Enligt vad som framgår av propositionen har efterfrågan på bergkrossmaterial ökat markant under de senaste åren. Denna tendens bekräftas också av de beräkningar som Sveriges geologiska undersökning har gjort. Dessa visar på att naturgrusanvändningen vid produktionen av ballast sedan 1987 minskat med ungefär 25 procent. Samtidigt har bergkrossanvändningen stigit till 35 procent.
Statens naturvårdsverk har i aktionsprogrammet Ett miljöanpassat samhälle som delmål till år 1994 ställt upp att berg skulle svara för minst 30 procent av ballastproduktionen.
Alla tecken tyder därför på att gällande riktlinjer för hushållning med naturgrus är fullt tillräckliga. Den kontinuerligt sjunkande användningen av naturgrus torde vara ett utslag av det personliga ägaransvaret att hushålla med ändliga naturresurser.
Med hänsyn härtill kan införandet av en grusskatt få helt andra effekter, eftersom staten slår undan benen för det personliga ägaransvaret som bevisligen givit resultat.
Remissinstanserna visar en splittrad bild. Sveriges geologiska undersök- ning, näringens företrädare samt LRF avstyrker förslaget. Riksrevisionsverket är tveksamt till om en skatt utgör ett lämpligt sätt att minska användningen av naturgrus. Riksskatteverket är lika tveksamt eftersom kontrollen av efterlevnaden av lagstiftningen kommer att bli problematisk.
Det finns således inga klara argument för att en skatt skulle leda till en minskad användning av naturgrus. Regeringens förslag är snarare ett uttryck för att skapa ytterligare beskattningsunderlag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av skatt på naturgrus i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 15 november 1995
Ingvar Eriksson (m)