med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
I propositionen ges förslag i en mängd olika frågor inom
socialförsäkringsområdet. Bl a föreslås lagändringar inom
sjukpenning- och sjuklönesystemen samt inom
föräldraförsäkringen och för vissa andra ersättningar. Man
hänvisar i dessa fall till tidigare fattade principbeslut i
riksdagen om en enhetlig ersättningsnivå på 75 %. Samtliga
anställningar, även de som är kortare än 14 dagar, ska ge rätt
till sjuklön. Med anledning av de nya reglerna för
folkpension för gifta föreslås vissa följdändringar. Utifrån
riksdagens principbeslut att flerbarnstilläggen bör avskaffas
föreslås att inga nya flerbarnstillägg skall beviljas efter
årsskiftet 95/96. Det förlängda barnbidraget sänks i nivå med
de allmänna barnbidragen. Vidare föreslås förändring av
placeringsreglerna för Riksförsäkringsverkets fonder. En
fortsatt avgiftsväxling mellan sjukförsäkringsavgiften och
arbetsmarknadsavgiften föreslås, liksom en växling mellan
sjukförsäkringsavgiften och lönegarantiavgiften.
Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare höjs med 0,20
procentenheter som neutralisering av arbetsgivarnas lägre
sjuklönekostnader. Den allmänna egenavgiften höjs med 1
procentenhet i enlighet med tidigare riksdagsbeslut.
Ersättningsnivåerna
Regeringen återkommer i denna proposition med förslag till
lagändringar utifrån tidigare riksdagsbeslut om sänkta
ersättningsnivåer till 75 % av den förmånsgrundande
inkomsten för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuklön.
Kristdemokraterna motsatte sig redan inför dessa beslut
sänkningarna och kan därför inte ställa sig bakom den
föreslagna lagändringen. Kristdemokraterna anser att en
enhetlig ersättningsnivå i socialförsäkringssystemen och
arbetslöshetsförsäkringen är nödvändig. Ersättningsnivån bör
vara 80 procent i sjuk-, arbetslöshets-, arbetsskade- och
föräldraförsäkringarna. Att gå under denna nivå innebär
ökade kostnader för socialhjälp ute i kommunerna liksom en
stor ekonomisk börda för enskilda individer.
Kristdemokraterna vill se ett trygghetssystem med
enhetliga ersättningsnivåer. Också regeringen verkar ha
denna syn. Idag har vi ett trygghetssystem med olika
ersättningsnivåer och varierande finansieringar. Trots att den
enskildes behov ungefärligen är lika stort oberoende av orsak
till inkomstbortfallet finns alltså betydande skillnader i
ersättningarna. Ersättningsnivåerna i systemen varierar från
70 % för de långvarigt sjukskrivna till 100 % för
arbetsskadade. Inkomsttaken i systemen är inte heller
enhetliga. Kristdemokraternas alternativ innebär dock en
enhetlig nivå på 80 procent, medan regeringen gått emot sin
tidigare förda politik och sänkt nivåerna till 75 procent.
Dessutom förespråkar vi två karensdagar samt att den
ersättningsgrundande inkomsten grundas på inkomster de
senaste två åren.
Nivån i
föräldraförsäkringen
Den socialdemokratiska regeringen har, i motsats till vad
man sa i valrörelsen, lagt flera förslag om sänkt ersättning av
nivåerna i trygghetssystemen. Föräldraförsäkringen ska från
och med 1997 sänkas till 75 procent av inkomsten, med
undantag av de två månader som är avsedda för mamman
respektive pappan. Familjer är olika och har olika
förutsättningar. För en del är en sänkning av nivån knappast
märkbar medan den för andra, som lever med små
marginaler, är oacceptabel. Vi kristdemokrater anser att man
bör eftersträva en så enhetlig konstruktion för hela
trygghetssystemet som möjligt. Vårt förslag är därför att
nivån ska vara 80 procent för såväl föräldraförsäkringens 12
månader som för vård av sjukt barn. En grundläggande
princip vid utformandet av familjepolitiken måste vara att
ingen svensk familj skall behöva söka socialbidrag enbart för
att man har barn. Med hänvisning till att vi tidigare motsatt
oss de föreslagna sänkningarna kan vi inte heller på denna
punkt ställa oss bakom regeringens förslag till lagändringar
vad gäller föräldraförsäkringen.
Barnbidrag
I Sverige har vi haft generella barnbidrag sedan 1948. En av
utgångspunkterna har varit att utjämna inkomster mellan
familjer med och utan barn.
