med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.
Vänsterpartiet stöder i huvudsak regeringens förslag till en
ny lag om underhållsstöd. Principerna till den nya lagen om
underhållsstöd utarbetades i samråd med riksdagens partier.
Vänsterpartiet deltog i arbetet och ställde sig bakom
grundprinciperna som innebär att underhållsstödets storlek
helt kopplas till den underhållsskyldigas ekonomiska
situation. Återbetalning sker efter förmåga och är en
angelägenhet mellan staten och den underhållsskyldiga vilket
innebär att barnet inte behöver dras in i uppslitande
konflikter mellan föräldrarna.
Förutsättningarna för att genomföra arbetsgruppens förslag, har enligt
regeringen, förändrats. Kostnaderna för bidragsförskottssystemet skall
minskas med ytterligare ca en miljard kronor mer än vad som tidigare
beslutats. För att uppnå minskningen har procentsatser, storleken på
grundavdraget och nivån på underhållsstödet förändrats. Grundprinciperna
ligger dock kvar. För att förbättra regeringsförslaget föreslår vi dock smärre
förändringar, vilka skissas i denna motion.
Propositionens huvudsakliga
innehåll
Underhållsstödet skall lämnas till barn som bor i Sverige.
Det knyts till barnet och inte till någon av föräldrarna. Det
kan därför även utgå vid ett växelvis boende eller när de
underhållsskyldig gjort sig oåtkomliga. Regeringen vill
fastställa underhållsstödet till 1 173 kronor per månad och
barn.
När det gäller återbetalningen av stödet skall den återbetalningsskyldiga
föräldern först få göra ett grundavdrag på 24 000 kronor. Efter denna
minskning av den årliga bruttoinkomsten framräknas en återbetalningsprocent
som är 10 procent för ett barn, 6,25 procent för två barn och 5 procent för tre
barn. Därefter en procent för varje ytterligare barn. Om
återbetalningsbeloppet blir lägre än 100 kronor per barn och månad behöver
ingen återbetalning göras.
Skyldigheten att göra återbetalning grundas på inkomst av tjänst, kapital
och näringsverksamhet. Även förmögenheter skall beaktas vid dessa
beräkningar. Skulder som inte betalas i rätt tid beläggs med ränta och
räntesatsen bestäms av regeringen. Anstånd och eftergift med betalningen får
ett mera reglerat förfarande än i nuvarande bidragsförskottssystem.
Underhållsstödet skall även kunna ges ut i form av ett utfyllnadsbidrag.
Detta innebär att den underhållsskyldige betalar direkt till barnet den del som
motsvarar återbetalningsskyldigheten och att staten fyller upp till den
beslutade stödnivån (1 173 kronor). Något avtal om underhåll behöver inte ha
träffats. Om detta löper friktionsfritt ska den underhållsskyldige ansetts ha
fullgjort sin underhållsplikt gentemot staten. En regel om detta införs i
föräldrabalken. När det gäller socialnämndernas skyldigheter enligt
föräldrabalken att föra barns talan i mål om underhåll slopas nu denna regel.
Försäkringskassans möjligheter att genom Kronofogdemyndigheten få ut
pengar från den underhållsskyldige stärks. Dessa fordringar får samma före-
träde framför andra och likställs med barnets fordringar. Försäkringskassan
skall dock inte ha möjlighet att samtidigt kräva in barnets överskjutande
fordringar utan detta får göras i annan ordning. Detta gäller inte
utlandsfordringar. Där skall man även kunna kräva in barns fordringar
samtidigt med statens på överskjutande underhållsbidrag.
Överinstanser i dessa ärenden föreslås bli länsrätt och kammarrätt. Lagen
skall träda i kraft den 1 december 1996 och tillämpas efter den 31 januari
1997. Följdändringar i andra lagar bör träda i kraft 1 februari 1997.
Förslaget beräknas av regeringen ge en minskning av utgifterna för
statskassan med 1 140 miljoner år 1997, 1 535 år 1998 och 1 800 år 1999.
Vänsterpartiets synpunkter
Fördelningsmässiga konsekvenser
Förslaget innebär att de som har höga inkomster eller
förmögenheter kommer att få återbetala en mycket större del
av underhållsstödet till staten än de gör i nuvarande
bidragsförskottssystem. Regeringen bedömer dock att vissa
återbetalningsskyldiga föräldrar med låga inkomster också
kommer att få betala mer till staten än i dag. Detta framgår
också av de konsekvensanalyser som presenteras. De
bidragsskyldiga i decilgrupperna 2 och 3 får en minskning av
sin disponibla inkomst som - med tanke på de låga
inkomsterna - kan bli svår att bära. Syftet med reformen har
inte varit att stjälpa någon utan snarare att poängtera båda
föräldrarnas ansvar för barnens försörjning. Vänsterpartiet
anser därför att det fortlöpande bör göras en uppföljning av
vilka effekter som underhållsstödet kan föra med sig för
framförallt decilgrupperna 2 och 3 för att riksdagen ska
kunna göra finjusteringar med syfte att göra systemet mer
fördelningsmässigt rättvist.
I detta sammanhang bör också framhävas att möjligheten att driva in
återbetalningen med hjälp av kronofogden är liten för dessa decilgrupper.
