med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet
I vår partimotion med anledning av den ekonomiska
vårpropositionen (1995/96:Fi78) anges den inriktning av
skattepolitiken som vi förordar. I denna motion återfinns
våra konkreta förslag liksom våra ställningstaganden till
regeringens förslag i proposition 1995/96:198.
Sammantaget skapas genom den moderata politiken utrymme för att
successivt sänka skatteuttaget så att det 1999 är drygt 60 miljarder kronor
lägre än vad som förutses i regeringens vårproposition. Tre fjärdedelar av
utrymmet utnyttjas för att sänka skatten på arbete med särskild inriktning på
låg- och medelinkomsttagare. Egenavgiften till sjukförsäkringen blir tre
procentenheter lägre och ett extra grundavdrag för barn. Skatten på
företagande och investeringar sänks med drygt 13 miljarder kronor genom
bland annat slopad dubbelbeskattning och kraftigt lindrade spärregler för de
mindre och medelstora aktiebolagen. Till det kommer bland annat återställda
regler gällande tidpunkten för betalning av moms. Därutöver föreslås vissa
andra skatteförändringar, bland annat en sänkning av skatten på boende och
på pensionssparande.
Sänkt skatt på arbete
Sänkt egenavgift och slopad löneskatt
Om det skall bli möjligt att kunna leva på sin lön måste
skatten för låg- och medelinkomsttagare sänkas rejält. Det är
framför allt skatten på arbete som måste sänkas vilket i sin
tur förbättrar förutsättningarna för lönebildningen och för
nya arbeten.
Mot den bakgrunden kommer vi att avvisa regeringens förslag om
ytterligare höjningar av egenavgiften till sjukförsäkringen. Dessa innebär,
eftersom sjukförsäkringen redan är fullt ut finansierad, i realiteten att
inkomstskatten skärps. Dessutom bör den redan i år genomförda höjningen
med en procentenhet undanröjas.
Det ytterligare utrymme som finns för skattesänkningar på arbete bör
inriktas på den kommunala inkomstskatten. Det kan självfallet ske genom att
kommunerna själva effektiviserar och koncentrerar sin verksamhet. Det finns
dessutom anledning för staten att överväga att ta över finansieringsansvaret
för grundskolan i samband med att en nationell skolpeng införs. Ett sådant
övertagande finansieras genom minskade utgifter på övriga statliga områden.
Detta utrymme, som annars skulle kunna ha använts för statliga
skattesänkningar, kan istället användas för att kommunerna skall kunna sänka
sin utdebitering i motsvarande mån när kostnaden för skolan tas över av
staten. Enligt vår bedömning blir det 1999 möjligt att sänka den kommunala
utdebiteringen med åtminstone 1 krona och 50 öre.
Grundavdrag för barn
Barnfamiljernas situation är ansträngd genom de stora
skattehöjningar som genomförts. En särskild del av
utrymmet för sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare
bör reserveras för barnfamiljerna genom att ett extra
grundavdrag medges vid den kommunala beskattningen från
och med 1997. Med nuvarande storlek på grundavdraget
medges 8 900 kronor i avdrag för varje barn. Det kan
övervägas att också ersätta dagens barnbidrag med ett
motsvarande grundavdrag. Denna fråga bör emellertid
utredas vidare. För 1997 uppgår skattesänkningen vid
genomsnittlig kommunalskatt till följd av detta förslag till
drygt 230 kronor per barn och månad.
Återställd marginalskattereform
Marginalskatten har stigit kraftigt till följd av den egenavgift
till sjukförsäkringen som i realiteten är en ren inkomstskatt
och höjningen av den statliga inkomstskatten från 20 till
25 procent. Denna senare höjning var ursprungligen avsedd
att enbart gälla till och med 1998. Regeringen har emellertid
aviserat att den skall ersättas av andra skattehöjningar med
motsvarande effekt. Det innebär, tillsammans med de
kommunala skattehöjningar som genomförts, att
marginalskatten för en stor del av de heltidsarbetande i dag
ligger på cirka 60 procent. Marginalskatten har skärpts också
för alla andra inkomsttagare.
