet, dvs
arbeta i projekt- eller uppdragsorganisationer etc. För många innebär detta en
betydande omställning jämfört med tidigare och nästan alltid kräver det
någon form av utbildning.
En grundläggande förutsättning är att vi har en hög utbildningsnivå som
gör denna flexibilitet möjlig. Centerpartiet kommer att medverka till ett
nationellt kunskapslyft. Dock kommer ett nationellt kunskapslyft inte att
kunna åstadkommas endast genom att inrätta fler arbetsplatser.
Nästan alla arbetsplatser och nästan alla arbetsuppgifter är, mer eller
mindre, påverkade av informationsteknikens genombrott. På de flesta
arbetsplatser är datorn ett oundgängligt hjälpmedel och tekniken för
informationsöverföring blir allt mer avancerad men också allt vanligare.
Goda datakunskaper är alltså ett måste för alla på den framtida
arbetsmarknaden. Samtidigt blir också informationstekniken ett viktigt
hjälpmedel att förmedla kunskap oavsett tid och rum. Det vill säga på de tider
som passar bäst och oberoende av var i landet utbildningen behövs.
Återkommande utbildning eller livslångt lärande kommer att bli viktiga
begrepp i arbetslivet. Många människor har idag inte den kompetens som
krävs för de arbetsuppgifter de är satta att hantera. Det existerar ett reellt
kompetensunderskott. Detta underskott blir allt mer markerat och allt
allvarligare med den snabba teknikutvecklingen.
Vi vet att vi står inför stora utmaningar. Utbildningsnivån måste höjas,
tillgängligheten till utbildning förbättras. Om vi skall undvika
utbildningsklyftor måste fler få tillgång till utbildning. Detta kommer inte
endast att kunna ske genom det reguljära utbildningssystemet. Allt mer av
utbildningen måste kunna ske på distans med hjälp av informationstekniken.
Vi måste därför initiera en nationell utbildningssatsning på IT liknande den
utbildningssatsning på engelska som gjordes under 1960-talet.
Folkbildningsförbunden gjorde då en omistlig insats.
Folkbildningsförbunden och folkhögskolorna har gjort stora insatser för att
höja kunskapsnivån. Inte minst när det gäller utbildning av arbetslösa har
bildningsförbunden betytt mycket. Bildningsförbunden har med sin breda
organisation och kompetens förutsättningar att kunna nå ut till ett stort antal.
Kombinationen av att vara starkt folkrörelsebetonad och ha en väl fungerande
bildningstradition, inte minst vad gäller studiecirklar, gör att deras roll för
att
åstadkomma en bred folkbildningsverksamhet för att öka kunskapen i
användande av datorer och informationsteknik kommer att vara omistlig.
Regeringen borde härvidlag haft en större ambition än vad propositionen ger
uttryck för. Att endast föreslå att öronmärka vissa av folkbildningsrådets
pengar till detta ändamål räcker inte. Här kommer att behövas större insatser.
Det finns idag lokaler och infrastruktur exempelvis inom skola och datortek
som i högre utsträckning bör göras tillgängliga för studieförbund för
exempelvis studiecirklar. Genom bättre samordning kan redan befintlig
infrastruktur utnyttjas bättre. Skolans och datortekens lokaler står ofta
oanvända under vissa delar av dagen och under kvällstid. Med bättre
samutnyttjande kan ett effektivare resursutnyttjande uppnås och onödiga
investeringskostnader undvikas.
Tillväxtbefrämjande åtgärder
Informationstekniken är av största betydelse för den
omvandling av ekonomi och samhällsorganisation som
spelar en avgörande roll för framtidens välfärd. Tekniken ger
verktyg som möjliggör såväl globalisering som
decentralisering. Kunskapsutvecklingen, vad gäller såväl
bredd som spets, avgör Sveriges möjligheter i framtiden.
Även om Sverige hävdar sig väl i det internationella sammanhanget på
vissa delar av IT-området finns det anledning att understryka vikten av
förbättrade ekonomiska ramvillkor. De senaste årtiondenas devalverings- och
inflationsekonomi har negativt påverkat omvandlingstrycket i Sveriges
ekonomi. Företag i mogna branscher, där flertalet större företag är starkt
exportorienterade, har gynnats medan nya företag i tillväxtbranscher har
missgynnats. Det har bidragit till att Sveriges världsmarknadsandelar inom
kunskapsintensiv produktion har sjunkit under 1980-talet och framåt trots
stora investeringar i forskning och teknisk utveckling.
