Motion till riksdagen
1995/96:So30
av Sten Svensson m.fl. (m)

med anledning av prop. 1995/96:228 Åldersgräns vid tobaksinköp


Regeringen föreslår att det införs en åldersgräns för inköp
och införsel av tobak. Åldersgränsen föreslås bli 18 år. Enligt
förslaget skall endast den som säljer tobak till personer under
18 år kunna ställas till svars. Straffet för försäljning till
minderårig skall enligt lagförslaget vara böter eller fängelse i
högst sex månader.
Vår utgångspunkt är att barn och ungdomar inte skall börja röka eller
använda annan form av tobak. Det är medicinskt klarlagt att ju tidigare man
börjar röka, desto svårare blir de framtida skadorna och ju svårare är det
också att sluta. I dag upptas var fjärde sjukhussäng av patienter med
rökrelaterade sjukdomar. Nikotin klassificeras som ett beroendeframkallande
medel i USA. Det klargörs också i propositionen.
På senare år har det funnits en trend att antalet rökare i alla åldersgrupper
minskar. De allra senaste åren har det dock visat sig att andelen barn som
röker återigen ökar, vilket är allvarligt. Vad detta beror på är naturligtvis
svårt
att svara på. Det har knappast att göra med brist på kunskaper om rökningens
avigsidor. Snarare handlar det om trender som kommer och går. Under 80-
talet gällde "hälsolinjen". Det var "ute" att både röka och dricka alkohol.
Detta har uppenbarligen svängt och i dag är det mer "inne" att röka. Det kan
också ses som en protest mot vuxenvärlden. Man vill utmana tabun och
provocera. Oavsett skälen, är det mycket allvarligt om det visar sig att allt
fler
ungdomar börjar röka.
Regeringen föreslår därför att vi i Sverige skall införa en åldersgräns för
inköp av tobak. Även om det i sig inte kommer att hindra en 16- eller 17-
åring att få tag på tobak är det möjligt att en åldersgräns kan fungera som
hjälp åt föräldrar som på olika sätt vill hindra sina barn att börja röka. Det
handlar också om att sätta upp normer.
Vi anser dock att regeringen först, innan en lagstiftning övervägs,  bör
utvärdera den frivilliga överenskommelse som finns sedan drygt ett år
tillbaka mellan handeln och tobaksbolagen. Denna överenskommelse går ut
på att handeln lovar att inte sälja tobaksvaror till personer under 18 år. Det
är
framför allt de stora dagligvaruaffärerna och Pressbyrån som anslutit sig till
överenskommelsen. Vår utgångspunkt är att frivilliga överenskommelser är
att föredra framför tvingande lagstiftning. Det finns ett otal exempel på
frivilliga överenskommelser som fungerar på marknaden. Det gäller t.ex.
"könsdiskriminerande" reklam - där ett särskilt råd avgör utan stöd av
lagstiftning.
Vi anser att det vore av stort intresse att se vilka resultat denna överens-
kommelse har medfört. Det ger också en fingervisning om hur den nu
föreslagna lagstiftningen eventuellt skulle fungera eller om den
överhuvudtaget är nödvändig. Vi avvisar sålunda för närvarande förslaget om
ett förbud innan en utvärdering av den frivilliga överenskommelsen har skett.
Dessutom menar vi att den utredning som för närvarande ser över de olika
åldersgränser som i dag finns bör bli klar innan ytterligare en åldersgräns
införs.
Vi vill också påpeka att en eventuell åldersgräns inte får tas som intäkt för
att minska informationen och upplysningen om tobakens skadeverkningar.
Det finns också en risk för att en åldersgräns innebär att ungdomar ser sin 18-
års dag som dagen då man får börjar röka och därmed prövar. Det har också
varit ett av huvudskälen - åtminstone till alldeles nyligen -  för att avvisa en
åldersgräns.
Vi anser därför att det är av central betydelse att informationen
intensifieras i framför allt skolorna. Denna information skall dock bygga på
fakta och saklighet. Vi tror inte att de senaste årens "upplysningskampanjer"
från vissa ideella organisationer, där man utnyttjat varumärken och använder
sig av rena överdrifter, i längden gynnar arbetet att minska antalet rökare,
vare sig bland barn eller vuxna.
Det är viktigt att ett förbud i lag följs upp av sanktionsmöjligheter. I detta
fall föreslår regeringen att straffet för försäljning till barn under 18 år
skall
vara böter eller fängelse i högst sex månader. Även om fängelsestraff endast
skall kunna utdömas vid omfattande försäljning till minderårig anser vi inte
att detta maximistraff står i proportion till "brottet". Att sälja cigaretter
till
minderåriga är knappast ett så allvarligt brott. Möjligheten att döma till
fängelsestraff riskerar även att dra något av ett löjets skimmer över
lagstiftningen.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvärdering av den frivilliga
överenskommelsen mellan tobaksindustrin och detaljhandeln om
åldersgräns för inköp av tobak innan eventuell lagstiftning övervägs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om information och upplysning.

Stockholm den 7 juni 1996
Sten Svensson (m)

Leif Carlson (m)

Maud Ekendahl (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Tomas Högström (m)

Annika Jonsell (m)

Göte Jonsson (m)

Ulf Kristersson (m)

Margareta E Nordenvall (m)

Bertil Persson (m)

Birgitta Wichne (m)

Liselotte Wågö (m)

Anna Åkerhielm (m)