med anledning av prop. 1995/96:217 Ändringar i lagen om aviseringsregister, m.m.

Liberal grundsyn

Folkpartiet liberalerna är inte motståndare till personbunden
information om den enskilde. Vi anser att ett modernt
samhälle har legitimt behov av sådan. Men dessa legitima
samhällsbehov av individinformation måste balanseras av en
uttrycklig och en i praktiken visad respekt för den enskilde
medborgarens  personliga integritet. Vi måste vara mycket
medvetna om att den nya tekniken kan användas i syften som
inte har medborgarnas personliga integritet som mål. Det är
riksdagen som måste vara banérförare för personlig
integritet.

Folkpartiet konstaterar att den socialdemokratiska regeringen gång på gång
lagt fram förslag som vart och ett kan tyckas harmlösa. Tillsammans ger
dessa förslag en inlåsning i system och tänkande som vi vill varna för.
Myndigheter tar sedan som en självklarhet att alla personliga uppgifter om
medborgarna skall finnas i dataregister och utvecklar därmed inte respekten
för medborgarnas personliga integritet inom myndigheten.

Vi anser att  förslaget i denna  proposition visar att regeringen saknar en
genomtänkt strategi för att värna medborgarnas personliga integritet. Det är
inte endast  myndigheters efterfrågan och behov som skall styra vilka
uppgifter som skall ingå i olika databaserade register, medborgarnas integritet
måste värnas så att deras tillit till myndigheters oväld inte försvinner helt.

Tidigare förslag om centralt
lägenhetsregister

Regeringen föreslog hösten 1995 i prop 1995/96:90 ett
centralt lägenhetsregister för registrering av boendet i landet.
En avsikt med förslaget  var att genomföra  folk- och
bostadsräkningar utan hörande av medborgarna. Riksdagen
accepterade regeringens förslag (1995/96 FiU6). Reservation
för  avslag lämnades av m, fp, kds, och mp.

Inrättande av ett centralt lägenhetsregister strider mot Folkpartiet
liberalernas grundtankar om balans mellan samhällets legitima behov och den
enskildes integritet.

Vi menade att ett centralt lägenhetsregister kan ha stora integritets-
kränkande effekter.

- Det ger möjlighet till  en noggrann kartläggning och datorisering av
medborgarnas boende i syfte att underlätta folk- och bostadsräkningar utan
att medborgarna tillfrågats.
- Det ger underlag till att genomföra  olika undersökningar och forskning
som kan hänföras till samhällsplanering i stort - och det mesta allt kan ju
faktiskt hänföras till samhällsplanering.
- Personnummer kan på sikt ersättas av lägenhetsbeteckning. Med den
precision som uppnås med lägenhetsbeteckning i adressen behöver man
inte längre personnummer i t ex kund- och medlemsregister.
- Postadressen med lägenhetsbeteckning upplyser om hur/var man (eller
kvinna) bor, tillsammans med vem eller var för sig.  Lägenhetsbeteck-
ningen upplyser om boendeform för alla och envar. De som bor i lägenhet
kan sammanställas hushållsvis via postadressen.
- Samkörning  med andra register förenklas.

Regeringen ansåg hösten 1995 att en felaktig
lägenhetsuppgift kan medföra olägenheter för den enskilde
och därmed kränka den personliga integriteten. Men några
praktiska slutsatser av detta drog inte regeringen.

Nu har våra farhågor
besannats

Ny SIS standard för postala adresser medger sökning på
lägenhet

Integritetsintrånget ökar när lägenhet görs sökbar i enlighet
med den nya SIS standard som nu beslutats (SIS nr 613401).
I den är lägenhetsbeteckning intagen i postadressen och blir
därmed ett sökbart begrepp hos mottagaren av datoriserade
adresser.

Alla myndigheter får rätt till uppgifter i lag

I denna proposition föreslår regeringen ändringar i
aviseringslagen som ger alla myndigheter tillgång bl a via
terminal till uppgifter om namn, personnummer, adress,
folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning,
folkbokföringsort och avregistrering från folkbokföringen.

Det innebär att alla myndigheter har  tillgång till uppgifter bl a om  i vilken
lägenhet medborgarna bor och tillsammans med vem. Detta är  då offentliga
uppgifter enligt offentlighetsprincipen för alla som är uppkopplade som en
effekt av terminaluppkopplingen. Vilket innebär att vem som helst har rätt att
gå in på en polisstation och begära ut uppgifter om andra personers boende
och samboende. En polisman har inte rätt att vägra en grundlagsskyddad
rättighet.

På vilket sätt kräver SJs verksamhet dessa uppgifter?

Frågor som inställer sig är, måste uppgifterna om
fastighetsbeteckning och lägenhet ges så vid spridning? På
vilket sätt behöver  till exempel SJ dessa uppgifter? (SJ ges
som exempel på myndighet). Kan inte fastighetsbeteckning
och lägenhet behandlas på samma sätt som uppgifter om
födelseort och familjeförhållanden dvs att den myndighet
som önskar uppgiften skall styrka sitt verkliga behov av den
för sin verksamhet.

Datainspektionen och JK har invändningar och avstyrker s k brutto-
avisering dvs att alla myndigheter får alla uppgifter eftersom de anser att
risken ökar för att uppgifter registreras utan tillstånd. Att regeringen skall
besluta om  tillstånd till terminalåtkomst  för alla  uppgifter ifrågasätts av
Svea hovrätt som vill ge den prövningen till Datainspektionen.

Flera remissinstanser har invändningar mot att uppgifter får sparas i två år.
Det strider mot grundprinciperna för aviseringsregistret, att det endast skall
innehålla aktuella uppgifter.

I princip skall myndigheter som använder sig av aviseringsregistret betala
för detta. Men regeringen kan medge undantag för de myndigheter som måste
ha uppgifter ur registret  för sin verksamhet enligt lag.  Det styrker vår
uppfattning att registret planeras för alltför vid spridning.

Enligt Folkpartiets uppfattning är det inte styrkt att uppgift om lägenhets-
beteckning behövs av myndigheter utanför skatteförvaltningen.

Därmed avvisar vi förslaget om ändringar i aviseringsregistret.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår propositionen.

Stockholm den 10 juni 1996

Isa Halvarsson (fp)

Karin Pilsäter (fp)

Margitta Edgren (fp)