Genom föreliggande skrivelse har regeringen återkallat sin tidigare proposition om förslag till införande av premietandvård. Kristdemokraterna motsatte sig denna form av reformering av tandvårdsförsäkringen och välkomnar därför återdragandet. Vi ser dock ett behov av en reformering av tandvårdsförsäkringen, men menar att detta bör ske genom en förbättring av den nuvarande formen med åtgärdstaxa.
På kort sikt bör förbättringen innebära att rätten till högkostnadsskydd beviljas genom förhandsprövning. Högkostnadsskyddet bör ligga kvar på dagens nivå, 7 000 kronor. Det trappstegsvisa högkostnadsskyddet bör förändras så att nivån mellan självrisk och högkostnadstaket endast subventioneras med en procentsats. Procentsatsen bör rimligtvis ligga på 40 procent. Subventionen över högkostnadsskyddet bör tills vidare vara 70 procent som idag. Självrisken ligger kvar på dagens 700 kronor. Detta taxesystem bör endast gälla under en övergångsperiod, 1 juli 1996 till 1 januari 1998.
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett utförligt förslag till ett reformerat åtgärdstaxesystem. Kristdemokraterna anser att högkostnadsskyddet skall konstrueras på ett mer rättvist sätt. Högkostnads- skyddet skall därför baseras på diagnos och vårdbehov. Högkostnadsskyddet bör även i ett permanent system beviljas genom förhandsprövning. Generellt har man i de övriga europeiska länderna ett bättre högkostnadsskydd och mindre subventioner, vilket är den väg även vi bör gå när resurserna inte kan räcka till allt. I regeringens uppdrag bör även fri prissättning inom åtgärds- taxan övervägas. Åtgärdsförteckningen bör vara enkel för patienten att utläsa. Åtgärder bör grupperas samman i naturliga enheter som speglar vanliga behandlingar. Priset för olika åtgärder bör anges i förteckningen, så att patienten enkelt kan beräkna sina kostnader. Både arbete och material till viss åtgärdsgrupp bör ingå i taxan.
Kristdemokraterna menar att frågan om specialisttandläkarna bör utredas snarast. Det som i första hand bör utredas är ett införande av samma ersätt- ningssystem som för sjukvården. På många sätt liknar specialisttandvården sjukvården. En parallell kan ges till t ex fotvården där man remitterar patienter till sjukvården vid svårare problem.
Några egentliga undersökningar har inte gjorts av hur frekvensen av tandläkarbesök påverkats av införandet av självrisk och de allmänna ned- dragningar som gjorts i de sociala försäkringarna. Kristdemokraterna menar att en sådan undersökning bör göras och att regeringen ges detta uppdrag.
Det finns idag ett överskott av tandläkare beroende på att för många utbildas jämfört med de behov som finns. Detta innebär att en stor arbetslöshet finns bland tandläkare idag. Kristdemokraterna menar att regeringen skyndsamt bör se över detta faktum för att anpassa antalet tandläkarutbildningsplatser efter behovet. Tandläkarutbildningen är lång, vilket innebär att vid behov av minskat antal utbildningsplatser bör beslut fattas snarast. Användning av amalgam som fyllningsmaterial kommer att vara otillåten från och med år 1997. Uppskattningsvis kommer då troligen behovet av antalet tandläkare att öka tillfälligt. De människor som idag funderar på att byta ut sina amalgamfyllningar kommer med all sannolikhet att finna det mer motiverat och accepterat att göra bytet när amalgam generellt förbjuds vid nya lagningar. Lagning av tänder med alternativa material har visat sig ta mellan dubbelt och fyrdubbelt så lång tid som att göra lagningar med amalgam. Detta beroende på att alternativmaterialen är hårdare i sin struktur, vilket gör dem svårare att jobba med. Inledningsvis kan man alltså tänka sig en ökad efterfrågan på antalet tandläkare när amalgamet tas bort som lagningsmaterial. Detta förändrar dock inte det faktum att utbildningskapaciteten bör ses över. Behovet av tandläkare beror av nivån på tandhälsan i landet. En förutsättning för att kunna minska antalet utbildningsplatser för tandläkare är en fortsatt god tandhälsa.
Idag finns en skev konkurrenssituation mellan de privata, ofta små, vårdgivarna och de offentliga vårdgivarna, folktandvården. Inte minst beror detta på olika regler för avdragsrätt vad gäller ingående moms. Detta innebär att privata och offentliga vårdgivare har en olika ekonomisk situation. För att komma tillrätta med konkurrenssituationen måste krav ställas. Vi uppmanar regeringen att återkomma till riksdagen med konkreta förslag till en mer sund konkurrenssituation på tandvårdsområdet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i åtgärdstaxesystemet under en över- gångsperiod med start den 1 juli 1996, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett reformerat åtgärdstaxesystem med ikraftträdande den 1 januari 1998, i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ersättning för specialisttandvård på samma sätt som för sjukvården, 4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frekvensen av svenska folkets tandläkarbesök, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av behovet av tandläkare i framtiden och lämplig dimensionering av tandläkarutbildningen, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig tandvård.
Stockholm den 22 februari 1996
Rose-Marie Frebran (kds) Chatrine Pålsson (kds) Mats Odell (kds) Göran Hägglund (kds) Michael Stjernström (kds) Holger Gustafsson (kds)