av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström (s)
med anledning av prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens
I propositionen föreslås en ny lag om medlemsbanker.
Vi noterar med tillfredsställelse att möjligheter skapas för etablerandet av
kooperativa banker i form av medlemsbank. Generella möjligheter till detta
har hittills saknats; den hittillsvarande föreningsbankslagen var bransch-
specifik och uppbyggd i symbios med en viss bankrörelse, Föreningsbanken.
Den nu föreslagna lagen är mer generell till sin karaktär.
Vidare tydliggörs, genom ändringar i bankrörelselagen respektive lagen om
kreditmarknadsbolag, vilka verksamheter av mindre omfattning som tillåts
verka utan oktroj eller annan tillståndsgivning.
Vi tillstyrker i huvudsak förslagen i propositionen, men vill lämna följande
synpunkter.
Lag om medlemsbanker
Antal medlemmar (2 kap 1 §)
Det föreskrivs att minsta antalet medlemmar skall vara tre.
Det står förvisso i samklang med den generella lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar. Den lagen har att
fånga upp ett stort antal olikartade verksamheter med olika
krav på antalet medlemmar. Med tanke på den specifika
verksamhet det här är fråga om, bankverksamhet, bör
övervägas att ange ett högre minimiantal, exempelvis tjugo.
Inskränkningar i öppenheten (3 kap 1
§)
Möjlighet att inskränka öppenheten föreslås kunna ske på grundval av
samma objektiva kriterier som i FL. Det tycks lite märkligt då FL måste täcka
in olika arter av verksamhet, medan det här rör sig om en i huvudsak
homogen sådan, dvs. bankverksamhet. Av specialmotiveringen framgår dock
att bestämmelsen kan tänkas få särskilt intresse för banker som bedriver sin
verksamhet utifrån olika ideologiska utgångspunkter, t.ex. miljömässiga eller
religiösa. Det bör enligt vår mening övervägas lämpligheten att ta in detta
direkt i lagtexten.
Reservfonden vid
medlemsavgång (4 kap 1§)
Det är enligt vår mening, i likhet med vad som är fallet i
lagen (1987:667) lagen om ekonomiska föreningar, tveksamt
att behöva begränsa utdelning beräknat på insatskapitalet till
diskonto + 3 procentenheter. Det kan som jämförelse noteras
att i skattelagstiftningen betraktas statslåneräntan + 6
procentenheter som "normal" utdelning.
Avsättning till reservfonden (8 kap 6
§)
25 % avsättning till reservfonden torde vara för mycket. Om
det skulle höjas till lika mycket i bankaktiebolagslagen, där
det för närvarande är 10 %, uppstår för vissa en formell
likabehandling. Det är ändå en de facto-skillnad i det att
ägare i ett bankaktiebolag, i varje fall om det är noterat,
kommer i åtnjutande av ett bra resultat via priset på aktien. I
en medlemsbank blir resultatet helt "inlåst".
Bankrörelselagen
Mindre sparlåneföreningars
verksamhet (1 kap 2b § p 2)
Det är oklart i vilken grad föreningen kan göra rena
kapitalplaceringar i syfte att uppnå ökad avkastning.
Överlikviditet uppstår till den del inlånat kapital för
närvarande inte är utlånat och denna måste kunna hanteras på
ett ekonomiskt fördelaktigt sätt.
Mindre sparlåneföreningars
medlemmar (1 kap 2 b § p 3)
Av bestämmelsen framgår att endast fysiska personer får
vara medlemmar. Det är oklart av vilket skäl till exempel
småföretag inte skall tillåtas samverka i frågan om
kapitalförvaltning. Det är vidare oklart om bestämmelsen
tillåter att enskilda näringsidkare samverkar (s.k. enskild
firma är inte juridisk person och består således juridiskt av
den fysiska person som driver verksamheten). Om
bestämmelsen skall tolkas så att enskilda näringsidkare kan
samverka uppstår i stället frågan varför bestämmelsen inte är
associationsneutral.
Enligt vår mening bör småföretag tillåtas samverka på detta sätt, varför
begränsningen bör utgå.
Krav på information (1 kap 2 c § )
Kravet på information riktas till dem som bedriver
verksamhet enligt 2 a eller 2 b §, dvs. företag som tar emot
kundmedel respektive små sparlåneföreningar. Det
gemensamma för dessa i det här avseendet är att de inte
omfattas av den i proposition 1995/96:60 föreslagna
insättningsgarantin.
Kravet på information verkar enligt vår mening ha fått för stora
proportioner. Det är rimligt att den presumtive spararen tillförsäkras
information innan insättning sker, men att behöva annonsera det verkar inte
rimligt. Om en företeelse, kundmedel respektive små spar- och
låneföreningar, formellt tillåts måste den också tillåtas reellt.
Kreditmarknadsbolagslagen
Vi noterar med besvikelse att lagen inte nu namnändras och
görs tillämplig även på ekonomiska föreningar. Även om
regeringen har för avsikt att snarast återkomma med förslag i
frågan är det olyckligt att det inte tas samtidigt med lagen om
medlemsbanker, inte minst ur informations- och pedagogisk
synpunkt.
Skälen till fördröjningen verkar inte särskilt starka. Det borde ha varit
möjligt att genomföra förändringen nu och återkomma i redovisningsfrågan,
som en komplettering. Det dröjer i princip ett år tills årsredovisning skall
upprättas första gången.
Mindre sparlåneföreningars
verksamhet (1 kap 3 § p 9)
Här återkommer samma frågor och invändningar som ang.
BRL 1 kap 2 b §, se ovan. Här tillkommer också frågan om
föreningen i fråga får ägna sig åt upplåning, något som väl
får betraktas som något av fundamentet i en
finansieringsrörelse. Frågan är alltså om ordet insättningar i
första kravet är liktydigt med inlåning, eller om det också
omfattar upplåning. Enligt vår mening bör föreningen också
kunna ägna sig åt upplåning. Vi anser vidare, i konsekvens
med synpunkterna på bankrörelselagen, att möjligheten bör
stå öppen även för småföretag.
Vi noterar avslutningsvis på sidan 114 en formulering som utgör rent
vilseledande information om förlagsinsatser. Citat: "- - - förlagsinsatser -
dvs. ett slags förlagslån som kan tillskjutas av andra än bankens
medlemmar." För det första skiljer sig förlagsinsatser från förlagslån genom
att avkastning på förlagsinsatser endast kan utgå ur fritt eget kapital som
vinstutdelning medan förlagslån är räntebärande. För det andra utgör
förlagslån en skuld, medan förlagsinsats redovisas som eget kapital. För det
tredje kan förlagsinsatser tecknas även av medlemmar, eller som det uttrycks
i lagen (5 kap 1 §): "- - - får tillskjutas även av andra än medlemmar."
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen antar regeringens förslag till Lag om
medlemsbanker med den ändring som följer av vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förändringarna i bankrörelselagen resp.
kreditmarknadsbolagslagen genomförs i enlighet med de framförda
synpunkterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kreditmarknadsbolagslagen skyndsamt
namnändras till lag om kreditmarknadsföretag och öppnas för
verksamhet i form av ekonomisk förening.