med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Kristdemokraternas syn på
IT
I propositionen lämnar regeringen förslag till en
övergripande IT-strategi i syfte att rikta nationens samlade
krafter mot informations- och kunskapssamhällets krav och
behov. Vi kristdemokrater har en annan uppfattning om IT-
strategin, främst när det gäller val av medel för att nå målen
och statens roll.
Utvecklingen av informationsteknik går med stor kraft och svindlande
hastighet. Tekniken påverkar alla människors liv, på arbetet, på fritiden, i
vården och i skolan. Tekniken innehåller många fördelar och positiva
möjligheter, men den innebär också nackdelar och hot. Därför är det viktigt
att det politiska systemet följer teknikutvecklingen, lever med i skeendet och
vid behov snabbt vidtar åtgärder.
Vingar åt människans förmåga
Våren 1994 tillsatte den dåvarande fyrpartiregeringen en IT-
kommission, sammansatt av ett antal ansvariga statsråd och
ledande representanter för näringsliv, utbildningsväsende och
förvaltning. På några få månader utvecklades ett dokument,
"Vingar åt människans förmåga", fullt av både visioner och
konkreta åtgärdsförslag.
Tillbaka till dåtiden
Den 18 september 1994 valde det svenska folket
socialdemokratin till regeringsmakten, på ett valprogram som
enkelt kan summeras som "Tillbaka till dåtiden". En snabb
återställarpolitik genomfördes och visionerna om ett Sverige
i högteknologins framkant lades åt sidan.
Stora och oroande luckor
Den 7 mars 1996, två år efter det att IT-kommissionen
tillsatts och mer än
1 1/2 år efter det att den presenterat sin rapport, har
socialdemokratin äntligen samlat sig till ett rejält arbete, en
IT-proposition, ett dokument, som är nästan kliniskt befriat
från framåtsyftande visioner. Ytligt sett är propositionen ett
erkännande av den av fyrpartiregeringen tillsatta IT-
kommissionens arbete, där de flesta av de konkreta förslagen
har tagits tillvara. Samtidigt finns stora och oroande luckor.
Omvärlden har inte stått stilla under de 18 månader som regeringen
avvaktat. Mycket har hänt, både med tekniken i sig och i samhället i stort. De
flesta kommuner och landsting i Sverige har påbörjat mycket stora satsningar.
Ett medvetande har spritt sig i stora befolkningslager och användandet har
ökat lavinartat. Tiotusentals jobb har försvunnit, mer eller mindre på grund av
IT, medan tiotusentals andra arbeten har skapats, också på grund av IT. Av
detta märks inte något i regeringens proposition. Det märks inte heller i den
bilaga som kallas faktaunderlag, men där författarna redan på första sidan
konstaterar att mycket redan var föråldrat när rapporten skrevs.
Regering i dåtid
Regeringen lever i dåtid. Ett exempel ges på sidan 54 där det
noteras att industriföretaget Ericsson i dag omsätter 30
miljarder kronor per år på mobiltelefoni. Den rätta siffran för
1995 är 56 miljarder kronor och 1996 lär det bli över 70
miljarder. Ingen av alla de människor som arbetat med
propositionen i departement, parti och ämbetsverk hade ens
fantasi eller förmåga att söka Ericssons informationssida på
Internet för att kontrollera denna enkla faktauppgift. Vad
värre är, ingen av alla dessa människor verkar ha en intuitiv
känsla för vårt största och internationellt mest framgångsrika
elektronikföretag.
När regeringsombildningen presenterades den 22 mars i år, omnämndes
inte IT med ett enda ord. Vem som ska svara för IT-kommissionen berördes
inte alls i den information som flödade ut ur Rosenbad, inte ens som ett
medel för "det livslånga lärandet" som angavs som en av hörnstenarna i
regeringens politik. Detta är symptomatiskt och oroande. Informations-
tekniken är viktig. Den skapar välstånd och ger arbetstillfällen. Men den tar
också arbetstillfällen och den förändrar villkoren på nästan alla arbetsplatser
i
grunden.
Nya möjligheter
Informationstekniken har redan gjort intrång i varje
människas liv, och på många olika sätt. Nya mediciner och
behandlingsmetoder har skapats. Produktionen inom
jordbruk och industri har förändrats i grunden.
Framställningen av böcker, tidningar, TV, film och radio har
förenklats, förbättrats och blivit väsentligt billigare. Därför
har även utbudet av alla sorters media ökat lavinartat.
Individen styr allt mer över vilken information han eller hon
vill ta till sig. Det finns inte längre något enskilt medium
som når alla på det sätt som en gång radion och TV:n gjorde.
För individen innebär IT också ökad frihet var hon befinner sig och när hon
gör olika saker. Dessutom kan nya möjligheter att förkovra sig, att umgås, att
uttrycka sig, att försörja sig och att förströs skapas.
Värderingars betydelse
Utvecklingen i IT-samhället visar än en gång på behovet av
normer och värderingar i samhället. Med ett enormt
informationsflöde är det viktigt att alla människor har en inre
kompass som en hjälp att värdera information. Exempelvis är
censur inte ens möjligt att genomföra på Internet. Det är då
viktigt att alla människor själva kan göra vägval och reagera.
