med anledning av förs. 1995/96:RFK2 Skrivelse från riksdagens förvaltningskontor med överlämnande av förslag från arbetsgruppen för utredning om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen

I förvaltningskontorets skrivelse redovisas ett förslag om ett
för allmänheten tillgängligt ADB-baserat register avseende
riksdagsledamöters ekonomiska intressen. Syftet med
förslaget är att medborgarna skall få en öppen redovisning av
riksdagsledamöternas eventuella bindningar och intressen
som kan tänkas påverka det politiska uppdraget. Enligt
förslaget skall registreringen bygga på ledamöternas frivilliga
medverkan.

Behovet av ett öppet register

Frågan om att införa en registrering av riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen har tidigare varit föremål för
riksdagsbehandling. Moderata Samlingspartiets linje i denna
fråga har varit att det primärt ankommer på de politiska
partierna att försäkra sig om att de kandidater som partierna
nominerar för politiska uppdrag också förtroendefullt kan
utföra uppdragen. En nominering måste således redan i dag
föregås av en noggrann granskning av kandidaten. Vidare har
Sverige en lagstiftning som innebär att en rad uppgifter som
rör en persons ekonomiska förhållanden är offentliga, t.ex.
uppgifter om inkomst, förmögenhet och
betalningsanmärkningar.

Om tillhandahållandet av ett öppet dataregister, med
uppgifter om t.ex. de olika uppdrag enskilda
riksdagsledamöter kan ha, bidrar till att öka medborgarnas
förtroende för hela det politiska systemet är det ett steg i rätt
riktning. Ett sådant register bör bygga på en analys av vilka
insynskrav som ställs på statsråd - som har en exekutiv
maktutövning - och på riksdagsledamöter - som är
ledamöter av den lagstiftande församlingen. Någon sådan
analys har inte gjorts vad gäller riksdagsledamöter, ej heller
har regeringen slutfört sitt arbete vad gäller redovisningen av
statsrådens ekonomiska ställning.

En fråga som naturligen infinner sig är emellertid om det
kan finnas intresse från medborgarna att även andra grupper i
samhället än just riksdagsledamöter blir föremål för denna
typ av registrering. Den politiska beslutsprocessen utsätts
som bekant för påverkan från olika intresseriktningar, inte
minst från journalister och från företrädare för olika intresse-
organisationer. Kanske vore det lämpligt att i registerform
tillhandahålla medborgarna uppgifter om t.ex.
journalistkårens eller organisationsföreträdarnas olika
bindningar och ekonomiska intressen. Syftet med registre-
ringen skulle naturligtvis vara detsamma som för
riksdagsledamöter - nämligen att öppet redovisa uppgifter
om vad som kan tänkas påverka den politiska
beslutsprocessen.

Förvaltningskontorets skrivelse reser härutöver en rad
andra frågor som inte närmare berörts av arbetsgruppen. Bl.a.
har frågan om vilka konsekvenser förslaget kan få från
integritetssynpunkt inte närmare analyserats. Det är därför
inte möjligt att nu ta slutlig ställning till förslaget. Enligt
Moderata Samlingspartiets mening bör i stället förslaget
återremitteras till arbetsgruppen eller annat lämpligt organ
för vidare beredning av de frågor som tas upp i motionen.

"Frivilliga" regler med
retroaktiv effekt

Enligt förslaget skall de frivilliga reglerna för registrering av
ledamöternas ekonomiska intressen träda i kraft den 1 januari
1996, d.v.s. under innevarande mandatperiod.

Den första frågan som här infinner sig är hur stor
frivillighet den enskilde ledamoten i praktiken har i valet
mellan att låta registrera sig eller att låta bli. Vi betvivlar att
ledamöterna kommer att uppleva att de har någon egentlig
frihet att välja i den föreliggande situationen. En ledamot
som t.ex. av integritetsskäl eller av andra rent principiella
skäl är emot att bli föremål för dataregistrering, kommer att
ställas inför den situationen att om han avstår från
registrering så riskerar ledamoten att utsättas för negativ
kritik från bl.a. massmedierna. Mot denna bakgrund torde
resultatet bli att flertalet ledamöter - om än mot sin vilja -
registrerar sina ekonomiska förehavanden.

