Vad är bäst för ett barn?
I FN:s barnkonvention framhålls att i alla åtgärder som på något sätt berör barn, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Vid en separation mellan ett barns två föräldrar är detta, att föräldrar och samhälle tillsammans orkar hålla barnets behov centrala, ibland avgörande för hur barnet längre fram ska kunna upprätthålla god kontakt med båda sina föräldrar. Därför anser Miljöpartiet de Gröna att en ny lag, som den som regeringen nu presenterat på alla plan måste genomsyras av ett barnperspektiv. En väg till att uppnå detta är att undersöka hur den nya lagens innehåll på punkt efter punkt kommer att möjliggöra eller försvåra för ett barn att få ett tillfredsställande umgänge med sina föräldrar.
Alltför få föräldrar i vårt land har möjlighet att efter en separation fullgöra sin försörjningsplikt gentemot sina barn. Därför finns i flertalet separationer där barn är inblandade även försäkringskassan och kanske familjerättsbyrån inblandade som en tredje part. Dagens system med parallella processer för fastställande av bidragsförskott och underhållsbidrag har under en längre tid fungerat otillfredsställande. RRV har t.ex. funnit att ett omfattande statligt stöd utgår till barn vars föräldrar egentligen har förmåga att fullt ut försörja sina barn. Enligt RRV gäller detta så många som 38% av samtliga underhålls- skyldiga. Regeringens aviserade proposition är därför i stort sett en betydande förbättring. I den nya lagen om underhållsstöd betonas föräldraansvaret ytterligare, och samtliga led i den idag relativt svåröverskådliga procedur det är att söka, fastställa och erhålla underhållsbidrag och bidragsförskott förenklas betydligt. Miljöpartiet ställer sig i huvudsak bakom regeringens förslag, men vi vill förtydliga vår inställning i ett antal punkter som följer:
Höga resekostnader
Regeringen utlovar i sin proposition att den ska återkomma med förslag om hur situationen ska lösas för föräldrar som dras med höga resekostnader för att kunna ha umgänge med sina barn. Miljöpartiet anser att det är oerhört viktigt att regeringen skyndsamt belyser problemställningen. Om föräldraansvaret poängteras så att de underhållsskyldiga framöver i ökad omfattning ska erlägga ett högre belopp än idag, så kan eventuellt möjligheten till umgänge med barnet riskeras! Den del av överskottet som tas i anspråk för att erlägga underhållsstöd får inte medföra att den underhålls- skyldige efter fullgörandet av sina ekonomiska plikter inte har möjlighet att betala resa och uppehälle för sitt barn så att de de facto kan träffas! Där samhället har ett starkt intresse av att se till att föräldrar själva klarar av att försörja sina barn, har samhället också en moralisk skyldighet att skydda ett kanske redan skört och ömtåligt förhållande mellan den underhållsskyldige och barnet. För förskolebarn är dessutom kvalitet i umgänget överensstämmande med kvantitet i tid. Ett stort ansvarstagande från föräldrarnas sida t.ex. i form av växelvis boende bör på alla vis underlättas.
Ett förändrat inkomstbegrepp
Höjt grundavdrag
I den promemoria som ursprungligen presenterade förslaget om ett nytt underhållsstöd låg det grundavdrag som den underhållsskyldige får göra innan underhållsstödets storlek beräknas på 48 000 kronor per år. I regeringens proposition har beloppet halverats, något som främst drabbar underhållsskyldiga med låga inkomster. Miljöpartiet anser att promemorians föreslagna grundavdrag ger underhållsskyldiga i de lägre inkomstskikten en reell möjlighet att i det överskott som uppstår skapa ekonomiskt utrymme för resor och umgänge med barnen. Miljöpartiet anser därför att promemorians ursprungliga grundavdrag på 48 000 kronor per år måste ersätta regeringens förslag.
Bidrag som andel av beskattningsbar inkomst
Regeringens förslag innebär att den underhållsskyldige ska betala ett visst bidrag som andel av sin bruttoinkomst. Detta har emellertid en allvarlig nackdel för de fall där omkostnaderna för inkomstens förvärvande är höga och där således den beskattningsbara inkomsten är avsevärt lägre. Det kan t.ex gälla boende i glesbygd som måste företa långa pendlingsresor för att kunna försörja sig. Regeringen bör därför pröva om underhållsstödet istället ska beräknas som andel av beskattningsbar inkomst. Eventuellt borde även studieskulder medföra rätt till avdrag på liknande sätt.
Boendeförälderns ekonomi
Regeringens förslag innebär att den bidragsskyldige föräldern får betala mer i underhållsstöd om hans eller hennes inkomster ökar, och mindre om inkomsten minskar. Det är självklart, tydligt, och därför bra. Det är också bra att hänsyn tas till barnens inkomst vid beräkning av det underhållsstöd som den bidragsskyldige föräldern ska betala. Även boförälderns inkomster kan dock förändras, och i regeringens proposition tas inte någon hänsyn till detta. Vi anser att det finns starka skäl för att närmare pröva om inte även boförälderns inkomst skulle påverka den bidragsskyldiges underhållsstöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med faktiska förslag om hur de underhållsskyldigas resekostnader vid umgänge skall kunna vägas in vid beräkningen av underhållsstöd, 2. att riksdagen avslår propositionen i den del som avser föreslagen nivå på grundavdrag, 3. att riksdagen beslutar att tillstyrka den ursprungliga promemorians förslag om ett grundavdrag på 48 000 kr per år, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningsbar inkomst som underlag för beräkning av den bidragsskyldiges underhållsstöd, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad beräkningsgrund för den underhållsskyldiges underhållsstöd där hänsyn tas även till boförälderns ändrade inkomst.
Stockholm den 10 juni 1996
Ragnhild Pohanka (mp) Roy Ottosson (mp) Thomas Julin (mp) Eva Goës (mp) Yvonne Ruwaida (mp)