Detta ökar behovet av en vital etisk debatt, en fungerande
överföring av normer och värderingar till nya generationer.
Den öppna arena som skapas i IT-samhället får ett självstyre genom den
människosyn som individerna grundar sina liv på. Vi kristdemokrater vill
peka på värdet av en samhällsgemenskap som grundas på den judisk-kristna
etiken som uttryckligen befrämjar demokrati, solidaritet och ömsesidig
respekt.
Gränser suddas mer och mer
Informationstekniken möjliggör och påskyndar
internationaliseringen i vår värld. Detta är i grunden något
mycket positivt då det bland annat borde leda till ett större
personligt engagemang för våra medmänniskor på jorden.
Det borde även leda till en fredligare värld där viljan att
kriga mot vänner och handelspartner successivt avtar. I
stället ges ökat utrymme för den lokala gemenskapen och
gemenskaper spridda över hela världen.
Informationstekniken både krymper och vidgar världen.
Informationstekniken ökar radikalt möjligheten att kommunicera med
människor i andra länder, bland annat människor som lever i diktaturer. Detta
ökar i sin tur möjligheten att påverka ett land i demokratisk riktning.
Tyvärr kan en del människor känna detta som ett hot, främst de som lever
kvar i en nationalstatsromantisk tillvaro. Detta belyser än en gång vikten av
positiva värderingar för människors personliga trygghet. Därför måste en
sådan politik föras som ger människor förutsättningar att finna inre trygghet
och verktyg att ta sig an verkligheten.
IT och tillväxt
Informationstekniken kan också bidra till ökad ekonomisk
tillväxt, utan att denna medför ökade påfrestningar på miljön
och ändliga naturresurser. Detta är särskilt viktigt i vårt land,
som har att lösa mycket stora strukturella problem. Minst en
halv miljon nya arbetstillfällen krävs, i en situation där det
knappast är sannolikt att de tidigare basnäringarna, jordbruk
och industri, någonsin kommer att väsentligt öka sitt behov
av arbetskraft - snarare tvärtom. Informationstekniken
skapar här möjligheter för svenskar att utveckla tjänster som
både kan konsumeras inom landet och exporteras.
Sverige i unik position
Sverige har i detta avseende en unik position. Vi har en lång
tradition av att tidigt anamma ny teknik, särskilt inom
informationsteknik och telekommunikationer. Vi har inom
Europa distinkta fördelar, inte minst genom 1993 års telelag,
som givit Sverige åtminstone fem års försprång när det gäller
att införa teknik som är beroende av bredbandig
dataöverföring, till exempel för så kallad multimedia. Detta
försprång kan, rätt utnyttjat, skapa grunden till en
kunskapsindustri i vårt land som kan bestå långt efter det att
de legala förutsättningarna jämnats ut.
Regeringen äventyrar vår framtid
Regeringens senfärdighet och tvekan att utnyttja det försteg
som vi ännu har äventyrar Sveriges möjligheter att skapa ett
europeiskt kunskapscentrum, leder till lägre tillväxt, sämre
statsfinanser och större behov att skära i statens utgifter.
Värdefull tid har gått till spillo, vilket har drabbat de
arbetslösa och de sämst ställda. Man kan önska att den
nuvarande regeringen hade ägnat lika mycket kraft åt den IT-
utveckling som ska skapa arbete och välstånd, som åt den
populistiska återställarpolitik som hämmar
konjunkturuppgången och cementerar en hög arbetslöshet.
En nationell IT-strategi
Sverige behöver en nationell IT-strategi. IT har ett värde i
sig, för sysselsättning och export, men dessutom som ett
medel att nå andra och högre mål. Den som anser det onödigt
med IT-politik, borde i konsekvensens namn ifrågasätta både
jordbrukspolitik, energipolitik, bostadspolitik, kulturpolitik,
ja snart sagt varje så kallat politikområde. IT är ett medel
inom de flesta områden, men det är också ett mål i sig.
Regeringens skrivningar om den nationella IT-strategin är tomma och
innehållslösa ord. Vi behöver en IT-strategi med konkreta mål och därtill
kopplade åtgärdsprogram.
Spjutspetsar
Det 1993 uttalade målet att Sverige år 2010 ska tillhöra
världens absoluta spjutspetsar inom alla delområden av IT
duger fortfarande bra som mål. Detta mål är mycket
långtgående. Det innehåller bland annat förutsättningen att vi
år 2010 ska ha råd att hålla oss med den utrustning som
krävs, det vill säga att vi inte halkar ytterligare ned i det
ekonomiska träsk som den nuvarande förlamande politiken
leder oss mot. Omvärlden står inte still, men vi har
fortfarande så goda förutsättningar att möjligheten finns.
Denna motion innehåller ett antal konkreta förslag och
milstolpar att sikta på under resans gång.
Statens roll i IT-utvecklingen
Det vore helt fel av riksdagen eller andra statliga instanser att
sätta upp konkreta mål för hur informationstekniken och dess
användning ska utvecklas de närmaste decennierna. Vi vet
för lite om teknikutvecklingen, vi vet för lite om människors
egna mål och ambitioner och vi vet framför allt att staten inte
bör styra i detalj. Staten kan dock tillsammans med
kommuner och landsting vidta åtgärder för att skapa
förutsättningar för att IT blir tillgänglig för alla som vill ta
den till sig och ger de fördelar och mervärden inom den
offentliga sektorn som är möjliga.