Denna utveckling skadar samhällsekonomin. Arbete och företagande lönar
sig mindre. Det ekonomiska utfallet av att satsa på bättre utbildning och
högre kompetens blir för många alltför litet. Risken för att människor med
hög kompetens lämnar Sverige blir större.
Marginalskattereformen måste återställas. Den statliga inkomstskatten
sänks till 20 procent från 1997 och fullt inflationsskydd införs från 1998.
Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt bör därefter successivt justeras upp.
Skattereduktion för vissa tjänster
Den höga beskattningen av arbete ger starkt negativa effekter
för den privata tjänstesektorn. De tjänster som efterfrågas av
hushållen är oftast av sådan karaktär att det finns icke
beskattade alternativ till att anställa någon eller till att anlita
ett företag för att utföra arbetet. Det vore önskvärt att
beskattningen av arbete kunde sänkas generellt så kraftigt att
den potentiellt stora del av den privata tjänstesektorn som
avser hushållstjänster skulle kunna expandera. Det medför
emellertid ett så kraftigt skattebortfall att det inte är
realistiskt. Det är därför nödvändigt att i ett första steg
genomföra selektiva åtgärder så att skattekilen på arbete
sänks kraftigt på tjänster med stort arbetsinnehåll som skulle
kunna efterfrågas av de enskilda hushållen.
Vi föreslår att en modell med skattereduktion för vissa hushållstjänster
införs och att reduktionen sätts till 50 procent av kostnaden för det utförda
arbetet. Dessutom bör som vi tidigare föreslagit avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader införas, liksom ett permanent avdrag på reparationer
och underhåll av egna bostäder. Denna senare fråga kräver emellertid
ytterligare utredning innan den kan beslutas. I vårt budgetalternativ har
utrymme reserverats för att möjliggöra ett sådant avdrag.
Permanent avdrag för reparationer
och underhåll av egna bostäder
Regeringen föreslår en särskild skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på bostadshus. Enligt vår mening bör
istället ett system med permanent avdrag för arbetskostnader
vid reparation och underhåll av egna bostäder införas.
Återställd mervärdesskatt
Regeringens och Centerpartiets överenskommelse om sänkt
mervärdesskatt på livsmedel fick stark kritik när den
presenterades. I det ekonomiska läge Sverige befinner sig bör
det utrymme som kan skapas för sänkta skatter istället
inriktas på att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och nya
arbeten. Det är då viktigt att skapa förutsättningar för sänkt
skatt på arbete istället för att genomföra en
fördelningspolitiskt mycket tveksam skattesänkning. Flera
studier har visat att sänkt skatt på livsmedel är ett
synnerligen trubbigt instrument om syftet är att förbättra
situationen för hushåll med lägre inkomster och med flera
barn. Särskilt vad gäller barnfamiljerna är det bättre att
genomföra skattesänkningar som är direkt riktade till
barnfamiljerna genom grundavdrag för barn. Vi föreslår i
övrigt kraftigt sänkta skatter på arbete genom en egenavgift
till sjukförsäkringen som är tre procentenheter lägre än vad
regeringen genomfört och aviserat, slopad allmän löneavgift
vilket leder till lägre priser eller större löneutrymme samt
utrymme för rejält sänkt kommunalskatt.
Mot den bakgrunden bör den genomförda sänkningen av mervärdesskatten
på livsmedel undanröjas. Samtidigt skall de skattesänkningar som ovan
redovisats genomföras.
Sänkt skatt på företagande
och investeringar
Slopad dubbelbeskattning
Som anförts i vår partimotion skapar dubbelbeskattningen
flera problem för ekonomin. Riskkapitalförsörjningen
försämras och inlåsningseffekter försämrar kapitalets
rörlighet i företag med stora expansionsmöjligheter.
Dubbelbeskattningen bör omedelbart slopas. Som redovisades i den
borgerliga regeringens proposition i denna fråga hade det varit att föredra om
avdrag för ej erlagd utdelning kunnat medges i bolagen. Därmed hade
fullständig likhet uppnåtts med behandlingen av räntor (avkastning på lånat
kapital). Den vägen är emellertid av internationella skäl stängd, vilket också
framgick av den socialdemokratiska regeringens höstproposition 1994.
