I propositionen ges förslag i en mängd olika frågor inom socialförsäkringsområdet. Bl a föreslås lagändringar inom sjukpenning- och sjuklönesystemen samt inom föräldraförsäkringen och för vissa andra ersättningar. Man hänvisar i dessa fall till tidigare fattade principbeslut i riksdagen om en enhetlig ersättningsnivå på 75 %. Samtliga anställningar, även de som är kortare än 14 dagar, ska ge rätt till sjuklön. Med anledning av de nya reglerna för folkpension för gifta föreslås vissa följdändringar. Utifrån riksdagens principbeslut att flerbarnstilläggen bör avskaffas föreslås att inga nya flerbarnstillägg skall beviljas efter årsskiftet 95/96. Det förlängda barnbidraget sänks i nivå med de allmänna barnbidragen. Vidare föreslås förändring av placeringsreglerna för Riksförsäkringsverkets fonder. En fortsatt avgiftsväxling mellan sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften föreslås, liksom en växling mellan sjukförsäkringsavgiften och lönegarantiavgiften. Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare höjs med 0,20 procentenheter som neutralisering av arbetsgivarnas lägre sjuklönekostnader. Den allmänna egenavgiften höjs med 1 procentenhet i enlighet med tidigare riksdagsbeslut.
Ersättningsnivåerna
Regeringen återkommer i denna proposition med förslag till lagändringar utifrån tidigare riksdagsbeslut om sänkta ersättningsnivåer till 75 % av den förmånsgrundande inkomsten för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuklön. Kristdemokraterna motsatte sig redan inför dessa beslut sänkningarna och kan därför inte ställa sig bakom den föreslagna lagändringen. Kristdemokraterna anser att en enhetlig ersättningsnivå i socialförsäkringssystemen och arbetslöshetsförsäkringen är nödvändig. Ersättningsnivån bör vara 80 procent i sjuk-, arbetslöshets-, arbetsskade- och föräldraförsäkringarna. Att gå under denna nivå innebär ökade kostnader för socialhjälp ute i kommunerna liksom en stor ekonomisk börda för enskilda individer.
Kristdemokraterna vill se ett trygghetssystem med enhetliga ersättningsnivåer. Också regeringen verkar ha denna syn. Idag har vi ett trygghetssystem med olika ersättningsnivåer och varierande finansieringar. Trots att den enskildes behov ungefärligen är lika stort oberoende av orsak till inkomstbortfallet finns alltså betydande skillnader i ersättningarna. Ersättningsnivåerna i systemen varierar från 70 % för de långvarigt sjukskrivna till 100 % för arbetsskadade. Inkomsttaken i systemen är inte heller enhetliga. Kristdemokraternas alternativ innebär dock en enhetlig nivå på 80 procent, medan regeringen gått emot sin tidigare förda politik och sänkt nivåerna till 75 procent. Dessutom förespråkar vi två karensdagar samt att den ersättningsgrundande inkomsten grundas på inkomster de senaste två åren.
Nivån i föräldraförsäkringen
Den socialdemokratiska regeringen har, i motsats till vad man sa i valrörelsen, lagt flera förslag om sänkt ersättning av nivåerna i trygghetssystemen. Föräldraförsäkringen ska från och med 1997 sänkas till 75 procent av inkomsten, med undantag av de två månader som är avsedda för mamman respektive pappan. Familjer är olika och har olika förutsättningar. För en del är en sänkning av nivån knappast märkbar medan den för andra, som lever med små marginaler, är oacceptabel. Vi kristdemokrater anser att man bör eftersträva en så enhetlig konstruktion för hela trygghetssystemet som möjligt. Vårt förslag är därför att nivån ska vara 80 procent för såväl föräldraförsäkringens 12 månader som för vård av sjukt barn. En grundläggande princip vid utformandet av familjepolitiken måste vara att ingen svensk familj skall behöva söka socialbidrag enbart för att man har barn. Med hänvisning till att vi tidigare motsatt oss de föreslagna sänkningarna kan vi inte heller på denna punkt ställa oss bakom regeringens förslag till lagändringar vad gäller föräldraförsäkringen.
Barnbidrag
I Sverige har vi haft generella barnbidrag sedan 1948. En av utgångspunkterna har varit att utjämna inkomster mellan familjer med och utan barn.
