Motion till riksdagen
1995/96:N41
av Karin Falkmer m.fl. (m)

med anledning av prop. 1995/96:215 Otillbörlig kurspåverkan och vissa insiderfrågor


I propositionen föreslås vissa  förändringar i regelverket
rörande s.k. insiderhandel och otillbörliga förfaranden vid
handel på värdepappersmarknaden.
Utifrån ett marknadsekonomiskt synsätt är det naturligtvis viktigt att en så
betydelsefull marknad som handeln med aktier och värdepapper är
genomblickbar. Marknadens förtroende för handeln med värdepapper
förutsätter en tydlig och klar lagstiftning. Brott mot reglerna skall vara
kännbara.
Direkta förbud mot insiderhandel infördes i Sverige i mitten av 1980-talet.
Reglerna har senare utvidgats och skärpts. Samtidigt har en anpassning skett
till EG:s direktiv om insiderhandel.
Det är naturligt att insiderreglerna successivt måste anpassas till utveck-
lingen på värdepappersmarknaden och omfatta nya finansiella instrument som
tillkommer efter hand. Samtidigt är det väsentligt att regleringen inte sträcker
sig längre än vad syftet med lagstiftningen kräver, nämligen att förbjuda ett
otillbörligt utnyttjande av insiderinformation.
Propositionen upptar förslag som har denna vidare omfattning. Den
föreslagna begränsningen av korttidshandel innebär ett generellt, om än
tidsbegränsat, handelsförbud, som kommer att hindra också en fullt legitim
handel och därmed skada riskkapitalmarknaden. Handelsförbudet riktas mot
personer som även omfattas av övriga insiderregler. De blir således föremål
för dubbel förbudsreglering.
En liknande reglering föreslogs 1990 av värdepappersmarknadskommittén
(SOU 1989:72), men avvisades av departementschefen bland annat med
hänvisning till att legitima affärer helt kan utebli, om aktierna måste behållas
viss tid. Departementschefen pekade också på att en sådan regel saknas i
EG:s regelverk (prop 1990/91:42). Nu har frågan om ett förbud mot
korttidshandel ånyo prövats av 1993 års Insiderutredning, men utredningen
fann inte heller anledning att lägga fram något förslag (SOU 1994:68). Ingen
remissinstans anser att ett sådant förbud skall införas.
Vi anser därför att ett förbud mot korttidshandel inte bör införas. Såväl
principiella, framför allt att ett förbud skulle hindra fullt berättigad handel,
som praktiska skäl talar mot en sådan reglering. Utanför USA finns regler av
detta inslag endast i Finland. EG:s regelverk upptar, som också noterats i
propositionen, inga motsvarande regler. Beträffande Finland bör noteras
uppgifterna i 1993 års Insiderutredning om att den finska finansinspektionen
anser reglerna svårtillämpade och ofta medför behov av dispens och att
inspektionen därför föreslagit att de bör avskaffas.
Särskilt genom likställighetsreglerna i 10 § Insiderlagen skulle ett förbud
mot korttidshandel med den utformning det fått i propositionen även bli
svårtillämpat i Sverige.
En annan fråga som uppmärksammats i ett remissvar från Sveriges
Advokatsamfund sammanhänger med s.k. offentliga erbjudanden. Om ett
bolag har för avsikt att lämna ett offentligt bud på aktierna i ett annat
företag,
och om en företrädare för ett tredje företag får kunskap om detta, är detta
senare företag förbjudet att handla med aktier i det bolag som är föremål för
uppköp innan informationen är offentlig. Om det tredje företaget önskar
handla med aktierna har företaget endast två möjligheter, antingen att själva
lägga ett offentligt bud eller att offentliggöra den tilltänkta köparens
avsikter.
Detta kan inte anses vara önskvärt av konkurrensskäl.
I propositionen har angivits att regeringen inser att handelsförbudet kan få
sådana konsekvenser, men eftersom frågan aktualiserats i ett remissvar och
inte blivit föremål för beredning, saknas enligt regeringen förutsättningar för
att föreslå någon lagstiftningsåtgärd.
Vi anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att snarast återkomma med
en sådan förändring av lagen så att de uppmärksammade olägenheterna
undanröjs.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
insiderlagen (1190:1342) avseende 7 a och 7 b §§ i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handelsförbud avseende tredje part.

Stockholm den 12 juni 1996
Karin Falkmer (m)

Mikael Odenberg (m)

Chris Heister (m)

Ola Karlsson (m)

Sten Tolgfors (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Jan Backman (m)

Lennart Hedquist (m)

Inga Berggren (m)

Peter Weibull Bernström (m)

Lennart Fridén (m)

Olle Lindström (m)

Per Westerberg (m)

Stig Rindborg (m)