Stabilitet i samhällsekonomin med varaktigt låg inflation och låga räntor är
av största betydelse för nya företag och för tillväxtföretag. En inriktning av
den ekonomiska politiken som framgångsrikt sanerar statsfinanserna är därför
en politik som ger Sverige bättre möjligheter att hävda sig när det gäller
informationsteknik och kunskapsintensiv produktion generellt sett.
Sveriges möjligheter att hävda sig på nya tillväxtområden behöver
förbättras. Enkelbeskattning av aktier är en angelägen åtgärd för att skapa en
mera rörlig och tillväxtbefrämjande marknad för riskkapital av stor betydelse
för IT-området.
Även inom skatteområdet i övrigt är det angeläget att befintligt regelsystem
ses över med tanke på IT. Det gäller exempelvis avskrivningsreglerna för
såväl hård- som programvaror.
Handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen
av IT
Rättsordningen
Centerpartiet anser att lagstiftningen bör anpassas till de nya
kommunikationsmönstren så att inte möjligheterna till en
positiv utveckling hindras. Allmänna krav på rättssäkerhet,
IT-säkerhet och skydd av den enskildes integritet skall
uppfyllas. Regeringen föreslår inga förändringar av
lagstiftningen utan avser att återkomma med förslag till
förändringar inom tre år. Det kan inte tillräckligt
understrykas att utvecklingen går mycket snabbt och att det
därför är angeläget att regeringen påskyndar
lagstiftningsarbetet.
IT-utvecklingen kommer att ställa stora krav på omställningar och
förändringar inom flera områden. Arbetets organisation är ett område. Lagar
och avtal är inte i alla delar anpassade efter de nya förutsättningarna t.ex.
till
distansarbete. Arbetsrättskommissionen har av regeringen fått i uppdrag att se
över de regelförändringar som krävs. Men även arbetstidslagstiftning,
försäkringsvillkor och, som tidigare nämnts, skattelagstiftningen behöver ses
över.
En digital allemansrätt ger stora fördelar i öppenhet och möjlighet för
människor att få tillgång till information. Det är dock viktigt att understryka
att åtgärder kan behöva vidtas för att ytterligare stärka den pesonliga
integriteten.
Utbildningen för och i
kunskapssamhället
Skolan
Vi vill inledningsvis betona att IT eller datorkunskap inte får
göras till ett särskilt ämnesområde som man skaffar sig
kunskap om. IT bör ses som ett medel och ett redskap för att
söka kunskap och därför integreras i all utbildning och alla
ämnesområden.
Skolan har ett särskilt ansvar för att ge alla elever likvärdig utbildning.
Skolan måste då särskilt beakta att alla elever ges kunskaper om och
förtrogenhet att använda IT oavsett bakgrund. Skolan lägger grunden för
livslångt lärande. Idag är tillgången till datorer ojämnt fördelad. Skolan måste
konsekvent medverka till att inte nya utbildningsklyftor uppstår.
Möjligheten för skolan att kunna ta del av den information som finns bl.a.
genom öppna nätverk och främst Internet måste förstärkas. Vi anser vidare att
tillgängligheten till nationella databaser, såsom Rixlex, bör ökas. Vi föreslår
på annat ställe i motionen att alla skall ha kostnadsfri tillgång till Rixlex.
Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, prioriterar
utbildningsområdet. Mer än hälften av den miljard KK-stiftelsen har att
förmedla kommer att användas till utbildning, kompetensutveckling och
framtagning av nya läromedel. Vi förutsätter att regeringen i sitt fortsatta
arbete med att utveckla skolans IT-användning tar tillvara de viktiga
erfarenheter inom detta område som finns samlade hos KK-stiftelsen.
Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och
folkbildning
Vi delar regeringens ambition om att utveckla samarbetet
mellan skolan, bibliotek etc och göra skolan till ett
kunskapscentra "mitt i byn". Mycket kan vinnas på detta.
Idag finns datortek i alla kommuner. Samtidigt är tillgången
till datorutrustning begränsad i flera skolor. Det finns
betydande vinster att göra med ett mer flexibelt utnyttjande
och samordning mellan exempelvis datortek och skola. Vid
inrättande av datortek bör det därför alltid sökas lösningar
som möjliggör ökad tillgänglighet för en större grupp än de
som direkt berörs av datorteken. Det bör emellertid betonas
att skolans behov av modern datautrustning inte enbart kan
lösas med detta. Det kommer att behövas betydande
investeringar för att bygga ut fungerande infrastruktur inom
skolan.
