med anledning av skr. 1995/96:15 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Regeringen uppger i skrivelsen under Civildepartementet
punkt 13 att riksdagens skrivelse nummer 207 Lotterifrågor
är slutbehandlad och när det gäller moment 7 om
lottförsäljningsautomater: "Frågan har behandlats i
Lotteriinspektionens rapport omfattning m. m. av spel på
lottförsäljningsautomater (dnr C 95/200) som överlämnades
till regeringen den 1 mars 1995. Någon ytterligare åtgärd har
inte befunnits nödvändig. "
Utskottet anförde i betänkande 1994/95:KrU13 Lotterifrågor bl.a.:
Utskottet förutsatte vid sin bedömning av hur reglerna i fråga om
lottförsäljningsautomater skulle utformas att regeringen med uppmärksamhet
följer utvecklingen på området och att regeringen återkommer till riksdagen
om den tekniska utvecklingen motiverar det eller om lagstiftningen i denna
del i förening med lagstiftningen om värdeautomater på land skulle ge en
annan effekt än vad utskottet räknat med. - - - När Lotteriinspektionen
redovisat utredningsuppdraget bör regeringen utan dröjsmål pröva huruvida
några åtgärder från regeringens sida är påkallade med anledning av innehållet
i redovisningen och av vad utskottet anfört i det föregående. För den
händelse regeringen därvid skulle finna att lagändringar då det gäller
lottförsäljningsautomater är påkallade, bör förslag föreläggas riksdagen i
sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft senast vid det kommande
halvårsskiftet.
Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört beträffande lottförsäljningsautomater.
Av lotteriinspektionens rapport framgår:
En lottförsäljningsautomat kan karakteriseras som en mera sofistikerad form
av lott-tombola.
Det som karakteriserar en lott-tombola är:
1. en slumpmässig blandning av vinster och nitar
2. en lottsats med ett fixt antal lotter
3. en exakt uppfylld vinstplan
4. vid dragning försvinner köpta lotter ur tombolan utan återläggning.
Lottförsäljningsautomater finns i flera olika utföranden. Mekaniska
lottförsäljningsautomater kännetecknas av att automaten laddas med en så
kallad batch färdiga lotter, d. v. s. de lotter som maskinen laddas med har
redan påförts vinstkombinationer eller nummer innan batchen monteras i
automaten. Den slumpmässiga blandningen har gjorts redan vid
fabrikationstillfället eller i anslutning därtill. Automaten innehåller ingen
slumpvalsgenerator. För vissa automater av denna typ görs dock den
slumpmässiga blandningen av lotterna av en dator med slumpgenerator hos
tillverkaren.
I den elektroniska lottförsäljningsautomaten laddas automaten med blanka
lottstommar, d. v. s. lotter med grundtryck men utan vinstkombinationer.
Vinstkombinationerna genereras och påföres lotten vid köptillfället genom
den slumptalsgenerator som finns i automaten. Denna procedur initieras av
lottköparen och den slumpmässiga dragningen sker varje gång lottköparen
stoppar in mynt i automaten. De elektroniska lottförsäljningsautomater som
accepterats av Lotterinämnden, d. v. s. Lotty, Quick-Lotty och Symbol-Lotto
uppfyller dessa krav och är i alla väsentliga avseenden att betrakta som
automatiserade lott-tombolor.
I såväl den mekaniska som den elektroniska lottförsäljningsautomaten
åstadkoms en slumpmässig blandning av vinster och nitar, en lottsats med ett
fixt antal lotter, en exakt uppfylld vinstplan samt att vid dragning försvinner
köpta lotter ur tombolan utan återläggning. Enligt vår bedömning talar
övervägande skäl för att en lottförsäljningsautomat inte är någon spelautomat
oavsett om den slumpmässiga blandningen åstadkoms vid fabrikations-
tillfället eller i samband med erläggandet av insatsen.
Enligt vår uppfattning är detta uttalande så entydigt att det
uppfyller kravet att vara underlag för regeringens prövning
av om en lagändring är påkallad. Därtill kommer att
Regeringsrätten i en dom 6457-1994 den 30 maj 1995
upphävt ett regeringsbeslut angående typgodkännande av lott
till lottförsäljningsautomat samt att Konkurrensverket i en
skrivelse Dnr 715/95 1995-08-22 uttalat: "Enligt
Konkurrensverkets allmänna uppfattning bör en lagstiftning
inte vara utformad på ett sådant sätt att den förhindrar
inträdet av ny teknik på ett område, om den nya tekniken i
övrigt uppfyller de krav lagstiftaren kräver."
Starka skäl talar alltså för att lotterilagen (SFS 1994:1000) ändras så att
inskränkningen i fjärde paragrafen, att automaten ej får vara utrustad med
slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne, upphävs.
I regeringsskrivelsen berörs riksdagens skrivelse 1993/94 nummer 225 om
stiftelser. Den anses numera vara slutbehandlad och för moment 7 om
anslagsberoende verksamhet hänvisas till propositionen 1995/96:61 Former
för verksamhet som är beroende av statligt stöd m. m., som överlämnades till
riksdagen den 12 oktober 1995.
Det problem som inte har fått en godtagbar lösning berör olika
institutioner, t.ex. konstföreningar, länsmusik, länsteatrar, länsmuseer och
liknande som tidigare har bedrivits i vad som har betraktats som stiftelser.
Det blandade huvudmannaskapet i organisationer av dessa slag, där såväl
kommuner, landsting, folkrörelser, ideella föreningar och t. o. m. företag
eller enskilda har kunnat ingå, passar inte in i den framför allt statliga
modellen till struktur av bolag, myndigheter eller ekonomiska föreningar.
Det har bl. a. framförts farhågor att det personliga frivilliga engagemanget,
och därmed den breda basen för verksamheterna, skulle avta. Den i ordets
bästa bemärkelse "folkliga" förankringen skulle kunna skadas och det
ekonomiska ansvaret bli helt skattebaserat.
De utredningar som har gjorts, och som har visat på de organisationer som
finns i andra länder som "organisationer utan vinstsyfte", har inte beaktats
vid handläggningen.
Riksdagens skrivelse innebär ett uppdrag till regeringen att utarbeta sådana
förslag som skulle tillgodose den typ av verksamheter som ovan angivits.
Vad som krävs är en lagstiftning syftande till att skapa en juridisk person av
ett slag som tillfredsställer angivna kulturorganisationers behov av ett
fortsatt
huvudmannaskap enligt svensk lokal tradition. Det är vår åsikt att uppdraget
ej har fullgjorts i enlighet med riksdagens intentioner. Detta framgår också
av kulturutskottets yttrande till lagutskottet över propositionen 1995/96:61 i
1995/96:KrU1y. Det finns alltså enligt vår mening skäl att upprepa
riksdagens beställning till regeringen i denna fråga.
Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beslutet att ändra lotterilagen så att förbudet mot
slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne i
lotteriförsäljningsautomater upphävs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av lagstiftning om en ny
organisationsform som kan ersätta de hittillsvarande
kulturstiftelserna.