med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska Kyrkan
I denna motion behandlar vi enbart vissa frågor kring avsnitt
5 (Ekonomi och uppbörd) i propositionen.
Regeringens förslag innebär här att de som tillhör Svenska kyrkan i stället
för nuvarande församlingsskatt skall vara skyldiga att betala en kyrkoavgift
som tas ut tillsammans med och på samma sätt som inkomstskatten. Även
andra trossamfund skall efter beslut av regeringen kunna få hjälp vid
uppbörden av sina avgifter för dem som tillhör samfunden. Så långt kan vi
helt instämma i förslaget.
Beträffande Svenska Kyrkan föreslås emellertid att det i den särskilda
lagen om Svenska Kyrkan skall bestämmas även regler beträffande avgiften
till Svenska Kyrkan. Den skall sålunda i likhet med dagens kyrkoskatt vara
proportionell på den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten (utan tak).
Förslaget innebär att det inte kommer att ankomma på Svenska Kyrkan att
själv få bestämma grunderna för sitt avgiftsuttag utan detta kommer att följa
förändringar i de beskattningsregler som riksdagen beslutar om för staten.
T ex förändringar i grundavdragets storlek som beslutas av riksdagen kom-
mer på så sätt att påverka avgiften till Svenska Kyrkan. Med det föreliggan-
de förslaget bli det vidare riksdagen som genom ändring av lagen om
Svenska kyrkan och inte Svenska Kyrkan själv som kan besluta om ändringar
i själva sättet att ta ut avgift. Innebörden blir att Svenska Kyrkan i detta
avseende kommer att få en unik särställning. T ex Kammarkollegiet har i sitt
remissvar pekat på det egendomliga i detta. Inget annat samfund eller
organisation i vårt land har nämligen så vitt känt ett avgiftssutag med en
sådan strikt inkomstreglerad obligatorisk avgift utan tak.
Konstruktionen kan komma att innebära att Svenska Kyrkan tappar
medlemmar inte minst bland dem som skulle få en i absoluta tal mycket hög
avgift. För många kommer ju kyrkoavgiften att vara den i särklass högsta
"medlemsavgift" de betalar. Frestelsen kan då bli stor att välja att stå utanför
Svenska Kyrkan. För Svenska Kyrkan blir det rimligen inte särskilt god
ekonomi om en rätt stor andel heltidsarbetande med goda inkomster väljer att
utträda p g a avgiftskonstruktionen. Kanske är det då bättre för kyrkan att
uppbära en avgift med tak (kompletterad med helt frivilliga gåvor av dem
som vill ge till något särskilt ändamål i den egna församlingen) än att mista
hela beloppet.
Redan idag finns en tydlig tendens att Svenska Kyrkan
förlorar medlemmar just bland dem som får betala en hög
kyrkoskatt. Statistiken visar att i församlingar med stor andel
höga inkomsttagare är andelen utträdda märkligt stor. När t
ex utbetalningssystemet för kyrkoskatt ändrades häromåret
och förskottet inte längre beräknades på hela
skatteunderlaget utan endast på dem som var medlemmar i
kyrkan blev resultatet att församlingar med hög andel
invandrare ( där naturligen andelen medlemmar i Svenska
Kyrkan är lägre) eller hög andel inkomsttagare över
genomsnittet var de stora förlorarna.
Förhållandet borde väcka till viss eftertanke i ett läge när nu en stor
förändring skall göras. Vi anser att det bör ankomma på Svenska Kyrkan
själv, bl a utifrån de erfarenheter kyrkan kan komma att få om lämplig
avgiftsstruktur efter relationsändringen med staten, att få ta ställning till
hur
den vill konstruera sin avgift. Det är då inte rimligt att som regeringen
föreslår i propositionen lagreglera ett förhållande som kan visa sig olämpligt
och även ge minskade intäkter till Svenska Kyrkan.
I varje fall bör detta tillhöra de frågor som bör övervägas ytterligare i det
utredningsarbete som pågår och inte nu låsas på det sätt som görs i
propositionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt för Svenska kyrkan att själv få besluta om
sin avgiftsstruktur.