Rättsordningen
Behovet av omarbetning av stora delar av de svenska
författningarna, med hänsyn till effekterna av IT, är större än
någonsin. Därför är de 18 förlorade månaderna särskilt
allvarliga inom detta område. Risken finns att våra
författningar röner samma öde som Svenska Akademiens
Ordbok, för vilken revideringsarbetet nu pågått i över ett
århundrade och man bara kommit till bokstaven T.
Regeringen räknar upp ett antal prioriterade, och för all del viktiga,
områden för rättsutvecklingen, men inte ens för alla dessa klarar man av att
ange en konkret tidsplan för när resultaten ska finnas framme. Ett svepande
mål att det ska vara klart inom tre år är allt man orkar med. Nu krävs en
kraftsamling för att ta igen den tid som förlorats när regeringen yrvaket har
börjat sätta sig in i de problemkomplex som IT givit upphov till.
Bredare lagöversyn krävs
Ändå verkar prioriteringen mest vara satt för att lyfta fram de
rättsområden där man bedömer att resultat kan förväntas.
Andra, minst lika viktiga områden, kan tydligen komma att
styras av föråldrade lagar länge än. Risken är att förtroendet
för rättsväsendet skadas. Många kommer också att utsättas
för mycket obehag och få sin integritet kränkt under de år för
IT-området som vi saknar en rättsordning som är anpassad
till dagens verklighet.
Medianeutralt
Överhuvudtaget måste lagar vara så pass medianeutrala som
möjligt. Exempelvis ska integritetsskydd gälla oavsett om
det rör tryckt media, etermedia eller datamedia. Lagar
baserade på det synsättet blir därmed automatiskt mer
hållbara över tiden.
I många fall hänvisar regeringen till pågående internationellt arbete, vilket
ibland kan vara påkallat. Den svenska lagstiftningen är dock i många andra
fall mycket snabb i internationell jämförelse, och det vore både möjligt och
tillrådligt att täta till de värsta luckorna medan man väntar på internationella
överenskommelser. Ett sådant exempel är barnpornografin, där regeringen
lakoniskt konstaterar att sådan kan spridas från andra länder. Det lär man
komma att kunna göra även efter det att ett antal regeringar skrivit på en
resolution. Just på grund av att det är och förblir omöjligt att stoppa
spridningen, är det nödvändigt att kriminalisera innehavet av barnporno-
grafiska verk.
Vi kristdemokrater beklagar att det inte har varit möjligt att få ett tydligt
beslut om totalförbud mot innehav och spridning av barnpornografi. Vissa
partiers hänsyn till tryckfriheten är irrelevant i detta sammanhang.
Personlig integritet är absolut
Överst på sidan 25 i propositionen finns en mycket oroande
formulering: "En annan fråga är hur ett fullgott
integritetsskydd kan säkerställas, som inte i onödan försvårar
önskvärda tillämpningar av IT." Vi måste slå fast att den
personliga integriteten är absolut. Sekretessbelagd
information ska skyddas effektivt. Lika väl som offentlig
information ska vara offentlig ska sekretessbelagd
information vara säker mot obehörig tillgång. I dag och i
framtiden. Oavsett om det försvårar eller inte. I Sverige är
det tillåtet för alla att kryptera information. Denna rätt är
självklar och får inte förhandlas bort. Dessutom behövs säkra
system för att hantera åtkomsten till sekretessbelagd
information inom den offentliga sektorn. Regeringens förslag
om elektroniska ID-kort, kryptonycklar och elektroniska
signaturer är alltför vaga. Dessa instrument behövs nu, innan
de sekretessbelagda offentliga registren hinner kom-
prometteras ytterligare.
Statens roll
Statens roll i IT-samhället måste vara klart avgränsad. I
propositionen visar regeringen på en oroande klåfingrighet.
Trots att staten inte har något med saken att göra, ger man
sig in och lägger sig i på alla möjliga olika områden.
Staten måste i första hand se till att tydliga och klara spelregler skapas för
alla aktörer och att dessa lagar och regler harmoniseras på internationell nivå.
Därutöver bör staten visa gott föredöme, exempelvis genom att själv i
praktiken ha en väl fungerande IT-användning i alla offentliga förvaltningar.
Staten bör också se till att man själv finns tillgänglig elektroniskt i olika,
på
marknaden vanligt förekommande, format.
Staten bör upphandla allt elektroniskt och detta på ett sätt som möjliggör
även för små företag att ta del av förfrågningar och lägga anbud. Vissa
övergripande IT-mål på nationell nivå bör också sättas upp, exempelvis inom
utbildningsområdet. Viktigt är att exempel på användning av IT inom olika
sektorer sprids.
Utbildning
IT - en naturlig del i undervisningen
Skolan står inför stora tekniska förändringar.
Persondatorerna har nu blivit så billiga och så lätta att
använda att det blivit realistiskt att utnyttja dem som ett
medel i undervisningen i många situationer.
