Inledning
Frågan om förändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten har utretts vid flera tillfällen under de senaste femtio åren. Några nämnvärda resultat har hittills inte uppnåtts. Den proposition som nu föreligger är ett principförslag till hur de rättsliga och ekonomiska relationerna skall utformas i framtiden. Vår grundinställning är att med religionsfriheten som utgångspunkt bör alla kyrkor och samfund få verka under så likartade förutsättningar som möjligt. Det liggande förslaget ger även i framtiden Svenska kyrkan en särställning men innebär ändå ett stort steg i rätt riktning. I föreliggande förslag har det dessutom till skillnad från tidigare gått att nå en bred parlamentarisk enighet. Kyrkomötet har också med några få undantag ställt sig bakom förslaget. Detta ser vi som positivt inför den framtida utvecklingen.
Svenska kyrkan ett trossamfund
Kyrkans viktigaste uppgift är och har alltid varit att förmedla det kristna budskapet. Förändrade relationer med staten ändrar inte på detta, utan kan snarare innebära nya möjligheter. Kyrkans verksamhet kan aldrig isoleras från övriga samhällslivet. De värderingar, den etik och människosyn, som kyrkan står för avspeglas i samhällsarbetet. Den etiskt neutrala staten är en omöjlighet och eftersom stat och politiska partier ska vara icke- konfessionella måste kyrkor och samfund se det som sin uppgift att bibringa medborgare förståelse och respekt för de värderingar och den människosyn som utgör vårt folks sammanhållande kraft. Svenska kyrkans roll måste utifrån historia och tradition och rikstäckande omfattning därvidlag alltjämt anses vara speciellt ansvarsfylld. Kyrkans roll i vårt sekulariserade samhälle behöver således tydliggöras av kyrkan själv. Det är för övrigt något som vi tror stora delar av svenska folket förväntar sig. Behovet av den trygghet som kyrkan står för, när omvärlden i övrigt ständigt förändras, har snarare ökat än minskat. Det är därför viktigt att kyrkan även i fortsättningen kan vara en folkkyrka som är tillgänglig för alla i hela landet. Statens stöd kan motiveras av historiska skäl såväl som utifrån det faktum att en så stor del av svenska folket är och förväntas fortsätta att vara medlemmar i Svenska kyrkan.
Att Sverige som folk och nation klart deklarerar sin tillhörighet till kristen människosyn och kultur innebär inte att möjligheterna för människor med annan religion att utöva sin tro försämras. Snarare är det av värde för ett öppet, pluralistiskt samhälle att det klart framgår på vilket fundament landets kulturella och sociala liv vilar. Medvetenhet om den egna identiteten är en hjälp att förstå människor som har en annan religiös och kulturell bakgrund. Den för vilken ingenting är heligt har vanligtvis svårt att förstå, att andra håller något för heligt och omistligt.
För att Sverige även i framtiden skall kunna uppfattas som ett land, vars kultur är förankrad i kristen etik och människosyn, måste både Svenska kyrkan och andra kristna kyrkor och samfund få så goda arbetsbetingelser som möjligt.
Diskussionen om organisationsförändringar och relationsfrågor har tagit mycket tid och kraft, vilket också påverkat kyrkans inre arbete. Nu är det hög tid att kyrkan får fungera som kyrka.
Kulturhistoriskt värdefull egendom
Svenska kyrkans cirka 3 600 kyrkor förvaltas av kyrkokommuner. I propositionen föreslås att Svenska kyrkan bör kunna få en viss ersättning av staten för vården av denna kulturhistoriskt värdefulla egendom. Omfattningen, utformningen och finansieringen av en sådan ersättning ska dock utredas.
Ett flertal av kyrkorna utgör en ovärderlig kulturskatt som även kommande generationer bör beredas möjlighet att få uppleva och ta del av. I det aktuella ekonomiska läget är risken stor att en tänkt ersättning blir alltför liten eller möjligen helt uteblir. Detta får inte ske. Den s k ERK-utredningen föreslog att ett visst belopp/år skulle fastställas för det statliga åttagandet när det gäller värden av kyrkobyggnader. Denna princip bör enligt vår mening läggas fast inför det fortsatta beredningsarbetet. Kristdemokraterna anser att frågan behöver utredas grundligt och förutsättningar skapas för en acceptabel ersättningsnivå.
Ett väl fungerande utjämningssystem
För att Svenska kyrkan ska kunna bedriva en rikstäckande verksamhet krävs ett väl fungerande utjämningssystem. Den nu existerande kyrkofonden förutsätts även i framtiden ha en central roll i dessa sammanhang. Tanken är att en särskild utredning, den så kallade Kyrkoutjämningsutredningen, ska se över systemet för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan och lägga fram förslag om hur detta bör vara utformat fortsättningsvis. Det måste betonas att alla församlingar, både i städer och på landsbygd, ska få så goda arbetsbetingelser och förutsättningar som möjligt att verka. Alla som tillhör en kyrkoförsamling bör ha möjlighet att fira gudstjänst. Detta ska vara utgångspunkten för Kyrkoutjämningsutredningens arbete.
Personalfrågor
I propositionen nämns också att ett fortsatt statligt utredningsarbete behövs vad gäller personalfrågorna. Antalet kyrkligt anställda uppgick 1993 till cirka 25 500. Det är mycket angeläget att den personal som på grund av förändringsarbetet tvingas sägas upp garanteras en rimlig avvecklingssituation. Regeringen har i dessa frågor för avsikt att inrätta ett särskilt samrådsorgan, vilket är positivt. Vi kristdemokrater anser att dessa frågor måste tas på fullaste allvar och får inte förbises.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till kulturhistoriskt värdefull egendom, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkten för Kyrkoutjämningsutredningens arbete, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det fortsatta arbetet med personalfrågorna.
Stockholm den 26 oktober 1995
Alf Svensson (kds)
Inger Davidson (kds) Rose-Marie Frebran (kds) Mats Odell (kds) Chatrine Pålsson (kds) Fanny Rizell (kds) Göran Hägglund (kds)