med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk- politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet
Sammanfattning
I propositionen lämnas förslag på skatteområdet med
anknytning till regeringens ekonomiska vårproposition.
Förslagen rör förmögenhetsbeskattningen, företagens
momsredovisning, höjt grundbelopp vid statlig skatt från
100-200 kr, samt en rad förslag till höjda energiskatter.
Vänsterpartiet stödjer tanken på en grundläggande reformering av
förmögenhetsskatten. Vänsterpartiet yrkar avslag på höjt fribelopp i
förmögenhetsskatten, men kan ställa sig bakom principen om att aktier tas
upp till fulla marknadsvärdet. För att lindra effekterna av höjda
taxeringsvärden bör taxeringsvärdet reduceras vid fastställandet av
förmögenhetsskatt.
Vänsterpartiet tillstyrker förslaget att höja gränsen för snabbare inbetalning
av moms till företag som omsätter mer än 40 miljoner kronor. Vänsterpartiet
noterar att regeringen därmed ansluter sig till ett förslag från Vänsterpartiet
från hösten 1995. Vänsterpartiet yrkar avslag på förslaget att höja den statliga
grundskatten från 100 till 200 kronor.
Vänsterpartiet tillstyrker i huvudsak förslagen till höjda energiskatter. När
det gäller slopandet av den så kallade 9-öreskompensationen för viss
fjärrvärmeproduktion föreslår Vänsterpartiet dock avslag, och begär nytt
förslag från regeringen.
Förmögenhetsbeskattningen
Regeringen anger att de nya taxeringsvärdena för villor gör
det motiverat att höja fribeloppet i förmögenhetsskatten från
800 000 kronor till 900 000 kronor. Vänsterpartiet delar
regeringens uppfattning att de nya taxeringsvärdena kan
skapa effekter som inte är rimliga när det gäller uttaget av
förmögenhetsskatt. Vänsterpartiet är dock inte övertygat om
att det bästa sättet att möta detta problem är att höja
fribeloppet för förmögenhetsskatten. Det skulle innebära en
lindring även för personer med förmögenhet som ej är
bunden i en villafastighet. Lättnader av en sådan karaktär kan
inte ses som fördelningspolitiskt acceptabla i det ansträngda
statsfinansiella läge som råder.
Vänsterpartiet anser att man istället bör överväga att reducera
taxeringsvärdet vid fastställandet av underlaget för förmögenhetsskatt, så att
fastigheten inte tas upp till det fulla taxeringsvärdet när det gäller
förmögenhetsskatt. För ett beslut i sådan riktning fordras dock ytterligare
beredning och regeringens förslag till höjt fribelopp bör avslås i avvaktan på
en sådan utredning. Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Regeringen anger i propositionen att förmögenhetsskattebestämmelserna
för närvarande ses över med sikte på en enklare och rättvisare ordning.
Regeringen anger vidare att förslag till en reformerad förmögenhets-
beskattning skall remissbehandlas och därefter föreläggas riksdagen så att
beslut kan träda ikraft till 1988 års taxering.
Vänsterpartiet har länge krävt en fullständig reformering av förmögenhets-
beskattningen och ser positivt på att regeringen aviserar ett kommande samlat
förslag till reformerad förmögenhetsbeskattning. Vänsterpartiet anser att en
sådan reform bland annat bör omfatta en bredare skattebas dock så att
principen om att undanta s.k. arbetande kapital i mindre företag bibehålls.
Den differentierade skattesatsen bör återinföras så att större förmögenheter
drabbas av en högre skattesats än en mindre. Vänsterpartiet är dessutom
berett att positivt pröva en övergång från sambeskattning till enkelbeskattning
i förmögenhetsbeskattningen. En sådan åtgärd kräver dock en justering av
fribelopp och skiktgränser. Övervägande skäl talar vidare för att alla beslut
om en reformerad förmögenhetsskatt borde tas vid ett och samma tillfälle.
Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Ändring i
mervärdesskattelagen
I propositionen lägger regeringen förslag om ändrad
redovisningsperiod för moms från den 20:e i månaden efter
redovisningsperiodens utgång till den 5:e i andra månaden
efter redovisningsperioden för skattskyldiga vars
beskattningsunderlag för beskattningsåret beräknas uppgå till
högst 40 miljoner kronor. Regeringen föreslår således att
gränsen för den snabbare momsinbetalningen flyttas från
företag med en omsättning över 10 miljoner kronor till
företag vars omsättning överstiger 40 miljoner kronor.
Det är bra att regeringen föreslår denna ändring. Förslaget innebär att
regeringen ansluter sig till Vänsterpartiets uppfattning i denna fråga. Så sent
som den 8 november 1995 reserverade sig Vänsterpartiet i skatteutskottet till
förmån för partiets förslag om att flytta gränsen från 10 miljoner kronor till
40 miljoner kronor. (Skatteutskottets betänkande 1995/96:SkU11) Det är
dock märkligt att regeringen och en riksdagsmajoritet inte kunde samla sig
till att gå företagarna och Vänsterpartiet till mötes när frågan behandlades i
riksdagen under hösten 1995.
Statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster
I propositionen föreslår regeringen att den statliga
grundskatten höjs från 100 till 200 kronor. Detta är ett
förslag till en proportionellt höjd skatt som Vänsterpartiet
skulle kunna godta inom en ram som innebär en
sammantaget godtagbar fördelningspolitisk profil, t.ex. i
kombination med ett höjt grundavdrag för lägre inkomster
och slopat grundavdrag för högre inkomster. Då regeringen
inte kunnat samla sig till ett sådant alternativ bör förslaget
om höjd grundskatt för närvarande avslås.
Höjda energiskatter
Regeringen föreslår en rad höjningar av energiskatter. I de
flesta fall kan Vänsterpartiet tillstyrka regeringens förslag.
Vänsterpartiet ser särskilt positivt på regeringens
avsiktsförklaring att koldioxidskatten för industrin skall
höjas från 25 % till 50 % av den generella nivån. Åtgärden är
miljömässigt riktig samtidigt som det är förenat med
hänsynstagande till den energiintensiva industrins situation.
Förslaget är ett resultat av en uppgörelse mellan
Vänsterpartiet och regeringen om finansieringen av det
svenska medlemskapet i EU, och bakom förslaget står även
Centerpartiet. Vänsterpartiet menar att hanteringen av
industrins CO2-beskattning visar att det finns förutsättningar
till ett brett samarbete kring energi- och miljöbeskattningen.
Höjning av energiskatten på
bränslen och elektrisk kraft
Regeringen föreslår att energiskatten höjs för samtliga
bränsleslag. Regeringen föreslår även en höjning av
energiskatten på elektrisk kraft. Höjningarna sker i två steg,
den första höjningen den 1 september 1996 och den andra
höjningen den 1 juli 1997. Vid vardera tillfällena höjs
skattesatserna för bensin och olja för motordrift med 2,5 % .
Skatten på elektrisk kraft höjs vid dessa tillfällen med 1,5 öre
per kWh, således totalt 3 öre per kWh. Övriga energiskatter
dvs. skatten på olja, gasol, metan, naturgas som används för
uppvärmning och drift av stationära motorer, samt skatten på
kol och petroleumkoks höjs med 10 % vid vart och ett av
stegen.
Regeringen konstaterar att eftersom ingen energiskatt tas ut när dessa
bränslen förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller
för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling så begränsas den
direkta effekten av de föreslagna höjningarna till annat än sådan verksamhet,
dvs. hushållssektorn. I klartext betyder detta att de föreslagna skatte-
höjningarna enbart belastar hushållen, och inte produktionen.
Slopad kompensation för
värmeleveranser till
tillverkningsindustrin och
för växthusuppvärmning
För närvarande utgår en kompensation med 9 öre per kWh
för den värme som levereras till tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet. Denna kompensation utgår till den
som framställt värmen och levererat den till industrin.
Bakom införandet av en schabloniserad kompensation utan
grund i faktisk skattebelastning stod en önskan att ytterligare
öka utrymmet för användning av skattefria biobränslen i
värmeverk.
I proposition 1995/96:198 föreslår regeringen att denna kompensation
slopas. Motivet för åtgärden är att den utnyttjats på ett ej avsett vis.