Om förslaget antas kommer således även ledamöter som av
olika anledningar motsätter sig en registrering av deras
ekonomiska intressen att känna sig mer eller mindre tvingade
att acceptera att så sker från den 1 januari 1996. Bortsett från
frågan om huruvida frivillighet kan anses råda eller inte, så
medför förslaget att ledamöterna kommer att omfattas av
regler som de inte hade någon som helst möjlighet att väga in
i bedömningen innan de ställde upp i nomineringen inför
1994 års riksdagsval och därefter invaldes i riksdagen.
Reglerna synes därmed få en retroaktiv effekt, vilket i andra
sammanhang anses klart otillfredsställande enligt
grundläggande rättsstatliga principer.

I sammanhanget kan erinras om hur Finland löste detta
problem. När Finland stod inför beslutet att införa ett öppet
dataregister med uppgifter om ledamöternas ekonomiska
intressen ansågs det olämpligt att börja tillämpa reglerna
under pågående mandatperiod av liknande skäl som
Moderata Samlingspartiet anfört. I stället bestämdes att
reglerna skulle börja tillämpas först med avseende på den
nyvalda riksdagen.

Självfallet är det en viktig uppgift för Sveriges riksdag att
förhindra att det införs regler som får retroaktiv effekt. Enligt
Moderata Samlingspartiet är det därför angeläget att frågan
om reglernas retroaktivitet noggrant utreds före ett eventuellt
beslut om att införa registrering. Samma princip som
tillämpades i Finland bör också gälla i Sverige. En eventuell
registrering, oavsett hur den utformas, bör därför inte träda i
kraft förrän efter 1998 års val.

Samordning av etikregler

Den borgerliga regeringen tillsatte i oktober 1991 en
etikkommitté inom regeringskansliet. I november 1993
överlämnade kommittén en promemoria, Intressekonflikter
för statsråd, som bl.a. behandlade rätten för statsråd att
inneha bisysslor, jäv vid beredning av regeringsärenden,
riktlinjer för statsråds förmögenhetsförvaltning samt gåvor
till statsråd. Våren 1994 sammankallade den borgerliga
regeringen en etikgrupp bestående av fem av de dåvarande
statsråden med uppdrag att bereda etikkommitténs
promemoria för att slutligen inför regeringen redovisa vilka
etiska regler som bör gälla för statsråd. De förslag till regler
som utarbetades överlämnades sedermera till den
socialdemokratiska oppositionen för synpunkter. Någon
reaktion kom emellertid inte före regeringsskiftet i oktober
1994.

Den nuvarande regeringen har ännu inte vare sig framfört
några synpunkter eller utarbetat något eget förslag. Med
tanke på den stora uppmärksamhet och kritik som på senare
tid riktats mot regeringskansliet och statsrådens ekonomiska
förehavanden utgår vi från att regeringen inom en snar
framtid kommer att presentera regeringens syn på vilka
etiska regler som bör gälla för statsråd.

Det förslag till etiska regler som den borgerliga regeringens
etikgrupp tog fram har ett klart samband med det nu aktuella
förslaget. Enligt Moderata Samlingspartiets uppfattning finns
det därför anledning att samordna resultatet av regeringens
ställningstaganden på etikområdet med vad som i framtiden
bör gälla för riksdagens ledamöter. Riksdagens beslut om att
införa ett register bör därför skjutas upp i avvaktan på att en
sådan samordning av frågorna har ägt rum.

Förslagets betydelse för
riksdagens sammansättning

En viktig utgångspunkt för oss moderater är att riksdagen
skall ha en så bred sammansättning som möjligt. Dessvärre
har utvecklingen under de senaste decennierna gått i
ogynnsam riktning. Förutom ämbetsmän i ledande
befattningar, liksom egna företagare och företagsledare, har
även ledare för fackliga centrala organisationer blivit allt mer
sällsynta, medan företrädare för den offentliga sektorn har
blivit allt vanligare. För att vi skall lyckas återskapa en mer
balanserad sammansättning är det av avgörande betydelse att
etiska regler utformas på ett sådant sätt att det inte leder till
vare sig formell eller reell diskriminering av speciella
grupper.