Barnbidrag i kombination med ett vårdnadsbidrag och
avdrag för barnomsorgskostnader menar vi skapar en ökad
möjlighet för barnfamiljer att välja olika alternativ i
barnomsorgen.
Det nuvarande bidraget till barnfamiljerna är 9 000 kronor
per barn och år. Riksdagen har tidigare i år beslutat om en
sänkning med 110 kr per månad, vilket innebär att bidraget
per år från 1 januari 1996 sänks till 7 680 kronor per barn
och år. Utbetalningsdagen har också beslutats ändras till den
27:e i månaden från den 20:e. Alla förändringar är gjorda
med hänvisning till det svåra statsfinansiella läget.
Kristdemokraterna motsatte sig denna konstruktion av
sänkningar av barnbidraget och hänvisade till att den rubbar
den balans som uppnåddes genom skattereformen.
Utöver det allmänna barnbidraget lämnas flerbarnstillägg.
Flerbarnstilläggen sänktes från den 1 januari 1995. Detta
innebar en övervältring av kostnader på kommunerna
eftersom många familjer med flera barn i ökad utsträckning
blir hänvisade till socialbidrag. Vill man nå en besparing på
detta område är det både bättre och mera rättvist att
återinföra en kompensation i bostadsbidragen.
Flerbarnstilläggen bör vara relaterade till barnbidraget, 50
procent av barnbidraget för tredje barnet och 100 procent för
fjärde och följande barn.
Vi kristdemokrater inser behovet av besparingar inom
socialförsäkringens område, men vill bevara en
fördelningsmässigt riktig profil där de med lägst inkomster
tas särskild hänsyn till. Vi har därför föreslagit en generell
neddragning av det allmänna barnbidraget, totalt 150 kronor
per barn och månad. Det kan emellertid inte anses
acceptabelt att neddragningen drabbar alla barnfamiljer lika,
oberoende av deras ekonomiska situation. Därför förs 150
kronor per barn över till den barnrelaterade delen av
bostadsbidraget. Därutöver föreslås en ytterligare höjning
från fjärde barnet för att kompensera förändringen i
flerbarnstilläggen.
Regeringen föreslår i denna proposition att inga
flerbarnstillägg skall beviljas efter utgången av 1995 och att
det förlängda barnbidraget skall sänkas för att motsvara den
nya nivån på det allmänna barnbidraget. Med hänvisning till
att vi kristdemokrater tidigare i riksdagen motsatt oss
avskaffandet och neddragningarna av flerbarnstilläggen samt
den konstruktion till generell sänkning av barnbidraget som
regeringen föreslagit kan vi inte ställa oss bakom de förslag
som presenteras i denna proposition. Vi föreslår istället att
vår modell för sänkning av de allmänna barnbidragen
genomförs och att de förlängda barnbidragen läggs på
samma nivå.
Placeringsregler för
Riksförsäkringsverkets
fonder
Regeringen föreslår i propositionen modernisering av de
regler som gäller för placering av de medel som
Riksrevisionsverket förvaltar. De fonder som det handlar om
är arbetsskadefonden, den särskilda yrkesskadefonden,
fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring, delpensionsfonden
samt fonden för den frivilliga pensionsförsäkringen.
Fonderna har idag i huvudsak endast rätt att placera sitt
kapital i mycket säkra värdepapper som t ex stats- och
bostadsobligationer samt statsskuldsväxlar och certifikat.
Placeringarna måste vara mycket säkra eftersom de rör
"vitala" ersättningar som den enskilde inte kan påverka.
Regeringen motiverar de nya reglerna med att anpassning
måste ske till den utveckling som skett på penningmarknaden
och att nya placeringsmöjligheter tillkommit. Förslagen
innebär också klargöranden över vilka placeringsmöjligheter
bestämmelserna kan anses omfatta utifrån den utveckling
som skett sedan de ursprungligen skrevs. Förslagen innebär i
princip att reglerna kommer att motsvara de som gäller för
Allmänna pensionsfonden (1-3:e AP-fonderna).
Placeringsreglerna blir mer generella och omfattar i stort
placeringar i räntebärande papper i svensk valuta.
Placeringar får ske i skuldförbindelser med låg kreditrisk och
andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller
ekonomiska föreningar. Omfattningen av de senare
placeringarna maximeras till högst fem procent av det totala
marknadsvärdet av fondens tillgångar.
