med anledning av prop. 1995/96:97 Vissa frågor om beskattningen av utländska kapitalförsäkringar, m.m.
I en skrivelse (skr. 1995/69:7) till riksdagen aviserade
regeringen redan i juni avsikten att beskatta innehavet av
utländska livförsäkringar. I enlighet med denna avisering
föreslås i proposition 1995/96:97 förmögenhetsskatteplikt för
utländska kapitalförsäkringar, som i detta hänseende därmed
jämställs med inhemska försäkringar av samma slag.
Förmögenhetsskatteplikten föreslås gälla avtal som ingåtts
efter halvårsskiftet i år. Regeringen föreslår i propositionen
också en modell för hur kontrollförfarandet skall gå till i
fråga om inbetalda medel och förmögenhetsinnehav.
Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och uppgifter lämnade i
självdeklarationerna. Uppgiftsskyldigheten och kontrollen av att uppgifts-
skyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och likformig beskattning. Det
är ett problem att inte samtliga skattepliktiga inkomster och reavinster som
skall deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklarationerna. Det är viktigt
att skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har effektiva kontroll-
möjligheter som är avvägda mot rimliga rättssäkerhetsgarantier.
Regeringen föreslår en modell för kontrolluppgiftsförfarandet för utländska
kapitalförsäkringar som av flera skäl är tekniskt och praktiskt omöjlig.
Regeringens förslag innebär att utländska försäkringsföretag inom EES som
bedriver gränsöverskridande verksamhet här i landet innan verksamhet inleds
skall lämna skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om att årligen lämna
kontrolluppgifter om värde på försäkringar som innehas av personer bosatta i
Sverige. Vidare skall den som förmedlar försäkringsavtalen lämna
kontrolluppgift om avtalsparterna. Försäkringstagaren skall i sin tur lämna
fullmakt till insyn i försäkringen. Den som förmedlar försäkringen lämnar
fullmakten vidare till Riksskatteverket.
Ett genomtätt förslag kan det tyckas. Samtliga aktörer: bolag, förmedlare
och försäkringstagare, dras in i kontrolluppgiftslämnandet och borde göra det
heltäckande. Tyvärr är det förknippat med stora problem att kontrollera denna
typ av förmögenhet, som i dag relativt fritt rör sig över nationsgränserna.
Försäkringsbranschen har själv uttryckt farhågor om att regeringens förslag
skulle kunna gynna oseriösa aktörer på marknaden, vilka skulle skapa sig
konkurrensfördelar genom att inte medverka i kontrolluppgiftsförfarandet.
Den föreslagna skyldigheten för försäkringsbolag inom EES att lämna
kontrolluppgift skulle kunna innebära en konkurrensfördel för banker och
försäkringsbolag utanför EES-sfären utan etablering i Sverige. Risken finns
att företag utanför EES-sfären och enskilda säljare tar över stora delar av
marknaden.
Särskilda problem med kontrolluppgiftslämnandet berör förmedlarnas
skyldighet att medverka i kontrolluppgiftslämnandet. Det är inte sannolikt att
en förmedlare ges rätt att föra register över kunder i utländska för-
säkringsbolag. Detta måste ses som en förutsättning för förmedlarnas
medverkan. Normalt har inte heller förmedlaren kunskap om en förmedlad
kontakt verkligen leder till ett avtal. Han har också svårt att veta om avtalets
fortbestånd.
Kontrolluppgiftssystemet är av central betydelse för beskattningen. Som
beskrivits ovan ser Kristdemokraterna flera problem med den modell
regeringen föreslår. Särskilda svårigheter framstår rörande förmedlarnas roll.
Kristdemokraterna menar att frågan bör ses över ytterligare. Förmedlarna bör
inte omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. Genom problem även på bolags-
sidan torde ett stort ansvar för uppgiftslämnandet komma att falla på
försäkringstagaren själv.
Kristdemokraterna ställer sig för övrigt bakom förslagen om beskattning av
s k begagnade försäkringar och neutraliseringen mellan utländska och
inhemska kapitalförsäkringar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag om kontrolluppgifter.