Införande av enkelbeskattning får då ske genom lindring av den extra skatt
som tas ut av ägaren för den utdelade vinst som redan är beskattad i bolaget.
Detta kan endera ske genom skattefrihet för mottagna utdelningar eller
genom avräkning av det av bolaget erlagda beloppet.
Skrota fåmansbolagsreglerna
Särskilda insatser måste göras för de mindre aktiebolag som
växer snabbt och är vinstrika. Där finns de främsta
förutsättningarna för nya arbeten. De så kallade
fåmansbolagsreglerna drabbar dessa bolag hårt. Syftet bakom
reglerna är att hindra att normala löneinkomster beskattas
som utdelning med ett lägre skatteuttag. Mot den bakgrunden
har reglerna utformats så att man i lagstiftningen definierar
en "normal avkastning". Det finns emellertid ingenting som
kan kallas normal avkastning, särskilt inte för de
snabbväxande och vinstrika företagen. Reglerna bör
förändras så att om delägarna har gjort marknadsmässiga
löneuttag skall avkastningen i övrigt betraktas som
utdelning.
Ett fungerande riskkapitalavdrag
Ett riskkapitalavdrag får inte ses som en ersättning från i
övriga goda regler för riskkapitalbildning. Att som
socialdemokraterna återinföra dubbelbeskattningen och
medge ett synnerligen begränsat riskkapitalavdrag är sämre
än att i en miljö med enkelbeskattning helt avstå från
riskkapitalavdrag. Enligt vår uppfattning kan emellertid ett
tillfälligt avdrag vara motiverat i en miljö där
dubbelbeskattning slopats för att skapa förutsättningar för
bättre kapitalförsörjning för framför allt mindre och
medelstora företag.
Som kunde förutses har de mycket snäva regler som omgärdar det så
kallade riskkapitalavdrag som införts lett till att det i realiteten inte kunnat
utnyttjas. Riksdagen bör fatta beslut om ett tillfälligt riskkapitalavdrag som
gäller under de närmaste fem beskattningsåren. Detta avdrag bör som vi
tidigare föreslagit ha ett högre tak, 300 000 kronor, och också gälla
investeringar från privatpersoner via särskilda riskkapitalbolag. Därigenom
skapas ett större intresse hos vanliga hushåll för riskkapitalsatsningar
samtidigt som risken kan spridas.
Slopad förmögenhetsskatt
Regeringens förslag om att skärpa skatten på riskkapital
ytterligare måste avvisas. Det aviserade förslaget om att
införa förmögenhetsskatt på mindre noterade bolag måste
också avvisas. Den borgerliga regeringen slopade skatten på
arbetande kapital 1991. Dessutom beslöts att
förmögenhetsskatten skulle slopas i sin helhet 1995.
Därigenom uppstår inte de snedvridningar som nu
accentueras genom regeringens förslag om höjt skatteuttag
på börsnoterade aktier.
Genom den utflyttning som är en följd av förmögenhetsskatten förloras
enligt en doktorsavhandling 1990 sannolikt minst lika mycket som skatten
inbringar genom att avkastningen inte beskattas här. Till det kommer att
entreprenörer och företagare som flyttar från landet har gått förlorade.
Regeringen föreslår att gränsen för uttag av skatt höjs med 100 000 kronor
med anledning av fastighetstaxeringen. Denna begränsade lindring räcker
emellertid inte. Förmögenhetsskatten bör istället slopas i sin helhet.
Återställ momsreglerna
De nya regler för redovisning och betalning av
mervärdesskatt som infördes 1996 bör enligt förslag i
propositionen ändras för vissa företag. De förändringar som
föreslås är emellertid inte tillräckligt omfattande.
Enligt vår mening bör de tidigare gällande reglerna för betalning av
mervärdesskatt återinföras. Den likviditetsförsämring som genomfördes
försvagar möjligheterna att investera i nya arbetstillfällen. De långsiktiga
kostnaderna skärper uttaget för de företag som har nyckeln till högre tillväxt,
nya arbeten och ökat välstånd i sin hand.
Höjda energiskatter
Regeringen föreslår att energiskatten höjs för samtliga
bränsleslag. Dessutom föreslås att produktionsskatterna på
elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk
höjs.
