med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.
Inledning
För att möta ett ökat nyföretagande måste tillgången på
riskkapital öka. Speciellt måste de onoterade, mindre och nya
företagens finansieringsbehov säkras. Dessa mindre företags
fortlevnad och expansion är ytterst betydelsefull för svensk
ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Att kapitaltillförseln
till dessa företag ökar är alltså av största vikt.
Soliditeten, andelen eget kapital, i små företag är fortfarande sju till tio
procent lägre än i stora företag. Bland företag med mellan 5 och 19 anställda
har nästan hälften en soliditet under 20 procent. För företag med fler än 200
anställda är motsvarande tal drygt 30 procent. Verksamhet i små företag
bedöms generellt som mer riskfyllda. Särskilt kunskapsintensiv verksamhet
präglas av högt risktagande. Dessa företag äger inte sitt viktigaste kapital,
kunskapen, och har stor andel immateriella tillgångar. Ju större risk en verk-
samhet innebär, desto högre måste soliditeten i företaget vara för att
expansion och tillväxt ska ske. Den låga soliditeten i de små företagen måste,
för att nyinvesteringar ska ske, justeras upp med ett ökat externt kapitallån
eller riskkapital.
Bristen på kapital i små företag beror till stor del på att de och deras ägare
varit och är skattemässigt missgynnade jämfört med ägarna till stora företag.
På grund av den lägre soliditeten har man haft svårt att få banklån. Därutöver
har de små företagen haft brist på ägarkapital, bl a beroende på en dålig
marknad för placeringar i små och onoterade företag samt att det för
privatpersoner ofta tett sig mer lönsamt och riskfritt att investera sina pengar
i
bank eller obligationer. Den s k dubbelbeskattningen har fått negativa
konsekvenser för företagens riskkapitalförsörjning.
Generellt kan också sägas att en väl fungerande marknadsekonomi med
god finansiering av småföretag behöver en stor andel privata finansiärer.
Dessa är vanligtvis mer riskvilliga än andra finansiärer, och är därför särskilt
viktiga under tider med behov av strukturell förnyelse. Privata finansiärer är
ofta mer beredda att ta risker vid företagsetableringar, vilka innebär särskilt
stora investeringsrisker. Goda villkor för privat riskfinansiering i småföretag
är av dessa skäl viktiga.
Regeringen lägger nu fram en proposition (1995/96:109) där syftet är att
"stimulera de små och medelstora företagens försörjning av riskkapital".
Ambitionen är bra. Man lägger dock till att de förslag man presenterar är
tillfälliga åtgärder i avvaktan på mer långsiktiga lösningar. Generellt kan
sägas att för svenskt företagande är det av yttersta vikt att de regler som
påverkar företagens verksamhet och expansionsbeslut måste vara långsiktiga
till sin karaktär och inte ändras gång efter annan så att förutsättningarna blir
helt andra. De regler som den föregående regeringen införde på
företagarområdet syftade till att lägga grunden till ett bättre företagsklimat i
Sverige. De återställare regeringen snabbt gjorde efter regeringsskiftet har
skapat stor osäkerhet bland landets företagare. Det är därför av detta skäl
nödvändigt att de nu föreslagna förändringarna sker permanent och med en så
smidig övergång som möjligt. Svenska företagare måste kunna göra
tillförlitliga bedömningar om framtiden vad avser regelverken. I annat fall
kommer osäkerheten att få negativa konsekvenser för framtida investeringar
och rekryteringar.
Skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar
1993 tillsattes en särskild utredare som fick i uppdrag att ta
fram ett system för riskkapitalavdrag. Förslagen hann inte
leda till några förändringar under den förra regeringens tid,
men promemorian och remissvaren utgör grunden för det
förslag regeringen nu lägger fram. Regeringens förslag är till
vissa delar en förbättring jämfört med promemorians förslag.
Den som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag får en
definitiv skattelättnad och inte endast en skattekredit.
