I propositionen föreslås bland annat vissa höjningar på energiskatteområdet. Dessutom berörs den viktiga frågan om industrins energibeskattning. För närvarande gäller att koldioxidskatten skall uppgå till 25 procent av den generella skattenivån. En höjning aviseras till 50 procent. Denna situation med synnerligen lång osäkerhet i frågan är till nackdel för företagsamheten i landet. För en bransch, nämligen grönfodertorkindustrin, håller detta läge på att innebära en utslagning av den svenska produktionen av grönpellets. Produktionen används till foder för samtliga djurslag och som ersättning till syntetiska färgämnen i äggproduktion.
Skatteutskottet berörde denna fråga särskilt i sitt betänkande (1994/95:SkU28) från maj 1995. I betänkandet heter det: "Enligt utskottets mening bör regeringen noga följa utvecklingen för denna och andra branscher som befinner sig i ett på motsvarande sätt utsatt läge och vid behov vidta åtgärder. Självfallet måste branscher som dessa bli föremål för en ingående analys vid utformningen av de nedsättningsregler som nu övervägs i regeringskansliet."
Eftersom inget hände i ärendet hösten 1995 ställde jag en fråga till dåvarande finansministern, Göran Persson. Frågedebatten ledde inte till några tydliga besked annat än att Göran Persson sade att "den konkreta frågan om grönfodertorkarnas situation är känd. Vi kommer att ta med problemet när vi tittar på nedsättningsmöjligheterna". Nu har det snart gått ytterligare ett halvår utan att branschen kunnat få några besked.
Importen har ökat så att danska företag nu har 40 procent av den svenska marknaden. Ett exempel kan illustrera bakgrunden. Uppgifterna vilar på underlag från branschen och i övrigt på 1996 års förhållanden. Fallet bygger på det förslag som Finansdepartementet ingivit till EU-kommissionen. En svensk grönfodertork med en årsproduktion på 3 000 ton får en punkt- skattebelastning på 434 500 svenska kronor eller 11 procent av varuvärdet. Motsvarande situation för ett danskt företag med samma årsproduktion är 8 478 danska kronor eller 0,2 procent av varuvärdet.
Det är inte bara branschens framtid som står på spel. Vallen, som utgör insatsvara i produktionen, har stor betydelse för miljön. Ett område som är känsligt för miljöpåverkan är Laholmsbukten. De s.k. Mellbyförsöken visar att vallodlingen har stor betydelse för att minska läckaget av nitratkväve. De odlare som nu odlar vall för leverans till exempelvis Genevads grönfodertork överväger att ställa om till annan produktion på grund av grönfoderindustrins osäkra framtid. Detta riskerar att leda till negativ miljöpåverkan i området. På samma sätt är situationen i andra delar av landet.
Förhållandet att staten genom bidrag vill stimulera till vallodling gör skattesituationen extra motsägelsefull. Det utgår EU-bidrag till producenterna med 68,8 ecu per ton utan svensk delfinansiering. Detta bidrag utgår på motsvarande sätt till danska producenter. Eftersom det finns tydliga miljövinster med vallodling, leder en utslagning av de svenska grönpellets- producenterna på grund av höga skatter till att miljöeffekten blir negativ.
Jag menar att läget fordrar att regeringen snarast föreslår sådana nedsättningsregler för denna bransch att det finns förutsättningar för svensk produktion av grönpellets även i framtiden. Det skall ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett snabbt förslag om nedsättningsregler på punktskatteområdet för grönfodertorkindustrin.
Stockholm den 25 april 1996
Carl Fredrik Graf (m)