Regeringen föreslår vissa ändringar i smittskyddslagen av vilka flertalet är av teknisk natur och några av mer principiell art.
Det är anmärkningsvärt att propositionen inte innehåller en utvärdering av smittskyddslagens tillämpning på hiv och erfarenheterna av tvångsvård. Europarådets tortyrkommitté har ju redan 1992 gjort påtalanden om den svenska smittskyddslagen. Sverige har som enda medlemsland i Europarådet inte undertecknat rådets rekommendation (nr 14/89) om hivsmittades rättigheter. Den svenska smittskyddslagen står inte heller i samklang med Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer om hiv och aids som bygger på frivillighet och respekt för den enskilde. Det är av största vikt att få kunskap om tvångsvård verkligen bidrar till minskad smittspridning eller om lagstiftningen motverkar sitt syfte. I propositionen föreslås att en parlamentariskt sammansatt utredning bör tillsättas med uppdrag att utvärdera smittskyddslagen. Denna utredning anser vi bör tillsättas utan dröjsmål vilket bör ges regeringen till känna.
I propositionen föreslås att riksdagen i lag skall reglera de sjukdomar som skall definieras som samhällsfarliga och som kan föranleda tvångsomhänder- tagande medan regeringen i förordning skall ange vilka sjukdomar som är anmälningspliktiga. De skäl som anförs för en sådan ordning är inte övertygande. Enligt Folkpartiets mening bör liksom hittills riksdagen bestämma vilka smittsamma sjukdomar som skall vara anmälningspliktiga. I detta sammanhang kan påpekas att 4 § andra stycket gällande lag uppfyller behovet av snabbt ingripande, eftersom regeringen får föreskriva att viss sjukdom skall vara anmärkningspliktig även om beslutet skall underställas riksdagen. Detta bör ges regeringen till känna.
Enligt Folkpartiets uppfattning skall vidare huvudregeln vara att inga anmälningar om anmälningspliktiga sjukdomar skall innehålla identitets- uppgifter.Vi anser inte att tillräckliga skäl lagts fram för att stödja förslaget att anmälningar om icke-veneriska sjukdomar som är anmälningspliktiga skall innehålla identitetsuppgifter. Det är den behandlande läkaren, inte smittskyddsläkaren, som enligt vår mening i det enskilda fallet skall ge råd och information om hur patienten ifråga skall sköta sig. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omedelbar parlamentarisk utredning om tvånget i smittskyddslagstiftningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen skall bestämma om vilka smittsamma sjukdomar som skall vara anmälningspliktiga, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avidentifiering av anmälningar om anmälningspliktiga sjukdomar.
Stockholm den 17 oktober 1995
Barbro Westerholm (fp) Kerstin Heinemann (fp) Sigge Godin (fp) Bo Könberg (fp) Karl-Göran Biörsmark (fp)