Bakgrund
I propositionen föreslår regeringen att vissa ändringar i 1971 års konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja skall införlivas med svensk rätt genom en ändring i lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden.
Oljeskadefondens församling har i oktober 1995 beslutat om ändringar angående vissa ytterligare sjösäkerhetskrav som villkor för utbetalning av ersättning från fonden till fartygsägare. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 1996.
Dagens situation
Utsläpp av olja, vare sig det sker medvetet eller genom olyckshändelse, är ett allvarligt miljöproblem i Östersjön. Varje år lägger Kustbevakningen ner ett stort arbete och flygspanar 2 500 timmar per år. Man upptäcker ca 300 utsläpp årligen, och till detta kan man lägga ett mörkertal av mindre utsläpp som aldrig kommer oss till kännedom. Med andra ord är det minst ett utsläpp per dag som drabbar Östersjön.
I regel är det maskinrumsavfall fartygen släpper ut, oftast 1-10 kubikmeter. Ofta är det fartyg som härstammar från det forna östblocket. Problemen är relaterade till alla typer av fartyg, även fiskefartyg.
Inom Helsingforskonventionen arbetar man aktivt för att minska oljespillet i Östersjön. Man har som målsättning att rekommendera att senast den 1 januari 1998 ska alla Östersjöstater ta emot oljespill i land. Det finns dock anledning att befara att denna rekommendation inte kommer att ge den effekt som Östersjöns ömtåliga miljö kräver. Det saknas både ekonomiska medel och politisk vilja i tillräcklig utsträckning för att dessa frågor ska prioriteras tillräckligt högt.
Förslag till åtgärder
De förslag till ändringar som framförs i propositionen kommer inte att resultera i att det viktigaste målet uppnås, nämligen att utsläppen som sådana minskar. I ett tidigare sammanhang har Kristdemokraterna agerat i denna fråga, dock utan att något har hänt ifrån regeringens sida. Därför tar vi upp frågan på nytt.
Sverige bör inom de konventioner som reglerar hanteringen av oljeprodukter (ansvarighetskonventionen, fondkonventionen, Marpol) kraftfullt agera för att effektivisera och utöka samarbetet i syfte att förebygga och förhindra utsläpp från fartyg. Reglerna bör ytterligare stramas upp och sanktionerna skärpas. Dagens situation är inte hållbar för vattenmiljön. Sverige måste vara pådrivande för ett verkningsfullt vattenskydd.
För att säkerställa att fartyg ifrån det forna östblocket inte ska frestas att rengöra och tömma sina tankar ute på Östersjön måste det byggas upp mottagningsstationer för oljeavfall på samma sätt som i Sverige, företrädesvis i de baltiska länderna och i S:t Petersburg. Eftersom dessa länder saknar mycket av de nödvändiga medel som behövs för detta föreslår vi att Sverige genom bilateralt samarbete kan stödja en sådan utveckling. Det är ett gemensamt intresse för länderna kring Östersjön.
Medel för att bistå med denna hjälp skulle kunna tas från anslag som ligger under Littera G 1, Samarbete med Central- och Östeuropa. Anslaget disponeras av Sida och utbetalningar kan ske i takt med att medelsbehov uppstår.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom de internationella konventioner som reglerar hanteringen av olja kraftfullt agerar för ett utökat och effektiviserat samarbete i syfte att ytterligare strama upp reglerna och skärpa sanktionerna.
Stockholm den 30 november 1995
Dan Ericsson (kds)