med anledning av prop. 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Principiella synpunkter
Miljöpartiet anser av flera skäl att en mindre del av
näringslivet med fördel kan vara statsägt. Den statliga
företagssektorn kan tjäna ett antal viktiga ändamål där
önskemålet att erhålla en rimlig avkastning på av
skattebetalarna satsat kapital bara är ett.
Som påpekas i propositionen kan de statliga företagen indelas i fyra
grupper:
a. Konkurrensutsatta företag.
b. Rena monopolföretag av typen tekniska monopol.
c. Företag som arbetar med vådliga substanser där ökad omsättning inte
kan vara målet.
d. Företag som inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor
på grund av att risktagandet är stort, vinstförväntningarna små, långsiktig-
heten är ovanligt stor, men där samhällsintresset motiverar att företag startas.
Under senare år har ett renodlat marknadstänkande kommit att dominera
teorin kring det statliga företagandet. Vinstmaximering - i huvudsak
kortsiktigt - blir då dessa företags enda mål. Detta tänkande tycks också
dominera i regeringens proposition. Miljöpartiet ifrågasätter detta enögda
perspektiv. Motivet för staten att äga och driva företag i den konkurrens-
utsatta sektorn bör vara något mer än ren vinstmarkering.
Lika väl som det inom det privatägda näringslivet finns skilda
företagsstrategier: inställning till långsiktighet, risktagande,
personalpolitik,
så behöver de statliga företagen fastställa en policy. Denna policy bör enligt
vår mening gå ut på att staten skall vara ett föredöme när det gäller god etik i
relationerna till företagets intressenter: ägare, anställda, leverantörer och
kunder men också ett föredöme när det gäller miljö- och resursfrågor i vid
bemärkelse. Det gäller exempelvis införandet av miljörevision.
När det gäller monopolföretag av typen tekniska monopol har under de
senaste årtiondena staten försummat sitt ansvar. Ett typexempel är TV-
kabelföretagen, där utbyggnaden av kabelnäten skett utan att
konsumentskyddet beaktats. Inom post, telefon och kommunikation finns
stora områden där konkurrens är en ren chimär. Staten bör här göra en kritisk
genomgång av tekniska monopol. En mycket stor del av Postens och Telias
verksamhet är fortfarande rena monopol där ingen konkurrens i praktiken
vare sig förekommer eller är praktiskt genomförbar. Sådana monopol bör
enligt vår uppfattning drivas som affärsverk under offentlig insyn och
kontroll. I den mån tekniska monopol är privatägda bör staten meddela
koncession och utöva kontroll av den erbjudna tjänstens pris och kvalité.
För att garantera den demokratiska kontrollen av monopolföretag bör
staten inrätta demokratiskt valda taxekommissioner med uppgift att granska
och fastställa priser och kostnader inom monopolverksamheterna.
När det gäller startandet av företag av den fjärde kategorin, företag
förknippade med stor osäkerhet och krav på långsiktighet, ger de nuvarande
statliga företagen åtskilliga historiska exempel på detta. Rymdverksamheten
är ett av de senaste. På detta område har staten på senare år försummat sitt
ansvar. Sålunda hade beslutet om kärnkraftsavveckling år 1980 motiverat
startandet av ett antal företag inom områdena förnybar energi och
energieffektivisering, som hade haft färdiga produkter som kunnat fasas in
vid den reaktoravveckling som borde ha påbörjats för flera år sedan.
Riktlinjer och
bemyndiganden
Vi kan acceptera de föreslagna bemyndigandena enligt
moment 4 i propositionen. De bör dock kompletteras med
följande:
- Statliga företag bör vara föredömen inom sina branscher när det gäller
relationer till företagens intressenter. I första hand anställda, leverantörer,
kunder och kommuner.
- Statliga företag bör i sin långsiktiga policy och också i sitt dagliga arbete
prioritera miljö- och resursfrågor.
Statlig företagsförvaltning
Sedan det statliga förvaltningsbolaget Fortia har avskaffats
sorterar de statliga företagen ånyo under skilda departement.
Inom departementen finns politiskt tillsatt personal samt
förvaltningspersonal. Ingen av dessa kategorier är speciellt
lämpad att fatta de beslut om företagsutveckling som
beskrivs i de föreslagna riktlinjerna.
En radikal förändring av formerna för statens företagsledande är påkallad.
Givetvis är det bra om samhällsintresset finns företrätt i bolagsstyrelserna,
men det är också av stor vikt att styrelserna har ledamöter med hög
professionell kompetens.
Staten måste finna bättre former för utväljandet av ledamöter i
bolagsstyrelserna. Vidare bör staten finna nya former för att effektivt
övervaka hur dessa styrelser sköter sitt uppdrag. Formerna för hur staten
skall ta sitt ägaransvar bör utredas av en från regeringen fristående
parlamentarisk utredning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna för den statliga företagspolitiken,
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppdrag att utreda inrättande av taxekommissioner för
monopolverksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer och bemyndiganden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statlig företagsförvaltning.
Stockholm den 28 mars 1996
Eva Goës (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Peter Eriksson (mp)