Kretsen av investeringsobjekt har utvidgats till alla onoterade
små och medelstora företag, även utländska. Formen
skattereduktion har valts, och innebär att avdrag får göras
mot inkomst av kapital, men också mot inkomst av tjänst.
Skattereduktionen gäller även för köp av aktier i egna och
närståendes fåmansbolag. Ansökan sker hos
Skattemyndigheten och inte, som förslaget i promemorian,
hos NUTEK. Allt detta är enligt vår uppfattning
förbättringar.
Så som angivits tidigare är regeringens inriktning att förslagen i propo-
sitionen skall vara tillfälliga i avvaktan på mer ingående analysarbete och mer
permanenta lösningar. Förslaget om skattereduktion har av den anledningen
begränsats till att gälla under åren 1996 och 1997. Kristdemokraterna mot-
sätter sig denna begränsning och föreslår ett permanent riskkapitalavdrag.
Skattereduktionen för riskkapitalinvesteringar ska ses som en kompen-
sation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag
och kravet att binda sin investering i fem år. Regeringens förslag innebär en
30-procentig skattereduktion på investeringar upp till 100 000 kronor.
Reavinstbeskattningen baseras på försäljningssumman efter avdrag för hela
anskaffningskostnaden. Förslaget om skattereduktion kan upphävas om man
säljer aktierna före de fem årens utgång, om företaget ändrar inriktning till
finansiell verksamhet, förvaltning eller har ett stort likviditetsöverskott samt
om företaget börsnoteras inom en treårsperiod. Femårsregeln är bra för
företagen då det ger långsiktighet och stabilitet i finansieringsfrågan. För den
enskilde måste kompensationen vara tillräckligt stor för den långa bindningen
av kapitalet och för risken att skattereduktionen upphör på grund av beslut
från företagets sida. Huruvida regeringens förslag ger tillräcklig
kompensation, så att riskkapitalförsörjningen verkligen ökar, bör noga följas
upp.
Vad avser beloppsgränsen för skattereduktion vill kristdemokraterna öka
företagens möjligheter att få riskkapital jämfört med regeringens förslag.
Kristdemokraterna föreslår att beloppsgränsen sätts till den nivå som
föreslogs i promemorian, nämligen 300 000 kronor.
För att ytterligare öka möjligheterna till god riskkapitalförsörjning bör
skattereduktionen medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via
företag eller fond som gör de direkta investeringarna. Fonden eller det
förmedlande företaget ska investera i nyemitterade aktier i onoterade bolag
verksamma i Sverige. Härigenom ges möjlighet till bättre riskspridning för
enskilda investerare. Flera remissinstanser har framfört detta krav, medan
regeringen bortsett från det. Regeringen anger som skäl till att inte godta
indirekta investeringar att ett fondsystem för enbart onoterade bolag skulle
kräva ny lagstiftning och att en sådan förändring inte är lämplig i ett
temporärt system. Då kristdemokraterna vill se ett permanent system menar
vi att det finns anledning för regeringen att se över lagstiftningen på detta
område och föreslå nödvändiga förändringar för att även indirekta
investeringar ska kunna omfattas av riskkapitalavdrag.
Kvittning av underskott
Kristdemokraterna välkomnar regeringens förslag att
återinföra möjligheten att kvitta underskott i aktiv
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst under de fem första
åren. Möjligheterna att i liten skala och med små risker vid
sidan om ordinarie arbete kunna starta en verksamhet är
betydelsefull för svenskt nyföretagande. Regeringen
avskaffade denna möjlighet vid sitt tillträde hösten 1994 med
verkan från och med år 1995. Kvittningsrätten skall nu
införas och omfatta verksamheter som startats tidigast den 1
januari 1996. De företag, vilka är många, som har påbörjat
sin verksamhet under 1995 omfattas därmed inte av någon
möjlighet att kvitta underskott mot förvärvsinkomst.
Kristdemokraterna finner detta mycket uppseendeväckande
och det är ett hårt slag för alla de nya verksamheter som
startat detta år. Förslaget innebär ju att, trots nya regler, deras
ev. förluster 1996 inte får kvittas, medan ett företag som
startat under januari 1996 och framåt får denna möjlighet.
