med anledning av prop. 1995/96:110 Riktlinjer för åklagarväsendets organisation
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner
nya riktlinjer får åklagarväsendets organisation. Enligt
regeringen är syftet med förslagen bl a att skapa en
organisation som är mer flexibel och mindre sårbar än
nuvarande organisation. Vidare anser regeringen att en
effektivare organisation därigenom kan skapas.
Åklagarväsendet ska även fortsättningsvis bestå av tre
myndighetsnivåer: central, regional och lokal nivå. Enligt
förslaget ska en renodling ske av ledningsfunktioner och
brottsbeivrande funktioner. Ledningsfunktionerna ska främst
ligga på de regionala myndigheterna och den brottsbeivrande
verksamheten ska koncentreras till lokal nivå vid de s k
åklagarkamrarna.
Både utvecklingen mot allt fler och mer komplicerade mål om ekonomisk
brottslighet och mål om grövre våldsbrott innebär att åklagarväsendet står
inför allt större utmaningar och allt högre krav. I dag är åklagarväsendet
under riksåklagaren indelat i 13 åklagarregioner. Regionerna är i sin tur
indelade i 83 åklagardistrikt. I propositionen aviserar regeringen att såväl
antalet regionala åklagarmyndigheter som antalet lokala enheter, det som i
fortsättningen ska benämnas åklagarkammare, bör minska. De
remissinstanser som har yttrat sig över utredningsmaterialet som ligger till
grund för propositionen är eniga om att antalet myndigheter på regional nivå
bör minska, flera betonar emellertid vikten av brottsbeivrande verksamhet på
det lokala planet.
Vad vi ser som betydelsefullt för rättsväsendet i landet är att polis,
åklagare och domstolar ges möjlighet att ha ett nära samarbete. Samtidigt är
det enligt vår mening av betydelse för medborgarna att ha dessa funktioner i
närområdet. I propositionen anförs att antalet lokala åklagarkammare på sikt
blir betydligt färre än dagens lokala åklagarmyndigheter, kanske kan t o m
en halvering av dessa bli aktuell. Detta motsätter vi oss.
Vi anser att det är olyckligt om åklagarväsendets utveckling när det gäller
decentralisering går i motsatt riktning mot vad polisväsendet idag
eftersträvar. Till följd av den genomförda närpolisreformen är idag
polisväsendet starkt decentraliserat. Enligt vår mening är det också viktigt att
polis och åklagare har ett nära samarbete på det lokala planet. För den
enskilda medborgaren är det också viktigt att ha såväl polis som åklagare på
inte alltför långt avstånd. Detta talar för att åklagarverksamhet bör bedrivas
på samma antal orter i landet som idag. Detta nära samarbete mellan polis
och åklagare kommer enligt vår mening att försvåras om antalet åklagar-
kammare minskar radikalt i förhållande till nuvarande antal åklagardistrikt.
Det vore dessutom olyckligt om en genomgripande förändring av antalet
lokala åklagarmyndigheter genomförs innan domstolsutredningens förslag
till förändring av domstolsväsendets organisation har beaktats. Vad som
ovan har sagts om åklagarverksamhet på i stort sett samma platser i landet
som idag, och att avvakta med alltför omfattande reformer av åklagar-
väsendet till dess utredningen om det framtida domstolsväsendets
organisation är klar, bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av åklagarkammare på samma antal
platser som i dag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att avvakta med långtgående reformer
av åklagarväsendet till dess domstolsväsendets framtida organisation
är klarlagd.