Kompensationsreglerna har kringgåtts genom att tillverkande företag har
brutit ut värmeproduktionen och lagt den i egen juridisk person som därefter
levererat bränsle till tillverkningsföretaget, och därigenom varit berättigad
till
kompensation för levererad värme. Detta har belastat statskassan med ökade
kostnader för staten som följd.
Regeringen har uppmärksammat ett problem som bör åtgärdas. Den lösning
som regeringen anger medför dock ett flertal problem. Genom slopandet av 9-
öreskompensationen försämras konkurrenssituationen för fjärrvärmen. För
fjärrvärmeanslutna industrier ökar kostnaderna med 9 öre/kWh om de
använder fjärrvärme. Ett alternativ för många industrier blir då att elda egen
olja, ett alternativ som för de flesta är fullt möjligt. Det kan till och med
bli
lönsamt för vissa industrier att installera en ny panna eftersom den
industriskattade oljan är relativt billig.
Konsekvenserna kan således bli att t.ex. många kommunala fjärrvärmeverk
får problem med lönsamheten i sina verk, medan oljeeldningen i industrin
ökar. Sådana konsekvenser torde stå i strid med såväl en god
samhällsekonomi som centrala miljömål. Regeringens proposition i detta
avseende bör därför avslås. Riksdagen bör istället begära ett nytt förslag hos
regeringen som inte medför de negativa konsekvenser som angetts ovan.
För detta syfte kan det finnas olika alternativa lösningar. En möjlighet kan
vara att återgå till tidigare system där fjärrvärmeföretagen för de skattade
bränslen som levereras som värme till industrin endast betalar industrins lägre
skatt. En annan möjlighet kan vara att endast medge en fortsatt 9-
öreskompensation för dem som levererar fjärrvärme, medan kompensationen
tas bort för dem som levererar värme. I praktiken borde således ett system
kunna utformas som medger kompensation för de publika bolag som
levererar fjärrvärme till företag och hushåll, medan kompensation inte skulle
medges för de företag som endast levererar värme till industrin.
Höjd skatt på elektrisk kraft
från kärnkraftverk och
äldre vattenkraftverk
Regeringen föreslår att produktionsskatterna på elektrisk
kraft från kärnkraftverk och från äldre vattenkraftverk höjs
med 1 öre per kWh den 1 september 1996 och med
ytterligare 1 öre per kWh den 1 juli 1997. Vänsterpartiet
tillstyrker förslagen. Produktionsskatten på el från
kärnkraftverk är lägre än skatten på el från äldre
vattenkraftverk. Denna skillnad bör minska. Lämpligast sker
detta genom en successiv ökning av produktionsskatten på el
från kärnkraftverk. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Budgeteffekter
Förslagen ger påtagliga inkomstförstärkningar enligt nedanstående tabell
Vänsterpartiet tillstyrker samtliga ovanstående förslag med
undantag för förslaget om slopad kompensation för
värmeleveranser till tillverkningsindustrin. Skattehöjningarna
ger väsentliga inkomstförstärkningar och de ligger i linje
med en politik för miljöomställning och energihushållning
som Vänsterpartiet förordar. Höjningarna är dock inte
oproblematiska. Som regeringen anger belastar de
huvudsakligen hushållssektorn. Detta gör att
skatteskärpningarna kan leda till sneda fördelningspolitiska
effekter. Särskilt aktuellt blir detta i glesbygd, och inte minst
gäller detta i de norra delarna av Sverige.
Vänsterpartiet anser därför att höjningarna bör kombineras med riktade
skattesänkningar för lägre inkomster. Förslagen bör också leda till ett förnyat
och forcerat utredningsarbete kring möjligheterna att regionalt differentiera
drivmedel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En grön skatteväxling för
fler jobb
Vänsterpartiet anser att riksdagen måste ha beredskap för
ytterligare höjningar av energi- och miljöskatter. Sådana bör
med hänsyn till sysselsättningen sättas in i ett
skatteväxlingsperspektiv med höjda energi- och
miljörelaterade skatter, och motsvarande skattesänkningar på
arbete. En sådan skatteväxling bör dessutom kombineras
med fördelningspolitiskt riktade åtgärder för lägre
inkomstskikt. En utredning kring förutsättningar för
skatteväxling pågår för närvarande. Vänsterpartiet ser
möjligheterna för en sådan skatteväxling som goda. En
utgångspunkt kan vara att öka de miljörelaterade skatterna
till en nivå om 5-6 % av BNP. Vänsterpartiet menar att
riksdagen redan nu borde ställa sig bakom en sådan
inriktning och som sin mening ge regeringen till känna vad
som ovan anförts.
