Ersättningsnivåerna
Miljöpartiet avvisar regeringens förslag att generellt sänka ersättningsnivåerna i sjuk- och föräldraförsäkringen m m till 75 % av den förmånsgrundande inkomsten. En sådan generell sänkning av ersättningsnivåerna kommer att leda till ekonomiska svårigheter för många lågavlönade som redan idag lever på marginalerna. Många kommer sannolikt att tvingas söka socialbidrag vid längre sjukdom eller arbetslöshet. Enligt Kommunförbundet räknar kommunerna med att socialbidragskostnaderna ökar med omkring 1 miljard kronor 1996 till följd av olika statliga neddragningar, där den sänkta ersättningsnivån i socialförsäkringarna står för en stor del. Detta leder i sin tur till att kommunerna måste minska sina andra kostnader och dra ner på personalen.
Miljöpartiets förslag till ersättningsnivåer i socialförsäkringarna innebär att de här olägenheterna undviks samtidigt som de statliga besparingarna blir minst lika stora som med regeringens förslag. Det kan åstadkommas genom att ett så kallat "brutet tak" införs i ersättningarna. Upp till en nivå på 4,2 basbelopp i förmånsgrundande inkomst (ca 152 000 kronor 1996) skall ersättningsnivån vara 80%. Vid inkomster därutöver utgår ersättning med 80% på de första 4,2 basbeloppen och med 40 procent på den överstigande inkomsten.
Vissa avgiftsfrågor
Vi tillstyrker förslaget att växla arbetsgivaravgifter från sjukförsäkringsavgiften till arbetsmarknadsavgiften. Dock bör arbetsmarknadsavgiften endast höjas motsvarande de sänkta sjukförsäkringsavgifterna, dvs med 0,90 procentenheter.
Neutraliseringen av arbetsgivarnas sänkta sjuklönekostnader bör inte ske genom att arbetsgivaravgifterna höjs netto utan genom höjda miljörelaterade skatter. Vi motsätter oss också höjningen av den allmänna sjukförsäkringsavgiften, enligt lagen om allmänna egenavgifter, med 1 procentenhet. En sådan höjning har flera nackdelar. Dels slår den fördelningspolitiskt orättvist genom att högre inkomsttagare kan tillgodoräkna sig ett högre skatteavdrag, dels urgröper den kommunernas skatteunderlag. Kommunernas och landstingens skatteinkomster minskar härigenom med över 2 miljarder kronor, vilket tillsammans med de ökade socialbidragskostnaderna leder till att kommunerna och landstingen måste minska antalet anställda med åtminstone 10 000 under år 1996. Det leder i sin tur till sämre statsfinanser genom ökade kostnader för arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Även som alternativ till höjd egenavgift föreslår vi höjning av miljörelaterade skatter. Vi föreslår sålunda att den allmänna koldioxidskatten höjs med 8 öre/kg koldioxid från den första januari 1996 utöver de höjningar som riksdagen tidigare beslutat. Koldioxidavgiften för industrin höjs med en fjärdedel av detta belopp, 2 öre/kg koldioxid. Vi föreslår vidare att skatten på elektrisk kraft till hushåll och icke industriell verksamhet höjs med 2,5 öre/kWh och att den särskilda skatten på kärnkraftsel höjs med 2 öre/kWh och den särskilda skatten på vattenkraftsel med 1 öre/kWh utöver tidigare beslutade höjningar.
Totalt innebär dessa höjningar ökade statsinkomster med ca 7,5 miljarder kronor under 1996, vilket ungefär motsvarar den uteblivna höjningen av egenavgifter och arbetsgivaravgifter enligt regeringens förslag. För hushållen innebär vårt förslag att ungefär samma summa, netto, dras in som i regeringens förslag, medan kommuner och landsting får en lättnad med drygt 1 miljard kronor och företagssektorn får ökade nettokostnader med drygt 1 miljard kronor .
Höj barnbidraget och beskatta det
Miljöpartiet de Gröna anser att sparbetinget på 2,345 miljarder kronor bör klaras inom barnbidragssystemet. Vi avvisar emellertid regeringens förslag om sänkt barnbidrag och utfasning av flerbarnstillägg. Regeringens förslag drabbar barnfamiljer med små ekonomiska marginaler alltför hårt. Besparingen kan göras på ett fördelningspolitiskt mer fördelaktigt sätt.
Vi föreslår ett höjt och beskattat barnbidrag och flerbarnstillägg. Det innebär att höginkomsttagare får vidkännas en större real minskning av barnbidraget och de med mycket låga inkomster får en real höjning.
Vårt förslag innebär att barnbidraget höjs till 12 000 kronor per barn och år. Flerbarnstilläggen höjs i motsvarande mån. Barnbidraget och flerbarnstillägget beskattas som inkomst av tjänst.
Den reala barnbidragssänkningen blir då 70 kr för normalinkomsttagaren och innebär alltså 40 kr mer kvar i plånboken jämfört med regeringens förslag att sänka med 110 kronor. I sammanhanget bör noteras att vårt förslag innebär en sänkning för höginkomsttagarna med 320 kronor och för dem med mycket låga inkomster en höjning med 250 kronor jämfört med dagens nivå.
Vi är starkt kritiska till regeringens förslag att ta bort flerbarnstilläggen. Detta kommer att tvinga många flerbarnsfamiljer att bli socialbidragstagare. Det innebär också att kostnaderna vältras över på kommunerna, vilket i sin tur kan medföra ytterligare negativa konsekvenser för familjer med små ekonomiska marginaler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till sänkta ersättningsnivåer i sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuklön samt i föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning och närståendepenning, 2. 3. att riksdagen beslutar att ersättning i stället skall utgå med 80 % av förmånsgrundande inkomst upp till inkomster på 4,2 basbelopp/år och med 40 % på den del av inkomsten som överstiger 4,2 basbelopp, 4. 5. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsavgiften skall höjas med 0,9 procentenheter i stället för i propositionen föreslagna 1,1 procentenheter, 6. 7. att riksdagen avslår regeringens förslag att höja den allmänna sjukförsäkringsavgiften, enligt lagen om allmänna egenavgifter, med 1 procentenhet, 8. 9. att riksdagen, utöver tidigare beslutade höjningar, beslutar att höja den allmänna koldioxidskatten med 8 öre/kg koldioxid och koldioxidskatten i industriell verksamhet med 2 öre/kg koldixod från den 1 januari 1996, 10. 11. att riksdagen, utöver tidigare beslutade höjningar, beslutar att höja skatten på elektrisk kraft till hushåll och icke industriell verksamhet med 2,5 öre/kWh, den särskilda skatten på kärnkraftsel med 2 öre/kWh och den särskilda skatten på vattenkraftsel med 1 öre/kWh från den 1 januari 1996, 12. 13. att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka barnbidraget, 1 14. 15. att riksdagen avslår regeringens förslag att ta bort flerbarnstillägget, 1 16. 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att höja barnbidraget till 12 000 kronor per år och samtidigt göra det skattepliktigt. 1. 11F Stockholm den 27 oktober 1995
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Ronny Korsberg (mp) Roy Ottosson (mp) Eva Goës (mp)
1 Yrkandena 7, 8 och 9 hänvisade till SoU.