Arbetsgruppen har dessvärre valt att inte närmare analysera
förslagets eventuella effekter på riksdagens framtida
sammansättning, vilket enligt vår mening utgör en allvarlig
brist. Det hade varit värdefullt om arbetsgruppen försökt
klarlägga om och på vilket sätt en registrering av
ledamöternas intressen i förlängningen kan komma att
påverka olika yrkesgruppers representation i riksdagen. Detta
i synnerhet som förslagets nuvarande utformning riskerar att
få konsekvenser främst för ledamöter med anknytning till det
privata näringslivet. Riskerna för att sådana negativa effekter
uppstår måste enligt vår uppfattning noggrant belysas innan
riksdagen tar ställning till frågan om att införa ett register.

Jävsfrågan

Från Moderata Samlingspartiets företrädare i arbetsgruppen
framställdes en begäran om att utredningen även skulle
behandla och analysera jävsfrågan för riksdagsledamöter.
Någon sådan analys genomfördes emellertid inte, vilket vi
finner anmärkningsvärt, i synnerhet som arbetsgruppen enligt
direktiven var "oförhindrad att också ta upp andra frågor av
etiskt slag med anknytning till riksdagsledamöternas uppdrag
i riksdagen".

I dagsläget står vi således inför uppgiften att fatta beslut om
ett förslag som får konsekvenser främst för ledamöter med
anknytning till det privata näringslivet utan att vi har fått en
motsvarande belysning av de motiv som påverkar
ställningstaganden som görs av företrädare för den offentliga
sektorn. Exempelvis efterlyser vi svar på frågan om det är
lämpligt att en person som är tjänstledig från ett statligt verk
skall kunna delta i utskottsberedningen av ett förslag om
rationaliseringar och organisationsförändringar inom samma
verk. Vi undrar t.ex. om det är lämpligt att en
riksdagsledamot som är anställd i ett bostadskooperativt
företag skall delta i handläggningen av frågor i riksdagens
bostadsutskott som direkt berör ledamotens arbetsgivare.

Frågor av denna typ bör arbetsgruppen på nytt ta sig an i
den fortsatta beredning av förslaget som Moderata
Samlingspartiet anser nödvändig.

Förslagets betydelse för
rekryteringen till riksdagen

Vi har i motionen redan påpekat att förslaget får
konsekvenser främst för ledamöter som inte tillhör den
offentliga sektorn. Detta sammanhänger med att en
riksdagsledamot som inte har någon offentlig anställning att
vara tjänstledig från, ofta har ett starkt behov av att
upprätthålla relationen till sin civila arbetsplats för att inte
helt förlora kontakten med branschen eller med kunder och
klienter. Detta är särskilt betydelsefullt för egna företagare.
Det går därför inte att hävda - som gjorts inom
arbetsgruppen - att en företagare helt skall bryta kontakten
med sitt företag under den tid han sitter i riksdagen.

Till saken hör att uppdraget att vara riksdagsledamot är
något annat än att inneha en tjänstemannabefattning. En
riksdagsledamot uppbär inte lön för utfört arbete utan
arvoderas för ett uppdrag. Vidare är uppdraget tidsbegränsat.
Något vanligt anställningsförhållande mellan riksdagen och
dess ledamöter är det alltså inte fråga om. Mot denna
bakgrund är det självklart att en ledamot själv skall få
bestämma i vilken utsträckning han eller hon önskar ha
bisysslor vid sidan om sitt ledamotskap.

För Moderata Samlingspartiet är det av central betydelse att
Sveriges riksdag har så bred och allsidig sammansättning
som möjligt, i synnerhet som riksdagen så gott som dagligen
fattar beslut om lagar och regler som direkt eller indirekt rör
Sveriges medborgare. Frågan om riksdagens sammansättning
är således ytterst en fråga om den demokratiska represen-
tativiteten i Sveriges riksdag.

