med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.
Vad är bäst för ett barn?
I FN:s barnkonvention framhålls att i alla åtgärder som på
något sätt berör barn, ska barnets bästa komma i främsta
rummet. Vid en separation mellan ett barns två föräldrar är
detta, att föräldrar och samhälle tillsammans orkar hålla
barnets behov centrala, ibland avgörande för hur barnet
längre fram ska kunna upprätthålla god kontakt med båda
sina föräldrar. Därför anser Miljöpartiet de Gröna att en ny
lag, som den som regeringen nu presenterat på alla plan
måste genomsyras av ett barnperspektiv. En väg till att uppnå
detta är att undersöka hur den nya lagens innehåll på punkt
efter punkt kommer att möjliggöra eller försvåra för ett barn
att få ett tillfredsställande umgänge med sina föräldrar.
Alltför få föräldrar i vårt land har möjlighet att efter en separation fullgöra
sin försörjningsplikt gentemot sina barn. Därför finns i flertalet separationer
där barn är inblandade även försäkringskassan och kanske familjerättsbyrån
inblandade som en tredje part. Dagens system med parallella processer för
fastställande av bidragsförskott och underhållsbidrag har under en längre tid
fungerat otillfredsställande. RRV har t.ex. funnit att ett omfattande statligt
stöd utgår till barn vars föräldrar egentligen har förmåga att fullt ut försörja
sina barn. Enligt RRV gäller detta så många som 38% av samtliga underhålls-
skyldiga. Regeringens aviserade proposition är därför i stort sett en betydande
förbättring. I den nya lagen om underhållsstöd betonas föräldraansvaret
ytterligare, och samtliga led i den idag relativt svåröverskådliga procedur det
är att söka, fastställa och erhålla underhållsbidrag och bidragsförskott
förenklas betydligt. Miljöpartiet ställer sig i huvudsak bakom regeringens
förslag, men vi vill förtydliga vår inställning i ett antal punkter som följer:
Höga resekostnader
Regeringen utlovar i sin proposition att den ska återkomma
med förslag om hur situationen ska lösas för föräldrar som
dras med höga resekostnader för att kunna ha umgänge med
sina barn. Miljöpartiet anser att det är oerhört viktigt att
regeringen skyndsamt belyser problemställningen. Om
föräldraansvaret poängteras så att de underhållsskyldiga
framöver i ökad omfattning ska erlägga ett högre belopp än
idag, så kan eventuellt möjligheten till umgänge med barnet
riskeras! Den del av överskottet som tas i anspråk för att
erlägga underhållsstöd får inte medföra att den underhålls-
skyldige efter fullgörandet av sina ekonomiska plikter inte
har möjlighet att betala resa och uppehälle för sitt barn så att
de de facto kan träffas! Där samhället har ett starkt intresse
av att se till att föräldrar själva klarar av att försörja sina
barn, har samhället också en moralisk skyldighet att skydda
ett kanske redan skört och ömtåligt förhållande mellan den
underhållsskyldige och barnet. För förskolebarn är dessutom
kvalitet i umgänget överensstämmande med kvantitet i tid.
Ett stort ansvarstagande från föräldrarnas sida t.ex. i form av
växelvis boende bör på alla vis underlättas.
Ett förändrat
inkomstbegrepp
Höjt grundavdrag
I den promemoria som ursprungligen presenterade förslaget om ett nytt
underhållsstöd låg det grundavdrag som den underhållsskyldige får göra
innan underhållsstödets storlek beräknas på 48 000 kronor per år. I
regeringens proposition har beloppet halverats, något som främst drabbar
underhållsskyldiga med låga inkomster. Miljöpartiet anser att promemorians
föreslagna grundavdrag ger underhållsskyldiga i de lägre inkomstskikten en
reell möjlighet att i det överskott som uppstår skapa ekonomiskt utrymme för
resor och umgänge med barnen. Miljöpartiet anser därför att promemorians
ursprungliga grundavdrag på 48 000 kronor per år måste ersätta regeringens
förslag.
Bidrag som andel av beskattningsbar
inkomst
Regeringens förslag innebär att den underhållsskyldige ska
betala ett visst bidrag som andel av sin bruttoinkomst. Detta
har emellertid en allvarlig nackdel för de fall där
omkostnaderna för inkomstens förvärvande är höga och där
således den beskattningsbara inkomsten är avsevärt lägre.
Det kan t.ex gälla boende i glesbygd som måste företa långa
pendlingsresor för att kunna försörja sig. Regeringen bör
därför pröva om underhållsstödet istället ska beräknas som
andel av beskattningsbar inkomst. Eventuellt borde även
studieskulder medföra rätt till avdrag på liknande sätt.
Boendeförälderns ekonomi
Regeringens förslag innebär att den bidragsskyldige
föräldern får betala mer i underhållsstöd om hans eller
hennes inkomster ökar, och mindre om inkomsten minskar.
Det är självklart, tydligt, och därför bra. Det är också bra att
hänsyn tas till barnens inkomst vid beräkning av det
underhållsstöd som den bidragsskyldige föräldern ska betala.
Även boförälderns inkomster kan dock förändras, och i
regeringens proposition tas inte någon hänsyn till detta. Vi
anser att det finns starka skäl för att närmare pröva om inte
även boförälderns inkomst skulle påverka den
bidragsskyldiges underhållsstöd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med
faktiska förslag om hur de underhållsskyldigas resekostnader vid
umgänge skall kunna vägas in vid beräkningen av underhållsstöd,
2. att riksdagen avslår propositionen i den del som avser föreslagen
nivå på grundavdrag,
3. att riksdagen beslutar att tillstyrka den ursprungliga
promemorians förslag om ett grundavdrag på 48 000 kr per år,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beskattningsbar inkomst som underlag för
beräkning av den bidragsskyldiges underhållsstöd,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad
beräkningsgrund för den underhållsskyldiges underhållsstöd där
hänsyn tas även till boförälderns ändrade inkomst.
Stockholm den 10 juni 1996
Ragnhild Pohanka (mp)
Roy Ottosson (mp)
Thomas Julin (mp)
Eva Goës (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)