Dataundervisning handlar inte längre lika mycket om att
undervisa eleverna i att använda datorer, utan mer om att
med hjälp av datorer göra undervisningen bättre och
effektivare. Om datorerna utnyttjas som läromedel redan från
tidiga år, finns inte heller något behov av särskild
dataundervisning. Detta ska inte styras av direktiv från
regering och riksdag, utan vara ett naturligt led i skolans
strävan att uppfylla läroplanens mål i olika ämnen. Staten har
exempelvis aldrig haft synpunkter på om man inom skolan
ska använda svart tavla med kritor,
whiteboard med tillhörande pennor eller blädderblock och
spritpennor. Staten ska tala om för skolan vad eleven ska
kunna då hon lämnar skolan, inte hur undervisningen ska
bedrivas.
Flexibelt inom social ram
Det största värdet kan datorerna ge när de utnyttjas för att ge
elever med individuella och speciella behov möjlighet till en
effektiv individuell undervisning utan att lämna klassens
gemenskap. Det kan gälla invandrarbarn med behov av
språkträning, både i svenska och hemspråk. Det kan gälla
barn med behov av extra träning i läsning eller räkning. Men
det kan också gälla barn som i något avseende ligger långt
före kamrater. Datorerna ger möjlighet till individuell
undervisning, utan att tvinga barnen lämna den sociala ram
som klassen innebär.
Förändrad lärarroll
Detta innebär att lärarens roll kommer att förändras.
Auktoriteten kommer inte längre att kunna baseras på ett
kunskapsövertag, i många fall kommer enstaka och ibland
flertalet elever ha större faktakunskaper än läraren. Läraren
kommer i stället att behöva utveckla sin ledarkompetens
baserad på social träning, mognad och livserfarenhet. I och
med att den mekaniska inlärningen allt mer sker individuellt,
kommer också mycket mer tid att finnas för individuell
kontakt mellan lärare och elever.
På sikt kommer varje lärare och varje elev att använda en eller flera egna
datorer. Vägen dit bör styras av en väl genomtänkt plan för hur datorerna på
ett effektivt, ekonomiskt och mänskligt sätt blir ett hjälpmedel. Att utan
eftertanke införskaffa ett stort antal datorer till skolan är dåligt
förvaltarskap.
Risken är att innan man lärt sig att effektivt utnyttja datorerna är de redan
omoderna och måste bytas ut.
Det är viktigt att alla skolor får del av teknikens nyheter. Samtidigt är det
av yttersta vikt att ha ett antal spjutspetsar, som gärna använder tekniken på
olika sätt. Det kommer att komma mängder av erfarenheter, både bra och
dåliga, ur dessa spjutspetsprojekt. Vi bör alla minnas fiaskot med mängdlära i
matematiken för att förstå värdet av att i grunden pröva nya pedagogiska
metoder innan de genomförs centraldirigerat och på bred front.
IT-strategi för skolan
Det är glädjande att regeringen anammat kristdemokraternas
idé om kommunala IT-strategier för skolan. Det är viktigt att
friskolorna erbjuds lika möjligheter att delta i dessa planer
och deras genomförande. Alla pengar som i någon form
satsas för IT i skolan måste ingå i den bas utifrån vilken
friskolornas anslag beräknas. Exempelvis finns möjligheten
att kommunalt drivna datanät kan finansieras på annat sätt.
Övergripande mål för skolan
Skolan behöver en övergripande vision och ett konkret mål
för att kunna kraftsamla omkring dessa omvälvande
förändringar. Visionen bör vara att varje individ i all slags
undervisning ska kunna utvecklas till sin fulla individuella
potential, med hjälp av en kombination av mänsklig
interaktion med lärare, studiekolleger och tekniska
hjälpmedel.
Ett konkret mål bör vara att alla elever, som fyller 16 år 2010, ska ha
kunskaper och färdigheter som minst motsvarar godkänt studieresultat efter
slutförda gymnasiestudier. Självfallet kan inga datorer i världen ge 16-
åringarna den personliga mognaden och livserfarenheten som en 19-åring har,
men kunskaper och färdigheter kan bibringas både snabbare och effektivare.
Högskolan
När det gäller högskolan har IT på de flesta håll redan intagit
sin naturliga roll som ett hjälpmedel bland andra. IT ger
också stora möjligheter att klara ökningen av antalet
studieplatser på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att bygga
datanät med hög kapacitet till områden med studentbostäder,
har man på flera universitetsorter kunnat utnyttja befintliga
lärosalar effektivare. I Stockholm har detta visat sig vara
mycket problematiskt, eftersom man inte kunnat ena alla de
högskolor i området, som skulle behöva kopplas mot den
gemensamma basen av studentbostäder.
Enkelt att utöka antalet studieplatser
För en kostnad som motsvarar uppförandet av en handfull
lärosalar, skulle man kunna ge nära tiotusen studenter
bredbandig kommunikation med högskolorna. Samtidigt
skulle en utveckling av allt mer nätbaserad undervisning
möjliggöra en kraftigt utbyggd distansutbildning.
SUNET
SUNET är ett datanät mellan universitet och högskolor i
Sverige och spelade en viktig roll i Internets utveckling i vårt
land. Internet har nu fått en mycket stor och snabbt växande
kommersiell del. Därför minskar SUNET:s betydelse för
andra än de högskolor som utgör dess huvudmän. För dessas
behov kommer nätet dock att behöva uppgraderas betydligt
under de närmaste åren. Att i detta läge öppna upp SUNET
för kommunala biblioteks trafik vore olyckligt. Internet är en
teletjänst som finns att tillgå över hela landet, och som i
likhet med andra teletjänster tillhandahålles på kommersiella
grunder, både för kommuner och andra.
