I propositionen föreslås ett antal åtgärder för att stärka små och medelstora företags exportmöjligheter. Särskilda medel föreslås för att genomföra kollektiva exportsatsningar i samverkan mellan Sveriges Exportråd och ALMI Företagspartner AB. Vidare föreslås att det delstatliga bolaget Svensk Turistutveckling AB tillförs ytterligare medel för att bidra till informationsteknikens användning inom turismsektorn. Sammanlagt 50 miljoner kronor föreslår regeringen för dessa ändamål.
I vår partimotion med anledning av den s k tillväxtpropositionen (prop 95/96:25) utvecklar vi vår liberala syn på hur staten bäst kan bidra till tillväxt och företagande. Vi redovisar hur bidrag och subventioner kan minskas kraftigt. Principen är att det som i längden bäst gagnar såväl tillväxt som företagande och därmed jobb och välfärd är att staten koncentrerar sig på sina huvuduppgifter. Det handlar om att upprätthålla rättssamhällets basfunktioner, förtroendet för ett generellt verkande välfärdssystem och hög kvalitet i vård och utbildning. Dit hör inte bidrag till företag för att med skattemedel åstadkomma sådant som på en fungerande marknad ändå kommer till stånd. Subventioner till enskilda företag eller företagsgrupper innebär alltid risk för konkurrenssnedvridning. En kraftfull konkurrens- och antisubventionspolitik skulle ge stora bidrag till sanering av svensk ekonomi. En sådan politik skulle dessutom skapa ett bättre företagsklimat, vilket är en grundläggande förutsättning för att fler företag skall starta och att de som finns skall våga satsa och kunna växa.
Nästan varje nytt stöd, varje ny "satsning", varje subvention, varje bidrag går att motivera med välmenande avsikter när de införs. Det finns alltid brister och hål att täppa till. Lobbyister och särintressen fäster politikernas uppmärksamhet vid något som bör åtgärdas. Med fokus på ett problem i taget och isolerat från helheten har de kanske rätt ibland. Men vår grundinställning att det inte är statens primära uppgift att hjälpa företag, utan att skapa rimliga och rättvisa arbetsvillkor för dem i hela landet, leder inte bara till att vi föreslår att en lång rad av företagsstöden bör avvecklas (se partimotionen med anledning av "tillväxtpropositionen") utan också att införandet av nya sådana bör ifrågasättas. Annars omöjliggörs en konsekvent växling från företagsstöd till lägre skatter och allmänt bättre företagsklimat.
Förslagen i proposition 94 är i ett statsfinansiellt perspektiv blygsamma. Själva engångsbeloppet om 50 miljoner kronor är inte grunden för vår skepsis. Men att införa ytterligare företagsstöd är tveksamt, även om åtgärderna i sig säkert kan vara motiverade. När det gäller ALMI finns hos dem redan stora belopp för att bistå småföretag. Att tillföra ytterligare, öronmärkta medel, i förhoppningen att just dessa skall leda till framgångar på exportmarknaderna framstår inte så väl genomtänkt. Vidare finns risken att det är byråkrati och själva systemen som gynnas, snarare än företagen. Det finns ju för övrigt också privata aktörer på marknaden för exportsupport, så den direkta kopplingen till ALMI och Sveriges Exportråd är inte helt konkurrensneutral.
Motsvarande resonemang kan föras kring förslaget om särskilda medel för att främja teknikutvecklingen inom främst mindre turistföretag. Under alla förhållanden bör erfarenheter av den nyligen genomförda omorganisationen avvaktas. I samband med denna anvisades betydande belopp för turistfrämjande verksamhet.
Sammanfattningsvis anser vi att exportsatsningar för små och medelstora företag liksom turistnäringens teknikutveckling är viktiga och att dessa satsningar kan ske genom utnyttjande av redan tillgängliga medel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1995/96:94.
Stockholm den 21 november 1995
Christer Eirefelt (fp) Eva Flyborg (fp) Torsten Gavelin (fp)