Kristdemokraterna menar att kvittningsrätten måste gälla för
verksamheter som startat även under 1995. Regeringens
retorik om vikten av riskkapitalförsörjning och
nyföretagande kommer ofta i konflikt med den praktiska
tillämpningen.
Beskattning av ägare i
fåmansföretag
Särskilda regler finns för beskattning av ägare i
fåmansföretag. Dessa regler är, trots att flera förändringar
gjorts sedan de infördes 1990, fortfarande ofördelaktiga
jämfört med de som gäller för andra företag. I andra länder,
ex USA, beskattas fåmansföretag lägre med hänvisning till
dess högre risk och målet att ha ett livaktigt och dynamiskt
småföretagande. Ett särskilt problem gäller den utdelning
ägaren tar ut: vad som ska ses som intäkt av kapital och vad
som är inkomst av arbete, lön. Idag gäller att som
kapitalinkomst räknas endast ett belopp motsvarande
statslåneräntan plus 5 procent, resten räknas som lön och
beskattas därefter. För att främja behovet av riskkapital i
småföretag borde denna relation ändras så att inkomstslaget
kapital utgjorde en relativt större andel. Idag har dessa
företag svårt att bygga upp en kapitalbas och investeringar
och expansion påverkas negativt. Kristdemokraterna menar
att reglerna för fåmansföretagen snarast bör ses över med
målet att i möjligaste mån likställa villkoren med de som
gäller för andra företag.
Regeringen föreslår att den reavinst som uppstår då en person säljer sin
andel i ett handelsbolag, till vilket han tidigare avyttrat aktier i ett
fåmansföretag, i vilket han varit verksam, ska delas upp och hälften av den
del av vinsten som kan anses belöpa på aktierna beskattas som inkomst av
tjänst. Regeringen vill mena att aktierna tidigare kan ha sålts till underpris
för
att då undvika reavinstbeskattning. Därför bör nu avyttringen av andelen
beskattas hårdare, som någon form av kompensation för staten.
Kristdemokraterna motsätter sig denna konstruktion. Beskattning av reavinst
ska ske inom inkomstslaget kapital. Regeringens förslag innebär också ett
mer komplicerat system där reavinsten ska delas upp innan beskattning.
Regler för företagens
momsinbetalningar
Kristdemokraterna har tidigare avvisat ändringarna i
mervärdesskattereglerna som gäller nya redovisningsperioder
och ny tidpunkt för redovisning och betalning av
mervärdesskatt. Förändringen kommer att innebära svåra
likviditetsproblem för många företag och i synnerhet för små
och medelstora företag. Detta är en klart tillväxthämmande
åtgärd, vars beslut måste upphävas. Den strider dessutom
mot regeringens uttalade ambition att stimulera svenskt
småföretagande och försörjning av kapital.
Dubbelbeskattningen
Avkastning på riskvilligt kapital i företag beskattas idag
hårdare än annan kapitalavkastning. Dubbelbeskattningen
medför att viljan att satsa riskvilligt kapital i företag minskar,
då beskattningen på helt riskfria placeringar är betydligt
lägre. Regeringens förslag om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar minskar inte behovet av förändringar
av dessa regler. Riskkapitalavdraget är en stimulans som
kompenserar för den högre risken att investera i ett onoterat
företag. Frågan om dubbelbeskattning gäller att nå en
likformig beskattning av kapitalavkastningar.
Riskkapitalavdraget och regler om enkelbeskattning
kompletterar varandra. Regeringen försöker att ställa dem
mot varandra.
Avkastning av kapital bör behandlas likvärdigt i skattehänseende. Sedan
regeringens återställare på detta område beskattas avkastning på det risk-
bärande egna kapitalet i aktiebolag med 51 procent medan avkastningen på
riskfritt sparande beskattas med 30 procent. Detta försvårar riskkapital-
försörjningen. Dubbelbeskattningen måste slopas.
