med anledning av prop. 1995/96:3 Postens finansiella tjänster
När Postgirot 1994 ombildades till ett bankaktiebolag och
blev ett dotterbolag under Posten AB vidgades
verksamhetsramarna så att Postgirot Bank AB bl.a. gavs
möjlighet att ge ränta på fysiska personers postgirokonton
samt möjligheter att ge kredit i samband med
betalningsförmedling. Avsikten var emellertid inte att bygga
upp en ny statlig bankverksamhet utan att ge postgirot
möjlighet att konkurrera på lika villkor med andra
betalningsförmedlare om betalningar till och från staten.
Postgirots inriktning skulle även fortsättningsvis vara
betalningsförmedling.
I samband med beslutet underströk riksdagen att effekterna av de nya
befogenheterna för postgirot behövde utvärderas. Det förtjänar därför att
påpekas att någon objektiv utvärdering inte ligger till grund för den
socialdemokratiska regeringens förslag om ytterligare vidgade verksamhets-
ramar för Postgirot Bank AB. Propositionen ger snarast intrycket att förslaget
tillkommit därför att företaget Postgirot Bank AB självt anser att nuvarande
restriktioner är för snäva.
Det finns alltså anledning att underkänna beslutsunderlaget vad gäller
vidgade verksamhetsramar för Postgirot Bank AB. Det finns också all
anledning för staten att avstå från att bygga upp en ny statlig bankverksamhet
inom ramen för Postgirot Bank AB.
Postgirots verksamhet skall därför inte vidgas ytterligare i syfte att öka
möjligheterna för företaget att bedriva bankverksamhet såsom föreslås i
propositionen. Privatiseringen av den statliga Nordbanken skall fullföljas och
därefter skall staten när det gäller bankverksamheten helt avstå från
ägarrollen och koncentrera sig på lagstiftarens roll.
Det finns flera skäl för staten att avstå från att äga banker och att bygga upp
nya banker. De starkt negativa erfarenheterna av statlig bankverksamhet
under 1980-talet och början av 1990-talet är ett sådant skäl. Ett annat viktigt
skäl är att staten av konkurrensskäl bör avstå från att ägna kapital och kraft
åt
att bedriva rörelseverksamhet inom områden där det redan finns fungerande
privata alternativ. Inom banksektorn finns just nu ett ökande antal nya privata
bankaktiebolag och i Sverige nyetablerade utländska banker vid sidan av de
redan etablerade fungerande bankerna.
Postgirot bör så länge det kvarstår i statlig ägo fortsätta att vara ett
betalningsförmedlingsorgan. Det finns ingen anledning att tro att
möjligheterna för detta inte gives inom nuvarande verksamhetsramar. I den
mån postkontoren har behov av att erbjuda banktjänster bör detta ske genom
avtal med olika befintliga banker. Det är också viktigt att autogirofrågan löses
på ett bra sätt inom ramen för detta.
Staten bör heller inte utöka och fördjupa sin egen affärsverksamhet inom
värdepappershandeln utan också inom detta område avstå ägarrollen och
koncentrera sig på lagstiftarens roll. Även när det gäller värdepappershandeln
finns på marknaden redan fungerande privata alternativ av vilka flera
tillkommit på senare tid.
Både Postgirot Bank AB och Posten Fondkommission AB är konkurrens-
utsatta verksamheter som bör komma ifråga för ägarbreddningar inom en snar
framtid. En sådan partiell privatisering av Posten AB skulle ge statskassan ett
resurstillskott och samtidigt lösa frågan om verksamhetsbegränsningarna
inom de båda bolagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:3,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om privatisering av Postgirot AB och Postens
Fondkommission AB.
Stockholm den 18 oktober 1995
Karin Falkmer (m)
Mikael Odenberg (m)
Chris Heister (m)
Ola Karlsson (m)
Sten Tolgfors (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Jan Backman (m)
Lennart Hedquist (m)
Inga Berggren (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Lennart Fridén (m)
Olle Lindström (m)
Per Westerberg (m)
Stig Rindborg (m)