Vi anser vidare att det bör vara en självklarhet att yrkesinriktade
utbildningar inom IT-området skall ingå i försöksverksamheten om
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
Högre utbildning och forskning
Användningen av IT-hjälpmedel inom högskolan har på
många håll kommit långt. Mer går att göra. SUNET, Swedish
University Computer Network, spelar en viktig roll för
utvecklingen av Internet i Sverige och högskolornas tillgång
till Internet. Vi anser att användningen av SUNET bör
breddas och regeringen bör aktivt sträva efter att ansluta alla
skolor till SUNET.
Det förtjänar dock att påpekas i detta sammanhang att tekniken i sig själv
inte löser vare sig några ekonomiska eller pedagogiska problem. Även vid
avancerad datorstödd utbildning eller distansutbildning ställs det höga krav på
lärarnas/handledarnas vuxenpedagogiska kompetens. Datorbaserad
undervisning och distansutbildning kommer att kräva en delvis annorlunda
undervisningsmetodik. Allt fler lärare inom högskolan kommer att helt eller
delvis bedriva undervisning med hjälp av IT. Centerpartiets gamla krav om
pedagogisk utbildning för alla lärare inom högskolan får här en ny aktualitet.
Forskning om datorbaserad undervisning bör därför i högre grad
uppmärksammas. Regeringen bör ta initiativ till ökad forskning om
pedagogik och metodik för datorbaserad undervisning.
Om man skall uppnå de önskade effekterna av en bred satsning på
utbildning måste den ha en hög tillgänglighet, dvs det måste finnas tillgång
till utbildning i alla delar av landet. En sådan tillgänglighet förutsätter att
stora delar av utbildningen också kan ges på distans. Med hjälp av modern
informationsteknik öppnas stora möjligheter till kunskapslyft, återkommande
utbildning och livslångt lärande. Utbildningen kan bedrivas i den takt som
deltagaren själv önskar och när det tidsmässigt passar. Distansutbildning
innebär vidare att utbildningen blir mer avståndsoberoende. Distansutbildning
är ofta något som efterfrågas av mindre företag. Dessa kan inte avsätta tid för
långa kurser på orter långt från företagets verksamhet. Samtidigt finns det i
många mindre företag ett stort behov av utbildning och
kompetensförstärkning. Ökade möjligheter till distansutbildning möjliggör
kompetensutveckling och utbildning på ett flexibelt sätt för dessa företag.
Många högskolor har betydande distansutbildning. Det nya
resursfördelningssystemet för högskolan har emellertid inneburit att
distansutbildning på flera håll krympts. Detta hänger ihop med att
distansutbildning generellt sett är dyrare och att genomströmningen är lägre
än för reguljär utbildning. Delvis beror det på att de som väljer
distansutbildning ofta jobbar och eller har familj. Utbildningsbakgrund och
studievana är många gånger annorlunda inom denna grupp.
Hur möjligheterna att öka distansutbildningen tekniskt skall förbättras bör
noga övervägas. Endera bör högskolorna kompenseras extra för
distansutbildning eller kan staten ålägga högskolorna att en viss del av
utbildningsuppdragen skall ske som distansutbildning. Centerpartiet anser att
regeringen bör återkomma med förslag till hur högskolans utbildningsutbud
vad avser distansutbildning kan förbättras.
Samhällets informationsförsörjning
Regeringen föreslår i propositionen att tillgängligheten till
och kvaliteten i offentliga grunddatabaser skall förbättras.
Centerpartiet anser att det måste tillskapas gemensamma
riktlinjer för informationsförsörjningen samt att det är av
största vikt att tillgång till information från grunddatabaserna
är gratis. Den svenska offentlighetsprincipen bör tillämpas
även i den digitala världen. Svenska myndigheter och
offentliga förvaltningar bör använda denna möjlighet för att
skapa en digital allemansrätt med fri tillgång till information.
Det bör även gälla offentlig information från EU.
Regeringskansliet måste också utveckla en intern sammanhållen
informationsstrategi för att göra kansliets offentliga handlingar tillgängliga.
Centerpartiet anser vidare att anslutningen till riksdagens databas Rixlex bör
vara kostnadsfri.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen antar de i motionen angivna förslagen till en
nationell IT-strategi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om decentralisering och regional balans,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om demokrati och delaktighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillväxt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om vad i
motionen anförts om anslutningsavgifter för ISDN-kommunikation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildningsförbundens roll,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av skatteregler för
småföretag för att främja användning av IT och företagens behov av
kompetensutveckling,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samutnyttjande av datortek,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om yrkesutbildning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om SUNET,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om distansutbildning,
13. att riksdagen kostnadsfritt tillhandahåller Rixlex.
Stockholm den 28 mars 1996
Kerstin Warnerbring (c)
Elving Andersson (c)
Karin Starrin (c)
Sivert Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Kjell Ericsson (c)