med anledning av prop. 95/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården
Inledning
Regeringens proposition innehåller en rad efterlängtade
förslag om tillsynen över hälso- och sjukvården. Under lång
tid har tillsynen över hälso- och sjukvården varit splittrad
över flera lagområden, och det har inte funnits något
gemensamt tillsynsansvar som täckt all hälso- och sjukvård
oavsett vårdgivare. Medanalys-skandalen aktualiserade
behovet av en gemensam kontroll över all hälso- och
sjukvård syftande till att upprätthålla en säker, god och
rättvis behandling av patienter oberoende av vem
vårdgivaren är.
Det finns dock en del områden i regeringens proposition där vi önskar
förtydliganden och förbättringar.
Egenkontrollen
I propositionen tar man upp värdet av att vårdgivarna utför
en egenkontroll och bedriver ett utvecklingsarbete för att
uppnå en god vård. Vi vill understryka vikten av att
vårdgivarna under arbetstid kan utföra sådan egenkontroll
samt att de får tillgång till underlag som möjliggör sådan
kontroll, som t ex uppgifter om sin egen
läkemedelsförskrivning, sjukskrivningsmönster, vårdtider
och remittering.
Fördelen med en egenkontroll är att den upplevs som meningsfull och ökar
möjligheterna till tidig upptäckt av fel och brister. Inom läkemedelsområdet
är erfarenheterna av en sådan egenkontroll att nära en tioprocentig besparing
på läkemedelsutgifterna har möjliggjorts samtidigt som behandlingen av
patienterna blivit bättre. Det är vår uppfattning att en sådan egenkontroll av
verksamheten ska vara ett tjänsteåliggande.
Ledningsansvaret
Vi är positiva till förslaget om ledningsansvar inom hälso-
och sjukvården. Det innebär att gränserna mellan olika
yrkeskategorier inom vården blir mer flexibla. Det är dock
viktigt att huvudmannen tydligt anger ansvarsförhållandena.
Det föreligger emellertid vissa oklarheter ifråga om ledningsansvaret inom
den kommunala hälso- och sjukvården. Den sjukvård som bedrivs inom
kommunerna är i huvudsak hemsjukvård eller vård i särskilda boendeformer
m m och inte vård i sjukvårdsinrättningar. Regeringens förslag gäller endast
inom hälso- och sjukvården och det är då oklart vad som avses med den
kommunala verksamheten vad gäller verksamhetschefernas ansvar. Vi tycker
därför att den kommunala verksamheten bör undantas från bestämmelsen om
verksamhetschef.
Skolhälsovården
Förslaget i propositionen att Socialstyrelsen ska överta
tillsynen över skolhälsovården fullt ut är inte bra.
Skolhälsovården är en del av skolans elevvårdande
verksamhet och ska betraktas som en integrerad del av dess
verksamhet. Exempelvis håller ibland skolsköterskan i
skolans sex- och samlevnadsundervisning och fungerar aktivt
som en undervisningsresurs inom vissa avgränsade områden.
För att understryka detta och samtidigt stimulera skolan till att ta ansvar för
skolhälsovården samt undervisning om olika hälsoproblem, exempelvis
tobaksbruk, är det vår uppfattning att Skolverket även fortsättningsvis bör
handha ansvaret för skolhälsovården.
Kvacksalverilagen
Under stycke 6.5.1 i propositionen tas vissa
gränsdragningsproblem i samband med kvacksalverilagen
upp. Regeringen har överlämnat frågan om tillsyn av
verksamhet som regleras i den s k kvacksalverilagen till
1994 års behörighetskommitté. Enligt vår uppfattning finns
det i samband med denna kommittés arbete en del
omständigheter som bör beaktas.
Det är nu inte endast personer som utför olika behandlingar enligt
alternativmedicinska metoder som faller under kvacksalverilagens
kompetensområde utan även personer med utbildning inom skilda
yrkesområden. Det kan exempelvis röra sig om optiker, fotvårdsspecialister,
dietister, ortopister m fl, men som ej är hälso- och sjukvårdspersonal. Deras
verksamhet är formellt sett kvacksalveri eftersom den faller under denna lag.
Detta bör kommittén se över syftande till att finna en lämplig lösning.
I samhället förekommer det i dag en hel del mer eller mindre ljusskygg
verksamhet inom ett område som möjligen kan kallas för
alternativmedicinskt. Healing, olika terapi-former som är inspirerande av s k
New age-idéer och dylikt är sådana exempel. Detta kräver en modernisering
av kvacksalverilagens skrivningar. Behörighetskommittén kan vara en
lämplig instans för att även se över möjligheterna för en stramare skrivning
av kvacksalverilagen i detta syfte.
Lex Maria
I propositionen föreslås att upphöja lex Maria till lag. Det är
en bra markering. Förslaget att ålägga all personal inom all
hälso- och sjukvård att vid incidenter rapportera uppåt i
organisationen är en nödvändig förändring som kan
säkerställa samhällets insyn över vården samt förbättra
förutsättningarna för patienternas säkerhet.
I Socialstyrelsens remissvar till den promemoria som föregick proposi-
tionen föreslås att lagen kompletteras med en incidentrapporteringslag utan
disciplinära inslag. Vi anser att detta ytterligare skulle understryka vikten av
den öppenhet som krävs inom all vård för att stärka patientens ställning och
säkerhet. Patienten ska sättas i centrum i vården.
En brist med propositionen är emellertid att den inte räknar in lex Maria-
händelser vid apotek. Enligt vår uppfattning bör även apoteken omfattas av
lex Maria. Underlåtenhet att rapportera incidenter bör även leda till
disciplinära sanktioner.
Patienten i centrum
Ett stort problem inom hälso- och sjukvården är att patienten
ofta kommer i kläm i olika situationer som kännetecknas av
bristande kommunikation och information mellan patient och
vårdgivare och/eller mellan patient och myndighet. För
många patienter kan detta leda till allvarliga skador och en
misstro mot sjukvården som varar livet ut. Därför bör
personal såväl i vården som i berörda myndigheter få adekvat
utbildning om vad man bör tänka på i sin dialog med
patienterna.
I samband med detta kan också nämnas den svårighet som många patienter
upplever i att skriva en skadeanmälan. Många patienter kanske inte är i den
fysiska eller psykiska konstitutionen att man är kapabel eller orkar skriva en
skadeanmälan. Mot bakgrund av den bristande information som ibland finns
och som i varje fall många patienter upplever kan detta bli förödande. Det
borde övervägas om inte enskild juristhjälp skulle kunna stå till den enskilde
patientens förfogande vid behov av denna karaktär.
Sanktioner
Regeringens proposition säger sig ha som utgångspunkt att
sätta patienternas kvalitet och säkerhet i vården i centrum.
Detta får konsekvenser på propositionens skrivningar om de
vårdgivare/vårdpersonal som av olika anledningar blivit
föremål för sanktion av något slag.
Utöver de förslag till olika sanktioner riktade mot verksamhet eller enskild
yrkesutövare som propositionen föreslår tycker vi att idén om arbete under
arbetsledning vore värd att prövas. Detta skulle vara ett mellanting mellan
varning och återkallelse av legitimation och skulle sätta patientens säkerhet i
centrum, inte den enskilde yrkesutövarens möjligheter att arbeta vidare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om egenkontrollen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ledningsansvaret,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolhälsovården,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvacksalverilagen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Lex Maria,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att sätta patienten i centrum,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till kännas vad i
motionen anförts om sanktioner.