med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Ett nationellt resurscentrum
för IT-baserade
läromedel/media i Blekinge
I propositionen 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik finns flera
förslag som berör utbildningssektorn och utbildningar för
och i kunskapssamhället. Ett område som berörs utförligt är
den framtida läromedelsförsörjningen.
Under detta avsnitt konstateras att skolan står inför ett annorlunda läge än
för några år sedan. Genom IT och multimedia kan en helt ny typ av läromedel
tas fram. Dessa nya läromedel ligger dessutom i gränssnittet mellan rena
utbildningsprogram och dataspel. Det finns idag begränsad kunskap för att
producera multimediala läromedel och det är en angelägen uppgift att stödja
denna utvecklingsprocess.
I regeringsförslaget betonas att det i ökad utsträckning bör tas fram
läromedel som tar sin utgångspunkt i skolans läroplaner och kursplaner och
som tar sikte på att utveckla nya former av lärande. Enligt regeringens
bedömning är det angeläget att i första hand stödja kompetensuppbyggnaden
inom området. Ett nationellt närverksbaserat resurscentrum bör därför
tillskapas som knyter samman kompetens från högskolor och kommunala
resurscentra.
Utbildnings- och kulturförvaltningen i Landstinget Blekinge bedriver sedan
1993 ett utvecklingsarbete med att ta fram multimediabaserade läromedel på
CD-ROM. Detta arbete har nu lett fram till att det finns en färdig modell från
författarskap till produktion och distribution via ett förlag.
Enok Rödskägg och den Magiska Tanden är en CD-ROM-produktion om
tandhälsa, där utbildning och dataspel går hand i hand. Landstinget vill lära
unga människor bättre tandhälsa och en positiv livsstil. Skivan innehåller
tecknade bilder, animeringar, musik, tal och text och är interaktiv i de olika
inlärningssituationerna. Den bygger på den värld ungdomarna lever i.
Dessutom fungerar CD-ROM-skivan som läromedel för ämnet datateknik i
högstadiet. Enok Rödskägg har fått goda recensioner i bland annat
Tandläkartidningen samt deltagit i nationella och internationella mässor.
Genom en samverkan mellan Amu-Hadar i Malmö, Länsarbetsnämnden
och Landstinget Blekinge skapas under 1997 ett utbildningscentrum i
Karlskrona, som bland annat innehåller en enhet för multimedia. Genom
denna samverkan utvecklas både pedagogiska och metodiska arbetsmodeller.
Behovet av svenska produktioner växer i takt med antalet CD-ROM-spelare
på den svenska marknaden. Enheten kommer att sysselsätta tio
arbetshandikappade, som kommer att anställas som multimediadesigners,
informationsmäklare och konst- och föremålsregistrerare. Detta är relativt nya
och okända yrkesgrupper som kommer att öka i antal i informationssamhället.
Amu-Hadar svarar för utbildningen av dessa som till stor del sker genom
distansundervisning. Denna distansutbildning ingår i sin tur i ett
LEONARDO-projekt.
Inom utbildnings- och kulturförvaltningen finns kompetens för att regissera
multimedia, det vill säga avvägningen mellan bild, ljud, text, animeringar och
datateknik. Inom förvaltningen finns en särskilt tillsatt sk IT-rektor med
uppgift att anpassa läro- och kursplaner och undervisningen till dels en ny
lärarroll där handledning går före faktainlärning, dels också till ny pedagogik
och andra inlärnings- och distributionsformer av utbildning. Det finns också
lärarkompetens för författarskap. För distribution av CD-ROM finns ett avtal
mellan landstinget och ett nationellt bokförlag.
Ett övergripande mål för Blekinges utveckling är att ersätta den tidigare
renodlade producerande industristrukturen med fler kunskapsbaserade
arbetstillfällen. Blekinge är mål 2-område. Det finns ett särskilt
utvecklingsprogram - en fullskalemodell - för regionens övergång till
informationssamhället med tillämpningar med bredd och spets. I
utvecklingsprogrammet ingår länsstyrelse, landsting, kommuner och
näringsliv som intressenter. Landstingets satsningar på läromedelssidan skall
ses i detta perspektiv.
