med anledning av prop. 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96
Livslångt lärande är ett flitigt använt honnörsord inte minst i
arbetsmarknadsdebatten. Likaså är det allmänt känt att den
som under en längre tid varit arbetslös och därvid upptäckt
att de egna kunskaperna inte platsar i dagens arbetsmarknad
lätt blir passiviserad och förlorar självförtroendet.
Regering och riksdag har vid olika tillfällen framhållit att folkbildningen
har gjort stora och betydelsefulla insatser för utbildning av arbetslösa. Man
har också konstaterat att arbetsformerna inom folkbildningen har visat sig
vara väl lämpade för arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsinsatser.
Genom flexibilitet och vana att möta människor med högst varierande
förkunskaper spelar folkhögskolorna en stor roll för vuxenutbildningen.
Så sent som i november 1995 understryker kulturutskottet att dessa
utbildningsinsatser har en hög kvalitet. I betänkandet 1995/96:KrU2y skriver
man "att riksdag och regering under ett bekymmersamt arbetsmarknads-
politiskt läge har kunnat lita till studieförbundens och folkhögskolornas
förmåga att snabbt och flexibelt kunna anordna utbildningar med särskilda
arbetsmarknadsmedel. Utvärderingar har visat att utbildningarna har nått de
avsedda grupperna. Den fria och frivilliga folkbildningens arbetsformer har
visat sig vara lämpade för sådana arbetsmarknadspolitiskt motiverade
utbildningsinsatser."
Folkhögskolorna, som sedan länge har genomfört kompetensgivande
utbildningar på bl a grundskole- och gymnasienivå, har under senare år med
hjälp av extra statliga resurser gjort stora insatser för utbildning av arbets-
lösa. Med det särskilda statsbidraget har årligen drygt 10 000 arbetslösa
personer beretts plats på folkhögskolornas långa kurser. Folkhögskolorna har
visat sig ha en speciell förmåga att bygga upp självkänsla, stärka kreativite-
ten, höja den sociala kompetensen och få människor att själva finna nya
vägar att gå vidare med kompetenshöjning som ger möjlighet till arbete.
Regeringen föreslår nu att de extra studieplatserna som folkhögskolorna
f n disponerar skall minskas från 10 000 till 6 000 fr o m andra halvåret
1996. Den föreslagna nedskärningen innebär att utbildningar motsvarande ett
tjugofemtal normalstora folkhögskolor med mycket kort varsel måste tas
bort.
Med tanke på dagens arbetsmarknadsläge innebär minskningen av utbild-
ningsplatser att en stor del av den grupp arbetslösa, som i högre grad än
någonsin söker sig till folkhögskolorna, ställs utanför möjligheten till
utbildning. Detta drabbar bl a gruppen korttidsutbildade kvinnor hårt.
I tillväxtpropositionen (prop 1995/96:25) poängteras behovet
av ytterligare satsningar inom utbildningsområdet.
Regeringen har dessutom aviserat att 100 000
utbildningsplatser skall tillkomma för att bland annat halvera
den öppna arbetslösheten. I detta perspektiv vore det oklokt
att dra ner på folkhögskolornas resurser. De 10 000 extra
utbildningsplatser som folkhögskolorna f n disponerar bör
bibehållas i sin helhet läsåret 1996/97. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag på finansiering. Detta
bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett bibehållande av extra studieplatser för läsåret
1996/97.