med anledning av prop. 1995/96:19 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av mervärdesskatt
De av regeringen i proposition 1995/96:19 föreslagna
förändringarna av redovisning och betalning av
mervärdesskatt minskar företagens likviditet med uppemot 8
miljarder kronor. Den årliga beräknade skattekostnaden
uppgår till cirka 730 miljoner kronor. Redan när dessa idéer
aviserades i samband med kompletteringspropositionen
våren 1995, avvisade Moderata Samlingspartiet den
skatteskärpning som förslaget innebär. I vårt budgetförslag
har vi genom besparingar på andra områden finansierat vårt
förslag om att bibehålla nuvarande ordning.
Målet för den ekonomiska politiken måste vara att skapa förutsättningar för
en varaktigt hög tillväxt och så många nya jobb att arbetslösheten kan
halveras kring sekelskiftet. Då duger det inte att höja skatten för arbete,
investeringar och företagande. Sedan regeringsskiftet har socialdemokraterna
höjt skatter med cirka 50 miljarder kronor. Nu föreslås en ytterligare
skatteskärpning, som försämrar kapitalförsörjningen och ökar de årliga
kostnaderna. Propositionen bör på denna grund avslås.
Vi menar vidare att förslaget inte svarar mot kraven på enkelhet och
kontinuitet i skattesystemet. Av propositionen framgår att nya regler kan
komma att läggas fram i samband med att Skattebetalningsutredningen blir
klar med sitt förslag om skattekontosystem. Vid denna typ av förändringar
som berör ett mycket stort antal företag och som påverkar myndigheternas
arbete i motsvarande hög grad, är det av stor vikt att lägga fram förslag som
ger långsiktiga och stabila förutsättningar. Det finns all anledning att dela
regeringens uppfattning att införande av ett skattekontosystem kan medföra
förändrade förutsättningar för redovisnings- och betalningstidpunkter. Det
hade varit klok politik att i ett sammanhang behandla dessa frågor.
Enligt regeringens egna beräkningar kommer de nu föreslagna
förändringarna att ge inkomstförstärkningar för staten på cirka 450 miljoner
kronor. De ökade kostnaderna för företagen blir emellertid 730 miljoner
kronor. Den administrativa kostnaden för detta förslag blir således 280
miljoner kronor. En alltför hög kostnad för att kunna försvara en förändring,
som kan förväntas bli relativt kortlivad.
Företagen sköter för statens räkning uppbörden av mervärdesskatten. Med
den nu föreslagna ordningen tvingas många företag även att förskottera
inbetalningarna, med eget eller lånat kapital. Staten tillämpar själv i de
flesta
fall rutiner som innebär att myndigheter betalar sina leverantörsfakturor
tidigast efter 30 dagar. Särskilt mindre företag har många gånger mycket
svårt att förhandla sig till bättre betalningsvillkor både gentemot myndigheter
och större privata kunder. Regeringen vill nu lagstiftningsvägen tvinga
företagen att acceptera orimligt korta kredittider för redovisning och uppbörd
av moms. Både på ekonomiska och principiella grunder är det helt
otillfredsställande.
Propositionen innehåller olika delförändringar. Den sammanlagda bilden
gör emellertid ett mycket splittrat intryck. Systemet för redovisning och
uppbörd av moms kommer med den nyordning som föreslås att innehålla
flera olika datum och beloppsgränser. Det leder till olika typer av gräns-
dragningsproblem.
När det gäller att höja gränsen för de allra minsta företagens moms-
redovisning, så föreslår regeringen att dessa skall kunna redovisa sin moms i
självdeklarationen när skatteunderlaget understiger en miljon kronor. Det
kommer att finnas möjlighet för företaget att välja enmånadsredovisning. Då
drabbas man likväl av den kortare kredittiden. Gör man inte det blir emeller-
tid kredittiden ännu kortare, eftersom den preliminära mervärdesskatten
kommer att inräknas i F-skatten.
En annan ny gräns föreslås, nämligen att endast företag med omsättning
överstigande tio miljoner kronor får den 20:e i månaden efter utgången av
redovisningsmånaden som inbetalningstidpunkt. I denna del är lagförslaget
oförsvarligt oklart. Oavsett var gränsen läggs, måste det ställas krav på
tydlighet. Det momsredovisningsskyldiga företaget måste kunna förutse hur
skattereglerna kommer att användas av myndigheterna. I propositionen anges
att "den skattskyldige måste göra löpande beräkningar och hålla reda på hur
stora beskattningsunderlagen är eller kan beräknas bli under året". Varken
lagtexten, allmänmotiveringen eller författningskommentarerna ger tydlig
vägledning hur detta skall tolkas. Felaktiga deklarationer kan leda till
sanktioner och straffavgifter från myndigheternas sida. Därför måste reglerna
bli entydiga i de fall som nu relateras. Ett sätt att lösa detta är att direkt i
lagtexten i anslutning till 14 kap. 12 § ML foga in ett nytt stycke och skriva
att "tidpunkt för inlämning av deklaration enligt första stycket gäller för helt
beskattningsår" eller annan motsvarande text. Detta kan förtydligas genom att
i författningskommentarerna förklara att detta innebär att ställning inför varje
nytt beskattningsår skall tas till om deklarationen skall lämnas in enligt punkt
1 eller punkt 2. Det ställningstagande som då görs skall gälla för hela
beskattningsåret.
Propositionen innehåller förkortade kredittider, dels genom enmånads-
redovisning, dels genom att redovisnings- och inbetalningstidpunkten flyttas
närmare redovisningsmånaden. De finansiella effekterna av detta har vi redan
tagit upp i motionen. Regeringen underskattar de administrativa svårigheter
denna förändring för med sig för företagen. Många anlitar extern hjälp i form
av t.ex. redovisningskonsulter. Trots detta är det vår bedömning att
nyordningen riskerar att leda till att antalet fel i deklarationerna blir fler
eftersom de måste upprättas under stor tidspress, både hos företaget som
ställer samman underlaget och redovisningsföretaget som får mycket kort tid
på sig att hantera alla klienter.
Sammanfattningsvis gör vi bedömningen att regeringens förslag leder till
sämre likviditet och ökade finansiella och administrativa kostnader. Det
försvagar tillväxten och leder till färre nya jobb. Därför bör förslaget
avvisas.
Skulle vårt avslagsyrkande inte vinna gehör vid behandlingen, för vi som
andrahandsyrkande fram ett förslag till lagteknisk lösning avseende 14 kap.
12 § ML. Vid bifall till detta yrkande torde det ankomma på utskottet att
utforma lagtexten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:19,
2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 beslutar utforma 14 kap.
12 § mervärdesskattelagen i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 19 oktober 1995
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Jerry Martinger (m)
Stig Rindborg (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)