Motion till riksdagen
1995/96:Sk40
av Carl Fredrik Graf (m)

med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet


I propositionen föreslås bland annat vissa höjningar på
energiskatteområdet. Dessutom berörs den viktiga frågan om
industrins energibeskattning. För närvarande gäller att
koldioxidskatten skall uppgå till 25 procent av den generella
skattenivån. En höjning aviseras till 50 procent. Denna
situation med synnerligen lång osäkerhet i frågan är till
nackdel för företagsamheten i landet. För en bransch,
nämligen grönfodertorkindustrin, håller detta läge på att
innebära en utslagning av den svenska produktionen av
grönpellets. Produktionen används till foder för samtliga
djurslag och som ersättning till syntetiska färgämnen i
äggproduktion.
Skatteutskottet berörde denna fråga särskilt i sitt betänkande
(1994/95:SkU28) från maj 1995. I betänkandet heter det: "Enligt utskottets
mening bör regeringen noga följa utvecklingen för denna och andra branscher
som befinner sig i ett på motsvarande sätt utsatt läge och vid behov vidta
åtgärder. Självfallet måste branscher som dessa bli föremål för en ingående
analys vid utformningen av de nedsättningsregler som nu övervägs i
regeringskansliet."
Eftersom inget hände i ärendet hösten 1995 ställde jag en fråga till
dåvarande finansministern, Göran Persson. Frågedebatten ledde inte till några
tydliga besked annat än att Göran Persson sade att "den konkreta frågan om
grönfodertorkarnas situation är känd. Vi kommer att ta med problemet när vi
tittar på nedsättningsmöjligheterna". Nu har det snart gått ytterligare ett
halvår utan att branschen kunnat få några besked.
Importen har ökat så att danska företag nu har 40 procent av den svenska
marknaden. Ett exempel kan illustrera bakgrunden. Uppgifterna vilar på
underlag från branschen och i övrigt på 1996 års förhållanden. Fallet bygger
på det förslag som Finansdepartementet ingivit till EU-kommissionen. En
svensk grönfodertork med en årsproduktion på 3 000 ton får en punkt-
skattebelastning på 434 500 svenska kronor eller 11 procent av varuvärdet.
Motsvarande situation för ett danskt företag med samma årsproduktion är
8 478 danska kronor eller 0,2 procent av varuvärdet.
Det är inte bara branschens framtid som står på spel. Vallen, som utgör
insatsvara i produktionen, har stor betydelse för miljön. Ett område som är
känsligt för miljöpåverkan är Laholmsbukten. De s.k. Mellbyförsöken visar
att vallodlingen har stor betydelse för att minska läckaget av nitratkväve. De
odlare som nu odlar vall för leverans till exempelvis Genevads grönfodertork
överväger att  ställa om till annan produktion på grund av grönfoderindustrins
osäkra framtid. Detta riskerar att leda till negativ miljöpåverkan i området. På
samma sätt är situationen i andra delar av landet.
Förhållandet att staten genom bidrag vill stimulera till vallodling gör
skattesituationen extra motsägelsefull. Det utgår EU-bidrag till producenterna
med 68,8 ecu per ton utan svensk delfinansiering. Detta bidrag utgår på
motsvarande sätt till danska producenter. Eftersom det finns tydliga
miljövinster med vallodling, leder en utslagning av de svenska grönpellets-
producenterna på grund av höga skatter till att miljöeffekten blir negativ.
Jag menar att läget fordrar att regeringen snarast föreslår sådana
nedsättningsregler för denna bransch att det finns förutsättningar för svensk
produktion av grönpellets även i framtiden. Det skall ges regeringen
tillkänna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett snabbt förslag om
nedsättningsregler på punktskatteområdet för grönfodertorkindustrin.

Stockholm den 25 april 1996
Carl Fredrik Graf (m)