Livslångt lärande
I det livslånga lärandet har IT en given plats. Den största
tryggheten har den människa som under hela sitt
yrkesverksamma liv känner att hon har en kompetens som
efterfrågas. IT möjliggör för envar att vidareutveckla sin
kompetens både som en del av arbetet och på fritiden.
Individens kompetensutveckling ska i första hand styras av
individen själv. Detta både höjer motivationen, sänker
kostnaden och förbättrar resultatet.
Exempel - inte näringsverksamhet
Regeringen ger sig på många ställen i propositionen in på
områden den inte har något att göra med. Exempelvis
föreslås i propositionen utbildning i IT av både den ena och
andra gruppen människor. Det är viktigt att människor lär sig
informationstekniken och vill man som enskild person lära
sig mer om saker inom detta området kan man välja på ett
otal kurser anordnade av företag, studieförbund, olika skolor
etc.
Det staten bör göra är att lyfta fram exempel på användning av IT. Detta
för att påskynda och underlätta integreringen av IT i samhället. Exempelvis
skulle Skolverket kunna få ansvar för att sprida information om lyckade IT-
satsningar i skolor så att rektorer och lärare kan få tips om hur tekniken kan
användas. Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet flera gånger.
Samhällets
informationsförsörjning
Vi har i Sverige en offentlighetsprincip att vara stolta över.
Den utgör också ett effektivt skydd för medborgarna mot
maktfullkomliga ämbetsmän och politiker.
Offentlighetsprincipen måste ges en modern innebörd. För
drygt ett år sedan motionerade vi kristdemokrater om att:
- alla offentliga publikationer, såsom riksdagstryck, regeringens
propositioner, författningar och statliga utredningar skulle göras
tillgängliga i publika databaser utan kostnad inom 24 timmar efter
offentliggörandet, senast 1995-12-31. Vid samma tidpunkt ska aktuella
elektroniska diarier vara tillgängliga i publika databaser;
-
- alla nya offentliga handlingar i stat, landsting och kommuner ska kunna
nås elektroniskt senast 1997-12-31.
-
- alla historiska offentliga handlingar ska kunna nås elektroniskt senast
1999-12-31.
-
Dessa krav kvarstår, men nu med följande utvidgningar:
- alla befintliga offentliga databaser ska omedelbart göras tillgängliga på
Internet. Detta innefattar även sådana register som Bil-, Fastighets- och
Bolagsregistren.
-
- all offentlig information i elektronisk form ska vara kostnadsfri. Det ska
inte vara förbehållet storföretag och stora tidningsredaktioner att aktivt
söka i offentlig information.
-
- I den mån det skulle upplevas som kränkande av den personliga
integriteten att all denna information blir tillgänglig, bör kriterierna för
sekretess modifieras och preciseras. Möjligheterna till kartläggning av
individer finns i dag, för den som har tid och råd.
-
Infrastruktur
I avsnittet "Kommunikationerna i ett IT-perspektiv" finns en
god bild av utvecklingen mot det nät av nät som framtidens
teleinfrastruktur kommer att byggas av. Detta var också
kärnan i 1993 års telelag. Som alla avregleringar, kräver
dock även denna ett visst mått av eftervård. Telelagen lämnar
stora och viktiga luckor, när det gäller att åstadkomma en
sammanhållen infrastruktur. Medlet för att fylla dessa luckor
var den konkurrenslag som trädde ikraft samtidigt med
telelagen. Men denna samverkan mellan telelag och
konkurrenslag fungerar inte. Konkurrensverket har mottagit
ett stort antal anmälningar mot Telia för missbruk av en
dominerande ställning, men inte avgjort ett enda fall.
Därigenom berövas de klagande också den självklara rätten
att överklaga. Konkurrensverket och Post- och Telestyrelsen
är eniga om att Telia försvårar samtrafiken mellan olika nät,
men träter om vem som borde göra vad för att leva upp till
lagstiftarens intentioner. I denna situation sviker regeringen
genom sin handlingsförlaming.
Effekten är att vi håller på att få två separata telenät: dels Telias nät, dels
ett nät av nät för alla andra operatörer. Detta andra nät byggs rikstäckande
med Banverkets, Svenska Kraftnäts och Teracoms nät som stomme och med
kommunala nät i samverkan med en lång rad nya teleoperatörer som
producerar alla de nya teletjänster som IT kräver.
Börja försäljningen av Telia
Telia spelar ett högt spel med sin strategi att försvåra det
rationella samutnyttjande som telelagen föreskriver. När den
alternativa infrastrukturen väl finns på plats kan värdet av
Telias nät komma att sjunka. Bland annat av detta skäl bör
staten påbörja en utförsäljning av aktier i Telia i samband
med att en nödvändig ökning av det egna kapitalet
åstadkoms via aktiemarknaden.
