I propositionen föreslås en förlängning av sjuklöneperiod till de 28 första dagarna i en sjukperiod. Nuvarande sjuklöneperiod innefattar de första fjorton dagarna.
Erfarenheterna från denna sjuklöneperiod har varit goda. De små arbetsgivarna har inte längre behövt via avgifter betala för de stora företagens höga sjukskrivningstal som förhållandena var vid införandet av sjuklöneperioden.
För ofta korttidssjuka finns möjlighet att fortsättningsvis vara ansluten till försäkringskassans ersättningssystem vilket möjliggjort att företagen också kunnat anställa denna grupp av ofta sjuka personer. Detta sker genom ansökan från en anställd som på grund av sjukdom kan antas komma att vara borta från arbetet i särskilt stor omfattning. I dessa fall kan försäkringskassan besluta att särskilda regler skall gälla för en sådan anställd. Nu gäller denna möjlighet främst korta ofta förekommande sjukfall.
När sjuklöneperioden förlängs borde man också se över detta regelsystem. Det finns behov av att skyddsnätet förstärks så att ofta sjuka med längre sjukdomsperioder även kan anslutas till föräkringskassans ersättningssystem.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ersättningsmöjligheter för ofta långtidssjuka efter samma principer som nuvarande ersättningsregler för korttidssjuka.
Stockholm den 12 juni 1996
Karin Israelsson (c)