Genom att skapa en sammanhängande kedja från författarskap till
bokförlag bidrar detta till att skapa sysselsättning. Det ena ger det andra. Den
nya tekniken ger funktionshindrade möjligheter att delta fullt ut i samhället.
Funktionshindrade behöver inte vara handikappade. De tio i multimedia-
enheten har fått en anställning och ett arbete. Detta ger i sin tur arbete åt
lärarna vid landstingets skolor.
Som ett led i att skapa regional utveckling finns Blekinge Internationella
Hälsohögskola - BIH - som bygger på en kunskapssyn som utgår från den
friska människan. Treåriga basprogram finns inom vårdvetenskap,
hälsoekonomi och miljömedicinsk laboratorievetenskap, samtliga med IT-
profil och med folkhälsoprofil och internationalisering. Ett tvåårigt
magisterprogram startar hösten 1996.
I Landstinget Blekinge bereds för närvarande ett förslag om att skapa en
IT-kursgård och ett distansutbildningscentrum, där landstinget tillhandahåller
infrastrukturen och en kompetens för distansutbildning för gymnasieskola,
vuxenutbildning eller för speciella yrkesgrupper. I detta projekt finns flera
samarbetspartner.
Utvecklingen inom hälso- och sjukvården är intensiv. Telemedicinen
kommer att luckra upp de nuvarande strukturerna. Den ATM-kabel som finns
mellan Karlskrona och Lund/Malmö för i första hand röntgendiagnostik
används också för distansutbildning.
I gränssnittet mellan patient, personal och teknik kan också säkerhets-
aspekter föras in. På uppdrag av dåvarande centrala arbetslivsfonden har
utbildnings- och kulturförvaltningen genomfört en förstudie kring säkrare
teknikanvändning i hälso- och sjukvården. Resultatet från denna visar på
behov av utveckling av IT-baserade läromedel för fortbildning av personalen.
Sammantaget finns i Blekinge en bred erfarenhet av att arbeta med IT-
projekt. Behovet av flera samverkanspartner i utvecklingsarbetet för att nå bra
resultat är odiskutabelt.
IT-frågorna är därför en viktig beståndsdel i det fördjupade samarbete som
är på väg att växa fram på utbildnings- och kulturområdet mellan Landstinget
Kronoberg och Landstinget Blekinge. Syftet är att kraftsamla kring
utvecklingsfrågorna och ta till vara varandras kompetens och bidrag till ökad
valfrihet för brukarna.
Sålunda kan konstateras att den gymnasieskola som håller på att växa fram
för att möta informationssamhället kommer att bli av komplex natur. Från
elevsynpunkt kan studierna bedrivas i flera skolmiljöer eller på distans från
hemmet. Från regionalpolitisk synpunkt behöver gymnasieskolan vara spridd,
då en lokalisering har stor betydelse för den enskilda orten och för samverkan
med det lokala näringslivet. För att utvecklas kräver gymnasieskolan en
kraftfull kärna, det vill säga för IT-frågorna, för det pedagogiska
utvecklingsarbetet med nya undervisningsmetoder läromedelsförsörjningen
samt inte minst för att finna sin nya identitet, då skolan inte längre har
monopol på kunskapen.
Förslaget om att tillskapa ett nationellt nätverksbaserat resurscentrum för
att främja och stimulera framväxten av IT-baserade läromedel ligger därför
helt rätt tidsmässigt. I Blekinge finns kompetens och erfarenhet av utveckling
av dessa läromedel. Området har lämnat FoU-stadiet och dess erfarenheter
skall nu tillämpas i samhället och skapa sysselsättning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillskapande av ett nationellt resurscentrum för att
främja och stimulera tillväxten av IT-baserade läromedel/läromedier
med tillvaratagande av de regionala resurser och kompetenser som
finns.
Stockholm den 28 mars 1996
Karin Olsson (s)
Christer Skoog (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)