Kristdemokraterna anser att de nya reglerna borde inrymma
en möjlighet till placering även i utländska räntebärande
värdepapper, inte minst för att inte helt vara beroende av den
svenska kronan. Köpkraften behålls bättre internationellt och
svängningarna i kronan kan i någon mån stabiliseras genom
placeringar i utländska värdepapper. I övrigt ser vi det som
positivt att reglerna anpassas till nuvarande utseende på
penningmarknaden.
Arbetsgivaravgift och
egenavgift
Regeringen föreslår en ytterligare växling av avgifter mellan
sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften som
arbetsgivarna betalar. Arbetsmarknadsavgiften höjs med 1,10
procentenheter medan arbetsgivaravgiften till
sjukförsäkringen sänks med 0,95 (enligt socialdepartementet
är det en felskrivning i propositionen där det står 0,85)
procentenheter. Dessutom föreslås en höjning av
arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen med 0,2
procentenheter för att neutralisera den sänkta kostnad
arbetsgivarna fått genom de sänkta nivåerna i
sjukförsäkringen. En ytterligare växling sker mellan
sjukförsäkringsavgiften och avgiften för lönegaranti, så att
lönegarantin tilldelas 0,05 procentenheter på bekostnad av
sjukförsäkringen. Egenavgifterna till sjukförsäkringen
föreslås med hänvisning till tidigare beslut i riksdagen höjas
med 1,00 procentenhet till 3,95 %.
Kristdemokraterna är väl medvetna om den press som finns
på statskassan genom det höga antalet arbetslösa och därmed
behovet av att tillföra ytterligare resurser för att bekosta
ersättning till de arbetslösa. Vi vill dock betona vikten av att
aktiva åtgärder sätts in för de arbetslösa snarare än att
kontant ersättning ges. Näringslivet måste ges förutsättningar
till att skapa nya arbeten och arbetsmarknaden måste fås att
fungera på ett sunt och för sysselsättningen bra sätt. För att
påskynda och underlätta denna utveckling har vi
kristdemokrater tidigare föreslagit en sänkt arbetsgivaravgift
med 1,5 procentenheter liksom att en obligatorisk
arbetslöshetskassa åter införs. Regeringens förslag till
växling av avgifter inom arbetsgivaravgiften innebär totalt
sett en höjning av arbetsgivaravgiften med 0,2
procentenheter, vilket motsvarar arbetsgivarnas
kostnadsbesparing med hänvisning till de sänkta
ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen. (Motsvarande
höjning av arbetsgivaravgiften gjordes när karensdagen
infördes för att staten skulle få del av de minskade
kostnaderna.). Denna höjning kommer att motverka det
arbete som görs för att öka tillväxten i Sverige och ger
företagarna fel signaler om vad staten har för syn på vikten
av svenskt företagande. Arbetsgivaravgifterna borde sänkas
och inte höjas. Kristdemokraterna ser sig därför tvungna att
säga nej till de förslag till avgiftsväxling som regeringen
föreslår. Behovet av neutralisering för arbetsgivarnas lägre
kostnader finns heller inte med det kristdemokratiska
alternativet med en ersättningsnivå på 80 procent.
Kommunerna drabbas hårt av statens besparingar, bl a
genom införandet av de s k egenavgifterna. För att begränsa
effekterna för kommunsektorn har vi kristdemokrater
tidigare föreslagit en begränsning av egenavgifterna till 2
procentenheter fram till 1998. Av detta skäl säger vi därför
nej till regeringens förslag om en höjning av egenavgifterna
till den allmänna sjukförsäkringen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring och
lagen (1991:1047) om sjuklön inom området sjuk-
och rehabiliteringspenning samt sjuklön,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
inom området föräldraförsäkring,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård och lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att
inga nya flerbarnstillägg skall beviljas efter utgången
av år 1995, 1
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att
nivån för det förlängda barnbidraget ändras till 640 kr
per barn och månad, 1
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av barnbidragssystemet som föreslagits
i motionen, 1
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av reglerna för förvaltningen av
Riksförsäkringsverkets fonder att de även ger
möjlighet till placering i utländska räntebärande
värdepapper,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag till
avgiftsväxling mellan sjukförsäkringsavgiften och
arbetsmarknadsavgiften,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag till
höjning av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag till
höjning av den allmänna sjukförsäkringsavgiften
enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter.
Stockholm den 25 oktober 1995
Rose-Marie Frebran (kds)
Ulf Björklund (kds)
Dan Ericsson (kds)
Holger Gustafsson (kds)
Göran Hägglund (kds)
Mats Odell (kds)
Michael Stjernström (kds)