med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet
Hösten 1995 beslutade riksdagen att - i avvaktan på
kommande förslag avseende bl.a. en ny modell för
skattenedsättning för den energiintensiva industrin och
växhusodlingen - medge uppskov för växtodlingen från
tillämpningen av de nya reglerna för uppbörd av energiskatt
och koldioxidskatt vid uppvärmning av växthus. Uppskovet
gäller till den 1 juli 1996. Riksdagens beslut innebar att
växthusodlingen fram till detta datum fortsatt får göra avdrag
för skattenedsättningen på fakturan vid leveransen av
bränslet.
Något nytt förslag till uppbördssystem för växthusodlingen som beaktar
branschens speciella likviditetsproblem och likviditetssvängningar över året
har regeringen inte presenterat. Detta innebär att uppbörden av
växthusodlingens energiskatt från den 1 juli 1996 skall följa systemet för
industrin med erläggande av full skatt och återbetalning efter ansökan
kvartalsvis i efterhand.
Som jag tidigare framhållit (1995/96:Fi21) innebär detta inte bara en
betydande kreditkostnad för branschens företag utan också en påfrestning på
företagens likviditet. Genom att cirka 50 procent av företagens energibehov
infaller under första kvartalet och intäkter i till exempel tomat- och
gurkodlingar inte genereras förrän i andra kvartalet ökar skatteutgiften
kreditbelastningen kraftigt under denna tid. Växthusföretagen är också utsatta
för ett kraftigt internationellt konkurrenstryck vilket ytterligare accentuerats
genom EU-medlemskapet.
I fortsatt avvaktan på regeringens förslag i frågan bör den nuvarande
dispensen förlängas tills vidare.
Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att förlänga nu gällande system för uppbörd av
energi- och koldioxidskatt för växthusnäringen i enlighet med vad som
anförts i motionen.