Näringspolitiken
IT och verksamheter som förutsätter IT skapar tusentals nya
arbeten i Sverige varje månad. Detta utgör en betydande och
sannolikt dominerande del av den industriella
sysselsättningstillväxten i landet i dag. Ändå representerar
detta blott en liten del av de möjligheter som finns och som
skulle kunna tas tillvara.
Kulturkrock
Ett allvarligt problem är att en stor del av tillväxten
koncentreras till ett enda företag - Ericsson. Det företaget
möter nu en helt ny typ av konkurrens. Från att ha
konkurrerat med likartade företag inom områdena publik
telefoni och mobiltelefoni, möter man nu också konkurrens
från företag med rötter i utrustning för lokala datanät. Dessa
företag verkar i den typiska småföretagarkultur som råder
inom dataindustrin, där mängder med företag startar varje
dag. De flesta går under, men ett fåtal lyckas. Vissa av dessa
växer och blir stora, medan andra köps upp av andra små
eller medelstora företag, där innovationerna snabbt integreras
i större produktfamiljer. Denna organisationsform har i
dataindustrin ofta visat sin överlägsenhet gentemot
monolitiska storföretag.
Företagsfientligt klimat
Sverige saknar denna kultur av små tillverkande
högteknologiföretag, vilket utsätter oss som nation för stora
risker. Anledningen är att vi sedan decennier haft ett
småföretagarfientligt klimat i Sverige.
Arbetsmarknadsregleringar, skatteregler och en krånglig
byråkrati samverkar för att kuva företagsamheten. IT-industri
är högriskverksamhet. De som lyckas måste få tillfälle att
tjäna bra. Dels för att motivera många att försöka och dels
för att locka den som misslyckats, men dragit nyttiga
lärdomar, att satsa igen.
Småföretagarfrågorna är inte specifikt IT-anknutna. De måste behandlas i
andra sammanhang. Inom IT-området är det dock än mer nödvändigt än på
andra håll att vi snabbt får igång ett brett småföretagande.
Sund näringspolitik
Överhuvudtaget ska staten inte ha någon speciell
näringspolitik för IT-området. Grunden måste vara en
allmänt sund, företagsvänlig näringspolitik. Staten ska endast
lägga fast spelreglerna för aktörerna inom området.
Arbetsförhållanden
I och med informationstekniken möjliggörs i bred omfattning
distansarbete. Arbetsrätts- och försäkringsförhållanden vid
distansarbete är, som regeringen konstaterar, oklara. Det är
därför bra att en översyn av lagstiftningen inom detta område
görs.
Kulturpolitiken
Svensk kultur - offentlig handling
Den svenska kulturskatten kan, som regeringen observerar,
lätt göras tillgänglig för alla via IT. Den statligt ägda och
förvaltade kulturskatten bör därvid betraktas som offentliga
handlingar och därmed göras tillgänglig för alla utan
kostnad, i de fall detta inte strider mot upphovsrättsliga
regler och avtal. Detta innebär bland annat att stora delar av
radio-, film- och TV-arkiven bör göras tillgängliga som en
del av den svenska kulturskatten, även om detta skulle
medföra ett intäktsbortfall för Sveriges Radio-koncernen.
Stärk svensk kultur
På detta sätt skulle användandet av svenskt originalmaterial
vid mediaproduktion öka, vilket i sin tur skulle stärka den
svenska kulturen. Alternativet för en mediaproducent är ofta
att gå till billiga ljud-, bild- eller filmarkiv av oftast
anglosaxiskt ursprung, snarare än att betala en hög avgift för
att få utnyttja svenskt material.
Digital TV
Regeringen har aviserat en snabb utbyggnad av ett nät för
marksänd digital TV. Avsikten är att denna ska finansieras
fullt ut. Det är därvidlag viktigt att alla de som är anslutna till
kabel-TV eller har egna satellitmottagare, och som betalar
avgifter för detta, inte tvingas att dessutom betala för ett
digitalt nät som de inte har någon eller endast marginell nytta
av.
Vi kristdemokrater har motsatt oss en storskalig satsning på markbaserad
digital TV. Skälen till detta är flera. Det är mindre klokt att i dag satsa på
en
teknik som vi redan vet är föråldrad. Det är bättre att invänta fiberoptiken.
Det är ett kostsamt projekt, och det finns heller inga garantier för att
bildkvaliteten blir tillfredsställande. Vårt motstånd kvarstår alltså.
Den offentliga sektorns
förnyelse
Den offentliga sektorn utgör en mycket stor del av det
svenska samhället. Informationsteknikens utnyttjande i stat,
landsting och kommuner spelar därför en viktig roll av två
skäl. Dels kan man som stora användare driva på
utvecklingen på ett sätt som mindre organisationer inte kan,
dels kan man göra mycket stora besparingar samtidigt som
verksamhetens måluppfyllelse ökar, om man använder
tekniken på rätt sätt.
Det arbete som initierades av den av fyrpartiregeringen tillsatta IT-
kommissionen och organiserades i det så kallade Toppledarforum innebär en
god start. Fortsatt hög prioritet och uppmärksamhet är nödvändiga
förutsättningar för att inte tappa tempo i arbetet.