Dessa kraftiga skattehöjningar försämrar hushållens ekonomiska situation
ytterligare samtidigt som näringslivets kostnader ökar. Det finns ingen
miljöpolitisk motivering för förslagen. Särskilt anmärkningsvärt är att de
genomförs innan förslag från den så kallade Skatteväxlingskommittén har
avlämnats. Direktiven för denna kommitté är att överväga vilka förändringar
som kan ske av den miljörelaterade beskattningen i syfte att skapa
förutsättningar för sänkt skatt på arbete. Regeringens förslag är rent
statsfinansiellt motiverade och innebär ytterligare skattehöjningar till dem
som redan genomförts.
Regeringens förslag bör avslås i dessa delar liksom vad gäller den slopade
kompensationen för värmeleveranser till tillverkningsindustrin och för
växthusuppvärmning.
Övriga skatteförslag
Sänkt skatt på pensionssparande
Regeringen har på två sätt försämrat förutsättningarna för det
enskilda pensionssparande som är ett än mera nödvändigt
komplement när de offentliga pensionssystemen reformeras.
Dels har avkastningsskatten skärpts, dels har
avdragsutrymmet sänkts till hälften.
Avdragsutrymmet bör omedelbart återställas och avkastningsskatten sänkas
till 1994 års nivå genom successiva sänkningar under de kommande tre åren.
Höjd insättarskatt bör avvisas
Regeringen aviserar att man avser höja den så kallade
avgiften för insättargarantin i banksystemet från 0,25 procent
till 0,5 procent. Denna avgift kommer att övervältras på
låntagare och insättare i banksystemet. I realiteten är detta ett
sätt att beskatta insättare och låntagare i banksystemet med
ytterligare 800 miljoner kronor. Detta förslag bör avvisas.
Slopad reklamskatt och neutral
tidningsmoms
Enligt vår uppfattning bör reklamskatten slopas.
Reklamskatten snedvrider förutsättningarna för olika media.
I dag gäller reklamskatten dagstidningar medan etermedia
inte belastas. Det är inte möjligt att utvidga reklamskatten.
Den bör således slopas. Detta leder till ett skattebortfall på en
miljard kronor. Samtidigt bör för att uppnå en bättre
konkurrenssituation mellan dagstidningar och tidskrifter
mervärdesskatten på dagstidningar höjas till 21 procent,
vilket enligt vår uppfattning bör vara det långsiktiga målet
för det generella uttaget av mervärdesskatt. Därigenom
minskas snedvridningarna. Samtidigt kompenseras
dagstidningarna genom att reklamskatten slopas.
Bibehållet representationsavdrag
Utan någon särskild motivering annat än det statsfinansiella
läget föreslår regeringen att avdrag som representation
begränsas. Så sent som hösten 1995 beslutade riksdagen om
en begränsning av avdragsramen för representation från 300
kronor till högst 180 kronor per person.
Detta förslag skapade sämre förutsättningar för restaurangnäringen, som är
en väsentlig del av den privata tjänstesektor där huvuddelen av framtidens
nya jobb skall kunna växa fram. Den förändring som beslutades hösten 1995
kombinerades med en förenkling så till vida att kostnader för alkoholhaltiga
drycker också fick medräknas i avdraget. Detta lindrade i någon mån
effekterna av det minskade avdragsutrymmet.
När nu ytterligare en kraftig begränsning införs kommer effekten att bli
väsentligt större än med den förändring som skedde hösten 1995. Det är
sannolikt att många företag kommer att ändra sina interna regler för
representation och i stor utsträckning genomföra representation med egen
personal i egna lokaler. Till den del lönekostnader för anställd personal avser
sådan representation är de formellt inte avdragsgilla. I realiteten kommer det
naturligtvis inte att kunna kontrolleras.
Den föreslagna förändringen kommer sannolikt i väsentlig grad att skada
förutsättningarna för bibehållna och nya arbetstillfällen inom den privata
tjänstesektorn. Förslaget bör därför avslås. Det är samtidigt angeläget att göra
en bedömning vilka effekter beslutet hösten 1995 tillsammans med andra
förändringar för restaurangbranschen kan ge särskilt vad beträffar syssel-
sättningsutvecklingen.
