med anledning av förs. 1995/96:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående Inlandsbanan
Inlandsbanan
Riksdagens revisorer har på begäran av trafikutskottet
granskat Inlandsbanans verksamhet. Enligt det förslag som
hamnat på riksdagens bord, föreligger en hel del oklarheter
och frågetecken angående Inlandsbanans framtid. Det
påpekas att grunden till flera av dessa oklarheter är att det
avtal som nu råder mellan IBAB och staten lämnar öppet för
flera tolkningsmöjligheter.
Vi delar revisorernas uppfattning att Inlandsbanans förutsättningar till
framtida drift måste klargöras. Dock måste några påpekanden göras på
revisorernas överväganden.
Enligt revisorerna föreligger två tolkningsmöjligheter beträffande avtalets
fortsatta utformning angående statsbidrag. Den ena tolkningen är att
riksdagen förutsatt att Inlandsbanan efter fem år med statligt stöd skulle
kunna vara ekonomiskt självgående. Den andra tolkningsmöjligheten är att
avtalet syftade till omförhandling och fortsatt ekonomiskt stöd efter
femårsperioden. Enligt vår mening så förefaller den andra tolknings-
möjligheten vara den mest logiska. Dels på grund av att det borde varit tydligt
att fem år är en alldeles för kort period för att kunna driva trafiken utan
understöd därefter. Vi utgår från att riksdagen avsett att fullfölja stödet
tills
dess att man uttryckligen satt en tidsgräns för när IBAB ska bli ekonomiskt
oberoende, vilket inte är fallet i gällande avtal. Bakgrunden till riksdagens
beslut antar vi vara de starka regionalpolitiska, kulturpolitiska,
trafikmässiga,
säkerhetsmässiga och inte minst miljömässiga skäl som talar till fördel för
fortsatt drift på Inlandsbanan.
Riksdagens revisorer ifrågasätter om Inlandsbanan någonsin kommer att
kunna bli ekonomiskt lönsam. Det påpekas att något nettotillskott till
järnvägen knappast skett under senare år som skulle kunna ge anledning till
att tro att transporterna markant skulle öka på Inlandsbanan i den omfattning
som är nödvändig för att verksamheten ska klara sig utan statligt understöd.
Vi menar att ett ökat nettotillskott med eller utan inlandsbana i varje fall
måste till av miljömässiga skäl, då transportmängden i sig förväntas öka. Med
en fungerande inlandsbana tror vi att denna ökning kan ske betydligt
smidigare. Vi vill särskilt påpeka den kvalitet som Inlandsbanan, och nu
särskilt efter den upprustning som sker, har. Detta järnvägskapital måste
förvaltas noggrant för att kostnaderna inte ska öka i framtiden. Framför allt
bör det betonas vikten av de utvecklingsmöjligheter som redan idag utnyttjas.
För de företag, t.ex. sågverk, som inte har de transportvolymer som SJ vill åta
sig, är Inlandsbanan en viktig länk. Flera remissinstanser, inte minst berörda
kommuner, har även påtalat flera utvecklingsmöjligheter. Vad revisorerna
erfar, så svarar staten för 94 % av intäkterna och IBAB endast för 6 %.
Revisorerna anför att IBAB efter femårsperioden dessutom fortfarande
kommer att vara starkt beroende eftersom de efter egna beräkningar endast
kommer att svara för 20 % av intäkterna. Vi finner det intressant att IBAB på
fem år kommer att lyckas tredubbla intäkterna. Detta om något borde peka på
en uppåtgående kurva.
Idag är det dyrt att driva järnväg överhuvudtaget. Inte bara på
Inlandsbanan. Mycket av den framtida järnvägen hänger på politisk vilja och
ändrade förutsättningar för konkurrensen gentemot andra transportslag. I
detta hänseende kan Inlandsbanan inte ses som en isolerad del.
Vi konstaterar liksom revisorerna och flera remissinstanser att underhållet
och upprustningen av banan kunnat ske betydligt billigare än vad banverket
uppskattat. Vikten av denna erfarenhet är betydlig. Det vore därför synd att
äventyra verksamhetens fortsättning med betoning på framtida järnvägs-
lösningar. Med detta har även ett stort hinder för drift av Inlandsbanan
undanröjts.
Vad gäller experternas roll så finner vi revisorernas frågeställningar
relevanta. Det är tveksamt om en expert som utformar ett statligt bidrag är
lämplig till detta om hon eller han samtidigt har ekonomiska intressen i
frågan. Vi instämmer till fullo i att allmänhetens förtroende för hur statliga
medel används inte får missbrukas eller förloras.
Men vi vill samtidigt uppmärksamma att upphandlingen, som även
revisorerna framför, gått riktigt till. Enligt gällande lagstiftning har
uppenbarligen inga oegentligheter skett. När man läser revisorernas över-
väganden angående experternas roll får man lätt intrycket av att experterna nu
sitter och "håvar in" statliga medel som de sett till att skaka fram. Så är
alltså
inte riktigt fallet. Vi hoppas att detta inte leder till att Inlandsbanans
framtid
äventyras utan att man skiljer på omständigheterna och behovet av drift. Vi
vill dock påpeka att vi välkomnar revisorernas frågeställningar och hoppas att
riksdagen vid ett senare tillfälle får möjlighet att återkomma till frågan.
Vi anser det inte nödvändigt att i denna motion redogöra ytterligare för skäl
som talar för fortsatt drift på Inlandsbanan och menar att de framgår såväl av
riksdagens beslut om statligt understöd som av remissinstansernas yttranden.
Revisorernas rapport angående Inlandsbanan (rapport 1994/95.5) har delvis
kritiserats av berörda kommuner, och vi menar att denna kritik förtjänar en
särskild tyngd.
Vi vill att regeringen noga utreder hur en fortsatt drift på Inlandsbanan ska
se ut och att riksdagen får ta ställning till regeringens förslag i god tid
innan
avtalstiden löper ut. Vi förutsätter att man i första hand vill ha fortsatt
drift på
Inlandsbanan. Hur villkoren ska se ut och hur det statliga understödet ska
utformas, bör dock redas ut detaljerat för att denna situation med oklarheter,
som inte är till gagn för någon, inte ska uppstå igen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Inlandsbanans betydelse.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt stöd till Inlandsbanan,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur den fortsatta
driften på Inlandsbanan skall utformas.
Stockholm den 6 oktober 1995
Elisa Abascal Reyes (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ewa Larsson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Eva Goës (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)