Datoriserade parlamentariker
Riksdag och regering bör i detta inte bara vara pådrivande,
utan också vara ett gott föredöme. Sverige har sannolikt
världens mest datoriserade parlamentariker. Tiden är nu
mogen att ta nästa steg, att låta den elektroniska
informationen bli huvudmedlet och papperskopiorna bli det
som utnyttjas i andra hand. Detta innebär att en ny
redaktionell form bör utvecklas för riksdagens dokument.
Denna förändring bör också göra den politiska debatten mer
tillgänglig för gemene man.
Tryckta dokument bör dock under överskådlig tid finnas tillgängliga för
dem som så önskar, både riksdagsmän och allmänhet. Detta är viktigt för att
alla medborgare ska kunna delta i samhällsarbetet.
Papperslös ärendehantering
Inom förvaltningen bör papperslös ärendehantering bli
normen, vilket både stärker offentlighetsprincipen och bidrar
till ökad effektivitet. Att som regeringen föreslår vänta
ytterligare tre år med generella rättsliga regler för elektronisk
dokumenthantering inom förvaltningen vore generande för
hela den offentliga sektorn. Myndigheterna lever i dag i ett
regellöst tillstånd, och har tvingats söka sina egna vägar.
Detta hotar både offentlighet och rättssäkerhet på ett
oacceptabelt sätt. Även om det tar tre år att utveckla
fullständiga regler, vore temporära riktlinjer att föredra
framför dagens regellösa tillstånd.
Alla delaktiga
Teknikens utveckling går nu med svindlande hastighet. De
som har förmågan att följa utvecklingen och delta i arbetet
blir allt mer produktiva och relativt sett allt mer välavlönade.
De får också ett allt större inflytande i samhällsdebatten.
Samtidigt finns miljontals svenskar som aldrig utnyttjat en
dator och som därmed riskerar att isoleras från viktiga delar
av samhällslivet.
Detta är inte någon ekonomisk fråga. Det finns hundratusentals begagnade
datorer i vårt land, som går att köpa för en mycket billig penning, och som är
fullt tillräckliga för lära sig tekniken och för att delta i den elektroniska
samhällsdebatten. Det är mer en fråga om intresse och motivation.
Öka intresset
Det viktiga är därför att skapa intresse hos dem som i dag
saknar motivationen att tillägna sig informationstekniken.
Här kan offentliga myndigheter spela en stor roll genom att
agera lärare och handledare i stället för att bara lämna ut
uppgifter. Den som frågar efter en bok på biblioteket bör få
hjälp att finna informationen i datorn, snarare än att bara få
veta när boken kommer. På detta sätt hjälps förhoppningsvis
även äldre människor in i IT-världen, samtidigt som
verksamheten kan förbättras och effektiviseras på sikt. De
medborgarkontor som nu byggs ut över hela landet, som ett
resultat av kristdemokraternas regeringsarbete, kan spela en
mycket viktig roll i detta sammanhang.
Regeringen oroar sig i onödan
Däremot behöver man inte som regeringen hysa farhågor om
att elektronisk tillgänglig offentlig information skulle kunna
leda till att vissa grupper ställs utanför
informationssamhället. IT-baserad kommunikation håller på
att få ett mycket snabbt genomslag. Långt snabbare än
telefonen, radion, TV:n, telefaxen och till och med
mobiltelefonen. Skulle vi avstått från att använda dessa
instrument fram till att de fanns i var mans ägo? Knappast.
Lika befängt vore det att inte redan nu utnyttja IT i
demokratins tjänst. Troligen är det så att alla svenskar i
politiskt aktiv ålder redan i dag känner någon som skulle
kunna hjälpa dem att söka och lämna information via IT.
Upphandling
Den offentliga sektorn måste göra all upphandling
elektronisk. Därmed sparas pengar, nya flexibla arbeten kan
skapas och mindre företag ges bättre möjligheter att komma
in på marknaden. All upphandling måste ske på sådant sätt
att även små företag har goda möjligheter att ta del av
förfrågningar och lägga anbud.
Användning av IT i offentliga sektorn
Självklart ska den offentliga sektorn använda sig av
informationstekniken eftersom det dels leder till effektivare
och billigare verksamhet, dels möjliggör nya flexibla
arbeten, dels gör det möjligt för allmänheten att ta del av
information och komma i kontakt med verksamheter.
Privat e-post
I dag är det självklart att inga telefonsamtal till tjänstemän
inom offentliga förvaltningar ska avlyssnas och diarieföras.
Privata samtal förblir privata. Detta måste också gälla e-post
som skickas direkt till anställda inom offentlig förvaltning.
Förfrågan om lunchträff med kollegor via e-post ska inte
behöva diarieföras. Det är ett ingrepp i den personliga
integriteten. Endast e-post-meddelanden ställda till
förvaltningens offentliga brevlåda och de meddelanden som
uppenbarligen är av offentlig karaktär men ändå adresseras
till en enskild tjänsteman, ska diarieföras. Detta problem tas
inte upp i propositionen. Problemet bör ses över i den
översyn av lagar som föreslås.
Hälso- och sjukvård
Självklart ska även IT användas inom hälso- och sjukvården.