Med denna utgångspunkt kan vi inte acceptera att det införs
regler som för vissa grupper slår så hårt att det i realiteten
blir omöjligt att förena ett uppdrag som riksdagsledamot med
bevarandet av en egen plattform i t.ex. det fria näringslivet.
En sådan ordning går stick i stäv med Moderata
Samlingspartiets allmänna strävan att skapa bättre
förutsättningar för ledamöternas kontakter med yrkesliv,
folkrörelser, fackliga organisationer och annan verksamhet
utanför riksdagen. För den enskilde ledamoten är det också
väsentligt att kunna återvända till sin civila gärning efter det
att mandatperioden upphört. Detta underlättas om tidigare
yrkesverksamhet inte behöver avbrytas helt, om ett eget
företag kan drivas vidare, eller om kontakten med den gamla
arbetsplatsen kan upprätthållas genom styrelse- eller
konsultuppdrag. Det är både värdefullt och önskvärt att rent
praktiskt underlätta kortare tjänstgöring i riksdagen.

Arbetsgruppen har enligt Moderata Samlingspartiet inte
tillräckligt beaktat vilka konsekvenser förslaget kan få för
bl.a. rekryteringen till riksdagen. Enligt vår uppfattning är
det därför angeläget att även denna fråga blir föremål för
förnyad beredning i arbetsgruppen eller annat organ innan
ställning tas till frågan om registrering.

Vilka uppgifter bör
eventuellt registreras?

Frågan om vilka uppgifter om ledamöternas ekonomiska
intressen som vid införandet av ett eventuellt register skall
redovisas har livligt debatterats inom arbetsgruppen och
mellan riksdagsledamöter. Även om det förslag som nu
föreligger inte går så långt att det t ex innebär registrering
också av anhörigas ekonomiska intressen, vilket diskuterades
av arbetsgruppen, innehåller det andra allvarliga brister som
måste rättas till innan riksdagen kan besluta om att införa en
registrering.

En sådan fråga rör registrering av resor utom Sverige.
Enligt vår bedömning finns en risk för att registrering av
resor kan innebära att närståendes yrkesverksamhet skadas.
Även den egna yrkesverksamheten kan försvåras om
utlandsresor betalade av eget eller delägt företag genom
registreringen kommer till konkurrenternas kännedom eller
på annat sätt försvårar känsliga affärsuppdrag. Vidare bör det
övervägas om föreslagen krets av icke registreringsskyldiga
resor är lämpligt avvägd. Enligt förslaget skall uppgifter om
resor utom Sverige inte registreras om de i sin helhet har
betalats av staten, partiet eller ledamoten. Enligt vår
uppfattning bör resor inte registreras då det innebär en
allvarlig integritetskränkning att t.ex. kontakter med andra
partier utomlands görs offentliga.

En uppgift som däremot bör övervägas att registrera i ett
eventuellt dataregister är förekomsten av
betalningsanmärkningar. Det torde vara mer värdefullt för
medborgarna att information blir tillgänglig beträffande
beslutsfattare som dras med skulder än att exempelvis
uppgifter om riksdagsledamöters bisysslor registreras.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår - bl.a. i avvaktan på att
regeringen fullföljer sin utredning rörande reglering
av hur statsrådens förhållanden skall redovisas -
förvaltningskontorets skrivelse med förslag till
registrering av ledamöternas ekonomiska intressen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen uppdrar åt riksdagens
förvaltningskontor att inkomma med en fördjupad
utredning av förslaget i enlighet med vad som anförts
i motionen,
3. att riksdagen beslutar att en registrering kan träda
i kraft först med avseende på den riksdag som väljs
1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 26 oktober 1995

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Sonja Rembo (m)

Anders Björck (m)

Knut Billing (m)

Birger Hagård (m)

Gun Hellsvik (m)

Gullan Lindblad (m)

Bo Lundgren (m)

Inger René (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Per Unckel (m)

Per Westerberg (m)