Som regeringen anger så belastar de föreslagna skattehöjningarna främst
hushållssektorn. Vänsterpartiet anser att det även är motiverat att öka uttaget
av energi- och miljörelaterade skatter på produktionen. Naturligtvis bör dessa
skattehöjningar sättas in i det skatteväxlingsperspektiv som angivits ovan.
En av de viktigaste frågorna i detta sammanhang är elskatten och industrin.
Vänsterpartiet och även Socialdemokraterna gick emot riksdagens beslut
under regeringen Bildt att helt befria industrins från elskatten. Vänsterpartiet
står fast vid denna uppfattning och menar att elskatten för industrin borde
återinföras. En rimlig nivå kan vara att industrin skall erlägga elskatt till
hälften av den generella nivån. Detta skulle ligga i linje med beslutet att
industrin skall erlägga halva den generella nivån för CO2-skatten. I likhet
med vad som gäller för CO2-skatten kan då vissa lättnader införas för särskilt
energiintensiv industri. Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på
bostadshus
Regeringen anmäler i proposition 1995/96:198 att man avser
att föreslå att det s.k. ROT-avdraget för reparationer m.m. på
villafastigheter skall återinföras. Regeringen anger en ram
för denna satsning som leder till minskade skatteintäkter på
1 500 till 2 000 miljoner kronor per år. Vänsterpartiet ser
positivt på att regeringen avser att föreslå åtgärder i syfte att
lindra byggarbetslösheten och problemen inom
byggnadssektorn. Vi ser dock en del svårigheter med den
lösning som regeringen anger.
Ett skatteavdrag får konsekvensen att det särskilt gynnar hushåll som har
sådan ekonomi att de har råd att satsa på att investera i sina fastigheter.
Samhället subventionerar därigenom en privat kapitaluppbyggnad hos vissa
hushåll. Det kan ifrågasättas om detta är den lämpligaste användningen av
allmänna medel. Vänsterpartiet vill därför resa frågan om det inte borde vara
fördelnings- och samhällsekonomiskt mer motiverat att stimulera bygg-
sektorn genom riktade bidrag till särskilt utvalda projekt. Det kan t.ex. gälla
att rusta upp särskilt eftersatta bostadsområden, byte av va-nät och stammar,
allergisanering, eller bristfällig byggnadsstandard i offentliga byggnader som
skolor, bostäder för äldre och sjukhus. Det finns dock även fördelar med en
stimulans genom ett skatteavdrag, då en sådan konstruktion inte belastar
budgetens utgiftssida. I avvaktan på kommande proposition avvaktar
Vänsterpartiet med yrkande i detta avseende.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrat fribelopp för
förmögenhetsbeskattningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändrad beräkningsgrund för fastighetsvärdet vid
fastställande av underlaget för förmögenhetsskatt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen i övrigt anförts om en reformering av förmögenhetsskatten,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjt grundbelopp från
100 till 200 kr vid den statliga beskattningen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag att slopa
nioöreskompensationen för fjärrvärmeleveranser på bränslen och
elektrisk kraft,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för
kompensation på fjärrvärmeleveranser och elektrisk kraft enligt vad i
motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en successiv höjning av produktionsskatten på el
från kärnkraftverk,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelningspolitiskt motiverade kompensationer
för höjda energi- och miljöskatter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredningsarbete kring regionalt differentierade
energi- och miljöskatter,
10. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skatteväxling,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om energi- och miljöbeskattning av industrin.
Stockholm den 2 maj 1996
Lars Bäckström (v)
Per Rosengren (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Johan Lönnroth (v)