Detta sparar pengar, som i stället kan användas till bättre
vård och omsorg, men det ger även utrymme för personlig
utveckling bland personalen genom att nya och flexibla
arbeten kan skapas. IT-satsningar inom hälso- och sjukvård
ska bekostas av respektive huvudman eftersom de i ett längre
perspektiv sparar pengar. Det staten möjligtvis kan syssla
med är att stödja forskning och utveckling av IT inom hälso-
och sjukvården. Det behövs heller inga statliga medel för
utbildning av hälso- och sjukvårdspersonalen inom IT. Varje
arbetsgivare med god personalpolitik ser till att personalen
kontinuerligt får vidareutbildning, allra helst på ny utrustning
och arbetsmetodik.
Förändringar i arbetslivet
Regeringen förtränger i propositionen helt att arbetslivets
organisation förändras radikalt av IT. De stora monolitiska
organisationerna bryts sönder eller konkurreras ut av grupper
av småföretag i samverkan. IT ger dessa små företag
storföretagens fördelar, utan att belasta dem med deras
nackdelar. Denna omdaning från storskaligt till småskaligt
förändrar förutsättningarna för många av de fundament den
svenska välfärdsstaten vilat på. Att basera de sociala
skyddsnäten strikt på inkomsten blir mer komplicerat när allt
fler arbetar med uppdrag där betalningen sker per levererad
tjänst, (som en artikel som skrivs av en frilansjournalist) och
där arvodet per timma kan variera tiofalt eller mer. Ena
dagen gör man ett uppdrag och tjänar 5 000 kronor. Nästa
dag hjälper man en bekant att packa kartonger och tjänar
kanske bara 500 kronor. Tredje dagen är man sjuk. Hur ska
då sjukpenningen beräknas?
Ny ekonomisk politik krävs
Att basera statens inkomster på uppgifter från arbetsgivare
kommer att bli allt svårare när allt större del av de
ekonomiska transaktionerna antingen blir mellan individer
(som privatpersoner och/eller egenföretagare) eller mellan
små företag i olika länder. Möjligheterna att på olika sätt
undgå att betala skatt riskerar att öka betydligt snabbare än
statens möjligheter att driva in de skatter riksdagen beslutat
om. Detta är inte någon fråga om politisk vilja eller ambition,
det är en faktisk utveckling som ligger utanför statens
kontroll. Det är inte svårt för en ekonomisk rådgivare, en
reklamtecknare, en författare, en jurist eller en arkitekt att
driva sin rörelse elektroniskt genom en firma i ett av otaliga
skatteparadis men ändå sitta i Sverige och utföra arbetet. Det
är inte svårt för en postorderfirma att göra transaktionerna
via andra länder på ett sätt som gör att endast en bråkdel av
mervärdet kommer till svensk beskattning, även om varan
både tillverkas och konsumeras här och aldrig lämnar svensk
mark.
Tillsätt utredning om konsekvenserna
för trygghetssystemen
Effekten av informationstekniken håller på att i grunden
förändra både förutsättningarna för trygghetssystemen och
statens möjligheter att i framtiden få stora intäkter med
dagens uppbördssystem. Förändringarna kommer gradvis, så
vi lär inte se dramatiska effekter från ett år till ett annat.
Dagens statsfinansiella problem gör det dock nödvändigt att
redan nu grundligt analysera de effekter
informationstekniken och de därpå följande förändringarna i
arbetslivets organisation och struktur kan få. En statlig
utredning bör tillsättas som i första hand kartlägger
konsekvenserna av den utveckling som nu pågår och som
med rimlig säkerhet kan förväntas de närmaste 5-10 åren.
Först när en sådan kartläggning föreligger bör man ta
ställning till vilka strukturella åtgärder som kan bli
nödvändiga.
Informationstekniken har kommit för att stanna. Den förändrar allas våra
liv i många avseenden - de flesta till det bättre. Tekniken innehåller dock
risker och fallgropar, som bör uppmärksammas. Gör vi detta och tar vi snabbt
vara på de försprång och fördelar vi har, kan informationstekniken skapa nya
produktiva och välbetalda arbeten, bidra till att sänka den offentliga sektorns
kostnader, förnya och vitalisera den politiska debatten och slutligen allt detta
samtidigt som belastningen på miljön minskar. Då måste dock regeringen
flytta sitt fokus från dåtid till framtid. Agera i stället för att tveka och
snabbt
genomföra det program som fyrpartiregeringens IT-kommission utarbetade
och som regeringen nu i praktiken anslutit sig till. Framför allt måste vi nu
skyndsamt genomföra de småföretagarvänliga reformer utan vilka vi aldrig
kan ta oss ur massarbetslöshetens träsk.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nationell IT-strategi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en bredare lagöversyn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medianeutralitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om personlig integritet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens roll,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT-strategi för skolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om övergripande mål för skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om SUNET,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att lyfta fram exempel på användningen av IT,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samhällets informationsförsörjning och en
modern innebörd av offentlighetsprincipen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utförsäljning av Telia,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om företagsvänligt klimat,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svensk kultur som offentlig handling,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om digital TV,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om datoriserade parlamentariker,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om papperslös ärendehantering,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om myndigheters ansvar för att öka intresset för IT-
användning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om privat e-post,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hälso- och sjukvård,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av trygghetssystemen.
Stockholm den 28 mars 1996
Mats Odell (kds)
Michael Stjernström (kds)
Göran Hägglund (kds)
Holger Gustafsson (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Dan Ericsson (kds)
Ulf Björklund (kds)