med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
Ersättningsnivåerna
Miljöpartiet avvisar regeringens förslag att generellt sänka
ersättningsnivåerna i sjuk- och föräldraförsäkringen m m till
75 % av den förmånsgrundande inkomsten. En sådan
generell sänkning av ersättningsnivåerna kommer att leda till
ekonomiska svårigheter för många lågavlönade som redan
idag lever på marginalerna. Många kommer sannolikt att
tvingas söka socialbidrag vid längre sjukdom eller
arbetslöshet. Enligt Kommunförbundet räknar kommunerna
med att socialbidragskostnaderna ökar med omkring 1
miljard kronor 1996 till följd av olika statliga neddragningar,
där den sänkta ersättningsnivån i socialförsäkringarna står
för en stor del. Detta leder i sin tur till att kommunerna måste
minska sina andra kostnader och dra ner på personalen.
Miljöpartiets förslag till ersättningsnivåer i
socialförsäkringarna innebär att de här olägenheterna
undviks samtidigt som de statliga besparingarna blir minst
lika stora som med regeringens förslag. Det kan
åstadkommas genom att ett så kallat "brutet tak" införs i
ersättningarna. Upp till en nivå på 4,2 basbelopp i
förmånsgrundande inkomst (ca 152 000 kronor 1996) skall
ersättningsnivån vara 80%. Vid inkomster därutöver utgår
ersättning med 80% på de första 4,2 basbeloppen och med 40
procent på den överstigande inkomsten.
Vissa avgiftsfrågor
Vi tillstyrker förslaget att växla arbetsgivaravgifter från
sjukförsäkringsavgiften till arbetsmarknadsavgiften. Dock
bör arbetsmarknadsavgiften endast höjas motsvarande de
sänkta sjukförsäkringsavgifterna, dvs med 0,90
procentenheter.
Neutraliseringen av arbetsgivarnas sänkta
sjuklönekostnader bör inte ske genom att
arbetsgivaravgifterna höjs netto utan genom höjda
miljörelaterade skatter. Vi motsätter oss också höjningen av
den allmänna sjukförsäkringsavgiften, enligt lagen om
allmänna egenavgifter, med 1 procentenhet. En sådan
höjning har flera nackdelar. Dels slår den fördelningspolitiskt
orättvist genom att högre inkomsttagare kan tillgodoräkna
sig ett högre skatteavdrag, dels urgröper den kommunernas
skatteunderlag. Kommunernas och landstingens
skatteinkomster minskar härigenom med över 2 miljarder
kronor, vilket tillsammans med de ökade
socialbidragskostnaderna leder till att kommunerna och
landstingen måste minska antalet anställda med åtminstone
10 000 under år 1996. Det leder i sin tur till sämre
statsfinanser genom ökade kostnader för
arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Även som alternativ till höjd egenavgift föreslår vi höjning
av miljörelaterade skatter. Vi föreslår sålunda att den
allmänna koldioxidskatten höjs med 8 öre/kg koldioxid från
den första januari 1996 utöver de höjningar som riksdagen
tidigare beslutat. Koldioxidavgiften för industrin höjs med en
fjärdedel av detta belopp, 2 öre/kg koldioxid. Vi föreslår
vidare att skatten på elektrisk kraft till hushåll och icke
industriell verksamhet höjs med 2,5 öre/kWh och att den
särskilda skatten på kärnkraftsel höjs med 2 öre/kWh och
den särskilda skatten på vattenkraftsel med 1 öre/kWh utöver
tidigare beslutade höjningar.
Totalt innebär dessa höjningar ökade statsinkomster med ca
7,5 miljarder kronor under 1996, vilket ungefär motsvarar
den uteblivna höjningen av egenavgifter och
arbetsgivaravgifter enligt regeringens förslag. För hushållen
innebär vårt förslag att ungefär samma summa, netto, dras in
som i regeringens förslag, medan kommuner och landsting
får en lättnad med drygt 1 miljard kronor och företagssektorn
får ökade nettokostnader med drygt 1 miljard kronor .
Höj barnbidraget och
beskatta det
Miljöpartiet de Gröna anser att sparbetinget på 2,345
miljarder kronor bör klaras inom barnbidragssystemet. Vi
avvisar emellertid regeringens förslag om sänkt barnbidrag
och utfasning av flerbarnstillägg. Regeringens förslag
drabbar barnfamiljer med små ekonomiska marginaler alltför
hårt. Besparingen kan göras på ett fördelningspolitiskt mer
fördelaktigt sätt.
Vi föreslår ett höjt och beskattat barnbidrag och
flerbarnstillägg. Det innebär att höginkomsttagare får
vidkännas en större real minskning av barnbidraget och de
med mycket låga inkomster får en real höjning.
Vårt förslag innebär att barnbidraget höjs till 12 000 kronor
per barn och år. Flerbarnstilläggen höjs i motsvarande mån.
Barnbidraget och flerbarnstillägget beskattas som inkomst av
tjänst.
Den reala barnbidragssänkningen blir då 70 kr för
normalinkomsttagaren och innebär alltså 40 kr mer kvar i
plånboken jämfört med regeringens förslag att sänka med
110 kronor. I sammanhanget bör noteras att vårt förslag
innebär en sänkning för höginkomsttagarna med 320 kronor
och för dem med mycket låga inkomster en höjning med 250
kronor jämfört med dagens nivå.
Vi är starkt kritiska till regeringens förslag att ta bort
flerbarnstilläggen. Detta kommer att tvinga många
flerbarnsfamiljer att bli socialbidragstagare. Det innebär
också att kostnaderna vältras över på kommunerna, vilket i
sin tur kan medföra ytterligare negativa konsekvenser för
familjer med små ekonomiska marginaler.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till
sänkta ersättningsnivåer i sjuk- och
rehabiliteringspenning och sjuklön samt i
föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning,
havandeskapspenning och närståendepenning,
2.
3. att riksdagen beslutar att ersättning i stället skall
utgå med 80 % av förmånsgrundande inkomst upp till
inkomster på 4,2 basbelopp/år och med 40 % på den
del av inkomsten som överstiger 4,2 basbelopp,
4.
5. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsavgiften
skall höjas med 0,9 procentenheter i stället för i
propositionen föreslagna 1,1 procentenheter,
6.
7. att riksdagen avslår regeringens förslag att höja
den allmänna sjukförsäkringsavgiften, enligt lagen om
allmänna egenavgifter, med 1 procentenhet,
8.
9. att riksdagen, utöver tidigare beslutade höjningar,
beslutar att höja den allmänna koldioxidskatten med 8
öre/kg koldioxid och koldioxidskatten i industriell
verksamhet med 2 öre/kg koldixod från den 1 januari
1996,
10.
11. att riksdagen, utöver tidigare beslutade
höjningar, beslutar att höja skatten på elektrisk kraft
till hushåll och icke industriell verksamhet med 2,5
öre/kWh, den särskilda skatten på kärnkraftsel med 2
öre/kWh och den särskilda skatten på vattenkraftsel
med 1 öre/kWh från den 1 januari 1996,
12.
13. att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka
barnbidraget, 1
14.
15. att riksdagen avslår regeringens förslag att ta
bort flerbarnstillägget, 1
16.
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i motionen om att höja
barnbidraget till 12 000 kronor per år och samtidigt
göra det skattepliktigt. 1.
11F
Stockholm den 27 oktober 1995
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Roy Ottosson (mp)
Eva Goës (mp)