Barnbidrag i kombination med ett vårdnadsbidrag och avdrag för barnomsorgskostnader menar vi skapar en ökad möjlighet för barnfamiljer att välja olika alternativ i barnomsorgen.
Det nuvarande bidraget till barnfamiljerna är 9 000 kronor per barn och år. Riksdagen har tidigare i år beslutat om en sänkning med 110 kr per månad, vilket innebär att bidraget per år från 1 januari 1996 sänks till 7 680 kronor per barn och år. Utbetalningsdagen har också beslutats ändras till den 27:e i månaden från den 20:e. Alla förändringar är gjorda med hänvisning till det svåra statsfinansiella läget. Kristdemokraterna motsatte sig denna konstruktion av sänkningar av barnbidraget och hänvisade till att den rubbar den balans som uppnåddes genom skattereformen.
Utöver det allmänna barnbidraget lämnas flerbarnstillägg. Flerbarnstilläggen sänktes från den 1 januari 1995. Detta innebar en övervältring av kostnader på kommunerna eftersom många familjer med flera barn i ökad utsträckning blir hänvisade till socialbidrag. Vill man nå en besparing på detta område är det både bättre och mera rättvist att återinföra en kompensation i bostadsbidragen. Flerbarnstilläggen bör vara relaterade till barnbidraget, 50 procent av barnbidraget för tredje barnet och 100 procent för fjärde och följande barn.
Vi kristdemokrater inser behovet av besparingar inom socialförsäkringens område, men vill bevara en fördelningsmässigt riktig profil där de med lägst inkomster tas särskild hänsyn till. Vi har därför föreslagit en generell neddragning av det allmänna barnbidraget, totalt 150 kronor per barn och månad. Det kan emellertid inte anses acceptabelt att neddragningen drabbar alla barnfamiljer lika, oberoende av deras ekonomiska situation. Därför förs 150 kronor per barn över till den barnrelaterade delen av bostadsbidraget. Därutöver föreslås en ytterligare höjning från fjärde barnet för att kompensera förändringen i flerbarnstilläggen.
Regeringen föreslår i denna proposition att inga flerbarnstillägg skall beviljas efter utgången av 1995 och att det förlängda barnbidraget skall sänkas för att motsvara den nya nivån på det allmänna barnbidraget. Med hänvisning till att vi kristdemokrater tidigare i riksdagen motsatt oss avskaffandet och neddragningarna av flerbarnstilläggen samt den konstruktion till generell sänkning av barnbidraget som regeringen föreslagit kan vi inte ställa oss bakom de förslag som presenteras i denna proposition. Vi föreslår istället att vår modell för sänkning av de allmänna barnbidragen genomförs och att de förlängda barnbidragen läggs på samma nivå.
Placeringsregler för Riksförsäkringsverkets fonder
Regeringen föreslår i propositionen modernisering av de regler som gäller för placering av de medel som Riksrevisionsverket förvaltar. De fonder som det handlar om är arbetsskadefonden, den särskilda yrkesskadefonden, fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring, delpensionsfonden samt fonden för den frivilliga pensionsförsäkringen. Fonderna har idag i huvudsak endast rätt att placera sitt kapital i mycket säkra värdepapper som t ex stats- och bostadsobligationer samt statsskuldsväxlar och certifikat. Placeringarna måste vara mycket säkra eftersom de rör "vitala" ersättningar som den enskilde inte kan påverka.
Regeringen motiverar de nya reglerna med att anpassning måste ske till den utveckling som skett på penningmarknaden och att nya placeringsmöjligheter tillkommit. Förslagen innebär också klargöranden över vilka placeringsmöjligheter bestämmelserna kan anses omfatta utifrån den utveckling som skett sedan de ursprungligen skrevs. Förslagen innebär i princip att reglerna kommer att motsvara de som gäller för Allmänna pensionsfonden (1-3:e AP-fonderna). Placeringsreglerna blir mer generella och omfattar i stort placeringar i räntebärande papper i svensk valuta. Placeringar får ske i skuldförbindelser med låg kreditrisk och andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Omfattningen av de senare placeringarna maximeras till högst fem procent av det totala marknadsvärdet av fondens tillgångar.