Den underhållsskyldiga har rätt att undanta medel för sitt uppehälle och hyra
innan återbetalning sker. Förhoppningen att det ska ske på frivillig väg måste
därför ställas i relation till den underhållsskyldigas möjlighet att få medel
till
eget uppehälle. Vänsterpartiet vill därför redan nu varna för att besparingen
inte kommer att bli så stor som regeringen avser. Risken för att regeringen
tvingas återkomma med ytterligare försämringar är stor. Ett sätt att uppfylla
besparingsmålet vore att ytterligare förlänga preskriptionstiden.
Indrivning av statens fordran
I dag ger försäkringskassan biträde vid indrivning av barnets
fordran på underhållsbidrag, vilket har underlättat för många
boföräldrar och barn. Regeringen föreslår att detta biträde
inte längre skall lämnas. Anledningen är att eftersom
återbetalningen är en sak mellan regeringen och den
underhållsskyldiga kommer eventuellt underhållsbidrag inte
att ha något samband med försäkringskassan. Vänsterpartiet
tycker att det är olyckligt att denna service försvinner.
Att staten måste gå in med underhållsstöd i de situationer där underhålls-
bidragen är högre innebär att det är en konflikt mellan föräldrarna. För att få
ut det överskjutande underhållsbidraget måste då barnet stämma den
underhållsskyldiga föräldern. Ett av syftena med reformen - nämligen att
barnen skall lämnas utanför - försvinner då för dessa barn.
Vänsterpartiet föreslår därför att möjligheten till biträde för barnet med
indrivning av underhållsbidrag skall kvarstå.
Preskription
Genom sin utformning får underhållsstödet samma karaktär
som studielån. Vänsterpartiet har i tidigare motioner förordat
att preskriptionstiden för återbetalning av underhållsstöd
skall jämföras med återbetalning av studielån. Enligt
föräldrabalken upphör föräldrarnas ekonomiska ansvar för
barnet i de flesta fall när det uppnått 18 års ålder. Undantag
är om barnet studerar på gymnasieskola.
Underhållsskyldigheten upphör också vid 18 års ålder.
Skulden för icke återbetalt underhållsstöd har följaktligen
uppstått före det att underhållsskyldigheten upphört.
Vänsterpartiet anser därför att återbetalning av
underhållsstöd skall ske till dess den underhållsskyldiga har
uppnått pensionsåldern.
Indexering
Genom att nivån på underhållsstödet knyts till den
underhållsskyldigas inkomst kommer statens kostnader för
underhållsstödet att minska i takt med löneutvecklingen.
Någon liknande indexering föreslås inte för underhållsstödets
nivå. På vilket sätt barnet skall få tillgodoräkna sig den
underhållsskyldigas löneökning nämns inte. Vänsterpartiet
föreslår att nivån på underhållsstödet följer den allmänna
löneutvecklingen.
Administrationskostnader hos
försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket
Beräkningar som RFV gjort visar att kassornas och RFV:s
administrationskostnader kommer att öka. Regeringen har
dock inte föreslagit ökade ekonomiska resurser till
myndigheterna. Utvecklingskostnaderna för datasystem kan
ses som engångsföreteelser. Vad som dock skulle behöva
satsas på är att försäkringskassorna får en mer aktiv roll i
förebyggandet av fusk. Försäkringskassorna får i dag helt lita
på anonyma angivelser från grannar och det åligger
försäkringskassan att bevisa att boföräldern och den
underhållsskyldiga sammanlever. Om misstanke uppstår
borde bevisbördan vara den omvända - det borde vara
föräldrarnas skyldighet att bevisa att de inte bor ihop och
uppbär underhållsstöd felaktigt. Vänsterpartiet vill att
försäkringskassorna skall få en mer aktiv roll i förebyggande
av fusk och anser därför att medel - cirka 25 miljoner - bör
avsättas för det ändamålet vad gäller att undvika fusk med
underhållsstöd.
Umgängesresor
Varje år berörs mellan 20 000 och 25 000 barn av
skilsmässor. Alla barn skall kunna få stöd när föräldrarna
separerar. Umgängesrätten blir för en del föräldrar den
spröda länk med vilket det fortsatta föräldraansvaret och
föräldraskapet skall upprätthållas. Flyttar då den ena
föräldern från barnets bostadsort kan ekonomin lägga hinder
i vägen för att upprätthålla en god kontakt. Frågan om
umgängesresor kommer enligt propositionen att tas upp i
annat sammanhang. Vänsterpartiet anser att frågan om
umgängesresor bör lösas snarast och generöst för att
underlätta för den underhållsskyldige eller barnet att
upprätthålla kontakten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en fortlöpande uppföljning av
vilka ekonomiska effekter som underhållsstödet kan föra med sig
enligt vad i motionen anförts om att regeringens förslag även kan
drabba mycket ekonomiskt svaga underhållsskyldiga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att besparingarna kan bli avsevärt mindre än vad
regeringen angivit i sin proposition,
3. att riksdagen beslutar att försäkringskassan, även i Sverige, skall
kunna vara ombud för barnet och föranstalta om indrivningar av barns
fordringar när det gäller underhållsbidrag,
4. att riksdagen beslutar att om den underhållsskyldige häftar i
skuld med underhållsstöd skall denna inte preskriberas förrän den
underhållsskyldige uppnått pensionsåldern, 65 år,
5. att riksdagen beslutar att underhållsstödet indexeras enligt vad i
motionen anförts om att stödet skall följa den allmänna
löneutvecklingen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försäkringskassans behov av ekonomiska resurser
för att beivra fusk med underhållsstöd.
Stockholm den 12 juni 1996
Ulla Hoffmann (v)
Alice Åström (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Tanja Linderborg (v)
Stig Sandström (v)