Inlandsbanan
Riksdagens revisorer har på begäran av trafikutskottet granskat Inlandsbanans verksamhet. Enligt det förslag som hamnat på riksdagens bord, föreligger en hel del oklarheter och frågetecken angående Inlandsbanans framtid. Det påpekas att grunden till flera av dessa oklarheter är att det avtal som nu råder mellan IBAB och staten lämnar öppet för flera tolkningsmöjligheter.
Vi delar revisorernas uppfattning att Inlandsbanans förutsättningar till framtida drift måste klargöras. Dock måste några påpekanden göras på revisorernas överväganden.
Enligt revisorerna föreligger två tolkningsmöjligheter beträffande avtalets fortsatta utformning angående statsbidrag. Den ena tolkningen är att riksdagen förutsatt att Inlandsbanan efter fem år med statligt stöd skulle kunna vara ekonomiskt självgående. Den andra tolkningsmöjligheten är att avtalet syftade till omförhandling och fortsatt ekonomiskt stöd efter femårsperioden. Enligt vår mening så förefaller den andra tolknings- möjligheten vara den mest logiska. Dels på grund av att det borde varit tydligt att fem år är en alldeles för kort period för att kunna driva trafiken utan understöd därefter. Vi utgår från att riksdagen avsett att fullfölja stödet tills dess att man uttryckligen satt en tidsgräns för när IBAB ska bli ekonomiskt oberoende, vilket inte är fallet i gällande avtal. Bakgrunden till riksdagens beslut antar vi vara de starka regionalpolitiska, kulturpolitiska, trafikmässiga, säkerhetsmässiga och inte minst miljömässiga skäl som talar till fördel för fortsatt drift på Inlandsbanan.
Riksdagens revisorer ifrågasätter om Inlandsbanan någonsin kommer att kunna bli ekonomiskt lönsam. Det påpekas att något nettotillskott till järnvägen knappast skett under senare år som skulle kunna ge anledning till att tro att transporterna markant skulle öka på Inlandsbanan i den omfattning som är nödvändig för att verksamheten ska klara sig utan statligt understöd. Vi menar att ett ökat nettotillskott med eller utan inlandsbana i varje fall måste till av miljömässiga skäl, då transportmängden i sig förväntas öka. Med en fungerande inlandsbana tror vi att denna ökning kan ske betydligt smidigare. Vi vill särskilt påpeka den kvalitet som Inlandsbanan, och nu särskilt efter den upprustning som sker, har. Detta järnvägskapital måste förvaltas noggrant för att kostnaderna inte ska öka i framtiden. Framför allt bör det betonas vikten av de utvecklingsmöjligheter som redan idag utnyttjas. För de företag, t.ex. sågverk, som inte har de transportvolymer som SJ vill åta sig, är Inlandsbanan en viktig länk. Flera remissinstanser, inte minst berörda kommuner, har även påtalat flera utvecklingsmöjligheter. Vad revisorerna erfar, så svarar staten för 94 % av intäkterna och IBAB endast för 6 %. Revisorerna anför att IBAB efter femårsperioden dessutom fortfarande kommer att vara starkt beroende eftersom de efter egna beräkningar endast kommer att svara för 20 % av intäkterna. Vi finner det intressant att IBAB på fem år kommer att lyckas tredubbla intäkterna. Detta om något borde peka på en uppåtgående kurva.
Idag är det dyrt att driva järnväg överhuvudtaget. Inte bara på Inlandsbanan. Mycket av den framtida järnvägen hänger på politisk vilja och ändrade förutsättningar för konkurrensen gentemot andra transportslag. I detta hänseende kan Inlandsbanan inte ses som en isolerad del.
Vi konstaterar liksom revisorerna och flera remissinstanser att underhållet och upprustningen av banan kunnat ske betydligt billigare än vad banverket uppskattat. Vikten av denna erfarenhet är betydlig. Det vore därför synd att äventyra verksamhetens fortsättning med betoning på framtida järnvägs- lösningar. Med detta har även ett stort hinder för drift av Inlandsbanan undanröjts.
Vad gäller experternas roll så finner vi revisorernas frågeställningar relevanta. Det är tveksamt om en expert som utformar ett statligt bidrag är lämplig till detta om hon eller han samtidigt har ekonomiska intressen i frågan. Vi instämmer till fullo i att allmänhetens förtroende för hur statliga medel används inte får missbrukas eller förloras.
Men vi vill samtidigt uppmärksamma att upphandlingen, som även revisorerna framför, gått riktigt till. Enligt gällande lagstiftning har uppenbarligen inga oegentligheter skett. När man läser revisorernas över- väganden angående experternas roll får man lätt intrycket av att experterna nu sitter och "håvar in" statliga medel som de sett till att skaka fram. Så är alltså inte riktigt fallet. Vi hoppas att detta inte leder till att Inlandsbanans framtid äventyras utan att man skiljer på omständigheterna och behovet av drift. Vi vill dock påpeka att vi välkomnar revisorernas frågeställningar och hoppas att riksdagen vid ett senare tillfälle får möjlighet att återkomma till frågan.
Vi anser det inte nödvändigt att i denna motion redogöra ytterligare för skäl som talar för fortsatt drift på Inlandsbanan och menar att de framgår såväl av riksdagens beslut om statligt understöd som av remissinstansernas yttranden. Revisorernas rapport angående Inlandsbanan (rapport 1994/95.5) har delvis kritiserats av berörda kommuner, och vi menar att denna kritik förtjänar en särskild tyngd.
Vi vill att regeringen noga utreder hur en fortsatt drift på Inlandsbanan ska se ut och att riksdagen får ta ställning till regeringens förslag i god tid innan avtalstiden löper ut. Vi förutsätter att man i första hand vill ha fortsatt drift på Inlandsbanan. Hur villkoren ska se ut och hur det statliga understödet ska utformas, bör dock redas ut detaljerat för att denna situation med oklarheter, som inte är till gagn för någon, inte ska uppstå igen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Inlandsbanans betydelse. 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till Inlandsbanan, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur den fortsatta driften på Inlandsbanan skall utformas.
Stockholm den 6 oktober 1995
Elisa Abascal Reyes (mp) Roy Ottosson (mp) Ewa Larsson (mp) Peter Eriksson (mp) Eva Goës (mp) Ragnhild Pohanka (mp)