Kristdemokraterna anser att de nya reglerna borde inrymma en möjlighet till placering även i utländska räntebärande värdepapper, inte minst för att inte helt vara beroende av den svenska kronan. Köpkraften behålls bättre internationellt och svängningarna i kronan kan i någon mån stabiliseras genom placeringar i utländska värdepapper. I övrigt ser vi det som positivt att reglerna anpassas till nuvarande utseende på penningmarknaden.
Arbetsgivaravgift och egenavgift
Regeringen föreslår en ytterligare växling av avgifter mellan sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften som arbetsgivarna betalar. Arbetsmarknadsavgiften höjs med 1,10 procentenheter medan arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen sänks med 0,95 (enligt socialdepartementet är det en felskrivning i propositionen där det står 0,85) procentenheter. Dessutom föreslås en höjning av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen med 0,2 procentenheter för att neutralisera den sänkta kostnad arbetsgivarna fått genom de sänkta nivåerna i sjukförsäkringen. En ytterligare växling sker mellan sjukförsäkringsavgiften och avgiften för lönegaranti, så att lönegarantin tilldelas 0,05 procentenheter på bekostnad av sjukförsäkringen. Egenavgifterna till sjukförsäkringen föreslås med hänvisning till tidigare beslut i riksdagen höjas med 1,00 procentenhet till 3,95 %.
Kristdemokraterna är väl medvetna om den press som finns på statskassan genom det höga antalet arbetslösa och därmed behovet av att tillföra ytterligare resurser för att bekosta ersättning till de arbetslösa. Vi vill dock betona vikten av att aktiva åtgärder sätts in för de arbetslösa snarare än att kontant ersättning ges. Näringslivet måste ges förutsättningar till att skapa nya arbeten och arbetsmarknaden måste fås att fungera på ett sunt och för sysselsättningen bra sätt. För att påskynda och underlätta denna utveckling har vi kristdemokrater tidigare föreslagit en sänkt arbetsgivaravgift med 1,5 procentenheter liksom att en obligatorisk arbetslöshetskassa åter införs. Regeringens förslag till växling av avgifter inom arbetsgivaravgiften innebär totalt sett en höjning av arbetsgivaravgiften med 0,2 procentenheter, vilket motsvarar arbetsgivarnas kostnadsbesparing med hänvisning till de sänkta ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen. (Motsvarande höjning av arbetsgivaravgiften gjordes när karensdagen infördes för att staten skulle få del av de minskade kostnaderna.). Denna höjning kommer att motverka det arbete som görs för att öka tillväxten i Sverige och ger företagarna fel signaler om vad staten har för syn på vikten av svenskt företagande. Arbetsgivaravgifterna borde sänkas och inte höjas. Kristdemokraterna ser sig därför tvungna att säga nej till de förslag till avgiftsväxling som regeringen föreslår. Behovet av neutralisering för arbetsgivarnas lägre kostnader finns heller inte med det kristdemokratiska alternativet med en ersättningsnivå på 80 procent.
Kommunerna drabbas hårt av statens besparingar, bl a genom införandet av de s k egenavgifterna. För att begränsa effekterna för kommunsektorn har vi kristdemokrater tidigare föreslagit en begränsning av egenavgifterna till 2 procentenheter fram till 1998. Av detta skäl säger vi därför nej till regeringens förslag om en höjning av egenavgifterna till den allmänna sjukförsäkringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön inom området sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuklön, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring inom området föräldraförsäkring, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård och lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inga nya flerbarnstillägg skall beviljas efter utgången av år 1995, 1 5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att nivån för det förlängda barnbidraget ändras till 640 kr per barn och månad, 1 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av barnbidragssystemet som föreslagits i motionen, 1 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av reglerna för förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder att de även ger möjlighet till placering i utländska räntebärande värdepapper, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag till avgiftsväxling mellan sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen, 10. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av den allmänna sjukförsäkringsavgiften enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter.
Stockholm den 25 oktober 1995
Rose-Marie Frebran (kds) Ulf Björklund (kds) Dan Ericsson (kds) Holger Gustafsson (kds) Göran Hägglund (kds) Mats Odell (kds) Michael Stjernström (kds)
1) Yrkandena 4-6 hänvisade till SoU