Regeringen föreslås en omläggning av uttaget av egenavgifter och
arbetsgivaravgifter. Förslaget är föranlett av att den allmänna egenavgiften i
form av sjukförsäkringsavgift föreslås bli höjd. Eftersom vi avvisar detta
förslag och dessutom vill slopa den allmänna löneavgift regeringen avser
föreslå höjd bör regeringens förslag avvisas.
Beskattning av tjänstebilar
Frågan om ändring av nuvarande regler för beskattning av
bilförmån är föremål för intensiv diskussion. Regeringen
aviserar i sin proposition nya regler, som skall träda i kraft
från den 1 januari 1997, där en utgångspunkt är att
förmånsbeskattningen inte skall vara oberoende av den
privata körsträckan.
Det förhållandet att frågan blivit föremål för en utdragen hantering har gjort
att tveksamheten till förmånsbilar bland företag och anställda ökat.
Nybilsförsörjningen minskar bland annat till följd av detta.
Företagsägda bilar som ställs till de anställdas förfogande för att de skall
kunna utföra sina arbetsuppgifter skall inte straffbeskattas. I den mån bilen
används privat skall denna förmån beskattas. Dagens system med en
schabloniserad beskattning innebär att det finns personer som beskattas fullt
ut för bilförmån, trots att de till största delen använder bilen i tjänsten.
Det finns också en kategori som har tjänstebil, men som använder den i
mycket ringa mån i tjänsten. Har arbetsgivaren ej lagt in någon form av
begränsning i det privata användandet finns inget incitament att begränsa den
egna användningen av bilen. Av tillgängliga uppgifter framgår att den
kategorin sannolikt utgör en liten del av tjänstebilarna.
Påståenden om tjänstebilarnas negativa effekter på miljön är felaktiga
eftersom denna typ av bilar i regel är den nyaste och mest moderna, inte
minst när det gäller användande av modern miljöteknik.
Regeringen bör i sin fortsatta utredning överväga en sänkt förmåns-
beskattning för tjänstebilar som används privat i begränsad utsträckning
genom exempelvis en rörlig del i beskattningen. En sådan modell leder
sannolikt till en överströmning från användandet av äldre privatägda och
miljömässigt mindre bra fordon till fler företagsägda och modernare bilar.
Det skulle medföra en positiv miljöeffekt eftersom det blir en kombination av
modern teknik och incitament till överdriven privat körning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ytterligare höjning av egenavgiften till
sjukförsäkringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av nu
gällande egenavgifter i sjukförsäkringen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den allmänna löneavgiften,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grundavdrag för
barn i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattereduktion för
vissa hushållstjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för
styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för
reparationer och underhåll av egna bostäder i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
dubbelbeskattning av utdelade och kvarhållna vinster i enlighet med
vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att de särskilda övergångsreglerna
beträffande förmögenhetsskatt upphör att gälla från den 1 januari 1997
i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om kraftigt lindrade
regler för fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om riskkapitalavdrag
i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar sänka den statliga inkomstskatten till
20 % fr.o.m. den 1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fullt
inflationsskydd från 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återgång till
tidigare regler för betalning av mervärdesskatt i enlighet med vad som
anförts i motionen,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd energiskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd
produktionsskatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre
vattenkraftverk i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen avslår regeringens förslag om slopad
kompensation för värmeleveranser till tillverkningsindustrin och för
växthusuppvärmning i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen avslår regeringens förslag om tillfällig
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete i enlighet med vad som
anförts i motionen,
19. att riksdagen avslår regeringens förslag om halverat avdrag för
representation i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande beskattningen av tjänste- och
förmånsbilar,
21. att riksdagen beslutar återställa mervärdesskatten på livsmedel
till 21 % i enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt sänkt
avkastningsskatt på pensionssparande i enlighet med vad som anförts i
motionen,
23. att riksdagen beslutar återgå till tidigare regler vad gäller
utrymme för avdrag för pensionsförsäkring i enlighet med vad som
anförts i motionen,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
reklamskatt och höjd mervärdesskatt på dagstidningar till 21 % i
enlighet med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insättaravgifternas storlek.
Stockholm den 29 april 1996
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Jerry Martinger (m)
Stig Rindborg (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)