Motion till riksdagen
1995/96:Sf3
av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)

med anledning av förs. 1994/95:RR12 Riksdagens revisorers förslag angående Utlänningsnämndens roll i invandrings- och flyktingpolitiken


Riksdagens revisorers granskning av Utlänningsnämndens
roll i invandrings- och flyktingpolitiken har initierats av
riksdagens socialförsäkringsutskott (1993/94:SfU14).
Utskottet behandlade en kristdemokratisk motion som
påtalade behovet av en utvärdering av Utlänningsnämndens
verksamhet och det sätt på vilket nämnden uppfyller sina
åligganden.
Motionskravet på en utvärdering av Utlänningsnämndens
verksamhet hade sin grund i den kritik som framförts mot
nämndens sätt att arbeta.
Kristdemokraterna hälsar Riksdagens revisorers granskning
med tillfredsställelse. Revisorerna gör många viktiga
överväganden och drar slutsatser om hur ett bra
flyktingmottagande bör vara utformat och om vilka problem
som finns med nuvarande asylhantering.
En del av revisorernas överväganden mynnar ut i konkreta
förslag till riksdagen. Kristdemokraterna stöder i huvudsak
dessa förslag.
Behovet av utskick av nämndhandlingar måste lösas. Med
hänvisning till sekretessen sänds inga handlingar ut.
Utlänningsnämnden är inte den enda nämnd som beslutar i
sekretessbelagda frågor. Revisorernas förslag att ge
Utlänningsnämnden i uppdrag att undersöka goda exempel
på hur sekretessbelagda handlingar hanteras inom andra
myndigheter är därför bra.
Kristdemokraterna anser att det är ett oavvisligt krav att
nämndens ledamöter har möjlighet att sätta sig in i ärenden
innan beslut fattas i sammanträde. Ledamöterna bör även
träffa den asylsökande vid tveksamma fall, särskilt i fall som
kan bli prejudicerande.
Behovet av en utvärdering av ordförandebeslut är
uppenbart.  Ordföranden kan ensam besluta i enkla ärenden.
Ordföranden bestämmer själv vilka ärenden som är enkla och
okomplicerade.  Det är bra att revisorerna föreslår att en
granskning genomförs av i vilka ärenden beslut har fattats av
ordföranden ensam.
Kristdemokraterna stödjer också förslaget att ledamöterna
engageras i större omfattning än hittills, oavsett om ärendena
är av enkel eller kvalificerad karaktär. Tillämpning av en
sådanhandläggningsordning under en begränsad period med
åtföljande utvärdering bör prövas.
De långa handläggningstiderna i asylärenden innebär
nackdelar som revisorerna bedömer att man inte kan undvika
om inte handläggningstiden kan kortas. Kristdemokraterna
delar denna bedömning. Revisorerna föreslår därför att enkla
och okomplicerade ärenden skall behandlas med förtur.
Enligt en rapport från Riksrevisionsverket sorteras ärenden
som kommer in till Invandrarverket efter ansökningsdatum,
inte efter svårighetsgrad. Enkla och svåra fall får på det sättet
vänta lika länge på besked. Det är inte rimligt, och
revisorernas förslag bör därför bifallas.
Länderkunskap för asylprövning anser revisorerna att
regeringen bör ta ansvar för. Eftersom det ofta krävs
politiska bedömningar bör regeringen ha ansvaret för
länderbedömningen. Kristdemokraterna delar uppfattningen
att sådan kunskap om andra länder i stor utsträckning redan
finns inom utrikesförvaltningen. Det kan inte anses rationellt
att därutöver ha två olika organisationer i Invandrarverket
och Utlänningsnämnden för att inhämta information i samma
länder.
Med hänvisning till Riksrevisionsverkets bedömning att
behovet av juridisk kompetens vid asylansökan är begränsat
och till det faktum att uppdraget som offentlig försvarare av
vissa utnyttjas på ett sätt som inte avsetts, framhåller
revisorerna att det kan finnas skäl att göra en översyn av
formerna och villkoren för stödet till asylsökande.
Kristdemokraterna motsätter sig inte en sådan översyn. Vi
har tidigare föreslagit att ett system med medborgarvittnen
införs. Det förslaget skulle kunna prövas vid en översyn av
asylsökandes rätt till stöd och hjälp.
Kristdemokraterna anser att ett medborgarvittne skall
finnas med redan vid den asylsökandes ankomst till Sverige
när den första bedömningen görs. Medborgarvittnen bör
utses ur frivilligorganisationer som arbetar inom
flyktingområdet, t.ex. Röda Korset. Om
myndighetsrepresentanten vill direktavvisa och
medborgarvittnet inte har samma uppfattning, skall ärendet
automatiskt gå vidare till utredning. Under hela utredningen
skall medborgarvittnet ha möjlighet att delta.
Ett system med medborgarvittnen skulle innebära att
insynen i handläggningen av asylärenden förbättras. Detta
bör ges regeringen till känna.
I revisorernas granskningsrapport 1994/95:6 gör
revisorerna ytterligare en rad överväganden som inte följs
upp av förslag till riksdagen. Kristdemokraterna anser att
ytterligare något av dessa överväganden bör prövas av
riksdagen.
I granskningsrapporten för revisorerna ett viktigt
resonemang om Utlänningsnämndens roll och
ansvarsfördelningen mellan regeringen och nämnden.
Revisorerna anser att nämndens roll inte blev riktigt klarlagd
vid dess tillkomst.  Ansvarsfördelningen mellan nämnden
och regeringen tycks vara oklar.
Revisorerna slår fast att regeringen har ett övergripande
ansvar för praxis i asylärenden och anser att
Utlänningsnämndens roll bör inriktas på att tillämpa den
praxis som framgår av regeringens beslut i enskilda fall. Men
dessa överväganden från revisorernas sida följs inte upp av
något förslag till riksdagen.
Kristdemokraterna anser att beslut bör fattas om en tydlig
roll- och ansvarsfördelning mellan nämnden och regeringen.
Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa ett system
med medborgarvittnen i handläggningen av
asylärenden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en tydlig
roll- och ansvarsfördelning mellan
Utlänningsnämnden och regeringen.

Stockholm den 9 november 1995
Rose-Marie Frebran (kds)

Inger Davidson (kds)

Chatrine Pålsson (kds)

Fanny Rizell (kds)

Tuve Skånberg (kds)