Kristdemokraterna anser att dubbelbeskattningen ska avskaffas omedelbart.
Vi är emellertid positiva till att regeringen parallellt med detta genom ett
tilläggsdirektiv (dir. 1995:130) till Företagsskatteutredning prövar den modell
som har kommit att kallas Södersten-Lodin-modellen, efter skaparna prof.
Sven-Olof Lodin och prof. Jan Södersten. Denna modell innebär i korthet att
aktieägarna beskattas genom vanlig utdelningsskatt men att det utdelande
företaget får avräkna den svenska skatt som aktieägarna får betala på sin
utdelning. Kristdemokraterna anser att en sådan modell skulle kunna utgöra
grunden för en bredare överenskommelse som skulle kunna vara hållbar
oavsett vem som innehar regeringsmakten.
Begränsning av
avdragsramen för
representation
Regeringen föreslår som en sista punkt i propositionen att
avdragsramen för måltidsutgifter i samband med
representation skall kopplas till basbeloppet och sänkas.
Förslaget innebär att avdragsramen sätts till 0,5 procent av
basbeloppet och beräknas därmed för 1996 bli ungefär 180
kronor. Kristdemokraterna godtar denna förändring.
Av förenklingsskäl föreslår regeringen också att vin och sprit skall ingå i
avdragsramen. Kristdemokraterna motsätter sig detta förslag å det starkaste.
Regeringens motivering tycks mycket tunn i jämförelse med ambitionerna på
det alkoholpolitiska området att minska konsumtionen av alkohol i Sverige
med 25 procent fram till år 2000. Detta mål har av regering och riksdag
ansetts så centralt och så viktigt att man ställt sig bakom den handlingsplan
ett antal berörda myndigheter utarbetat. Hur man nu kan bortse från dessa
ambitioner ter sig för kristdemokraterna inkonsekvent och mycket tragiskt.
Kristdemokraterna har den uppfattningen att staten inte bör subventionera
alkoholkonsumtion. Alkoholkonsumtion på arbetstid bör inte uppmuntras.
Frånvaron av alkohol i arbetet bör istället vara ett särskilt viktigt delmål
inom
alkoholbekämpningen. Reglerna om att inte inberäkna alkohol i avdragen för
representation har lång tradition i Sverige och bör värnas. Både arbetsgivare
och restaurangbranschen är vana vid nuvarande rutiner. Förenklingsskälen
väger även i detta perspektiv lätt. Det finns vidare skäl att inte låta
skattebetalarna subventionera alkoholkonsumtion.
Var tredje sjuksäng upptas i dag av människor med alkohol- och tobaks-
skador. Regeringens förslag kan ytterligare komma att öka denna belastning
på sjukvården. Sjukvårdens resurser minskar och kvaliteten på vården hotas.
Att mot bakgrund av detta använda statsfinansiella resurser till att subven-
tionera alkholkonsumtion är inte rimligt. Sjukvården behöver inte ökad
belastning och mer kostnader utan tvärtom ökade finansiella resurser. Målet
att minska alkoholkonsumtionen måste stå fast, med hänsyn både till enskilda
människors välbefinnande och finansiering av den övriga icke alkoholr-
elaterade sjukvården.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppföljning av modellen för riskkapitalavdrag,
3. att riksdagen beslutar om en beloppsgräns på 300 000 kr för
riskkapitalavdraget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riskkapitalavdrag även för indirekta
investeringar,
5. att riksdagen beslutar att kvittningsrätten även skall omfatta
verksamheter som startats under 1995,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att likställa villkoren för fåmansföretag och
övriga bolag,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om reavinstbeskattning
vid avyttring av andel i handelsbolag som äger aktie i fåmansbolag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffad dubbelbeskattning på riskvilligt
kapital,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag att vin och sprit skall ingå
i avdragsramen för representation.
Stockholm den 27 november 1995
Michael Stjernström (kds)
Ulf Björklund (kds)
Dan Ericsson (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Holger Gustafsson (kds)
Göran Hägglund (kds)
Mats Odell (kds)